BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009"

Transkript

1 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Styrelsen

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verkställande direktörens översikt SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION Förtroendemannaorganisationen Intern organisation Strategiska huvudmål HNS:S HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHET Medlemskommunernas serviceplaner Utfallet av serviceplanerna Utjämning av dyr vård Vårdtjänster Överanvändningsavgift och rapportering av antal fördröjda förflyttningar Antal vårdade individuella personer Vårdtillgång och väntetider Forskning, undervisning och utveckling PERSONAL UPPSKATTNING AV DE STÖRSTA RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA MILJÖFAKTORER REDOGÖRELSE FÖR ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN OCH RISKHANTERINGEN EKONOMI OCH FINANSIERING Räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten och förändringar i den finansiella ställningen Samkommunens totala inkomster och utgifter KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Koncernsamfund Mål och resultat för dotterbolagens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Redogörelse över koncernövervakningen Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALL OCH UTFALLSJÄMFÖRELSER Samkommunens rätt att överskrida verksamhetskostnaderna och tilläggsuppbörd för underskott Måluppfyllelse Resultaträkningsdelens utfall Utfallet av serviceproduktionen HUCS sjukvårdsområde Västra nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Resultatområdet HNS-Lokalcentralen Resultatområdet koncernförvaltning Hur affärsverkens mål har uppnåtts Utfallet av finansieringen Utfallet av investeringarna Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Finansieringsanalys Balansräkning Koncernkalkyler

4 15 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Bilagor angående personalen SÄRREDOVISADE BOKSLUT OCH NOTER Affärsverket HNS-Apotek Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen Direktionen för HNS-Apotek Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HNS-Röntgen Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen HNS-Röntgens direktion Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HUSLAB Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen HUSLAB:s direktion Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket Ravioli Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna

5 Utfallet av finansieringsdelen Raviolis direktion Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HNS-Desiko Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen Direktionen för HNS-Desiko Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HNS-Logistik Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen Direktionen för HNS-Logistik Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HNS-IT-tjänster Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska mål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen Direktionen för HNS-IT-teknik Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Bilagor till balansräkningen Bilagor angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HNS-Medicinteknik Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning

6 Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen Direktionen för HNS-Medicinteknik Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Bilagor till balansräkningen Bilagor angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket HNS-Servis Översikt över verksamheten Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Ordnande av intern kontroll Strategiska huvudmål Utfallet av de strategiska målen Resultaträkning och balansräkning Utfallet av investeringarna Utfallet av finansieringsdelen Direktionen för HNS-Servis Noter angående tillämpade redovisningsprinciper Noter till resultaträkningen Bilagor till balansräkningen Bilagor angående personalen Behandling av räkenskapsperiodens resultat AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ SAMKOMMUNENS EKONOMI UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR Underskrift av bokslutet Bokslutsanteckning FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR Bokföringsböcker, verifikatslag och förvaring av bokförings- och bokslutshandlingar BILAGOR TILL BOKSLUTET OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bilaga 1a: Fullmäktiges sammansättning under valperioden Bilaga 1b: Styrelsens sammansättning år Bilaga 1c: Nämndernas sammansättning år Bilaga 1d: Revisionsnämnden år Bilaga 1e: De kommunala affärsverkens direktioner år Bilaga 1f: Styrelseledamöter i HNS:s helägda dotterbolag år Bilaga 2a: Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner år Bilaga 2b: Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner år Bilaga 2c: Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner år BILAGA 4: Utjämningen av dyr vård per medlemskommun (tusen euro) Bilaga 5a: Antal anställda år Bilaga 5b: Antal årsverken år

7 1 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Utmärkt arbete trots stränga kommunalekonomiska förutsättningar År 2009 behandlades olika patienter vid HNS. Antalet är 1,5 procent högre än under föregående år, vilket inte förklaras av enbart befolkningsökningen i regionen. Resultaten från den årliga mätningen av patientnöjdheten underströk att de behandlade patienterna var nöjda med vårdkvaliteten och den vänliga servicen. År 2009 var ansträngande för den kommunala ekonomin. Den globala ekonomin hade på hösten gjort en brant nedgång och lågkonjunkturen slog även mot Finland. HNS förutsåg situationen och satte upp ett produktivitetsmål på två procent för verksamhetsåret. Strävan var att uppnå målet genom strömlinjeformade funktioner, kostnadsinbesparingar och framför allt genom strukturella förändringar. Verksamhetskostnaderna granskades kritiskt i hela organisationen och kostnadsmedvetenheten ökades. Gallringar gjordes i investeringsprogrammet och ett flertal investeringar sköts på framtiden. HNS beslutade att gradvis avstå från inhyrd arbetskraft. Personalen erbjöds frivillig tjänstledighet. Koncernens ledningsgrupp arbetade i maj en vecka utan lön. Den stränga kostnadshanteringen under slutet av hösten syftade till att så mycket som möjligt begränsa den uppenbara budgetöverskridningen. Detta lyckades också och tack vare den effektiva verksamheten ökade HNS:s produktivitet med över tre procent från år 2008 till De strukturella förändringarna inom sjukvårdsområdena och resultatenheterna fortsatte framgångsrikt. Under HNS:s hela tioåriga existens har målet varit att stärka de små specialområdena genom att centralisera verksamheten. Jouren, som kräver stora resurser, centraliseras och starka kompetenscentra skapas för den kliniska verksamheten. Det visade sig fortfarande vara svårt att verkställa de strukturella lösningarna mellan sjukvårdsområdena. Styrelsens beslut att lägga ned förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus den 1 juni 2010 gav upphov till mycket motstånd särskilt bland den svenskspråkiga befolkningen och även i media. Styrelsen avslog de rättelseyrkanden som framfördes i ärendet. HNS:s strama skötsel av ekonomin försvårades våren 2009 av ett av Valvira utfärdat vite gällande operationsköer som överskred vårdgarantins tider. Operationsköerna kunde förkortas inom utsatt tid och HNS undgick därmed böter. Influensa A(H1N1)-virusets ankomst till Finland påverkade verksamheten hösten Då influensvågen låg på sin topp måste intensivvårdsplatser på Mejlans och Jorvs sjukhus avsättas för influensapatienter, vilket ledde till att operationsköerna förlängdes på nytt. Pandemin sköttes i sin helhet väl och enligt planerna. I fråga om forsknings och undervisning erhölls ett betydande erkännande; bland europeiska organisationer som bedriver klinisk medicinsk forskning placerade sig Mejlans campus på femte plats, då man bedömningsgrund tillämpade antalet referenser till publikationer. HNS:s styrelse fick ny sammansättningen den 1 april Ulla-Marja Urho utsågs till ordförande och Veikko Simpanen till vice ordförande. Även koncernens ledningsgrupp fick under verksamhetsåret ny sammansättning. Reformen av sjukvårdens ledningssystem kunde slutföras före september i enlighet med koncernens strategiska riktlinjer. Under hösten utsågs direktörerna för klinikgrupperna och cheferna för avdelningsgrupperna inom Hucs-området. Utbildningen av de nya direktörerna inleddes omedelbart. Beställar-producent-modellen utvidgades till de återstående funktionerna som stödjer kärnverksamheten. Antalet affärsverk ökade till nio, då HNS-IT-teknik, HNS-Medicinteknik och HNS-Servis inledde sin verksamhet i början av året. Debatten om HNS:s framtid och den nya hälsovårdslagen fick fart mot slutet av året. Politikerna och ägarkommunernas tjänstemän diskuterade även i offentligheten HNS:s omstrukturering. Under verksamhetsåret framlades dock ännu inte något förslag till lag om ordnandet av hela landets social- och hälsovård. 6

