Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström"

Transkript

1 Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström Introduktion Afasi är en språkstörning som medför negativa konsekvenser för den som drabbas. Vid olika typer av demenssjukdomar förekommer svårigheter av varierande grad med att kommunicera med omgivningen. Genom arbetet med en pilotstudie i form av en masteruppsats i logopedi (Hammarström, 2012) åskådliggjordes flera fördelar med detaljerade samtalsstudier av interaktionen hos personer med afasi. Arbetssättet, som tidigare visat sig ha klinisk relevans, skulle sannolikt kunna leda till ett mer individanpassat och resurseffektivt omhändertagande av personer med afasi bland svenska logopeder. Samtalsforskning inom afasiområdet bedrivs på några håll, men samtalsanalys vid andra typer av förvärvade kommunikationssvårigheter är ett relativt outforskat område. Logopeder, som arbetar med utredning och intervention av språkliga svårigheter, är påfallande sällan inblandade i arbetet runt personer med demenssjukdomar. Förhoppningen är att ökade kunskaper kring interaktionsmönster hos personer med demensrelaterade kommunikationssvårigheter skulle kunna leda till ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen. Projektet har en nära koppling det av riksbankens jubileumsfond finansierade demensforkningscentret CEDER (Center for Dementia Research). Bakgrund De språkliga svårigheterna vid afasi inverkar negativt på förmågan att kommunicera med omgivningen. Detta har konstaterats också hos personer där afasin bedömts som lindrig (Fox, Armstrong & Boles, 2009). Utöver kommunikationssvårigheterna är de psykosociala faktorerna en viktig aspekt av afasin. Synen på den egna identiteten förändras efter insjuknandet och hos drabbade ses en strävan efter att finna ett nytt afatiskt jag (Simmons- Mackie & Elman, 2011). Bristande kunskaper om afasi hos omgivningen gör att många personer med afasi upplever ett bemötande från andra som om de vore mindre intelligenta, småbarn eller känslomässigt avvikande (Shadden, 2005). Föreslaget projekt skulle kunna bidra till att öka kunskapen om hur bemötandet påverkar förmågan hos personer med kommunikativa funktionshinder att delta i socialt samspel. Samtalsanalytiska studier har visat att situationer som betecknas som ansiktshotande (term inom samtalsforskningen som förenklat används för att beskriva ett hot mot en samtalsdeltagares kompetens som samtalspartner genom att denna tappar ansiktet), ständigt förekommer i interaktionen med personer med afasi och att även den vardagliga interaktionen med närstående har visat sig kunna präglas av ojämlikhet (Shadden, 2005; Wilkinson et al., 1998). Det har visat sig att vårdpersonal ägnar mindre uppmärksamhet åt och mer sällan inleder samtal med personer med afasi, vilket leder till ökad isolering på vårdinrättningar och boenden (Gordon, Ellis-Hill & Aschburn, 2009). I en studie där deltagarna tillfrågades tre månader efter stroke, visade sig 93 % av personerna med afasi uppleva faktorer förknippade med lidande, jämfört med 50 % av övriga strokedrabbade (Hilari et al., 2010). En förhoppning med föreliggande studie är att kunna reducera dessa siffror genom logopeders konsultativa åtgärder, och att insatserna också ska vara applicerbara på personer med demensrelaterade kommunikationssvårigheter.

2 Neurodegenerativa demenssjukdomar beror på en progredierande atrofieringsprocess i hjärnan med kognitiv påverkan och funktionsbortfall som följd. Sjukdomarna utvecklas gradvis och den insjuknade försämras över tid. Andelen personer med demenssjukdomar ökar stadigt i Sverige med en åldrande befolkning (SBU, 2006). Vid neurodegenerativa (kortikala) demenssjukdomar, som primära progressiva afasier och Alzheimers sjukdom, uppstår störningar i kognitiva förmågor tidigt i sjukdomsutvecklingen. Minne och exekutiva funktioner drabbas, men också språksvårigheter är vanligt förekommande (Brookshire, 2007). Vilken typ av språksvårigheter som uppstår beror på skadelokalisation och omfattning. De största kommunikationssvårigheterna återfinns hos personer med frontotemporala demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom. Vanligt förekommande svårigheter är anomi (ordfinnandesvårigheter), neologismer och parafasier (ordutbyten och förvrängningar), torftigare meningsbyggnad och nedsatt språkförståelse (framför allt för skriftlig information) (Östberg, 2008; Mendez, Clark, Shappira & Cummings, 2003). Forskningen om interaktionsmönster hos personer med demens är begränsad. I en studie där kommunikativ förmåga i dagliga livet studerades konstaterades att personer med Alzheimers sjukdom uppvisade större svårigheter i samtal jämfört med personer med afasi, trots att personerna med afasi hade ett i grunden större språkligt funktionsbortfall (Murray, Marquardt, Richardson & Nalty, 1984). Vidare har det visat sig svårt för personer med Alzheimers sjukdom att redogöra för situationsanpassade sammanhang och tolka metaforer och humor, även i ett tidigt sjukdomsskede (Fromm & Holland, 1989). Personer med demenssjukdomar ställer krav på förmågan att kommunicera hos anhöriga, vårdpersonal. Det är angeläget att personalen är lyhörd för den enskildes egen förmåga att uppfatta och förmedla budskap och anpassar sig till den (Socialstyrelsen, 2010). I socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom från 2010 betonas att all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete (Socialstyrelsen, 2010). Bemötandet från anhöriga och vårdpersonal har visat sig vara problematiskt i många fall (Sabat, Johnson, Swarbrick & Keady, 2011; Sabat, 2001). Uttrycket malign positioning (fritt översatt elakartat samspel) används för att beskriva hur personer med Alzheimers sjukdom, genom omgivningens yttranden och handlingar positioneras till en förödmjukande negativ social identitet som en dement person. Genom samhällets rådande sociala stereotypa uppfattningar av personer med demenssjukdomar (och delvis av den åldrande populationen som helhet), riskerar den drabbade att hamna i en ställning som om de vore mindre vetande där de inte anses värda att göra sina röster hörda (Sabat, 2001). Projektet syftar bland annat till att kartlägga fungerande och mindre väl fungerande strategier i samtal med personer med demens, vilket ökar medvetenheten hos personal och anhöriga om hur mönster i samspelet kan påverka identitetsuppfattningen hos personer med demens. Logopeder kan konsulteras vid minnesutredningar för att undersöka tal och språk med hjälp av särskilda test och observationer. Det är undantagsvis som personer med demenssjukdomar utreds, eller drabbade/anhöriga/personal får kontakt med logoped i Landstinget Gävleborg, trots att demenssjukdomen i många fall har en i hög grad negativ inverkan på interaktionen med omgivningen. Det är sällan aktuellt med riktad språklig träning i vid de demensrelaterade kommunikationssvårigheterna, däremot är det rimligt att anta att logopediska insatser i många fall kunna leda till förbättrad aktivitet och delaktighet för patientgruppen. I en samtalsanalytisk masteruppsats i logopedi från 2012 framkom att logopeder kanske mer aktivt borde inrikta sin intervention för personer med afasi på att främja ett positivt identitetsarbete (Hammarström, 2012). Vikten av en förståelseinriktad samtalsterapi i kombination med modifiering av samtalsmiljöer, med syfte att integrera den språkliga funktionsnedsättningen

3 med en frisk och stabil identitet framhålls. Genom att tillämpa Conversation Analysis (CA) har logopeder möjlighet att bedöma det som sällan framträder i den traditionella testningen, hur personen med afasi interagerar med sin omgivning. I studien diskuteras kring vikten av logopeders konsultativa åtgärder och man antar att dessa kan komma att öka i framtiden. Studien tydliggör att samma typ av malign positionering som sker i samspel med personer med demenssjukdomar förekommer vid afasi. Således torde den typen av insatser som i studien diskuteras som främjande för identitet och jag -känsla kunna vara applicerbara på personer med demensrelaterade kommunikationssvårigheter. Föreliggande studie skulle kunna leda till intressanta jämförelser av bemötandet av personer med afasi och personer med demenssjukdomar. Gällande personerna med afasi visar aktuell forskning att konsultativa åtgärder som modifiering av samtalsmiljöer, rådgivning till patient, närstående och personal är av minst lika stor betydelse för patienternas aktivitet och delaktighet som den riktade språkliga träning som logoped kan erbjuda för att stärka de språkliga förmågorna och/eller kompensera för de språkliga förbistringarna (Kelly, Brady & Enderby, 2010). Konsultativa vårdkontakter är vanligen korta och föga resurskrävande, men har visat sig påverka interaktionen positivt för personer med afasi och deras närstående/personal med en direkt påverkan på livskvaliteten och synen på den egna identiteten. Förhoppningen är att kunskapsinhämtningen från den planerade studien, kommer leda till ett förbättrat omhändertagande, bland annat genom att liknande typer av konsultativa åtgärder som erbjuds personer med afasi, kan tillämpas gällande personer med demenssjukdomar och kommunikationssvårigheter. Syfte Syftet med projektet är att genom språklig testning och detaljerade samtalsstudier få ökade kunskaper om vilka språksvårigheter som föreligger vid demenssjukdomar jämfört med afasi, och undersöka vilken inverkan dessa har på den faktiska interaktionen hos de två patientgrupperna. Ett ytterligare syfte är att genom samtalsanalysen särskilt studera aspekter i interaktionen som har en påverkan på identitet och jag känsla i vardagliga och institutionella samtal. Metod Planerad metod är en samtalsanalys starkt inspirerad av principerna för Conversation Analysis (CA), en metod som möjliggör systematisk analys av mänsklig interaktion (Hutchby & Wooffitt, 2008). Conversation Analysis, CA (på svenska ofta benämnd samtalsanalys), är en form av interaktionsanalys som med framgång har tillämpats för analys av samtal med personer med kommunikativa funktionshinder, framför allt afasi, men även demens (t ex Goodwin, 2003). CA fokuserar på hur interaktion är centralt för hur människor agerar i sociala sammanhang. All interaktion sker i ett sekventiellt förlopp där olika deltagares bidrag (turer) följer på varandra i ett organiserat samspel. Situationen, samtalsdeltagarna (och samtalsdeltagarnas inbördes relationer) och den aktivitet som de samtalande är engagerade i avgör/påverkar bidragens längd, innehåll och komplexitet. Av särskild relevans är konstaterandet att individer, trots problem med att uttrycka sig, på olika sätt kan visa sin förståelse och bidra till interaktionen (Goodwin, 2003). CA har visat sig vara användbart vid såväl studier av välfungerande respektive mindre väl fungerande strategier i vardaglig interaktion (Perkins, Withworth & Lesser, 1998; Kitzinger & Jones, 2007) som vid utvärdering av intervention (Lindholm & Wray, 2011). Användandet av CA möjliggör en mer uttömmande utvärdering av kommunikationen och bedömningen kan sedan ligga till grund för val av aktiviteter i behandlingssituationen. Lesser och Algar (1995) liksom Bryan, McIntosh och Brown (1998) diskuterar hur CA vid afasi kan användas som ett verktyg för att ge

4 individualiserad rådgivning till omgivningen om kommunikationen med den anhörige med afasi, genom ökad insikt i interaktionsmönstren. Vidare bidrar metoden med stöd och strategier för att ändra företeelser i deltagarnas samtalsmönster som diskuterats fram som mindre gynnsamma för interaktionen (Lock, Wilkinson, Bryan, Maxim, Edmundson, Bruce & Moir, 2001). Design Tio personer med demensdiagnos kontaktas via landstingets demensteam och demensboende i kommunen, med vilka kontakt redan är etablerade och ett första samtycke getts. Inklusionskriterier för deltagande är att personerna har någon typ av demensdiagnos och att de själva eller deras omgivning upplever kommunikationssvårigheter i någon mån. Exkluderande faktor är demensdiagnos i kombination med annan neurologisk diagnos som kan antas ge språkpåverkan. Vidare kontaktas tio personer med afasi via afasiföreningens verksamhet Mötesplats afasi. Exkluderande faktor hos personerna med afasi är misstanke om annan neurologisk sjukdom som kan tänkas ge språkpåverkan, exempelvis demenssjukdom. Deltagarna tillfrågas om deltagande i studien. Enbart personer som förväntas kunna medverka i projektet tillfrågas. Två samtal per deltagare planeras äga rum i deltagarnas boendemiljö vid två separata tillfällen. Samtliga deltagare deltar i ett institutionellt samtal som består av formell bedömning av språkförmågan med neurolingvistiska språktestet, A-ning, det bland logopeder vanligast använda testet vid förvärvade hjärnskador (Lindström & Werner, 1995). Resultatet på språktestet kommer att utvärderas och användas för att beskriva deltagarnas formella språksvårigheter. Språktestet kompletteras med att deltagarna får göra en utvärdering av den egna språkförmågan med hjälp av en självskattningsskala anpassad för personer med kommunikativa svårigheter. Det andra samtalet kommer vara i form av ett vardagligt, informellt samtal ej styrt till specifikt samtalsämne eller strikta tidsramar. Både de institutionella och de vardagliga samtalen dokumenteras med bild- och ljudupptagning. Inga specifika instruktioner ges till deltagare eller anhöriga, utöver information kring studiens innehåll och syfte. Samtalen bearbetas enligt samtalsanalytiska principer och transkriberas i minsta detalj. Samtalsanalys är en vedertagen metod för att analysera samtal som involverar deltagare med kommunikativa funktionshinder. Resultaten sammanfattas och relateras till relevant tidigare forskning. Etiska överväganden Ansökan till regionala etikprövningsnämnden planeras. Lättförståelig information (både muntlig och skriftlig) med bildstöd används då potentiella deltagande tillfrågas. Skriftligt samtycke inhämtas. Deltagarna informeras om att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan. Enbart personer involverade i projektet avlyssnar och tar del av materialet. Samtliga deltagare avidentifieras. Ansökan om projektmedel Ansökan avser lönemedel för den tid som fordras för datainsamling, analys av material och skrivtid (totalt 6 månader). Vidare sökes medel för resor till Linköping där handledaren för projektet arbetar. Handledning och medarbetare i projektet Forskningsarbetet kommer att genomföras under handledning av fil doktor och leg logoped Christina Samuelsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, enheten för logopedi, Linköpings Hälsouniversitet.

5 Referenser Brookshire, RH (2007): Introduction to neurogenic communication disorders, 7 uppl., Mosby Elsevier, St Louis. Bryan, K., Mcintosh, J., Brown, D. (1998). Extending conversation analysis to non-verbal communication. Aphasiology, 12, Fox, S., Armstrong, E. & Boles, L. (2009). Conversational treatment in mild aphasia: a case study. Aphasiology, 23, Fromm, D., & Holland, A. (1989). Functional communication in Alzheimer s disease. Journal of Speech and Hearing Disorders, 54, Goodwin, C. (2003). Introduction. I: C., Goodwin. Conversation and Brain Damage (ss. 3-20). Oxford: Oxford University Press. Gordon, C., Ellis-Hill, C. & Ashburn, A. (2009) The use of conversational analysis: nurse-patient interaction communication disability after stroke. Journal of Advanced Nursing. 65 (3), Hammarström, K. (2012) Ansiktshot och identitetsarbete vid afas en samtalsanalytisk studie av testsamtal och vardagliga samtal. (Masteruppsats i logopedi). Linköpings Universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Hilari, K., Northcott, S., Roy, P. & Marshall, J. (2010) Psychological distress after stroke and aphasia: the first six months. Clinical Rehabilitation. 24, Hutchby, I., Wooffitt, R. (2008). Conversation analysis: Principles, practices and applications. Cambridge: Polity Press, 2 uppl. Kelly, H., Brady, M. C., Enderby, P. (2010). Speech and language therapy for aphasia following stroke (Review). The Cochrane Collaboration. Kitzinger, C. and Jones, D When May call home: The opening moments of family telephone conversations with an Alzheimer s patient, Feminism & Psychology 17: Lesser, R., Algar, L. (1995). Towards combining the cognitive neuropsychological and the pragmatic in aphasia therapy. Neuropsychological Rehabilitation, 5, Lock, S., Wilkinson, R., Bryan, K., Maxim, J., Edmundson, A., Bruce, C. & Moir, D. (2001). Supporting partners of people with aphasia in relationships and conversation (SPPARC). International journal of language and communication disorders, 36, Lindström, E. & Werner, C. (1995). A-ning - Neurolingvistisk Afasiundersökning. Ersta högskola - Ersta utbildningsinstitut, Stockholm. Lindholm, C. & Wray, A. (2011) Proverbs and formulaic sequences in the language of elderly people. Dementia, 10, Mendez, M. F., Clark, D. G., Shapira, J. S., & Cummings, J. L. (2003). Speech and language in progressive nonfluent aphasia compared with early Alzheimer s disease. Neurology, 61, Murray, J., Marquardt, T. P., Richardson, A.,& Nalty, D. (1984). Differential diagnosis of aphasia and dementia from aphasia test battery scores. Journal of Communication Disorders, 1, Perkins, L., Withworth, A., & Lesser, R. (1998). Conversing in dementia: a conversation analytic approach. Journal of neurolinguistics, 11,

6 Rahm Hallberg I. Att vara vårdare. I: Edberg A K. (red). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur; s Sabat, S., Johnson, A., Swarbrick, C., Keady, J. (2011) The demented other or simply a person. Nurs Philos, 4, Sabat, S. (2001). The Experience of Alzheimer s disease: Life through a Tangled Veil. Oxford: Blackwell. SBU (2006). Demenssjukdomar en systematisk litteraturöversikt. Tillgänglig på Socialstyrelsen (2010): Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. Tillgänglig på Simmons-Mackie, N., Elman R., (2011) Negotiation of identity in group therapy for aphasia: the Aphasia Café. Int. J. Language & Communication Disorders, 46: Shadden, B. (2005). Aphasia as identity theft: theory and practice. Aphasiology, 19, Wilkinsson, R., Bryan, K., Lock, S., Bayley, K., Maxim, J., Bruce, C., Edmundson, A., Moir, D. (1998). Therapy using conversation analysis: helping couples adapt to aphasia in conversation. Int. J. Language & Communication Disorders, 33. Östberg, P. (2008) Lexical and articulatory aspects of speech production in cognitive recline. Karolinska Institutet.

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (6) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Språkstörningar hos vuxna

Språkstörningar hos vuxna Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid

Läs mer

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Borås, 2012 09 27 Monica Blom Johansson Leg. Logoped, Med.dr. Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap Uppsala Universitet monica.blom.johansson@pubcare.uu.se

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know

Läs mer

Lärande i interaktion. Ett nytt sätt att använda personer som har afasi (experts by experience) i undervisningen på logopedprogrammet.

Lärande i interaktion. Ett nytt sätt att använda personer som har afasi (experts by experience) i undervisningen på logopedprogrammet. Lärande i interaktion. Ett nytt sätt att använda personer som har afasi (experts by experience) i undervisningen på logopedprogrammet. Slutrapport, pedagogiskt utvecklingsarbete Christina Samuelsson &

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21

Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21 1 (5) 17-09-27 Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21 Svenska Logopedförbundet (Slof) tackar för

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23

Läs mer

Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts. 2013-11-06. Kommunikationsförmåga

Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts. 2013-11-06. Kommunikationsförmåga Vardagliga samtal hur kan vi prata med varandra igen? Om afasi och kommunikationsstrategier Aphasia and Communication in Everyday Life Experiences of persons with aphasia, significant others, and speech

Läs mer

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter IN LIFE - Independent living support functions for the elderly Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter Katja Laakso Margret Buchholz Sandra Derbring Om projektet IN LIFE

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I DNR LIU-2015-02320 1(5) Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I Programkurs 5.0 hp Professional Practice in Speech and Language Pathology I 8LOA56 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK Rozita Torkpoor, vårdutvecklare, leg. sjuksköterska Migrationsskolan Kunskapscentrum Demenssjukdomar Skånes Universitetssjukvård KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK 19 filmade nybesök

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP2210 Språkstörningar hos barn och ungdomar, 10 högskolepoäng Language Disorders in Children and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke

Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke Personer med afasi och deras närståendes skattningar på COAST respektive Carer COAST

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Lokal Pedagogisk Plan

Lokal Pedagogisk Plan Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits 1(5) 8LOA64 Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Läs mer

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm. , 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

Livet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI

Livet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI Livet efter diagnos Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI Vården flyttas/r hem... Hemma Institution TID Andel ensamboende i den äldre befolkningen, relaterat till kön och

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

PROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, POSTADRESS Välj förvaltning...

PROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, POSTADRESS Välj förvaltning... SIDA 1 (6) DATUM 18 maj 2011 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som av olika anledningar kan orsaka skador på hjärnan. Diagnosen

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre

Läs mer

Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010

Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke

Läs mer

Kommunikation efter stroke

Kommunikation efter stroke Kommunikation efter stroke Stroketeamkongressen 2018 Kajsa Söderhielm, Logoped Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Danderyds sjukhus Kaffe!! /k a f ɛ/ Afasi påverkat språkprocessande

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Ett demensvänligt samhälle

Ett demensvänligt samhälle Ett demensvänligt samhälle Anna Brorsson, leg arbetsterapeut, universitetsadjunkt, Med Dr, NVS, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Avhandling Access

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Samtalsmatta Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut på DART Doktorand, inst. för neurovetenskap och fysiologi,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP3030 Praktisk logopedi 3, 13 högskolepoäng Speech-Language Pathology: Clinical Practicum 3, 13 Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

KRITERIER FÖR ANSTÄLLNINGSBARHET FÖR GRUNDLÄGGANDE ARBETSUPPGIFTER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET, SJUKVÅRDEN OCH ÄLDREOMSORGEN, I SÖDERMANLANDS LÄN

KRITERIER FÖR ANSTÄLLNINGSBARHET FÖR GRUNDLÄGGANDE ARBETSUPPGIFTER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET, SJUKVÅRDEN OCH ÄLDREOMSORGEN, I SÖDERMANLANDS LÄN KRITERIER FÖR ANSTÄLLNINGSBARHET FÖR GRUNDLÄGGANDE ARBETSUPPGIFTER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET, SJUKVÅRDEN OCH ÄLDREOMSORGEN, I SÖDERMANLANDS LÄN Enligt beslut i Regional styrgrupp för Vård-och omsorgscollege

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus

Läs mer

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för logopedprogrammet,

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer