Demens: Hur påverkas den språkliga förmågan? Per Östberg Docent, universitetslektor, leg. logoped

Transkript

1 Demens: Hur påverkas den språkliga förmågan? Per Östberg Docent, universitetslektor, leg. logoped

2 Vad innebär demens? Sjukdomsprocess i hjärnan Påverkar mentala förmågor: Minne Koncentration Tänkande Känna igen personer och föremål Språklig förmåga Leder till betydande problem i vardagslivet 2

3 Människan: det talande djuret Människor säger i genomsnitt ord om dagen 1 Genomsnittligt ordförråd ord 2 Taltempo ca 200 ord per minut 3 Artikulationstempo ca 5,3 stavelser per sekund 3 Aristoteles 1 Mehl m.fl. (2007); 2 Oldfield (1963); 3 Laver (1994) 3

4 Några drag i språkbruket 1 Gemensam grund Allt språkande bygger på information som deltagarna delar Samarbetsprocesser Talare samordnar sitt språkande med varandra Åhöraranpassning Talare utformar sina yttranden med tanke på vilka åhörarna är, för att nå sina mål 1 Clark (1992): Arenas of language use 4

5 Varför är det viktigt att kunna språka? Meningsfulla samtal är viktiga för livskvaliteten även i hög ålder 1 Framgångsrikt åldrande 2 Inte bara kroppslig hälsa utan även: Bevarad minnesförmåga och delaktighet i samhället Äldre lever längre och drar mer nytta av vårdinsatser med socialt stöd och nära anknytning till vårdgivare 3 1 Nussbaum (1983); 2 Havighurst (1961); 3 Kiely m.fl. (2000) 5

6 Hur vanligt är demens i världen? Världen Europa Asien Afrika 2 10 Nordamerika 4 10 Latinamerika 3 13 Antal (miljoner) personer med demens i olika världsdelar (baserat på UN World Prospects, 2008, och beräknad demensprevalens av 5 % mellan 65 och år och 20 % i åldrarna över 80 år); Marcusson et al. (2011) 6

7 Hur vanligt är demens i Sverige? till personer i Sverige uppskattas ha demenssjukdom 1 Antalet väntas öka mycket efter 2020 Ungefär personer om året får demens Samhällskostnad miljarder kronor per år 2 1. Socialstyrelsen (2017): Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2. Socialstyrelsen (2012). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige

8 8 Socialstyrelsen (2012)

9 Vanliga demenssjukdomar Kärldemens Primärdegenerativa demenser Alzheimers sjukdom (vanligast) Pannlobsdemens 9

10 Förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom 10

11 Förändringarna i hjärnan utvecklas gradvis Minnescentra i tinningloberna påverkas tidigt vid Alzheimers sjukdom Förändringarna sprider sig sakta till hjärnbarken Efterhand drabbas hjärnans högre funktioner Wikimedia Commons 11

12 Olika minnesproblem vid demens Svårt att lära nya saker (glömmer snabbt) Svårt att minnas gamla kunskaper Svårt att minnas vad som ska hända (framåt i tiden) 12

13 Olika former av minne Minne (bibehållen kunskap) Praktiskt minne Faktaminne Lagan Nissan Ätran Viskan Personligt minne 13

14 Språkliga problem vid Alzheimers sjukdom 1 1 Bayles & Tomoeda (1991) Svårt att hitta ord Svårt att benämna saker Svårt att skriva ett brev Svårt att förstå instruktioner Svårt att föra ett samtal Svårt att avsluta meningar Tendens att upprepa sig Sämre läsförståelse Producerar innehållslösa meningar Mindre lust att prata Olämpliga samtalsämnen Säger saker som är olämpliga till en viss person Tendens att tolka saker bokstavligt Svårt att förstå skämt Mera pratsam Vanligast Ovanligast 14

15 Jag har det på tungan! Vad är normal ordglömska? Dagboksstudie under en månad deltagare i olika åldrar Ordglömska förekom signifikant oftare hos medelålders och äldre deltagare I genomsnitt 7 gånger i månaden hos äldre Ingen skillnad beroende på kön, utbildning, ordförråd eller arbetsminneskapacitet Vad heter det? 1 Burke m.fl. (1991) 15

16 Ordglömska i det dagliga livet Ordglömskan handlade till stor del om: Namn på personer Geografiska namn Titlar på böcker, filmer, tv-program Äldre deltagare gav mer sällan partiell information om orden (t.ex. första bokstaven) Äldre deltagare kom på färre alternativa ord De flesta episoderna av ordglömska gick över under studieperioden 1 Burke m.fl. (1991) 16

17 Alzheimers sjukdom: lindrig demens Flytande tal med tydlig artikulation Normal meningsbyggnad Tendens att tappa tråden Vissa svårigheter att hitta ord: Omskrivningar Använder fler allmänna uttryck ( den där, grej ) 17

18 Alzheimers sjukdom: medelsvår demens Flytande tal men ofta långsamt, tvekande Uppenbara problem att hitta ord Upprepar sig mycket i samtal Stora skrivsvårigheter (men i viss mån bevarad läsförmåga) 18

19 Alzheimers sjukdom: svår demens Oftast långsamt, tvekande tal Vilja att kommunicera Men stor variation: En del personer är tysta Andra har palilali : upprepar ord eller stavelser i slutet av ett yttrande) Tenderar att upprepa vad andra säger Oförståeligt tal förekommer Många kan ändå tala om vad de heter, medverka i samtal i viss mån 19

20 Skillnader i språklig förmåga bland personer med svår Alzheimers sjukdom Många kunde svara på hälsning Många kände igen sitt namn i skriven form, följde en enkel instruktion Personer som var dubbelinkontinenta klarade inte detta men 82 % producerade ändå språk vid bedömningen kunde i viss mån tala 1 Bayles m.fl. (2000) 20

21 Flerspråkighet och demens Tvåspråkiga personer utvecklar demenssymptom i snitt fyra till fem år senare än enspråkiga 1,2 Fördröjer symptomen snarare än försämringstakten Senare studier har dock inte visat samma skillnader 3 1 Bialystok m.fl. (2007) 2 Craik m.fl. (2010) 3 de Bruin & Della Sala (2015)

22 Olika interventioner för språk och kommunikation vid demens Syfte Exempel Inriktning Kognitiv aktivering - Kompletterande kommunikation (minnesstöd) Direkta metoder, patientcentrerat Ospecifik allmän eller kommunikativ aktivering - Musikterapi - Konstterapi - Djurterapi - Trädgårdsterapi Indirekta metoder Kommunikativ balans - Dialogcoaching - Validationsmetoden Direkta metoder, kommunikationspartners Efter Steiner (2010), förenklat 22

23 Memory wallets : minnesmappar 1 1 Bourgeois (1992) 23

24 Memory wallet eller minnesmapp Består av en uppsättning meningar och bildstimuli Stödjer minne för fakta som används i samtal Häfte eller minialbum ca 7 13 cm En mening + tillhörande bild sätts in per sida Ofta sidor Kan ordnas i tidsföljd - t.ex. med personens födelsedatum först Eller kan ordnas efter teman 24

25 Effekt av minnesmappar 1 30 bilder och meningar om Bekanta personer Platser Händelser Gav förbättrad kommunikation med ingen eller begränsad systematisk träning Viss interventionseffekt kvarstod upp till 30 månader utan ytterligare träning Inga minnesmappar tappades bort under studien Risk för negativ inverkan om närstående använder hjälpmedlet för att kontrollera användarens försämrade förmågor 1 Bourgeois (1992) 25

26 Hur välja information till mappen/boken? Fakta som är viktiga för personen med demens Som han eller hon vill tala om Som personen ofta är osäker/oklar om Fakta som också är viktiga för vårdgivaren Dagliga aktiviteter Vanliga samtalsämnen 26

27 Hur utformar man meningarna? Håll dem korta: åtta till tio ord eller kortare Använd enkel meningsbyggnad: Det här är min dotter Stina. Jag har tre barn: Lars, Lotta och Erik. Använd personens eget ordförråd: Dagliga aktiviteter Vanliga samtalsämnen 27

28 Dialogcoaching: ett sätt att få balans i samtal 1 3 enkla regler för personen med demens 3 3 regler för den närstående Person med demens Närstående Tempo - Ta tid på dig - Avvakta - Sänk tempot - Skriv upp Klimat -Bli inte irriterad - Mer blickkontakt - Beröring ibland - Ge beröm Informationsinnehåll -Gester och skrift - Upprepa temat - Ställ frågor - Använd gester 1 Steiner (2010), modifierat 28

29 Validationsmetoden (Naomi Feil) Förhållningssätt och metod i kommunikationen med desorienterade personer med demens Vårdpersonal som arbetar med äldre desorienterade får stöd Desorienterade personer accepteras som de är Lyhördhet och bekräftelse Kroppsspråk och röst viktigt 29

30 Allmänna principer för validation Gamla kan inte tvingas att ändra sitt beteende de ändrar sig bara om de själva vill Gamla måste tas som de är ( be accepted non-judgementally ) När minnet sviker försöker gamla hantera tillvaron genom att falla tillbaka på äldre minnen Smärtsamma känslor som uttrycks, erkänns och bekräftas av en betrodd lyssnare avtar smärtsamma känslor som avvisas eller undertrycks tilltar Empati ger förtroende, minskar ångest och ger värdigheten åter 30

31 Hävdade vinster Personerna avskärmar sig inte lika mycket Kommunikation med andra främjas Minskad oro Slumrande förmågor kan väckas Validation troligen bättre mot problembeteenden än för att förbättra minnet och känsloläget 1 1 Deponte & Missan (2007) 31

32 Några samtalstekniker i validation Centrera sig för att kunna ägna odelad uppmärksamhet åt den som valideras Håll äkta, nära ögonkontakt Hälsa på samtalspartners med deras namn Möt samtalspartners med respekt, nyfikenhet och genuint intresse Lyssna och godta undvik att argumentera om sanningshalten i vad som sägs Ställ vem, vad, var, hur, när -frågor, undvik varför -frågor Upprepa, fördjupa, säkra förståelsen Visa verbal och ickeverbal uppskattning Ta farväl av samtalspartnern med namnet 32

33 Samtalsmatta vid demenssjukdom En form av kompletterande kommunikation Som ett stöd i samtal 1 Som stöd i diskussionsgrupper 2 Som verktyg för intervjuer 3 Vid utskrivningssamtal på sjukhus 4 1 Ferm m.fl. (2010); 2 Hallberg m.fl. (2013); 3 Murphy m.fl. (2005); 4 Thalén m.fl. (2016) 33

34 Samtalsmatta som intervjuverktyg 1 1 Murphy m.fl. (2005) 34

35 Vart kan man vända sig? Demensföreningen Stockholm Alzheimerföreningen Stockholm Demensnätverket SLSO Logopedi 35

36 Lästips Jan Marcusson, Kaj Blennow, Ingmar Skoog, Anders Wallin. Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Tredje upplagan. Liber, Vicki De Klerk-Rubin. Möta närstående med demens: en guide till validationsmetoden. Gothia, Camilla Lindholm. När orden fattas oss: om demens, språk och kommunikation. Liber,