8 HNS har under sin tioåriga tillvaro medvetet utvecklat sin verksamhet och sina strukturer med det av befolkningsstrukturen förorsakade förändringstrycket i åtanke. Målet är att trygga den specialsjukvård som invånarna behöver även i en omvärld i förändring. Även verksamhetsårets linjedragningar och lösningar stödjer uppnåendet av detta mål. Vi har lyckats i vår viktigaste uppgift att vårda patienterna väl. För det har vi vår kunniga personal och våra samarbetspartners att tacka. Raimo Kekkonen tf. verkställande direktör 7

9 2 SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION Samkommunen HNS:s uppgift är att producera den specialiserade sjukvård och sedan 1 november 2008 även den vård av utvecklingsstörda som det åligger medlemskommunerna och sjukvårdsdistriktet att ordna. Därutöver sörjer HNS för andra uppgifter som ålagts sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus. Samkommunen kan även producera andra tjänster som anknyter till eller stödjer kärnverksamheten. 2.1 Förtroendemannaorganisationen FULLMÄKTIGE Fullmäktige i medlemskommunerna väljer i enlighet med samkommunens grundavtal två till fem ledamöter i fullmäktige och en personlig suppleant för var och en av dem för en tid som sammanfaller med kommunfullmäktiges mandattid. Antalet ledamöter i fullmäktige per kommun bestäms i relation till kommunernas andelar i grundkapitalet. En kommun vars andel i grundkapitalet är minst 8 procent av grundkapitalet har rätt att välja högst tre ledamöter i fullmäktige. Om andelen i grundkapitalet är minst 25 procent har kommunen rätt att välja högst fem ledamöter. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två ledamöter och personliga suppleanter för dem. I början av 2009 skedde förändringar bland HNS:s medlemskommuner. Ekenäs, Karis och Pojo bildade Raseborgs stad, medan Sammatti anslöt sig till Lojo. Den för kommunalvalsperioden valda fullmäktige hade efter dessa kommunförändringar 63 ledamöter. Under år 2009 sammanträdde fullmäktige fyra gånger. Fullmäktiges sammansättning för valperioden , bilaga 1a STYRELSEN Sjukvårdsdistriktet leds av en styrelse som lyder under fullmäktige. För sin mandattid väljer fullmäktige 15 ledamöter i styrelsen och personliga suppleanter för dem. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två ledamöter i styrelsen och personliga suppleanter för dem. Fullmäktige väljer en ordförande och en vice ordförande bland styrelseledamöterna. Bestämmelser om styrelsens uppgifter finns i kommunallagen och i grundavtalet för samkommunen. Styrelsen svarar för förvaltningen och ekonomin i sjukvårdsdistriktet och fäster då särskild vikt vid att de strategiska målen för verksamheten uppnås och att ekonomin är i balans, att verksamheten effektiviseras och att de strukturella arrangemang som detta förutsätter verkställs, att verksamheten samordnas, att åtagandena på riksnivå och inom upptagningsområdet för högspecialiserad sjukvård uppfylls, att det ordnas undervisning och forskning i hälsovetenskaper på universitetsnivå, arbetsgivarfrågorna och styrningen av förvaltningen. Styrelsen ska bevaka sjukvårdsdistriktets intressen, representera sjukvårdsdistriktet och ingå avtal för distriktets räkning, om inte dessa åtaganden har förts över på ett annat organ eller på en tjänsteinnehavare. Därutöver ska styrelsen behandla uppföljningsrapporter rörande samkommunens verksamhet och besluta om åtgärder som rapporterna ger anledning till. Under år 2009 sammanträdde styrelsen 22 gånger. Styrelsens sammansättning år 2009, bilaga 1b SEKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Fullmäktige godkände i december en ändring av förvaltningsstadgan om inrättande av en sektion för affärsverksamheten som lyder under styrelsen. Sektionen för affärsverksamhet har i enlighet med förvaltningsstadgan sex medlemmar med personliga suppleanter. Sektionens medlemmar och suppleanter utses bland styrelsens medlemmar och suppleanter. Helsingfors universitet utser en medlem i sektionen samt en personlig suppleant för denne. Såväl styrelsen som sektionen för affärsverksamhet har behörighet i fråga om styrningen av koncernen. 8

10 Sektionen för affärsverksamhet har i uppgift att lägga fram förslag gällande riktlinjerna och principerna för koncernstyrningen samt om målen för affärsverken och dotterbolagen; följa upp att affärsverken och dotterbolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige har ställt upp samt sörja för att koncernövervakningen fungerar; behandla affärsverkens och dotterbolagens uppföljningsrapporter samt även i övrigt följa upp deras verksamhet, och behandla sådana riktlinjer för koncernstyrningen som anknyter till affärsverken och dotterbolagen. Som en temporär lösning tillsatte styrelsen den 12 oktober 2009 en kommitté med samma uppgifter som sektionen för affärsverksamhet. Kommitténs mandatperiod var NÄMNDER För verksamheten inom sjukvårdsdistriktet finns nämnder för sjukvårdsområdena. De lyder under styrelsen och tillsätts av fullmäktige. Deras mandattid sammanfaller med mandattiden för fullmäktige. Nämnden för sjukvårdsområdet HUCS har nio till femton ledamöter med en personlig suppleant var. Till nämnden utses dessutom två ledamöter och personliga suppleanter för dem från de kommuner som hör till andra sjukvårdsområden. Därutöver utser Helsingfors universitet en ledamot och en personlig suppleant för denne. Nämnderna för de övriga sjukvårdsområdena har nio till tretton ledamöter med en personlig suppleant var. Bland ledamöterna i nämnderna väljer fullmäktige en ordförande och en vice ordförande. Ledamöterna väljs från de kommuner som hör till respektive sjukvårdsområde. Nämnden för ett sjukvårdsområde ska för sin del verkställa koncernens strategi och ekonomiförvaltning samt i enlighet med grundavtalet för samkommunen under ledning av styrelsen leda verksamheten i sjukvårdsområdet och bereda ärenden som rör sjukvårdsområdet och som ska behandlas av styrelsen och fullmäktige samt se till att besluten verkställs. Dessutom ska nämnden svara för samarbetet med primärvården i de berörda kommunerna. Därutöver ska nämnden dels lägga fram förslag till hur verksamheten i sjukvårdsområdet kan utvecklas och förbättras, dels behandla uppföljningsrapporter rörande sjukvårdsområdets verksamhet och besluta om åtgärder som rapporterna ger anledning till. Sjukvårdsdistriktet har dessutom en nämnd för den språkliga minoriteten i enlighet med 18 i lagen om specialiserad sjukvård. Den tillsätts av fullmäktige för samma mandattid som fullmäktige. I enlighet med grundavtalet ska nämnden under styrelsens ledning sörja för att en patient i sjukvårdsdistriktet får specialiserade sjukvårdstjänster på sitt eget modersmål, finska eller svenska. Vid sjukvårdsområdet HUCS och sjukvårdsområden med språkliga minoriteter har nämnden för den språkliga minoriteten sektioner för den språkliga minoriteten. Nämnden för den psykiatriska sjukvården tillsätts av fullmäktige för samma mandattid som fullmäktige. Den svarar i enlighet med grundavtalet tillsammans med styrelsen för utvecklingen och samordningen av den psykiatriska sjukvården. Nämndernas sammansättning år 2009, bilaga 1c HUCS sjukvårdsområde Västra nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Nämnden för den språkliga minoriteten Nämnden för den psykiatriska sjukvården REVISIONSNÄMNDEN Bestämmelser om revisionsnämndens sammansättning och uppgifter finns i kommunallagen och i grundavtalet för samkommunen. Revisionsnämnden bereder de till granskningen av förvaltningen och ekonomin anknytande ärendena som fullmäktige beslutar om samt bedömer om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har uppnåtts. Revisionsnämndens sammansättning år 2009, bilaga 1d 9

11 DIREKTIONERNA FÖR DE KOMMUNALA AFFÄRSVERKEN Om affärsverkens verksamhet bestäms i kommunallagen och i affärsverkens instruktioner och anvisningar. Samkommunen HNS:s affärsverk är HNS-Apotek, HNS-Röntgen, HUSLAB, Ravioli, HNS-Desiko och HNS-Logistik, samt från och med ingången av år 2009 affärsverket HNS-ITtjänster och affärsverket HNS-Medicinteknik (fullmäktiges beslut ) samt affärsverket HNS-Servis (fullmäktiges beslut ). HNS-Lokalcentralen utgör ett nytt resultatområde. Varje kommunalt affärsverk har en av styrelsen utnämnd direktion, om vars uppgifter och befogenheter bestäms i instruktionen för respektive affärsverk. Affärsverkens direktioner år 2009, bilaga 1e DOTTERBOLAG Samkommunen HNS är ensam ägare till följande bolag: HNS-Fastigheter Ab, Kiinteistö Oy Jorvi, Kiinteistö Oy Asolanrinne, VN Fastigheter, Asunto Oy Laurinkatu 24, Kiinteistö Oy Kangasjyvä och Asunto Oy Pilvenmäki. Dessutom äger samkommunen HNS 69,93 procent av Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Styrelsemedlemmar i HNS:s helägda dotterbolag år 2009, bilaga 1f 2.2 Intern organisation Den 17 december 2008 godkände fullmäktige en ny förvaltningsstadga som trädde i kraft den 1 januari HNS-koncernen leds som en enda helhet i enlighet med den godkända strategin och dess värden och mål. Varje organisation har klara ansvarsroller och befogenheter i enlighet med principen om en chef med övergripande ansvar. Förhållandet mellan HNS-koncernens sjukvårdstjänster och dess stödtjänster grundar sig på en beställar-producent-modell. Samkommunen samarbetar nära med Helsingfors universitet och andra högskolor och lärosäten i syfte att ordna och utveckla undervisningen och den vetenskapliga forskningen. HNS-koncernen utgör i enlighet med kommunallagen en helhet som bildas av samkommunen HNS (modersamfundet) samt juridiskt självständiga dotter- och fastighetsbolag. Samkommunen HNS utgörs av fem sjukvårdsområden som producerar HNS:s kärnverksamhet, dvs. specialiserad sjukvård, samt koncernförvaltningen och HNS-Lokalcentralen, vilka fungerar som resultatområden, och nio affärsverk som levererar sjukvårdstjänster och stödtjänster till sjukvårdsområdena och resultatområdena. HNS-koncernen omfattar dessutom dottersamfunden Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HNS- Fastigheter Ab samt 10 bostads- och fastighetsbolag som är juridiskt självständiga samfund i vilka samkommunen HNS har bestämmanderätt. Sjukvårdsområdena är HUCS sjukvårdsområde, Västra Nylands sjukvårdsområde, Lojo sjukvårdsområde, Hyvinge sjukvårdsområde och Borgå sjukvårdsområde. Produktionen av sjukvårdstjänster fördelas inom samtliga sjukvårdsområden mellan Medicinska resultatenheten, Operativa resultatenheten, Gynekologiska och pediatriska resultatenheten, Psykiatriska resultatenheten samt ledningens resultatenhet. Antalet affärsverk ökade från sex till nio vid ingången av år Affärsverken utgjordes av HNS- Röntgen, HUSLAB och Ravioli, som inledde sin verksamhet år 2004, samt HNS-Apotek, HNS-Desiko och HNS-Logistik, som startade den 1 januari Den 1 januari 2009 inledde de nya affärsverken HNS-IT-tjänster, HNS-Medicinteknik och HNS-Servis sin verksamhet. FÖRVALTNINGSSTADGA OCH LEDNINGSPRINCIPER Enligt förvaltningsstadgan verkade koncernförvaltningen under verkställande direktörens ledning och har till uppgift att svara för samkommunens strategiska ledning och ekonomiförvaltning, policyer som berör hela samkommunen, arbetsgivarfunktionen, intressebevakningen, ordnandet av finansiering, kapitalförvaltning, riskhantering, miljöfrågor, koncernkommunikation, intern revision samt juridiska frågor. En av koncernförvaltningens centrala uppgifter är att skapa förutsättningar för enheternas verksamhet och stödja dem i genomförandet av uppgifterna. Dessutom svarar koncernförvaltningen för samkommunens företagshälsovård. Ovan nämnda uppgifter fullgör koncernförvaltningen med hjälp av ett ledningssystem som gäller hela koncernen. 10

12 Koncernförvaltningen sörjer för beredningen av styrelsens mötesärenden samt för verkställandet av besluten. Under verkställande direktören fanns en chefsöverläkare, en förvaltningsdirektör, en förvaltningsöverskötare, en personaldirektör, en ekonomidirektör och en kommunikationsdirektör. Affärsverksamhetsdirektörens uppgifter sköttes av förvaltningsdirektören vid sidan av den egna tjänsten. Tillsammans med verkställande direktören och representanten för medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet bildade de koncernens ledningsgrupp. Ledningsgruppens uppgift är att stödja verkställande direktören i det strategiska ledningsarbetet och sörja för verkställande och uppföljningen av besluten. Chefsöverläkaren svarade på koncernnivå för specialsjukvårdstjänsterna samt för FoU-verksamheten och undervisningen. Även samarbetet med myndigheterna samt frågor gällande specialstatsandelen och forskningstillstånd utgjorde väsentliga inslag i chefsöverläkarens uppgiftsbild. Förvaltningsöverskötaren var kontaktperson på koncernnivå i fråga om utvecklingen av vårdarbetet och vårdvetenskapen. Förvaltningsöverskötaren svarade för den strategiska planeringen av vårdarbetet och för samordningen av utvecklingen av vårdarbetet samt för främjandet av den vårdvetenskapliga forskningen och undervisningen. Förvaltningsdirektören svarade för den allmänna förvaltningen och juridiska frågor på koncernnivå. Ekonomidirektören svarade för den ekonomiska styrningen av koncernen, planeringen av investeringar och finansiering, upprättande av bokslut samt kapitalförvaltning. Personaldirektören svarade för koncernens personalledning, arbetsgivarfunktion, personalstrategi och personalpolitik samt för företagshälsovården. KONCERNENS LEDNINGSGRUPPER Koncernens ledningsgrupp utgjordes av verkställande direktören, ekonomidirektören, förvaltningsdirektören, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chefsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, forskningsdirektören samt en representant för medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Koncernens ledningsgrupp sammanträdde 40 gånger. Koncernens utvidgade ledningsgrupp utgjordes av koncernens ledningsgrupp samt sjukvårdsområdenas direktörer, direktörerna för resultatenheterna inom HUCS sjukvårdsområde samt två huvudförtroendemän i egenskap av representanter för personalen. Den utvidgade ledningsgruppen sammanträdde 10 gånger. Den utvidga ledningsgruppens uppgift är att utgöra ett samordningsorgan på koncernnivå och sörja för att besluten verkställs och att verkställandet följs upp. I ledningsgruppen för sjukvård ingick chefsöverläkaren, förvaltningsöverskötaren, en representant för medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet, direktörerna för sjukvårdsområdena, direktörerna för resultatenheterna inom HUCS sjukvårdsområde samt verkställande direktörerna för HUSLAB, HNS- Röntgen och HNS-Apotek. Ordförande för ledningsgruppen var chefsöverläkaren. Ledningsgruppen för sjukvården sammanträdde 12 gånger. I ledningsgruppen för affärsverksamhet ingick affärsverksamhetsdirektören, vars uppgifter sköttes av förvaltningsdirektören vid sidan av den egna tjänsten, samt affärsverkens och dotterbolagens verkställande direktörer och direktören för resultatområdet HNS-Lokalcentralen. Ordförande för ledningsgruppen var affärsverksamhetsdirektören. Ledningsgruppen för affärsverksamheten sammanträdde 5 gånger. Den 15 december 2009 godkände fullmäktige en ny förvaltningsstadga som trädde i kraft vid ingången av I enlighet med styrelsens linjedragningar revideras förvaltningsstadgan genom att man inrättar en sektion för affärsverksamheten, vilken lyder under styrelsen och har i uppgift att övervaka att affärsverken och dotterbolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige och styrelsen har ställt upp. 11

13 3 STRATEGISKA HUVUDMÅL I enlighet med HNS:s värdegrund baserar sig verksamheten på samarbete, föregångarskap och inbördes respekt. Strategin utgör ett centralt element i HNS-koncernens styrsystem och den årliga verksamhets- och ekonomiplanen ska verkställa linjedragningarna i koncernstrategin. De strategiska huvudmålen för HNS:s strategi justerades av HNS:s fullmäktige den 17 december 2008 och är följande: 1. Patientorienterad och effektiv specialsjukvård i rätt tid 2. Högklassig forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, övriga högskolor och yrkesskolor 3. Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen 4. Branschens mest attraktiva arbetsplats med många möjligheter 5. Ständig förbättring av verksamhetssätten och strukturerna 6. Samarbete mellan kommunerna som grundar sig på förtroende och en förutsägbar och balanserad ekonomi. Som ett led i strategin har HNS:s kärnuppgift och värdegrund definierats: Kärnuppgift HNS:s kärnuppgift är att för våra kunders bästa producera specialsjukvårdstjänster och hälsonytta i effektivt samarbete med primärvården, universitetet och övriga samarbetspartners. Värdegrund Toppresultat genom samarbete Vi lyckas tillsammans genom öppenhet, förtroende, kompetens och nätverksbildning. Vilja att utgöra en föregångare Vi arbetar innovativt för våra kunders bästa och utnyttjar de framtida möjligheterna. Vi värdesätter våra kunder och varandra Vi bemöter patienter, andra kunder, samarbetspartners och arbetskamrater rättvist, ansvarsfullt och tolerant. Vi följer de gemensamma spelreglerna. Vi bär vårt ansvar för miljön. Samkommunens mål för verksamheten och ekonomin bygger på och stödjer ovannämnda strategiska huvudmål. Genomförandet av dem följs upp med hjälp av styrkort som är indelade i följande delar: - Kunden och samhälleliga verkningar - Ekonomin - Processer och strukturer - Personal, skicklighet och ledning 12

14 Kunden och samhälleliga verkningar Patienternas tillgång till vård säkras oberoende av kommun- och organisationsgränser, eftersom samkommunen förbinder sig att ordna icke-brådskande, medicinskt motiverad vård inom de tider som fastställs i lagen om specialiserad sjukvård och mentalvårdsförordningen. Patienterna/kunderna får i enlighet med sina behov högklassig service i rätt tid och på sitt eget språk, eftersom alla sjukhus inom HNS verkar i ett samordnat samarbete inte bara i fråga om att ordna ickebrådskande vård i huvudsak vid de egna sjukhusen, utan även i fråga om att ordna vården i verksamhetsenheter av funktionellt ändamålsenlig storlek och på de mest ekonomiska sätten. Patienterna värdesätter kvaliteten på HNS:s vård och undersökningar samt HNS:s patientorienterade vårdkultur, som ger dem förutsättningar att såväl förebygga hälsoproblem som att ta ansvar för sin egen vård. Uppföljningen av patientresponsen förnyades år Affärsverken utför dessutom regelbundet enkäter bland sina egna interna eller externa kunder. Utgående från resultaten utvecklas kundnyttan och samarbetet med kunderna genom satsningar på kvalitet och partnerskap. Våren 2008 gjordes för första gången en kundenkät bland kommunernas representanter, dvs. ägarna och beställarna. Strategiskt mål Vårdtillgång och väntetider Indikator och målvärde för strategiperioden Bedömningen av vårdbehovet har inletts inom 3 veckor från remissens ankomst. Patienten undersöks eller får vård inom 6 månader. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är väntetiden högst 3 månader. Ingen i vårdköerna har väntat längre än 6 månader. Utfall 2009 Under räkenskapsperioden var väntetiden i genomsnitt 72 dagar (68 dgr år 2008) patienter hade köat över 6 månader (625 patienter år 2008). Väntetiden till barnpsykiatrisk vård var 59 dagar och till ungdomspsykiatrisk vård 64 dagar. 125 patienter hade köat över 6 månader till dessa vårdformer (260 patienter år 2008). Patientnöjdhet Kommunala kunder Den år 2008 införda kundnöjdhetsenkäten upprepas med målet att vitsordet förbättras. Den år 2008 införda kundnöjdhetsenkäten upprepas med målet att vitsordet förbättras. Patienternas totalvitsord var 8,49, vilket överskrider vitsordet för 2008 (8,48). Ägarnas och beställarnas allmänna vitsord var 7,52, vilket underskred vitsordet för år 2008 något (7,54). 13

15 Ekonomi Växelverkan med representanterna för kommunernas social- och hälsovård grundar sig på partnerskap. HNS svarar för servicebehoven hos medlemskommunernas befolkning genom att ta hänsyn till kommunernas ekonomiska möjligheter samt genom att följa kommunernas ägarstyrning. Genom den plan för ordnande av hälsovårdens tjänster som i samarbete med sjukvårdsdistriktets kommuner uppgörs en gång per fullmäktigeperiod avtalades år 2006 för första gången om regionalt samarbete och samordning av servicen till en funktionell helhet. Planens utfall utvärderas och, vid behov, justeras årligen i samarbete mellan sjukvårdsdistriktet och medlemskommunerna. Funktionerna utvärderas med avseende på effektivitet och funktionalitet och kostnaderna hålls under kontroll så att medlemskommunernas kostnader per invånare inte ökar. Strategiskt mål Kontroll över vårdkostnaderna per invånare Kostnadshantering Hantering av egendomsposter Indikator och målvärde för strategiperioden Medlemskommunernas kostnader per invånare, justerade enligt sjukhusindex, ökar inte jämfört med år Verksamhetens kostnader (exkl. affärsverken) överskrider inte budgeten. Driftsgrad för anläggningstillgångar som är centrala för serviceproduktionen, dvs. operationssalarna, är på samma nivå som år En modell för lönsamhetsberäkning har utvecklats och införts Utfall 2009 Kostnaderna per invånare var 827,3 euro, vilket är 2,1 % mer än år 2008 (810,6 euro), ej behovsstandardiserat. Verksamhetens kostnader (exkl. affärsverken) år 2009 överskred budgeten med 2,9 %. Operationsenheterna har effektiviserat verksamheten, växlingstiderna har i huvudsak förkortats, delvis viss stelhet vid uppstart på morgonen. För HUCS:s Ögonoperationsenhet försämras driftsgraden av bristen på ögonläkare. Vid HUCS:s Öronoperationsenhet startar morgnarna snabbare, växlingstiden har förkortats. Lönsamhetskalkylmall för investeringar användes för första gången i budgetberedningen för Efterberäkningen genomförs under år Finansplanering Soliditetsgraden är minst 40 % Soliditetsgraden var 48,1% under räkenskapsperioden (51,2 % år 2008). 14

16 Processer och strukturer HNS:s verksamhetsenheter behärskar de egna verksamhets- och vårdprocesserna. I processkartan (processnätverket) anges de för samkommunens verksamhet viktiga och kritiska nyckelprocesserna. I enlighet med lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården är enheter inom den offentliga hälsovården skyldiga att ansluta sig till de riksomfattande informationssystemtjänsterna (KanTa) senast den 1 april I detta projekt svarar FPA för elektroniska läkemedelsrecept (erecept), nationellt centraliserat arkiv för patienthandlingar (earkiv) och medborgarens dataförbindelse (möjlighet att läsa egna uppgifter). Hälsovårdens rättsskyddscentral svarar för certifieringstjänsterna och Stakes för de nationellt enhetliga kodsystem och kodsystemtjänster som behövs inom hälsovården. I de tekniska specifikationerna för KanTa-tjänsterna har man ställt upp centrala principer för läkemedelsordination, elektronisk arkivering, meddelandeförmedling, identifiering, elektroniska underskrifter, samtyckeshantering, logg- och övervakningstjänsten, katalog- och registreringstjänsten samt för gränssnittet till kodsystemtjänsten. Varje sjukvårdsdistrikt och kommun svarar själv för att de enskilda datasystemen ansluts till KanTa. Centrala uppgifter i samband med ibruktagandet av KanTa-tjänsterna är planering och samordning av tidtabellerna för ibruktagandet samt produktion av gemensamma anvisningar och gemensamt utbildningsmaterial som hänför sig till såväl teknik som användning och avtal samt till stöd under produktionsfasen. Med avseende på dessa funktioner bildas ett för organisationerna gemensamt projektkansli. HNS:s styrelse beslutade den 3 november 2008 att delta i bildandet och finansieringen av det gemensamma projektkansliet. Högklassig forskning skapar nya vårdmöjligheter och stödjer utvecklingen av vårdmetoderna och rehabiliteringen, tillägnandet av bästa och mest ekonomiska vårdpraxis och en innovativ produktutveckling. Deltagande i forskning och undervisning höjer fortgående personalens kompetensnivå och främjar tillgången på kunnig och yrkesskicklig arbetskraft. Genom nätverksbildning och andra samarbetsformer aktiveras forsknings- och undervisningsverksamheten. HNS är utbildningsplats för läkare och en högklassig praktikplats för studerande inom hälsovårdssektorn. En tredjedel av Finlands specialistexamina avläggs vid Helsingfors universitet. Strategiskt mål Processhantering Strategiska datasystemprojekt Indikator och målvärde för strategiperioden Beskrivning och modellering av kärn- och stödprocesser. Anslutning till hälsovårdens riksomfattande informationssystemtjänster (KanTa) Deltagande i det gemensamma projektkansliets verksamhet. Utfall 2009 De flesta processer har beskrivits och publicerats i HNS:s portal för processer. Alla beskrivningar har ännu inte slutförts. Utvecklingen av Uranus-produkten har inletts i samarbete med de sjukvårdsdistrikt som har universitetssjukhus. Avsikten är att version 8.1. ska tas i bruk år Ökad produktivitet Produktivitetsökning 2-3 % per år Siffror för september Totalkostnader/ årsverken; euro DRG-poängsumma/årsverke; 124,8 DRG-poängens pris; 659,3 euro Totalkostnader/ enskilda vårdade personer; euro Pris per arbetstimme 23,8 euro euro 103,6 658,4 euro euro ( euro år 2008) 24,6 euro 15

17 Strategiskt mål Indikator och målvärde för strategiperioden Utfall 2009 Forskning Undervisning Antal undersökningar /antal beviljade forskningstillstånd (TIETU) HNS:s andel av universitetssjukhussamkommunernas specialstatsandel för hälsovetenskaplig forskning 41,6 % Antal arbetsperioder inom yrkesfortbildning HNS:s andel av universitetssjukhusens specialstatsandel för undervisning 28,4 % Vitsordet för de studerandes nöjdhet med kvaliteten på den kliniska praktiken bör vara minst 8,0 4,78 Utfall 41,2 %. Antal kliniska praktikveckor vid HNS för studerande inom hälsovårdsbranschen var Andelen var 28,8 %. Vitsordet var 8,28. 16

18 Personal, skicklighet och ledning HNS är en bra arbetsplats där man handlar enligt de gemensamma värderingarna och strategin. Samarbete och öppen informationsgång främjas. Personalens kompetens stöds genom aktiv utbildning. Cheferna har tillräckliga kunskaper, färdigheter, ekonomisk kompetens och IT-stöd samt agerar på ett ansvarsfullt sätt. Hög ledningskompetens främjar en öppen dialog och informationsgång mellan chefer och personal. Målet är att arbeta för en allt bättre, kunnigare och mer människonära ledningskultur samt att erbjuda olika möjligheter att förkovra sig i ledningsarbete och chefsfärdigheter. En särskild utmaning under de närmaste åren är rekryteringen av yrkeskunnig personal. HNS satsar på att utveckla arbetshälsan och rekryteringen. Avlöningen i sin helhet utgörs vid HNS av fyra delområden: sammanlagd lön, personalförmåner, organisationsutveckling och en positiv arbetsmiljö. Under de närmaste åren kommer satsningar att göras på samtliga dessa delområden i samråd med personalen. Kompetent personal hålls kvar i HNS tjänst med hjälp av personal- och lönepolitiska medel. Personalplanering Strategiskt mål Indikator och målvärde för strategiperioden Sjukfrånvarodagarna är färre än år Personalplaneringsprocessen binds närmare till budgetprocessen då planerna för år 2010 uppgörs. Utfall ,7 dgr (14,9 dgr år 2008). Personal- och ekonomiplaneringen tillämpade samma tidsschema. Uppmuntran och belöning av personalen Sporrande belöning På grund av det utmanande ekonomiska läget i allmänhet infördes inget resultatbonussystem vid de kliniska enheterna och resultatområdena. Affärsverken har tillämpat resultatbonussystem. Personalutveckling Utvecklingssamtal förs med minst 80 % av de anställda. Minst 80 % har upplevt att utvecklingssamtalen är nyttiga Projekt för ledarskapsträning Utvecklingssamtal fördes med 72,2 % av de anställda. 62,5 % upplevde att samtalen var nyttiga. Ledarskapsträning har ordnats regelbundet, en fortsättningsdel planeras. Målen för arbetshälsoprogrammet för år 2009 uppnås. Åtgärder som främjar arbetshälsan har utvecklats i enlighet med ett av styrelsen fastställt åtgärdsförslag. 17

19 4 HNS:S HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSVERKSAMHET 4.1 Medlemskommunernas serviceplaner Vid förhandlingar mellan medlemskommunerna och HNS avtalas om volymen för den service som kommunerna anskaffar till sin befolkning samt om serviceplanernas beställningar i euro. Dessutom föreslogs för kommunerna vilka förändringar i verksamheten som ska genomföras under planperioden. Styrelsen beslutade den 18 juni 2009 följande om utgångspunkterna för beredningen av budgeten och investeringsprogrammet för 2009: - som grund för de kommunvisa serviceplanerna för år 2009 tillämpades det faktiska genomsnittliga servicebehovet per invånare och åldersgrupp enligt boksluten för åren 2006 och Kostnadsnivån justerades med 3,4 procent för lönernas och de övriga verksamhetskostnadernas del. För lönebikostnader budgeterades endast en ökning på 0,3 procent, eftersom arbetsgivarens andel av pensionsavgiften förväntades sjunka. - inverkan av förslag till förändringar i verksamheten lades till/drogs av - till serviceplanerna lades ett krav på 2 procents produktivitetsökning - ekonomiplanen och investeringsprogrammet bereddes så att samkommunens soliditet bibehålls vid cirka 50 procent. Dessutom var strävan att begränsa projektprogrammet till nödvändiga projekt som effektiviserar verksamheten. Den planerade investeringsnivån för 2009 var 122,8 miljoner euro. - i fråga om faktureringen av kommunerna beslutades att fakturering enligt användning bibehålls. Det kalkylmässiga förslaget till serviceplaner för medlemskommunerna för år 2009 som uppgjordes på HNS-nivå i april 2009 uppgick till 1 185,9 miljoner euro. Som grund för de kommunvisa anbuden tilllämpades utfallet för kommunernas serviceanvändning och förslaget grundade sig på åldersgrupperade beräkningar för kostnaderna i euro per invånare. Målet för budgetberedningen var att årsbidraget är lika med de årliga avskrivningarna. Som bindande mål uppställdes ett nollresultat. Sjukvårdsområdena förde under våren och sensommaren diskussioner med kommunerna. Vid förhandlingarna avtalades även om förändringar i respektive sjukvårdsområdes verksamhet. På basis av förhandlingarna uppgick serviceplanernas totalbelopp till 1 190,0 miljoner euro. Serviceplanerna innefattade följande för medlemskommunernas befolkning planerade antal vårdtjänster: DRG-produkter , besöksprodukter och vårddagsprodukter Faktureringen av medlemskommunerna grundade sig på de förskott som uppburits utgående från de totala beloppen för serviceplanerna. En utjämning av faktureringen utgående från den faktiska användningen av service gjordes fyra gånger under året. Faktureringen av medlemskommunerna justerades så att den grundar sig på faktisk användning även vid VRK2-granskning, varvid fakturorna allokeras till rätt hemkommunen. Dessutom gjordes en tilläggsdebitering/-kreditering för att täcka samkommunens underskott. 4.2 Utfallet av serviceplanerna Serviceplanerna, inklusive utjämning för dyr vård, överskreds med 3,9 procent (46,5 milj. euro). Serviceplanernas utfall per sjukvårdsområde presenteras i kapitlet Utfallet av serviceproduktionen (13.4). 18

20 Medlemskommunernas serviceplaner Bokslut 2009 Serviceplan 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut siffrorna inkluderar gottgörelse/tilläggsdebitering av medlemskommunerna samt utjämning av dyr vård - ej deflaterade siffror enligt boksluten Medlemskommunernas serviceplaner i euro överskreds mest i Helsingfors, Vanda, Ekenäs, Kervo och Borgå. De procentuellt största överskridningarna förekom i Liljendal, Raseborg och Kervo. Ett sammandrag över utfallet av medlemskommunernas serviceplaner presenteras i bilagorna 2a-2c. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar i relation till invånarantalet var i bokslutet 827,3 euro/invånare (814,9 euro/invånare enligt bokslutet 2008), ej behovsstandardiserade. Kommunernas deflaterade betalningsandelar per invånare varierade mellan 759 euro och euro, bilaga 3. År 2009 stod 22,8 procent av patienterna för 80 procent av kostnaderna. På motsvarande sätt vårdades 77,2 procent av patienterna med 20 procent av kostnaderna. Då den kommunala ekonomin åtstramades blev vårdens och de dyra läkemedlens effektivitet ett centralt debattämne. Totalkostnader, % Totalkostnader och antal patienter ,8 % % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Totalt antal patienter, % 19

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16

FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16 FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16 Bokslutet liksom även koncernbokslutet skall upprättas före utgången av mars månad det år som följer på räkenskapsåret

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 FULLMÄKTIGE 54 15.12.2009 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 451/02/02/00/01/2009 FMGE 54 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplanperioden och anges de tillgängliga

Läs mer

1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem

1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem FÖRVALTNINGSSTADGA I KAPITLET ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Innehållet i förvaltningsstadgans bestämmelser och tillämpningen av dem I förvaltningsstadgan ingår förutom vad som bestäms i lag och HNS grundavtal

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Fullmäktige 15.12., BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12. 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Godkänd av srytelsen 26.3.2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 VNSNAMND 41/2010 Enligt HNS koncernlednings kompletterande budgetdirektiv 1.9.2010 skall respektive sjukvårdsområde

Läs mer

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012

BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Fullmäktige 12.6.2013 BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Del 1 (2) Godkänd av styrelsen 25.3.2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga

Läs mer

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 NÄMNDEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE 9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 BORGÅNÄM 9 Genom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts tidsbestämda direktiv 11/2010 har

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 FULLMÄKTIGE 35 15.12.2010 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 240/02/02/00/01/2010 FMGE 35 I budgeten anges samkommunens mål under ekonomiplaneringsperioden och framläggs de resurser

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 HELSINGFORS OCH NYLANDS Fullmäktige 13.12.2012, BILAGA 6 SJUKVÅRDSDISTRIKT Fullmäktige godkänt 13.6.2012 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande FULLMÄKTIGE 14 31.03.2009 ÖVERBELÄGGNINGSAVGIFTER 2008 OCH UTVECKLING AV ÖVERBELÄGGNINGSFÖRFARANDET 79/02/05/00/2009 FMGE 14 Bakgrunden till överbeläggningsförfarandet (tidigare bötesdagsförfarandet till

Läs mer

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 7.12.2011 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2016

BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2016 Fullmäktige 11.12.2013, BILAGA 9 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2016 Del 1 (4): Samkommunen samt bilagor Förvaltning 2.12.2013 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2014 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden

FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13 Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden Barnsjukhuset Barnkliniken och användningen av de trånga

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Styrelsen 11.12.2014 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 1. Sjukvårdsdistriktets ägarpolitik Målet för samkommunens ägarpolitik är att trygga en långsiktig verksamhet i samkommunen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/2015 1 (70) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 2, Haartmansgatan 8, Helsingfors

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/2015 1 (70) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 2, Haartmansgatan 8, Helsingfors HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/2015 1 (70) FULLMÄKTIGE Ojusterat protokoll TID 17.06.2015 kl. 09:00-12:03 PLATS Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 2, Haartmansgatan 8, Helsingfors BEHANDLADE

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna Hallitus 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013 2015 Innehåll Del 1 (3): Samkommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE. Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion 2014-01-01

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE. Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion 2014-01-01 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner avseende gemensam lönefunktion 2014-01-01 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Värdkommun... 3 4 Nämndens sammansättning

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 VNSNAMND 44/2009 På sammanträdet 18.6.2009 32 fick nämnden ta del av en detaljerad redogörelse över budgetens utgångsläge.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska.

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. STADGAR för stiftelsen HELSINGFORS SVENSKA BOSTADSSTIFTELSE 1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. 2 Stiftelsens ändamål är att

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare 282/2014 64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare sförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ändrar tjänstebeteckningen för byråsekreteraren

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer