BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012"

Transkript

1 Fullmäktige BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Del 1 (2) Godkänd av styrelsen

2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Nyckeltal för sjukvårdsdistriktet 2.2. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Framtidsutsikter 9 3. Samkommunens uppgift och organisation Uppgifter Organ Av styrelsen tillsatta organ och arbetsgrupper Intern organisation Sjukvårdsdistriktets medlemskommuner Strategiska huvudmål HNS sjukvårdsverksamhet Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner Vårdtjänsterna och antal vårdade individer Vårdtillgång och väntetider Utjämning av dyr vård Fördröjd förflyttning Vårdarbete Personal Personalresurserna Personalkostnader och hyrd arbetskraft Personalens kompetens och utbildning Arbetshälsa Jämställdhet och språkprogram Undervisning och forskning Undervisning och forskning, allmänt Undervisning Vetenskaplig forskning Utvecklingsverksamhet Strategiska utvecklingsprojekt på samkommunsnivå Andra projekt för utveckling av verksamheten De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna Allmänt Risker i omvärlden Risker i anslutning till patientvård och läkemedelsbehandling patientsäkerhet Risker inom finansieringsfunktionen Egendomsrisker och investeringar Risker i anslutning till avbrott i verksamheten Risker i anslutning till IT-säkerhet och IT-system Risker i anslutning till personalen Redogörelse för ordnandet av intern kontroll och koncernkontroll Redogörelse för ordnandet av intern kontroll Redogörelse över koncernövervakningen Centrala utvecklingsområden i den interna kontrollen och riskhanteringen Miljöfaktorer och hållbar utveckling Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten och förändringar i den finansiella ställningen Inkomster och utgifter totalt 104 I

4 Innehållsförteckning Sida 13. Koncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av de företag som ingår i koncernbokslutet Styrningen av koncernens verksamhet Händelser som väsentligt påverkar koncernen Koncernbokslut och nyckeltal Räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att nå balans i ekonomin Behandling av räkenskapsperiodens resultat Åtgärder för balansering av ekonomin Budgetutfall Reglering av uppföljningen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Utfallet av driftsekonomin 122 Sjukvårdsområdena Sjukvårdsområdet HUCS Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde 199 Resultatområdena HNS-Lokalcentral Koncernförvaltningen HNS-Företagshälsovård Extern revision Utfallet av resultatbudgeten Utfallet av investeringsbudgeten Utfallet av finansieringsbudgeten Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster Bokslutskalkyler Noter till bokslutet Noter angående tilllämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Särredovisade bokslut 296 Affärsverken HNS-Bilddiagnostik HUSLAB HNS-Apotek Ravioli HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-Servis Affärsverkens effekt på samkommunens ekonomi 446 Balansenheterna IT-förvaltning Hjälpmedelscentralen Underskrifter och anteckningar Underskrift av bokslutet Bokslutsanteckning 487 II

5 Innehållsförteckning Sida Bilagor till bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2012 Bilaga 1A: Fullmäktiges sammansättning under valperioden Bilaga 1B: Styrelseledamöter år Bilaga 1C: Nämndernas sammansättning år Bilaga 1D: Revisionsnämnden Bilaga 1E: De kommunala affärsverkens direktioner år Bilaga 1F: Styrelseledamöter i HNS helägda dotterbolag år Bilaga 2A: Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner Bilaga 2B: Medlemskommunernas betalningsandelar åren odeflaterade siffror Bilaga 2C: Antalet NordDRG-produkter år Bilaga 2D: Antalet vårddagar år Bilaga 2E: Antalet besöksprodukter år exkl. besök genom köptjänster Bilaga 3: HNS medlemskommuners deflaterade betalningsandelar, euro/invånare åren Bilaga 4: Utjämning av dyr vård per medlemskommun (1 000 euro) Bilaga 5A:Antal anställda år Bilaga 5B: Antal årsverken år Bilaga 6: Samkommunen HNS resultaträkning Bilaga 7: Separat bilaga: Bilagor med specifika uppgifter om medlemskommunerna III

6

7 1 Verkställande direktörens översikt Verkställande direktörens översikt Den svåra ekvationen år 2012 I översikten i bokslutet för år 2011 konstaterade jag att året hade varit det livligaste i HNS historia om man ser till verksamheten. År 2012 blev ännu livligare. Serviceproduktionen ökade med 2,5 % jämfört med 2011 och överträffande samtidigt prestationssiffrorna i budgeten för 2012 med 2,6 %. Detta berodde delvis på befolkningstillväxten i HNSområdet, effekten av den åldrande befolkningen, ökningen i efterfrågan på allmän offentlig sjukvård och även på efterfrågan på HNS sjukhustjänster i övriga delar av landet. Omstruktureringen av produktionen för att ge den öppna vården en större vikt fortsatte alltjämt. Antalet vårddagsprodukter minskade med 6,2 %, medan antalet NordDRGprodukter, som är den största och viktigaste produktgruppen, ökade med 2,4 % och besöksprodukterna med 0,8 %. Även antalet hc-jourbesök anordnade av HNS ökade betydligt. Trots ökningen i serviceproduktionen lyckades vi inte rätta till kösituationen under år Visserligen var köerna betydligt kortare om man jämför med situationen för tre år sedan, men i jämförelsen mellan sjukvårdsdistrikten i slutet av 2012 placerade sig HNS sämre än tidigare. Den ekonomiska utvecklingen var tudelad. På grund av att budgeten för år 2011 hade överskridits betydligt var utgångsläget svårt för år Marginalen för en ökning av verksamhetskostnaderna var bara drygt en procent. Med anledning av detta vidtogs åtgärder för att hålla ökningen i verksamhetskostnaderna på en måttlig nivå - med beaktande av förpliktelserna i vårdgarantin - genast när bokslutsuppgifterna för år 2011 var klara. Att löneförhöjningarna enligt AKTA inföll i början av år 2012 försvårade jämförbarheten hos kostnaderna. I början av året föreföll kostnadsutvecklingen exceptionellt kraftig jämfört med året innan, men situationen planades ut under året. Åtgärderna gällde främst sommarperioden och december. Den jämförbara ökningen i verksamhetskostnaderna (utan de nya funktionerna som kommunerna överförde på HNS) var 4,4 %. De bindande nettokostnaderna, som var en ny "indikator" i budgeten, överskreds med 2,1 %. För perioden januari-oktober var överskridningen hela 3,1 %. Överskridningen av verksamhetskostnaderna i budgeten var den minsta på fem år. Faktureringen av medlemskommunerna ökade med 2,8 %, vilket var tämligen måttligt om man ser till befolkningstillväxten på ungefär 1 % i HNS-området. Deflaterat med sjukhuskostnadsindexet sjönk medlemskommunernas betalningsandelar. Faktureringen av icke-medlemskommuner ökade däremot med 8,0 %, vilket var ett positivt resultat som överträffade målet. De jämförbara verksamhetsintäkterna ökade på det hela taget med 3,5 %. På grund av att de jämförbara verksamhetskostnaderna och avskrivningarna ökade med sammanlagt 4,4 % och nettofinansieringskostnaderna med 6,2 % uppkom ett rörelseunderskott på 21,6 miljoner euro, vilket överskred det uppsatta målet med 9,6 miljoner euro (12,0 miljoner euro). Underskottet utökades med sammanlagt 13,9 miljoner euro till följd av uppgiften som lämnades i januari 2012 om storleken på den reservering som ska göras för ändringen i semesterrättigheterna som ska göras år 2012 enligt det i november 2011 slutna AKTAavtalet samt den felaktiga uppgiften om storleken på statens undervisnings- och forskningsersättningar som korrigerades i februari Underskottet blev därmed totalt 35,5 miljoner euro, vilket med beaktande av överskotten från tidigare år resulterade i ett kumulativt underskott på ca 10 miljoner euro. 1

8 Verkställande direktörens översikt Den grundläggande renoveringen av tornsjukhuset i Mejlans, utvidgningen av de underjordiska parkeringslokalerna och ett antal viktiga apparatanskaffningar gjorde sjukhuset till det viktigaste objektet i HNS investeringsprogram år Byggandet av det nya barnsjukhuset gav upphov till en stor medborgaraktivitet. Serviceproduktionens produktivitet mätt enligt priset på ett DRG-poäng förbättrades med 0,9 %, men mätt enligt antalet DRG-poäng per årsverke sjönk den med 0,4 %. I bägge fallen hade en förbättring av produktiviteten med 1,5 % ställts som mål. När det gäller sjukvårdsdistriktets två andra huvuduppgifter forskning och undervisning var utvecklingen positiv år 2012 liksom under tidigare år. I arbetsmiljöbarometern utvecklades indikatorerna för personalens arbetshälsa, motivationen och ledarskapet positivt år Sjukfrånvaron minskade bland de anställda. Tillsammans med kommunerna i huvudstadsregionen bereddes ett projekt för anskaffningen av ett nytt patientuppgiftssystem. Projektet Apotti fick mycket publicitet särskilt inför kommunvalet hösten Ett för HNS utvecklat patientuppgiftssystem är av stor strategisk vikt. Ett av de centrala målen för HNS är att utveckla de gemensamma servicekedjorna för specialsjukvården, primärhälsovården och de sociala tjänsterna. Under år 2012 startade beredningen av reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården i enlighet med regeringsprogrammet. Reformen, som väckte livlig diskussion på bred front, hänger delvis samman med reformen av kommunstrukturen och särskilt med utredningen av en s.k. metropolförvaltning i Nyland. HNS har aktivt påverkat beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Verkställande direktören har varit medlem i den riksomfattande servicestrukturarbetsgruppen och även i den senare tillsatta arbetsgruppen bestående av utredningspersoner. I reformen strävar HNS efter att säkerställa ett strategienligt nära samarbete med primärvården och en förstklassig och kostnadseffektiv serviceproduktion för specialsjukvården i enlighet med patienternas och skattebetalarnas intresse. Vi anser att detta även framöver förutsätter en stor producentorganisation som har möjligheter att fokusera sin know-how på krävande patientvård. Eftersom år 2012 var det sista hela mandatåret för de förtroendepersoner som valdes år 2009 vill jag passa på att tacka dem för deras aktiva och osjälviska insatser för HNS, landets "flaggskepp" inom specialsjukvården. 2

9 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2.1 Nyckeltal för sjukvårdsdistriktet Nyckeltal för serviceproduktionen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Differens-% BS 2012/ Förändring-% BS 2012/ Serviceproduktionen i sjukvårdsområdena BU 2012 BS Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 2,6 % 2,5 % - Vårddagsprodukter, st ,4 % -6,2 % - NordDRG-produkter, st ,2 % 2,4 % varav klassiska DRG-produkter, % 25,7 % 25,7 % 24,9 % varav DRG-produkter inom öppenvården, % 74,3 % 74,3 % 75,1 % - Besöksprodukter, st ,1 % 0,8 % - Hc-jourbesök, st ,0 % 3,6 % - Fakturerbara fördröjningsdagar, st ,0 % - Elektiva remisser (exkl. expertkonsultation) ,7 % - Jourbesök (inkl. DRG-fakturerade) ,3 % - Förstabesök, st ,9 % - Operationer, st ,4 % dagkirurgiska, st ,3 % - Förlossningar, st ,2 % - Antal olika patienter som behandlats inom den specialiserade sjukvården (inkl. köptjänster) ,7 % - Antal olika patienter som behandlats på hc-jour ,2 % - Vårdtid i snitt (vårdavdelning) 0,0 % somatik, dygn 3,5 4,0 14,3 % psykiatri, dygn 22,7 22,3-1,8 % - Handläggningstid för remisser > 21 dygn, st ,0 % - Patienter som väntar på vård på vårdavdelning 1) > 6 mån ,7 % alla ,5 % - Patienter som väntar på poliklinisk vård 1) > 3 mån ,2 % alla ,6 % - Somatisk serviceproduktion - DRG-poäng ,8 % - Arbetets produktivitet DRG-poäng/årsv 2) ,4 % - Kostnad per DRG-poäng/DRG-poäng 3) ,9 % - Psykiatri - Faktiska totalkostnader (euro)/behandlade olika patienter 4) ,0 % - Medlemskommunernas betalningsandelar, deflaterade/inv. 5) ,8 % 1) Omfattas av vårdgarantin 2) Ökande siffra = förbättrande produktivitet 3) Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet (koefficient 1,036), förhandsuppgift (Statistikcentralen ). Minskande siffra = förbättrande produktivitet 4) Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet (koefficient 1,036). Omfattar inte barnpsykiatri5) Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet (koefficient 1,036). 3

10 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Nyckeltal för ekonomin Diff % BS2012/ BU2012 *) Diff % BS2012/ BU2012 **) Förändr. % BS2012/ BS2011 Justerad Justerad Nyckeltal för ekonomin BS 2010 BS 2011 BU 2012 BU 2012 *) BU 2012 **) BS Medlemskommunernas serviceplaner 1 256, , , , , ,2 1,7 % -0,1 % 2,8 % - Övrig försäljning totalt 327,5 359,0 378,4 380,6 390,0 391,4 2,8 % 0,3 % 9,0 % - Verksamhetsintäkter totalt 1 584, , , , , ,6 1,9 % 0,0 % 4,2 % - Verksamhetskostnader totalt 1 485, , , , , ,9 4,1 % 1,3 % 5,3 % - Nettofinansieringskostnader 13,6 12,8 15,4 15,4 13,7 13,6-11,8 % -0,9 % 6,2 % - Årsbidrag 84,9 77,5 92,4 92,4 82,6 62,1-32,8 % -24,8 % -19,9 % - Avskrivningar 85,7 93,6 104,4 104,4 99,0 97,6-6,5 % -1,4 % 4,3 % - Räkenskapsperiodens resultat -0,8-16,1-12,0-12,0-16,4-35,5 - Verksamhetsint./Verksamhetskost., % 106,6 105,7 106,7 106,7 105,8 104,5-2,1 % -1,2 % -1,1 % - Årsbidrag/Avskrivningar, % 99,1 82,8 88,5 88,5 83,4 63,6-28,1 % -23,7 % -23,2 % - Investeringar 113,1 94,7 130,0 125,3 125,3 115,8-7,6 % -7,6 % 22,3 % - Lånebestånd 177,1 194,7 252,4 224,2 224,2 224,2 0,0 % 0,0 % 15,1 % - Soliditet, % 47,8 44,7 väh. 40 % väh. 40 % väh. 40 % 39,9-10,8 % - Relativ skuldsättning, % 27,3 28,2 30,3 7,7 % - Ackumulerat överskott ,8 25,7 13,7 13,7 9,3-9,8 *) Budgeten inkl. justeringarna i juni och oktober **) Budgeten inkl. justeringarna i december Nyckeltal för personalen Nyckeltal för personalen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Diff.-% BS 2012/ BU 2012 Förändring- % BS 2012/ BS 2011 Tillräckligt med personal; rekrytering * Den fast anställda personalens %-andel av personalstyrkan 78,6 81,0 78,5-3,1 % -0,1 % * Arbetsgivaren rekommenderas (%) 60,0 75,0 85,0 13,3 % 41,7 % * Förverkligande av introduktionen 3,7 4,0 3,8-5,0 % 2,7 % * Andelen personal som varit i tjänst under ett år, % 13,3 12,0 13,8 15,0 % 3,8 % Interaktivt ledarskap * Index för chefsarbetet 3,6 3,8 3,7-2,6 % 2,8 % * Utvecklingssamtal, genomförandegrad 63,0 80,0 66,0-17,5 % 4,8 % * Nyttan av utvecklingssamtalen 73,0 80,0 75,0-6,3 % 2,7 % Personalens kompetens * Kunskapernas och färdigheternas tillräcklighet i arbetsuppgifterna 4,2 4,0 4,2 6,0 % 0,5 % * Andel av personalen som deltagit i utbildning 78,4 82,0 82,7 0,9 % 5,5 % Arbetshälsa och arbetarskydd * Index för arbetsförmåga 4,1 4,1 4,1 0,5 % 1,0 % * Sjukfrånvaro, dgr/pers 14,8 14,0 13,7-2,1 % -7,4 % * Sjukfrånvarodagar under 3 dgr, dgr/pers 2,4 2,0 2,9 45,0 % 20,8 % * Förtidspensionspremier (mål -3% av budgeten) ,1 % 9,3 % Antal anställda ,7 % 2,0 % Årsverken ,5 % 2,5 % Pris för ett årsverke (1 000 euro) 59,7 60,5 61,6 1,9 % 3,2 % 4

11 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2.2 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Apotti HNS beslöt år 2011 att inte längre utveckla patientdatasystemet Uranus tillsammans med de övriga universitetssjukhusen, eftersom tekniken i Uranus börjar bli föråldrad, utan strävar i enlighet med strategin efter att fördjupa samarbetet med primärvården. Detta förutsätter bl.a. ett gemensamt patientdatasystem för primärvården och specialsjukvården. Att integrera socialvården i det gemensamma systemet betraktas också som viktigt. För anskaffningen av det nya datasystemet grundades år 2012 projektet Apotti, i vilket medverkar följande kommuner i HUCS sjukvårdsområde: Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla samt HNS. I och med att KL- Kuntahankinnat Oy gick med i projektet kan även de övriga kommunerna i HNS-området ansluta sig. Målet är att det nya datasystemet ska bli ett användarvändligt verktyg för yrkespersonerna som stödjer och förenklar arbetet. När uppgifterna samlas till ändamålsenliga helheter förkortar klient- och patientdatasystemet den tid som går åt att söka uppgifter och ger en bättre bild av patientens situation. Därmed får personalen mer tid för klient- och vårdarbetet. Det stöd som systemet ger för beslutsfattandet och fastställda serviceprotokoll, såsom automatiska påminnelser, lättar på de anställdas minnesbörda och höjer därmed kvaliteten på verksamheten. Det är till stor fördel för patienten att aktuella uppgifter finns tillgängliga utan fördröjning på det vårdställe han eller hon besöker. Det förbättrar klientoch patientsäkerheten samt snabbar upp servicen. Enhetligare arbetssätt gör också att verksamheten kan ledas effektivare eftersom bl.a. överlappande utvecklingsarbete minskar. Ett modernt klient- och patientsystem genererar information om verksamheten och kvaliteten på den. Därmed kan fokus läggas på viktiga funktioner som ökar effektiviteten. För närvarande uppgår de årliga kostnaderna för de klient- och patientsystem som används av kommunerna i HUCS-området (Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla) och av HNS till sammanlagt ca 49 miljoner euro, vilket på 10 år alltså blir ca 490 milj. euro. Utifrån en analys av kostnadsnyttan kommer de sammanlagda kostnaderna för det nya klient- och patientsystemet att uppgå till milj. euro under en period på 10 år. Man uppskattar att det nya systemet ska betala sig tillbaka på 6 8 år. För upphandlingen av datasystemet har man planerat att grunda en upphandlingsring som omfattar Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo, Grankulla, HNS och KL- Kuntahankinnat Oy. Medlemmarna i upphandlingsringen med undantag för Esbo stad fattade år 2012 att ansluta sig till upphandlingsringen. Beslut om upphandlingen av datasystemtjänsten torde fattas våren 2014 och ibruktagandet på HNS vara slutfört senast under år Hjärt- och lungcentret Planeringen av Hjärt- och lungcentret startade och beslut om arrangemangen fattades Hjärt- och lungcentret startar verksamheten som en resultatenhet på HUCS. Enheten representerar en ny, patient- och problemcentrerad handlingsmodell, där det centrala är hela patientvården från diagnostik till åtgärder och uppföljning. Målet är en effektiv och strömlinjeformad vård samt synergifördelar i utnyttjandet av de befintliga resurserna allteftersom gränserna mellan funktionerna suddas ut planenligt. Genom den nya modellen strävar man efter att minska 5

12 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen komplikationer samt fördjupa samarbetet både när det gäller patientvård, utbildning och vetenskaplig forskning. Kliniken för lungsjukdomar, kliniken för lung- och matstrupskirurgi samt kliniken för hjärtsjukdomar och kliniken för hjärtkirurgi med övervakningsfunktioner överförs från HNS till Hjärt- och lungcentret. Det nya Hjärt- och lungcentret blir Finlands största kompetenscenter inom hjärtsjukdomar och är ett av de största även i ett europeiskt perspektiv. På Hjärt- och lungcentret görs avancerad diagnostik och behandling i vuxen ålder av medfödda hjärtfel samt krävande åtgärder såsom hjärtklaffskirurgi. I centret ingår även ett stort center för rytmstörningar där man gör diagnostik av hjärthändelser och ger vård dygnet runt, liksom krävande specialdiagnostik av lungsjukdomar, cancerbehandlingar, lungkirurgi och med till och med europeiska mått unik matstrupskirurgi. Det nya kompetenscentrets fakturering uppskattas till ca 110 milj. euro per år. Personalen består av ca 500 skötare och ca 110 läkare, vilka för närvarande arbetar på relaterade enheter i Mejlans, Jorv och Pejas sjukhus. Hösten 2012 inrättades en läkartjänst inom lungkirurgi och därmed fick man kontroll över den stigande efterfrågan på tjänster för lung- och matstrupskirurgi. Antalet remisser till kardiologi och lungsjukdomar ökade år 2012 med ca 3 %. Antalet kardiologiska ingrepp ökade med 5 % och hjärtkirurgiska med 8 %. Rekordartat många patienter köade till hjärtkirurgi i slutet av året; 250 personer. År 2012 hopade sig utmaningarna för den nya organisationen som inledde verksamheten. Patientsäkerhet I enlighet med den av styrelsen godkända patientsäkerhetsplanen anställdes en patientsäkerhetschef till HNS De åtgärder som föregående period hade vidtagits för patientsäkerheten rapporterades till HNS styrelse i augusti 2012 och på samma gång lades en ny patientsäkerhetsplan fram för godkännande. Denna omfattar de områden av patientsäkerheten som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen. Under år 2012 rapporterades närmare tillbud i anmälningssystemet HaiPro, vilket visar på en gynnsam utveckling av patientsäkerhetskulturen. Med hjälp av anmälningarna kan organisationen utvecklas i riktning mot en högre patientsäkerhet bl.a. genom att eliminera konstaterade risker och vidta förbättrande åtgärder. HNS personal har fått utbildning i patientsäkerhet och i slutet av år 2012 erbjöds samtliga anställda tillfälle att delta i en nätutbildning som tillhandahölls av Institutet för hälsa och välfärd THL och som grundade sig på WHOs utbildningskoncept. Hösten 2012 startades ett arbete för att standardisera läkemedelsdistributionen och läkemedelsgivningen. I augusti 2012 började man tillämpa patientsäkerhetsrekommendationer enligt rekommendationer från OECD. Ändringar i stödtjänstenheterna Åren gjordes en omfattande utredning av ordnandet av stödtjänster inom HNS på uppmaning av styrelsen och på uppdrag av HNS operativa ledning. Utifrån arbetsgruppens beredning föreslog styrelsen för fullmäktige i december 2011 att HNS- Medicinteknik ska läggas ned och att denna verksamhet integreras med affärsverket HNS-Röntgen från och med Sammanslagningen ökade affärsverkets omsättning med 10,9 milj. euro och personalstyrkan med 89 personer. 6

13 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen När HNS-Röntgens organisation ändrades i och med övertagandet av HNS-Medicinteknik blev det aktuellt att även förverkliga det förslag som tidigare hade lagts fram om att foga HUSLABs kliniska fysiologi, nukleärmedicin och kliniska neurofysiologi samt BioMaglaboratoriet till affärsverket HNS-Röntgen. Styrelsen fattade ett principbeslut i frågan i februari 2012 och HNS fullmäktige beslöt på sitt sammanträde att funktionerna inom klinisk fysiologi, nukleärmedicin och klinisk neurofysiologi överförs från HUSLAB till HNS-Bilddiagnostik Under våren genomfördes en omfattande integrationsprocess som ett samarbete mellan affärsverken och deras anställda. I det här sammanhanget beslöt man att ändra namnet HNS-Röntgen till HNS-Bilddiagnostik. Omstruktureringen innebar att 175 anställda flyttade från HUSLAB till HNS-Bilddiagnostik. I anslutning till ändringen av budgeten uppskattade man omsättningen för de överförda funktionerna till 7,8 milj. euro för sex månader. Grundandet av Hjälpmedelscentralen Hjälpmedelscentralen inledde verksamheten i egenskap av en balansenhet I det första skedet övertog den nya enheten hjälpmedelsfunktionerna (patientarbete samt administration och besittning av hjälpmedel) av medicinska resultatenheten och gynekologiska och pediatriska resultatenheten på HUCS. Därtill började en aktiv beredning inför starten av de hjälpmedelstjänster som koncentrerats till Hjälpmedelscentralen och beskrivits i affärsplanen. I alla tjänster som tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen eftersträvas maximal transparens som möjliggör en effektiv styrning, övervakning och utveckling av hjälpmedelstjänsterna. Den centraliserade verksamheten grundar sig på ett gemensamt datasystem, HUS- Effector. HUS-Effector omfattar funktioner för hanteringen av ett hjälpmedels livslängd, utlåningsuppgifter, kommunfakturering samt betalningsförbindelser inom rehabilitering. År 2012 ersattes 6 fristående AHA-system med det nya datasystemet HUS-Effector; de återstående 8 AHA-systemen byts ut i början av år Det nya datasystemet möjliggjorde en helt ny slags transparens bl.a. för kommunfaktureringen av hjälpmedel. Nu när alla uppgifter om betalningsförbindelser för hjälpmedel och rehabilitering finns i samma system effektiveras många delområden av verksamheten; HUS-Effector möjliggör bl.a. en centraliserad lagerhantering av hjälpmedlen. År 2013 kommer Hjälpmedelscentralens verksamhet att utvidgas till att omfatta experttjänster inom specialsjukvården, och från och med år 2014 kommer upphandlingen av hjälpmedel för specialsjukvården att koncentreras till Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralens verksamhetskoncept har byggts upp så att det även lämpar sig för tillämpning inom primärvården i HNS medlemskommuner. Ibruktagandet av de centraliserade tjänsterna och anskaffningarna förutsätter programmet HUS-Effector: de första ibruktagandeprojekten inom primärvården startar år Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården Enligt 39 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område senast Den prehospitala akutsjukvården, vilken tidigare hade varit på kommunernas ansvar, överfördes på sjukvårdsdistrikten. Inom HNS övergick Borgå och Hyvinge sjukvårdsområden till den nya modellen redan I de övriga områdena (HUCS Helsingfors, Jorv och Pejas samt Lojo och Västra Nylands sjukvårdsområden) skedde övergången med undantag för den prehospitala akutsjukvården i Raseborgs stad, vilken sjukvårdsområdet övertog redan

14 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen En riksomfattande analys av kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i samtliga sjukvårdsdistrikt, ordnad enligt det sätt som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen, visar att HNS och Norra Karelens sjukvårdsdistrikt hade de lägsta kostnaderna (ca 20 euro/invånare). År 2013 kommer HUCS sjukvårdsområde att underskrida HNS genomsnittskostnad eftersom kostnaden per invånare är ca 15 euro. I HUCS kostnader ingår även en elektronisk patientjournal över den prehospitala akutsjukvården. Enligt nämnda analys var genomsnittskostnaden i sjukvårdsdistrikten ca 34 euro/invånare. För det sjukvårdsdistrikt som hade de högsta kostnaderna var siffran ca 65 euro/invånare. Enligt den riksomfattande analysen ordnades den prehospitala akutsjukvården på HNS mycket kostnadseffektivt. Till detta bidrog de samarbetsavtal som hade slutits med fyra räddningsverk och lyckade avtalsförhandlingar samt framgång i konkurrensutsättningen mellan privata företag. Till marknadsdomstolen anfördes bara ett besvär, som dock drogs tillbaka innan det nådde behandlingsfasen. År 2012 var ett rekordartat transplantationsår HNS-områdets egna organdonationer håller på att öka I syfte att aktivera verksamheten med organdonationer tillsattes en donationsarbetsgrupp i april Arbetsgruppen har ett omfattande arbetsfält. Målet är att man ska känna till varje potentiell donator inom HNS-området, lyckas med behandlingen av donatorerna och fästa särskild uppmärksamhet vid ett gott bemötande av de anhöriga. När detta blir verklighet innebär det ca 60 donatorer årligen i HNS-området (40 donatorer/ invånare). Donationsarbetsgruppen främjade donationsverksamheten aktivt redan under år På HUCS gjordes rekordartat många transplantationer år 2012; 310 stycken. Rekordet slogs också för antalet lungtransplantationer och tarmtransplantationer samt för de nya bukspottskörtels- och njurtransplantationerna. Organdonationerna i HNS egna sjukhus ökade avsevärt. Från HNS-området kom 37 donatorer i fjol, medan 16 personer donerade organ föregående år. Det goda resultatet beror framför allt på aktiveringen av donationsverksamheten i Mejlans sjukhus jourområde; från Mejlans kom 18 donatorer. Det arbete som görs i donationsarbetsgruppen visar att man kan förbättra förfaringssätten för att identifiera organdonatorer och att det finns klart fler potentiella donatorer än vad man har identifierat i praktiken. I fortsättningen vill HNS utnyttja denna dolda resurs. När donationsfrågan aktualiserades och medvetenheten och kunskapen om den ökades på enheterna blev det lättare att identifiera potentiella organdonatorer. Framöver omfattas en betydande del av personalen på HNS av det utvecklingsprogram som utarbetats av donationsarbetsgruppen. Nästa steg i utvecklingsarbetet har redan tagits i och med inrättandet av en tjänst som donatorsamordnare på kliniken Jour och övervakning. En donatorsarbetsgrupp kommer att tillsättas även på alla andra joursjukhus i HNS-området. I fortsättningen kommer donationsverksamheten på HNS att ledas av en styrgrupp som tillsattes hösten 2012 och som rapporterar till chefsöverläkaren. Utvecklingen av behandlingar av cancersjukdomar och nya forskningsrön De viktigaste projekten på kliniken för cancersjukdomar och hematologiska kliniken år 2012 handlade om att förbättra funktionerna, särskilt inom öppenvården, och vårdkedjorna i syfte att säkerställa en högklassig vård i rätt tid. Under år 2012 understödde HNS verksamheten på nämnda kliniker genom att inrätta nya tjänster (en fysiker, läkare och sjukskötare). Tack vare de nya tjänsterna har tillgången till vård förbättrats i relation till de av SHM förutsatta tidsgränserna. De nya tjänsterna lättade på det tryck som uppstod till följd av den kraftiga ökningen i antalet patienter. Utöver de 8

15 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen nya tjänsterna strävar man efter att effektivisera vården genom att överföra uppgifter mellan olika enheter och förbättra processerna. Polikliniken vid kliniken för cancersjukdomar och dagsjukhusverksamheten simulerades i samarbete med Delfoi Oy. I detta projekt sammanställdes en modell över dagsläget och en modell med de patientsiffror för år 2015 respektive 2020 utifrån prognoser från Cancerregistret. Den nya modellen kommer att testas inom ramen för ett pilotprojekt våren Kostnaderna för behandling av cancer har ökat och de nya cancermedicinerna är dyra. På samma gång ersätts gamla mediciner med generiska preparat eller s.k. biosimilars. På kliniken för cancersjukdomar sammanställdes rekommendationer om olika indikationer för olika behandlingsformer i alla tumörgrupper med stöd av internationella rekommendationer och vetenskaplig evidens. Samtidigt gallras läkemedelskostnaderna genom användningen av generiska preparat och s.k. biosimilars. Åren ökade läkemedelskostnaderna med 4,5 %. Ökningen år 2012 var 1,5 % mot år I den gemensamma klinikgruppen för cancer och hematologi forskar man alltjämt på bred front tillsammans med inhemska och utländska samarbetspartner. Fler nya forskningstillstånd beviljades jämfört med tidigare år, vilket avviker från den rådande trenden med minskande kliniska undersökningar i Finland. Resultatet av en undersökning som leddes av professor Heikki Joensuu på HUCS (JAMA 2012) bedömdes som det sjunde viktigaste kliniska cancerresultatet år 2012, vilket är ett bevis på den högklassiga forskningen. Forskarna inom hematologi (Satu Mustjoki, Kimmo Porkka m.fl.) upptäckte ett nytt genfel bakom leukemi. Resultatet publicerades i den anrika vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine 2012). Det är i sig ett bevis på det fungerande samarbetet mellan hematologiska kliniken och Finlands molekylmedicinska institut FIMM. Som en fortsättning på samarbetet kommer man att i allt större omfattning söka den bästa medicineringen för cancerpatienter. 2.3 Framtidsutsikter Reformen av social- och hälsovården Omsorgsministern tillsatte en arbetsgrupp av utredningspersoner som stöd för reformen av servicestrukturen. Arbetsgruppen har till uppgift att stödja beredningen av servicestrukturreformen genom att undersöka de regionalt bästa lösningarna för socialoch hälsovårdsväsendet i samarbete med aktörerna på fältet. Lösningarna bör grunda sig på regeringsprogrammet och på riktlinjerna från social- och hälsovårdspolitiska ministergruppen. Ministergruppen preciserade riktlinjerna , och utifrån dessa gör arbetsgruppen sina utredningar som stöd för reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Arbetsgruppen är vidare indelad i fem regionala grupper av utredningspersoner. Varje grupp ansvarar för utredningarna inom en viss region. Hela arbetsgruppen kommer att bedöma helheten och rapportera om den till social- och hälsovårdspolitiska ministergruppen. Till utredningspersoner för HUCS specialupptagningsområde utnämndes verkställande direktör Aki Lindén, ledande överläkare Kati Myllymäki från Kouvola hälsocentral och direktör Riitta Särkelä från SOSTE Finlands social och hälsa rf. Utredningspersonernas arbete ska vara klart Reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården har en stor roll för utformningen av HNS verksamhet i framtiden. Målbilden är att ta fram en lösning där man kan bevara en stor och effektiv servicekoncern inom specialsjukvården. 9

16 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom specialupptagningsområdet Enligt 43 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska samkommuner, för att samordna den specialiserade sjukvården, ingå avtal om ordnande av specialiserad sjukvård för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska tillsammans årligen bedöma hur avtalet har fullgjorts, och vid behov ska ändringar göras i avtalet. HNS styrelse godkände avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom HUCS specialupptagningsområde I avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård ska det överenskommas om arbetsfördelningen och samordningen av verksamheten mellan samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom specialupptagningsområdet och om principerna för införande av nya metoder. Statsrådets förordning (337/2011) innehåller detaljerade bestämmelser om innehållet i avtalet. Avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom HUCS specialupptagningsområde omfattar följande centrala punkter: Central för prehospital akutsjukvård Avtalsparterna grundade en central för prehospital akutsjukvård redan Centralen ordnas i enlighet med styrgruppsmodellen. I styrgruppen för den prehospitala akutsjukvården är alla sjukvårdsdistrikt i specialupptagningsområdet representerade. Jourenheter Jouren och den prehospitala akutsjukvården utvecklas som en helhet. Jourtjänster för den specialiserade sjukvården produceras i området dygnet runt i de nuvarande tolv samjoursenheterna. Verksamheten i nya jourenheter för den specialiserade sjukvården eller utvidgning eller annan betydande förändring i jourverksamheten ska godkännas av styrgruppen i avtalet innan den nya eller ändrade verksamheten inleds. Gemensamma verksamhetsmodeller för rehabilitering Avtalsparterna har som mål att verksamhetsmodellerna för medicinsk rehabilitering i specialupptagningsområdet ska vara så enhetliga som möjligt. Avtalsparterna tillsätter en utvecklingsgrupp som ska utarbeta en gemensam praxis för funktionerna inom medicinsk rehabilitering i specialupptagningsområdet samt för rehabiliteringstjänsterna till patientgrupper med särskilda behov. Under avtalsperioden fastställer avtalsparterna gemensamma grunder för beviljande av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering. Universitetssjukhuset i specialupptagningsområdet samordnar vården, rehabiliteringen och uppföljningen av patienter med ryggmärgsskada. Anvisningar om nivåstrukturering De ansvariga läkarna inom de olika specialiteterna på HNS och i sjukvårdsdistrikten har uppdaterat anvisningen om nivåstrukturering i HUCS specialupptagningsområde. Fördelning av statens finansiering av hälsoforskning på universitetsnivå En kommitté som grundades år 2012 har hand om fördelningen av den statliga finansieringen av hälsoforskning på universitetsnivå. Utbildningsplatser för den specialiserande läkarutbildningen Avtalsparterna ska bidra till att fördelningen av utbildningsplatserna inom den specialiserande läkarutbildningen stödjer en jämlik tillgång till vård inom specialupptagningsområdet. 10

17 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Den regionala delegationen för utbildning I HUCS specialupptagningsområde inrättas en regional delegation för utbildning som, med anpassning till behovet i arbetslivet, ska styra kompetensbehovet och utbildningens omfattning inom social- och hälsovården. Samarbete inom upphandling Upphandlingssamarbetet fördjupas bl.a. genom att man i HUCS specialupptagningsområde grundar en enhet för gemensam upphandling, till vilken alla avtalsparter kan ansluta sig. Samarbete inom läkemedelsförsörjning Samarbetet fördjupas bl.a. beträffande inköpen av läkemedel. HNS-Apotek har hand om upphandlingsförfarandet och avtalen när det gäller läkemedel som man kommit överens om att ska ingå i samupphandlingen. Samarbete inom instrumentunderhåll För specialupptagningsområdet rekommenderas en regionalt centraliserade modell för instrumentunderhållet. Det rekommenderas att små instrumentunderhållsenheter inom primärvården ska koncentreras allteftersom apparatbeståndet föråldras eller om det sker en väsentlig minskning i verksamhetens volym. Datasystem och utvecklingen av dem I det operativa samarbetet inom HUCS specialupptagningsområde har man identifierat flera behov av att överföra elektroniska patientdata mellan parternas system. Avtalsparterna förbinder sig att ta i bruk tjänsten Navitas, vilken används på HNS, i alla operativa enheter enligt en separat avtalad tidtabell. HNS sörjer för att en s.k. kommunportal som gör det möjligt att följa upp anlitandet av tjänsterna öppnas för de övriga sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet. Avtalsparterna utreder möjligheterna att utvidga ibruktagandet av datasystemet Merlot-Medi till hela specialupptagningsområdet. Diagnostiska undersökningar som ska koncentreras Avtalsparterna tillsätter separata arbetsgrupper att årligen utreda vilka laboratorie- och bilddiagnostikundersökningar som kunde koncentreras till en enhet inom specialupptagningsområdet. Grundandet av en biobank Carea, Eksote och HNS grundade en biobank som gör det möjligt att vidareutveckla den kliniska användningen av provarkiv och använda laboratorieprov för forskning. Utveckling av hälsovården inom HUCS specialupptagningsområde Under år 2013 utarbetar avtalsparterna ett förslag till den operativa ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika enheter inom den specialiserade sjukvården samt mellan den specialiserade sjukvården och primärvården med beaktande av planerna för ordnande av hälso- och sjukvård i enlighet med 34 i hälso- och sjukvårdslagen. Avtalsbrott Om en situation som bryter mot avtalet inte rättas till så att den blir förenligt med avtalet inom en period på sex månader, kan styrgruppen ålägga den avtalspart som brutit mot 11

18 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen avtalet att betala avtalsvite till de övriga avtalsparterna. Avtalsvitets belopp är högst euro. Därtill ska avtalsparten ersätta de övriga avtalsparterna för eventuella ekonomiska skador till följd av avtalsbrottet. Styrgruppen Enligt förslaget till avtal ska till styrgruppen utses sex personer från HNS samt tre personer från Carea och Eksote vardera. Om samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården Ett smidigt samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården är en förutsättning för en fungerande och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. I den riksomfattande strukturreformen av hälso- och sjukvården är en fördjupad integration mellan den specialiserade sjukvården och primärvården ett centralt mål. HNS har samarbetat långsiktigt med aktörerna inom primärvården i sitt område och i området råder en positiv attityd till ett utvidgat samarbete. HNS allmänmedicinska enhet ändrades till en enhet inom sjukvårdsområdets primärvård som är direktunderställd chefsöverläkaren. En överläkare som har hand om de uppgifter som kommer an på direktören för primärvårdsenheten tillträdde tjänsten i början av november. Enligt lagen ska primärvårdsenheten tillhandahålla sakkunskap och samordna inom sitt område forskningen, utvecklingsarbetet, utformningen av vård- och rehabiliteringskedjorna och fortbildningen samt sörja för kartläggningen av personalbehovet. Primärvårdsenheten ska enligt lagen även ansvara för samordningen av den specialiserade sjukvården, primärvården och, i tillämpliga delar, socialväsendet, vilket gör att enheten är i nyckelposition när det gäller samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården. Vidare har varje enhet enligt lagen till uppgift att stödja arbetet med att ta fram en plan för ordnande av hälso- och sjukvård. I detta syfte har enhetens överläkare medverkat i arbetet med planer för ordnande av hälso- och sjukvården i sjukvårdsområdena. I planerna avtalas om det nödvändiga samarbetet mellan primärvården, den specialiserade sjukvården, socialväsendet, läkemedelsförsörjningen och de övriga aktörerna. Primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens samarbete inom läkar- och specialistläkarutbildningen fortsatte avtalsenligt mellan Helsingfors universitet, HNS och kommunerna. Under verksamhetsåret slutfördes ett hälsofrämjande samarbetsprojekt i vilket primärvårdsenheten medverkade aktivt. Samarbetet mellan sjukvårdsdistriktet och primärvården i kommunerna fortskred under året på bred front. Att ansvaret för ordnandet av den prehospitala akutsjukvården överfördes till sjukvårdsdistrikten föregicks av ett omfattande samarbete med beredningen av denna ändring. Inom jourverksamheten har man beroende på sjukvårdsområde antingen genomfört och aktivt utvecklat samjouren eller tillsammans berett och planerat framtida lösningar för samjouren. Tillgången till fortsatt vård och de relaterade arrangemangen har blivit en allt viktigare faktor allteftersom antalet patienter växer inom den specialiserade sjukvården, behandlingsformerna utvecklas och vårdperioderna på vårdavdelningarna förkortas. För dessa arrangemang och utvecklingen av dem har expertgrupperna som bildats tillsammans med primärvården fortsatt sitt arbete. Samarbete har idkats för att utveckla och utvidga den specialläkarkonsultation som görs inom primärvården i syfte att kontrollera och förbättra service- och vårdkedjorna. Den s.k. höftrutschkanan på Jorv sjukhus är ett bra exempel på en förbättring av vårdkedjan. Det handlar om en kostnadssparande modell som man tagit fram tillsammans med Esbo stad som innebär att patienterna åker hem i bättre skick, med bättre funktionsförmåga och nöjdare än tidigare. Det traditionella samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården fortsatte genom att man anordnade ett flertal kurser och arbetade i många samarbetsgrupper som behandlade regionala och lokala utvecklingsfrågor. 12

19 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen En betydande ny öppning på samarbetsfronten var grundandet av en hemsjukvårdsenhet för barn med särskilda behov i HUCS sjukvårdsområde. Erfarenheterna av verksamheten kommer att utnyttjas i större omfattning efter den tvååriga pilotfasen. Om framtidsplanerna för samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården De närmaste årens samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården för att utveckla hälso- och sjukvården med utgångspunkt i patienternas behov fortsätter enligt de beprövade samarbetsmodellerna och därtill söker man förutsättningslöst nya former för samarbetet. Samarbete har hittills för det mesta idkats på sjukvårdsområdesnivå och mellan två stora kommuner i taget. Den nya primärvårdsenheten koordinerar samarbetet inom hela sjukvårdsdistriktet. Planen för ordnande av hälso- och sjukvården, vilken ska godkännas en gång per fullmäktiges mandatperiod och uppdateras en gång per år, kan användas som ett verktyg som styr samarbetet. Ett centralt mål i hälso- och sjukvårdslagen är att stärka primärvården och sjukvårdsdistriktet strävar efter att främja uppnåendet av detta mål. Sjukvårdsdistriktet vill bl.a. förbättra de specialistläkartjänster som ordnas för primärvården och särskilt utveckla den konsultationsverksamhet som stödjer primärvårdsaktörernas arbete och kompetensutveckling. Administrationen, samordnandet och utvecklingen av vård- och servicekedjorna, liksom uppföljningen och utvärderingen av vårdresultaten och patientsäkerheten är viktiga delområden av samarbetet. Ett gemensamt datasystem (Apotti) eller separata datasystem som fungerar ihop foglöst förutsätter ändringar av förfaringssätten för att de möjligheter som bättre datasystem öppnar de facto ska kunna omsättas till verkningsfulla tjänster. Förutom vid utvecklingen av själva verksamheten fortsätter samarbetet kring foglösa servicekedjor och samjoursarrangemang även när det gäller lokalplaneringen och byggandet. 13

20 Samkommunens uppgift och organisation 3 Samkommunens uppgift och organisation 3.1 Uppgifter Samkommunen HNS uppgift HNS huvuduppgift är att ordna och producera specialiserade sjukvårdstjänster för befolkningen i sina medlemskommuner och enligt bestämmelser eller avtal även för den övriga befolkningen samt att sörja för de övriga uppgifter som i lag fastställts för universitetssjukhus. Därutöver har samkommunen HNS i uppgift att inom sitt område ordna lagstadgad specialomsorg om utvecklingsstörda till den del medlemskommunerna överfört denna vård på samkommunen. Befolkningsökningen och den åldrande befolkningsstrukturen beaktas redan på förhand för att trygga tillräckliga tjänster. Samkommunen HNS producerar även lagstadgade primärvårdstjänster (bl.a. samjour) enligt särskilt avtal med medlemskommunerna. Om sjukhusens och resultatområdenas verksamhet bestäms närmare i instruktionen. Samkommunen HNS hade under räkenskapsperioden dessutom nio affärsverk, vars verksamhet bestäms närmare i instruktionerna för affärsverken. Samkommunen är även delägare i intresse- och samföretag samt i dotterbolag, i vilka ägarandelen variera. Samkommunen HNS upptagningsområde Finland har 20 sjukvårdsdistrikt, som i sin tur bildar 5 universitetssjukvårdsdistrikt. Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt, mätt enligt invånarantalet i upptagningsområdet. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde även Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt. Riksomfattande ansvar och HNS specialupptagningsområde (ERVA) 14

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten ska godkänna avtalet i det organ som avses i 81 1 mom. i kommunallagen (365/1995).

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten ska godkänna avtalet i det organ som avses i 81 1 mom. i kommunallagen (365/1995). FULLMÄKTIGE 42 13.12.2012 AVTAL OM ORDNANDE AV SPECIALISERAD SJUKVÅRD INOM HUCS SPECIALUPPTAGNINGSOMRÅDE 2/03/00/2011 FMGE 42 Enligt 43 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska samkommuner för

Läs mer

Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården

Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården FULLMÄKTIGE 26 12.06.2013 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 195/02/02/00/01/2011 FMGE 26 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 4 27.02.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013. VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan:

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 4 27.02.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013. VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan: NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 4 27.02.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 VNSNAMND 4/2014 VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan: Nyckeltal 2012-2013 - 2014 euro i 1000-tal bsl 2012

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Godkänd av srytelsen 26.3.2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Styrelsen 8.3.2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 Verkställande direktörens översikt...6 2 SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION...8 2.1 Förtroendemannaorganisationen...8

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

FULLMÄKTIGE 15.06.2016 9 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 238/02/02/00/01/2014 FMGE

FULLMÄKTIGE 15.06.2016 9 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 238/02/02/00/01/2014 FMGE FULLMÄKTIGE 15.06.2016 9 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 238/02/02/00/01/2014 FMGE Mer vård med större effekt (Verkställande direktörens översikt i bokslutet 2015) HNS är den största organisationen

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2016-2018

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2016-2018 FULLMÄKTIGE 44 16.12.2015 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2016-2018 312/02/02/00/01/2015 FMGE 44 Allmänt Budgeten för 2016 och ekonomiplanen för 2016-2018 baseras på den gällande strategin.

Läs mer

Får man vara sjuk på svenska???

Får man vara sjuk på svenska??? Vem vårdar vem? 10.10.2013 Effektiv vård för patientens bästa - på patientens modersmål Vaikuttavaa hoitoa potilaan parhaaksi - potilaan äidinkielellä Stig Stolt Specialplanerare HNS-Servis Får man vara

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 NÄMNDEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE 9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 BORGÅNÄM 9 Genom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts tidsbestämda direktiv 11/2010 har

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Fullmäktige 15.12., BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12. 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2011 340/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om Utfärdad i Helsingfors den 6 april I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunstyrelsen Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380

Kommunstyrelsen Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380 Kommunstyrelsen 380 30.11.2015 Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380 Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 28.9.2015 310 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 1/2014 1 (18) SJUKVÅRDSDISTRIKT

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 1/2014 1 (18) SJUKVÅRDSDISTRIKT HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 1/2014 1 (18) Tid 27.02.2014 kl. 09:00 - Plats Västra Nylands sjukhus, 4 våningens mötesrum Ärenden Rubrik Sida 1 INFORMATIONSÄRENDEN 4 2 ÄRENDEN FÖR KÄNNEDOM 5 3 BEHANDLING

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN UTKAST 23.11.2015 (korrigerad version 14.12.2015) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 7.12.2011 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande FULLMÄKTIGE 14 31.03.2009 ÖVERBELÄGGNINGSAVGIFTER 2008 OCH UTVECKLING AV ÖVERBELÄGGNINGSFÖRFARANDET 79/02/05/00/2009 FMGE 14 Bakgrunden till överbeläggningsförfarandet (tidigare bötesdagsförfarandet till

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Avtal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen om produktion av primärvårdens tandläkarjourtjänster till hälso- och sjukvårdens samkommuner

Avtal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen om produktion av primärvårdens tandläkarjourtjänster till hälso- och sjukvårdens samkommuner Avtal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen om produktion av primärvårdens tandläkarjourtjänster till hälso- och sjukvårdens samkommuner 1 Bakgrunden till avtalet 2 Avtalsparter 3 Avtalets syfte Sedan

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 VNSNAMND 41/2010 Enligt HNS koncernlednings kompletterande budgetdirektiv 1.9.2010 skall respektive sjukvårdsområde

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion Stadsfullmäktige 56 10.04.2013 Personalsektionen 49 04.12.2013 Stadsstyrelsen 261 16.12.2013 Personalsektionen 30 27.05.2014 Stadsstyrelsen 205 18.08.2014 Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet

Läs mer

FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16

FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16 FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16 Bokslutet liksom även koncernbokslutet skall upprättas före utgången av mars månad det år som följer på räkenskapsåret

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 1/ (5) Stadsfullmäktige Stj/

Helsingfors stad Föredragningslista 1/ (5) Stadsfullmäktige Stj/ Helsingfors stad Föredragningslista 1/2016 1 (5) 8 Överföring av polikliniken för äldrepsykiatrisk konsultation och teamet för neuropsykiatrisk konsultation till samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014 FULLMÄKTIGE 44 15.12.2011 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014 195/02/02/00/01/2011 FMGE 44 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

Den nya förvaltningsstadgan. V ä l k o m m e n!

Den nya förvaltningsstadgan. V ä l k o m m e n! Den nya förvaltningsstadgan V ä l k o m m e n! Förvaltningsstadgan (KomL 90 ) innehåller bestämmelser om åtminstone frågor som gäller Ordnandet av förvaltningen och verksamheten Besluts- och förvaltningsförfarandet

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden

FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13 Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden Barnsjukhuset Barnkliniken och användningen av de trånga

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem

1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem FÖRVALTNINGSSTADGA I KAPITLET ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem I förvaltningsstadgan ingår förutom vad som bestäms i lag och HNS grundavtal

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012

BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Fullmäktige 12.6.2013 BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Del 2 (2) Godkänd av styrelsen 25.3.2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Lagen om begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141 Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1.

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1. UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1.2017 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer