BUDGET 2012 EKONOMIPLAN

Transkript

1 Fullmäktige , BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12.

2 1

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR Innehåll 1 ALLMÄN MOTIVERING UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN 1.2 FÖRÄNDRINGSFAKTORER I VERKSAMHETEN UNDER PLANEPERIODEN STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR HUS STRATEGI STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDENS OCH PRIMÄRVÅRDENS TJÄNSTER MÅLEN I VÅRDGARANTIN MÅL FÖR KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING REDOGÖRELSE FÖR INTERN KONTROLL, RISKHANTERING OCH KONCERNÖVERVAKNING BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS STRUKTUR 4.2 BUDGETENS BINDANDE VERKAN PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD OCH PÅ INVÅNARANTALET BASERADE AVGIFTER FÖR SPECIALSKYLDIGHETER 5.3 UTJÄMNING AV DYR VÅRD PRAXIS FÖR FAKTURERINGEN AV KOMMUNERNA FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING UNDERVISNING OCH FORSKNING Målen för undervisningen och forskningen Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling UTVECKLING Mål för utvecklingen Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN RESULTATBUDGET 7.2 INVESTERINGSBUDGET 7.3 FINANSIERINGSBUDGET 7.4 PERSONALPLANERING DRIFTSBUDGET HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE RESULTATOMRÅDET HNS-LOKALCENTRALEN RESULTATOMRÅDET KONCERNFÖRVALTNING RESULTATOMRÅDET FÖRETAGSHÄLSOVÅRD RESULTATOMRÅDET EXTERN REVISION BALANSENHETEN HJÄLPMEDELSCENTRALEN BALANSENHETEN IT-FÖRVALTNING FÖRÄNDRINGAR I SJUKVÅRDSOMRÅDENAS VERKSAMHET 8.2 RESULTATOMRÅDENAS OCH BALANSENHETERNAS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER 2

4 9 AFFÄRSVERKENS OCH DOTTERBOLAGENS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomin Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-RÖNTGEN Bilddiagnostiktjänster Medicintekniska tjänster AFFÄRSVERKET HUSLAB Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET RAVIOLI Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-LOGISTIK Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal AFFÄRSVERKET HNS-SERVIS Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Målsättningar Servicemål Ekonomi Investeringsbudget Finansieringsbudget Organisation och personal DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN HNS-FASTIGHETER AB UUDENMAAN SAIRAALAPESULA OY

5 BILAGOR TILL BUDGETHANDLINGEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna 2. Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden 4. Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen 5. Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 6. Antal anställda och årsverken 7. Samkommunen HNS resultat- och finansieringsbudgeter 8. Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 9. Kriterier för avskrivningar enligt plan 10. Serviceproduktion för medlemskommunerna Euro per invånare och medlemskommun gar i verksamheten Serviceintäkter och avgifter från medlemskommunerna 4

6

7 1 ALLMÄN MOTIVERING 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen Lagar som styr budgetberedningen Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. Samkommunens budget består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel (KommL 65 4 mom.). Enligt 2 mom. i samma paragraf godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. Budgeten skall iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen är bindande för samkommunens organ och anställda och utgör samtidigt redskap för styrningen och övervakningen av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som fastställts för remissbehandling och intagning till vård inom specialsjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Om budget och ekonomiplan för affärsverk bestäms särskilt i 87 e och 87 f i kommunallagen. Fullmäktige fattar beslut om målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonom (KommL 13 ). Ett affärsverk ska tillämpa samma ekonomiplaneperiod som samkommunen. I budgeten för en samkommuns affärsverk ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel (KommL 87 e 2 mom. och 87 f 2 mom.). Direktionen ska besluta om affärsverkets budget och om ändringar i den (KommL 87 e 4 och 5 mom.). Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. i grundlagen föreskrivs att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för tre år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till över 1,5 miljoner invånare i de 26 medlemskommunerna. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde inom den specialiserade sjukvården även Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt. HNS svarar dessutom för vissa centraliserade högspecialiserade tjänster i hela landet. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS tjugoen sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten beaktas de två största dotterbolagen, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. HNS-koncernens budget består av tre delar. I del 1 finns avsnitt och bilagor som gäller de allmänna budgetmotiveringarna, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen, koncernens och samkommunens mål, budgetens struktur och bindande karaktär, prissättning och fakturering, forsknings-, undervisnings- och utvecklingsverksamheten samt planeringen av verksamheten och ekonomin. Del 2 är driftsbudgeten med resultatområdenas och balansenheternas budgeter och verksamhetsplaner. Del 3 utgörs av affärsverkens och dotterbolagens budgeter och verksamhetsplaner. 5

8 Budgeten har beretts så att strukturen för samkommunens enheter motsvarar den pågående uppdateringen av förvaltningsstadgan, som behandlas av fullmäktige den 15 december. Fullmäktige Revisionsnämnden Styrelsen Resultatområdetextern revision Chefsöverläkaren Verkställande direktör Koncernförvaltning Ekonomidirektör Förvaltningsdirektör Informationsförvaltning Sjukvårdsrelaterade stödtjänster HNS-Apotek HUSLAB HUCS Sjukvårdsområden Hyvinge Borgå Lojo Västra Nyland Stödtjänster HNS-Desiko HNS-Logistik Ravioli Dotterbolag HNS- Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy Resultatområden och balansenheter under koncernförvaltningen Hjälpmedelscentralen Lokalcentralen HNS-Röntgen HNS-Servis Företagshälsovård Organisationsstruktur för HNS-koncernen; föreläggs fullmäktige HNS sjukvårdsområden och sjukhus

9 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har under planeperioden en stor utmaning i genomförandet och finansieringen av det omfattande investeringsprogrammet. Personalbehovet ökar i och med att befolkningen blir äldre och servicebehovet växer. Om inte ekonomin snabbt vänder uppåt kommer kommunernas möjligheter att satsa på den specialiserade sjukvården att minska. Med hänsyn till dessa faktorer förutsätts att samkommunen HNS driver en stram ekonomisk linje under ekonomiplaneperioden. Ekonomiplanen för utgår i enlighet med strategin från att produktiviteten ska öka med 1,5 procent under perioden och med minst 1 procent Produktivitetsmålet för budgetåret är 1,5 procent, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde, där målet till följd av strukturförändringarna är 1,0 procent (helhetsplanen för psykiatrin). Vid upprättandet av budgeten beaktades även den prognostiserade befolkningsökningen på 1 procent. I samband med budgetberedningen har konstruktiva diskussioner förts mellan HNS och dess ägarkommuner. För att uppnå de mål som uppställs i budgeten och ekonomiplanen samt skapa smidiga vårdprocesser krävs långsiktig utveckling av processerna, rutinerna och metoderna i samarbete med primärvården i ägarkommunerna. För att lägga grund för ett förtroendefullt samarbete med kommunerna förutsätts dessutom utveckling av ägarstyrningen, omstruktureringar inklusive ändringar i kommunal- och hälsovårdslagstiftningen (bl.a. konkurrensneutralitet), centralisering av funktioner och rationalisering av verksamhetsnätet samt ökad transparens i ekonomin och faktureringen. Medlemskommunernas knappa resurser ser dock ut att leda till obalans i ekonomin under budgetåret En samkommun berörs inte av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Avsikten är att budgetunderskottet ska täckas med vinstmedel från föregående år. Under ekonomiplaneåren 2013 Eftersom samkommunen HNS för tredje året i följd uppvisar ett budgetunderskott, är det med hänsyn till kravet att skötseln av ekonomin ska vara planmässig och långsiktig nödvändigt att ta fram ett åtgärdsprogram som balanserar ekonomin. 1.2 gsfaktorer i verksamheten under planeperioden gar i lagstiftningen Hälso- och sjukvårdslagen, som till stora delar ersätter lagen om specialiserade sjukvård och folkhälsolagen, trädde i kraft den 1 maj. Målsättningen med lagen är särskilt att öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna, förbättra primärvårdens verksamhetsbetingelser, främja befolkningens hälsa och minska hälsoskillnaderna, höja kvaliteten på hälso- och sjukvården samt att dämpa kostnadsökningen. Efter att lagen trädde i kraft kan patienten i samförstånd med den remitterande läkaren fritt välja mellan alla offentliga enheter för specialiserad sjukvård inom det aktuella specialupptagningsområdet. År 2014 utvidgas valfriheten till landets samtliga offentliga enheter för specialiserad sjukvård, vilket återspeglas på HNS verksamhet under ekonomiplaneperioden Frågan har beaktats i samband med uppdateringen av strategin. Patienternas valfrihet kommer att 1. innebära konkurrens mellan producenterna om vissa patientgrupper, 2. försvåra uppskattningen av antalet patienter som vill få vård, 3. förändra sjukvårdsdistriktets ekonomiplanering och faktureringsgrunder i en mer marknadsorienterad riktning. Stärkandet av primärvården kräver att sjukvårdsdistriktet hittar nya åtgärder för att förbättra kompetensen inom primärvården och få till stånd väl fungerande vårdkedjor för de centrala sjukdomsgrupperna. Det förutsätter att samarbetet mellan sjukvårdsdistriktets experter och kommunernas primärvård är intimt och inte hindras av organisationsgränserna. Under ekonomiplaneperioden torde beredningen av en reform av hela social- och hälsovårdens finansiering, utveckling och övervakning slutföras. Avsikten är att ändringarna genomförs Reformen har avsevärda effekter på HNS verksamhetsformer. Även ett flertal andra lagreformer påverkar HNS verksamhetsmiljö under ekonomiplaneperioden, däribland ändringarna av 7

10 lagstiftningen om konkurrensneutralitet samt vissa författningar på EU-nivå (bl.a. direktivet om hälso- och sjukvårdstjänster). Efter en övergångsperiod överförs ansvaret för ordnande av prehospital akutsjukvård till den specialiserade sjukvården. Förberedelserna inför detta har framskridit i olika grad i HNS sjukvårdsområden. På grund av att beredningen ännu pågår har den prehospitala akutsjukvårdens kostnader och intäkter inte kunnat införas i HNS ekonomiplan för alla sjukvårdsområdens del. Befolkning och sjukdomsprevalens HNS-distriktets befolkning väntas fortsätta öka med cirka 1,0 procent per år under ekonomiplaneperioden. Ökningen är snabbast i åldergruppen över 65 år. garna i medlemskommunernas befolkningsstruktur tas upp närmare i slutet av detta kapitel. De stora åldersklasserna blir allt äldre och deras behov av hälso- och sjukvårdstjänster ökar. I den här åldersgruppen belastas den specialiserade sjukvården avsevärt i synnerhet av cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar (inkl. blodcirkulationsstörningar i hjärnan), bristande syn och hörsel samt sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. Andra sjukdomar som i betydande grad påverkar befolkningens funktionsförmåga är diabetes och depression. I takt med att en ökande del pensioneras blir antalet personer som inte omfattas av företagshälsovård större. Det höjer trycket på de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. I Finland är hälsoskillnaderna mellan olika socialgrupper påtaglig. Detta är en mångfacetterad följd av sociala faktorer, men delvis också av strukturerna och rutinerna i hälso- och sjukvårdssystemet. Den specialiserade sjukvårdens klientel har blivit mer medvetna om de olika behandlingsalternativen. De är även vana att kräva den service de vill ha. Den valfrihet hälso- och sjukvårdslagen erbjuder gör det möjligt för patienten att välja den vårdgivare som bäst motsvarar patientens önskemål. En betydande del av den offentliga specialsjukvårdens resurser läggs på mycket krävande och dyr vård. Skyldigheterna i vårdgarantin reglerar tämligen noggrant den specialiserade sjukvårdens omfattning. För att de nuvarande servicevolymerna ska kunna minskas krävs antingen revolutionerande genombrott inom den förebyggande verksamheten och nya innovativa vårdformer som ersätter sjukhusvård eller inskränkningar av de i lag bestämda skyldigheterna. Den offentliga ekonomins utveckling HNS verksamhet under ekonomiplaneperioden är beroende av finansieringen från medlemskommunerna (deras andel ca 80 %). Det så kallade hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna leder till att man utan en ganska snabb ekonomisk tillväxt eller en märkbar höjning av skattesatsen blir tvungen att skära ner i de offentliga utgifterna för att bryta den ökande skuldsättningen. Internationella ekonomiska osäkerhetsfaktorer återspeglar sig i Finland och orsakar osäkerhet i de offentliga tjänsternas finansieringsmöjligheter. Trots den likabehandlingsprincip som är fastslagen i den nuvarande lagstiftningen verkar det som om samhället under de närmaste åren tvingas till strängare prioritering av de offentliga tjänsterna och investeringarna. Inom socialoch hälsovården kommer särskilt åldringsservicen att kräva mer finansiering. Man kan därför anta att den specialiserade sjukvården relativt sett kommer att få mindre kommunal finansiering än tidigare. Efterfrågan på specialiserade sjukvårdstjänster ökar dock. Det medför ökade krav på produktivitetshöjningar. Det finns även ett tryck på att utöka medborgarnas eller deras arbetsgivares andel av finansieringen av hälso- och sjukvården. Detta har dock inte kunnat beaktas i HNS ekonomiplan, eftersom frågorna inte är avgjorda. I slutet av detta kapitel utmålas de allmänna utsikterna för den ekonomiska utvecklingen. Tillgången på personal HNS har landets största koncentration av hälso- och sjukvårdspersonal, med kapacitet att sköta även den mest krävande specialiserade sjukvård. Till följd av den ökande pensioneringsfrekvensen är det osäkert om universitetens och yrkeshögskolornas utbildningsvolymer kommer att täcka regionens personalbehov under ekonomiplaneperioden. Vid sidan av ekonomin är tillgången på personal det enskilt största hotet mot en framgångsrik serviceproduktion inom HNS. För att lyckas i rekryteringen måste HNS vara en attraktiv arbetsgivare. De höga boendekostnaderna gör det dock svårt att rekrytera personal, särskilt i huvudstadsregionen. En stor del av specialistvårdens 8

11 tjänster fungerar enligt 24/7 -principen, vilket förutsätter att sjukvårdspersonalen är beredd att arbeta med jouruppgifter eller i treskift. Den privata sektorn försöker locka till sig personal från HNS särskilt med en högre inkomstnivå än inom den offentliga sektorn samt med flexibla arbetstider. För många enheter är tillgången på personal främst en fråga om konkurrenskraft. Tillgången på personal kommer att utgöra en kritisk produktionsfaktor för den specialiserade sjukvården. HNS kommer under ekonomiplaneperioden att utnyttja alla innovativa personalpolitiska metoder och möjligheter, inklusive arbetskraftsinvandring, för att säkerställa tillgången på arbetskraft. Tekniska framsteg Den medicinska tekniken torde utvecklas snabbt även under den kommande ekonomiplaneperioden. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Den specialiserade sjukvården förnyar sig med fem års intervall. Behandlingarnas effektivitet förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna minskar krävs en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. I en allt mer global värld kan spektret av sjukdomar förändras snabbt och plötsligt. Icke-smittande sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar samt sjukhusinfektioner utgör en ökande risk inom HNS. Utnyttjandet av informationsoch kommunikationsteknik (IKT) ökar fortfarande, vilket ställer växande krav på HNS och samhällets datasystem. Driftstörningar i datasystemen kan i värsta fall störa den specialiserade sjukvården i hela landet. Patienterna användning av elektroniska medel ökar efter hand och kommer att utgöra ett fast element i vårdsystemet. Under ekonomiplaneperioden införs bl.a. elektroniska recept. Samtidigt utreds möjligheterna att skaffa ett helt nytt patientdatasystem eller utveckla det nuvarande systemet radikalt så att det bättre stödjer vårdpersonalen i deras arbete. Universitetsforskningen driver den medicinska utvecklingen framåt. Möjligheterna att snabbt kartlägga patientens arvsmassa och välja individuella alternativa behandlingar (personalized medicine) ger redan inom de närmaste åren bättre vårdresultat i vissa svåra sjukdomar. För att kunna följa med i den medicinska utvecklingen måste HNS egen expertkompetens ständigt underhållas. Finansieringen av forskning utgör en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskningen har ökat och bara starka forskningsenheter och forskningsmiljöer med goda resurser behåller sin attraktionskraft. I HNS ekonomiplan beaktas den egenfinansiering som EU-finansieringen förutsätter. De ändrade bestämmelserna om statlig ersättning för forsknings- och undervisningskostnader sätts stegvis, under en övergångsperiod, i kraft under ekonomiplaneperioden. HNS som organisation HNS-organisationen i sig själv utgör en del av verksamhetsmiljön. HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun i vars område det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. HNS organisation har under dess korta existens ändrats ett flertal gånger. Under ekonomiplaneperioden måste HNS organisationen vidareutvecklas för att ytterligare underlätta styrningen och göra förvaltningen lättare. Under ekonomiplaneperioden bildas Hjälpmedelscentralen, som ska erbjuda centraliserade sjukvårdsrelaterade hjälpmedelstjänster till samkommunen HNS och i fortsättningen även medlemskommunernas primärvård. För att säkerställa en transparent verksamhet blir Hjälpmedelscentralen en balansenhet. Den externa kontrollen ombildas till ett eget resultatområde (tidigare en ansvarsenhet under koncernförvaltningen) för att understryka enhetens oberoende och att den lyder direkt under fullmäktige. Likaså lyfts företagshälsovården ut ur koncernförvaltningen och blir ett eget resultatområde. Åtgärden syftar till ökad klarhet genom att koncernförvaltningen debitering endast gäller s.k. allmänadministrativa funktioner. Styrelsen för HNS beslutade den 24 oktober föreslå för fullmäktige i december att stödtjänsterna omorganiseras. Affärsverket HNS-Medicinteknik läggs ned 9

12 och dess funktioner slås samman med affärsverket HNS-Röntgen. Affärsverket HNS-IT-teknik läggs ned, informationsförvaltningen och datatekniken slås samman och bildar en balansenhet inom koncernförvaltningen. Inom HNS-distriktet har nettoutgifterna/ invånare för specialistvården i kommunerna ökat mer begränsat än i resten av landet. Produktiviteten har förbättrats. Tjänsternas kvalitet har varit fortsatt god och det har blivit lättare att få service. Å andra sidan är befolkningen i HNS-distriktet friskare och yngre än i övriga Finland. Inom alla tjänster är HNS inte landet ledande sjukhusorganisation i fråga om konkurrenskraft. Det finns fortfarande stora möjligheter att utveckla och effektivisera verksamheten. Förutsättningen för att detta ska kunna genomföras är ett stimulerande ledarskap med samspelsperspektiv och intraprenörskap. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HUCS status som vårt lands största och viktigaste sjukhus är central inom HNS. Nuvarande HUCS bildades genom en sammanslagning av sjukhusen på Helsingfors stads område, Jorvs sjukhus i Esbo samt Pejas sjukhus i Vanda. Genom detta arrangemang är HUCS dels ett toppsjukhus på tertiär nivå, dels centralsjukhus för alla kommuner i Nyland och huvudstadsregionens producent av specialiserad sjukvård på grundnivån. HNS fullmäktige godkände vid sitt extra sammanträde den 19 oktober bildandet av HUCS Ab. Avsikten är att aktiebolaget ska vårda patienter som har servicesedel eller betalar själva, patienter för vilka försäkringsbolagen betalar samt utländska patienter; dvs. andra patienter än de som normalt vårdas av HNS. Bolaget hyr lokaler och utrustning av HNS till marknadspris och använder dem under de tider då de annars skulle stå tomma och outnyttjade. HNS andel av bolaget är inledningsvis 75 procent. Bolaget har som målsättning att svara på den hårdnande konkurrensen, öka personalens lojalitet och förebygga att i synnerhet specialistläkarna lämnar den offentliga sektorn. Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Den 1 januari 2010 hade medlemskommunerna i HNS invånare (28,4 % av Finlands befolkning). Den 1 januari 2010 var invånarantalet i HNS-distriktet , så under 2010 ökade distriktets befolkning med nästan År 2010 var befolkningsökningen i hela Finland cirka Vid ingången av 2010 anslöt sig Liljendal, Pernå samt Strömfors (exklusive områdena Haavisto och Vastila) i Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt till Lovisa stad. Genom sammanslagningen ökade Lovisas befolkning med invånare vid årsskiftet. Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste (2009) befolkningsprognos fortsätter ökningen i samma takt. Under samma period ökade Finlands befolkning med 0,5 procent per år, och ökningen väntas fortsätta på samma nivå. Åren ökade befolkningen i HNS-distriktet med invånare, vilket är nästan lika mycket som den sammanlagda befolkningen i Borgå och Västra Nylands sjukvårdsområden i dag. I slutet av 2010 var cirka av invånarna i HNS medlemskommuner svenskspråkiga, dvs. 8,8 procent av befolkningen i medlemskommunerna och 46,0 procent av hela Finlands svenskspråkiga befolkning. De största andelarna svenskspråkiga i HNS-distriktet finns i Helsingfors (26,5 %), Esbo (15,2 %), Raseborg (14,2 %) och Borgå (11,3 %). I Västra Nylands sjukvårdsområdes utgjorde de svenskspråkiga 59,6 procent av hela befolkningen och i Borgå sjukvårdsområde 31,2 procent. 10

13 BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning g prog/ 2012 prog Föränd. % Sjukvårdsområdet HUCS ,0 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,4 % Lojo sjukvårdsområde ,2 % Hyvinge sjukvårdsområde ,1 % Borgå sjukvårdsområde ,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning ; befolkningsprognos 2009 De tre största medlemskommunernas, dvs. Helsingfors, Esbo och Vanda, andel av HNSdistriktets befolkning den 31 december 2010 var 67,8 procent ( invånare). Enligt Statistikcentralens prognos ökar befolkningen i HNS-distriktet med invånare åren Den procentuellt största befolkningsökningen sker i Lojo sjukvårdsområde (1,2 %). Bland medlemskommunerna sker den största ökningen i Sjundeå (2,7 %), Kyrkslätt (2,0 %) och Borgnäs (2,0 %). BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Befolkning g prog/ 2012 prog 0 14 år ,7 % år ,3 % år ,1 % år ,7 % 75+ år ,2 % HNS totalt ,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning ; befolkningsprognos 2009 Befolkningen i medlemskommunerna fortsätter åldras. Faktorer som höjer efterfrågan på specialiserad sjukvård och kostnadstrycket är ökningen av invånarantalet samt förändringarna i åldersstrukturen och sjukdomsprevalensen. Den åldersgrupp som ökar mest är gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunernas befolkning i slutet av 2010 var 14,0 procent, medan siffran för hela landet var 17,5 procent. År 2012 väntas andelen personer över 65 år i HNS-distriktet vara 15,3 procent. I hela landet väntas åldersgruppens andel av befolkningen vara 18,9 procent. I slutet av 2010 hade HNS-distriktet 5,9 procent invånare över 75 år, medan siffran för hela landet var 8,1 procent. År 2012 väntas 6,2 procent av HNS-distriktet höra till denna grupp, medan motsvarande siffra för hela landet är 8,4 procent. Andelen barn under 14 år den 31 december 2010 var 17,0 procent av medlemskommunernas befolkning, medan den förväntas vara 16,8 procent år Motsvarande andelar för hela landet är 16,5 procent (år 2010) och 16,4 % (2012). Andelen kvinnor i barnafödande ålder (15 44 år) i HNS medlemskommuner var 20,8 procent i slutet av 2010, medan siffran för hela landet var 18,3 procent. År 2012 väntas andelen kvinnor i barnafödande ålder vara 20,5 procent av hela HNS befolkning (18,0 % av hela landets befolkning). Gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunens befolkning är 14 procent, använder cirka 32 procent av HNS tjänster, räknat enligt fakturering. Gruppen över 75 år utgör 6 procent av befolkningen och använder cirka 15 procent av servicen. Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen presenteras i bilaga 1. Befolkningsökningen fortsätter Enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos kommer landets befolkning att överskrida 6 miljoner år 2042, om utvecklingen fortsätter som i dag. Andelen invånare över 65 år väntas stiga från nuvarande 17 procent till 27 procent fram till Antalet invånare i arbetsför ålder (15 64 år) har minskat i jämn takt sedan 1980-talet och denna åldersgrupps andel minskar enligt pro-

14 gnosen från dagens 67 procent till 58 procent år Den största förändringen i befolkningsstrukturen är att de äldre åldersklasserna ökar, liksom även andelen invånare med annat modersmål än finska eller svenska. Den demografiska försörjningskvoten, dvs. antalet barn och äldre per hundra personer i de arbetsföra åldrarna, stiger snabbt inom den närmaste framtiden. Försörjningskvoten är 51,6 procent 2010 och uppnår sin högsta nivå 74,1 procent kring 2035, varefter den åter väntas sjunka. Om den inre flyttnignsrörelsen i landet fortsätter på samma sätt som de senaste åren väntas befolkningen öka proportionellt mest på Åland och i Nyland. Invånarantalet i dessa regioner skulle 2030 vara kring tjugo procent högre än i dag. Prognostiserad befolkningsförändring i procent, per åldersgrupp och sjukvårdsområde 2010 vs ,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % - 10,0 % HUCS Västra Nyland Lojo Hyvinge Borgå HNS totalt 0-14 år 5,0 % 1,7 % 5,5 % 5,2 % 4,7 % 5,0 % år 2,7 % - 1,8 % 3,4 % 2,2 % 0,4 % 2,5 % år - 1,1 % - 5,1 % 0,2 % 1,1 % - 2,8 % -1,0 % år 32,2 % 28,4 % 40,6 % 40,2 % 31,5 % 33,5 % 75 + år 24,4 % 21,7 % 30,1 % 32,5 % 13,3 % 24,7 % Befolkn.förändr. tot. 5,6 % 3,4 % 7,9 % 7,1 % 3,9 % 5,8 % Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen Den snabbaste tillväxtfasen i världsekonomin är förbi. Den växande osäkerheten under sommaren har försämrat framtidsutsikterna såväl inom den internationella ekonomin som i hemlandet. I år väntas den finländska ekonomin fortfarande växa tämligen bra tack vare den inhemska efterfrågan. Även exporten stödjer den ekonomiska tillväxten, dock i lägre grad än förr. Den ekonomiska tillväxten avtar nästa år. Orsaken till detta är å ena sidan svag exportefterfrågan och å andra sidan minskad investeringsbenägenhet till följd av den växande osäkerheten. Till följd av den ringa ekonomiska aktiviteten förväntas arbetslösheten sjunka långsamt. Konsumentpriserna stiger med över 3 procent i år och nästa år (FM: Ekonomisk översikt oktober ). I början av förutspådde prognosinrättningarna en BNP-tillväxt på cirka 2,4 3,1 procent för 2012, men de senaste prognoserna från september ger en dystrare bild av det ekonomiska läget. Dessa prognoser varierar mellan en minskning av BNP på 1,5 procent och en ökning på 2,0 procent. Finansministeriet bedömde i september att BNP ökar med 1,8 procent 2012, medan uppskattningen för är 3,5 procent. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genom- 12

15 snittliga arbetslöshetsgraden 2012 att vara ungefär 7,5 procent. I år har arbetslösheten varit i genomsnitt cirka 8,0 procent (Kommunalekonomi 3/). Även om den internationella ekonomin skulle utvecklas tillfredsställande och man skulle undvika svåra externa störningar, hotar de närmaste årens ekonomiska tillväxt i Finland att bli anspråkslös jämfört med tidigare. I kalkylen på medellång sikt beräknas tillväxten åren stanna på i medeltal 1,9 procent om året (FM: Ekonomisk översikt oktober ). De sparåtgärder som riktas mot kommunernas statsandelar stramar åt kommunernas ekonomi. Även om kommunerna höjer kommunalskatten och försöker hejda ökningen av konsumtionsutgifterna, försämras kommunernas finansiella situation (FM: Ekonomisk översikt oktober ). Kommunernas sammanlagda skatteinkomster 2012 väntas stiga med 0,6 procent, medan den i september gjorda prognosen för angav en ökning på 4,4 procent från Den under hösten uppdaterade prognosramen för kommunernas skatteinkomster utgår från att kommunalskattebasen växer med 4,6 procent. År 2012 väntas redovisningen av kommunalskatt öka med cirka 1,5 procent. Uppskattningen baserar sig på den nuvarande uppskattningen av den totalekonomiska utvecklingen, enligt vilken lönesumman ökar nominellt med knappt 4 procent. Samfundsskatten väntas minska med 8,0 procent År väntas samfundsskatten öka med 15,1 procent från året innan (Kommunalekonomi 3/). Eftersom den nuvarande avtalsperioden för kommunsektorn går ut i slutet av, baserar sig kommunsektorns förtjänstnivåindex för nästa år främst på ett uträkningstekniskt antagande om den allmänna inkomstnivåns utveckling år I oktober kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex nästa år stiger med omkring 3 procent, vilket är en aning mindre än finansministeriets uppskattning av det allmänna förtjänstnivåindexet (3,2 %) (Kommunalekonomi 3/). 13

16 2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR HUS strategi Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. De värderingar som styr HNS vision och verksamhet samt de strategiska målen och förutsättningarna för att de ska uppnås har fastställts i HNS strategi för Strategin godkändes av HNS fullmäktige den 19 oktober. HNS strategi är ett åtgärdsprogram på principiell nivå. Det konkretiseras genom de årliga budgeterna och genom verksamhets- och ekonomiplanerna, som upprättas för flera år. HNS föregångare Effektiv vård för patientens bästa M Å L Patientorienterad och rättidig vård Högklassig forskning och undervisning Intensivare partnerskap med primärvården Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet V I L L K O R Kunnig och motiverad personal Kontrollerad och balanserad ekonomi Fungerande lokaler, teknologi och miljöansvar Reformvänlig ledning och organisation Ägarsamfundens och intressentgruppernas förtroende V Ä R D E N Jämlikhet mellan alla människor Aki Lindén Patientorienterad verksamhet Kreativitet och innovativitet Hög kvalitet och effektivitet Öppenhet, förtroende och inbördes respekt HNS åren (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Varje mål i strategin samt förutsättningarna för att de ska uppnås har konkretiserats genom specifika delmål. För de flesta av delmålen kan man skapa användbara indikatorer och därigenom kontrollera utfallet. Med hänsyn till HNS verksamhet innehåller strategin även mål som inte kan mätas konkret. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. För varje punkt i strategin utarbetas en konkret genomförandeplan. Ansvaret för genomförandet är tydligt och genomförandet kontrolleras regelbundet. Den av fullmäktige godkända budgeten innefattar de årliga insatsområdena och nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. 14

17 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2012 Som ett led i budgetprocessen 2012 har koncernens ledningsgrupp under hösten fastslagit de strategiska insatsområdena och nyckelmålen. Genom en årlig definition av insatsområdena och nyckelmålen säkerställs att strategin genomförs kontrollerat och steg för steg. För ledningens egen regelbundna uppföljning kompletteras de strategiska insatsområdena och nyckelmålen med konkreta åtgärder och ansvariga personer. 1. Patientorienterad vård som ges i rätt tid VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Vårdresultatens kvalitetsjämförelse Tillgången till vård 1) Patienterna får den jour- och brådskande vård de behöver på basis av en expertbedömning 2) Väntetiderna för icke-brådskande vård och undersökning är de kortaste bland alla universitetssjukvårdsdistrikt Patientsäkerhet INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Internationell jämförelse av vårdresultat Målvärde 2012: Internationellt BM-program har planerats och startats Indikatorer: 1) Antal prestationer (NordDRG-produkter, produktifierade vårddagar, öppenvårdsbesök) 2) Antal patienter som väntar på vård och undersökning i relation till invånarantalet Målvärden 2012: 1) De prestationsmål som satts upp för sjukvårdsområdena uppnås 2) Antalet patienter som väntar på vård och undersökning i relation till invånarantalet är det lägsta bland alla universitetssjukvårdsdistrikt Indikator: Patientsäkerhetsprogrammet Målvärde 2012: Alla 10 punkter har genomförts 15

18 2. Högklassig forskning och utbildning VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Tillsammans med universitet, högskolor och andra universitetssjukvårdsdistrikt arbetar man för att stärka rollen för forskningen inom den kliniska medicinen i den nationella vetenskaps- och forskningspolitiken och i samband med finansieringsbesluten. Det vetenskapliga samarbetet med industrin utvecklas. HNS konkurrenskraft inom kliniska läkemedelsprövningar stärks. Läkarnas och tandläkarnas specialiseringsutbildning dimensioneras enligt avgången för de nuvarande specialistläkarna och på basis av en behovsanalys så att antalet specialistläkare är tillräckligt för behoven inom servicesystemet i framtiden. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Beloppen av extern forskningsfinansiering Målvärde 2012: Beloppen av konkurrensutsatt extern finansiering och forskningsfinansiering från industrin är år 2012 reellt högre än. Indikator: Utfallet av utbildade på basis av behoven inom servicesystemet. Målvärde 2012: Behovet av specialistläkare och specialisttandläkare per specialområde i hela specialupptagningsområdet har bedömts och en plan för att tillfredsställa behovet har uppgjorts i samråd med medicinska fakulteten. 3. Intensivare partnerskap med primärvården VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Servicekedjor och samarbete med primärvården HNS primärvårdsenhet INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Servicekedjorna har beskrivits i extranätet Målvärde 2012: Top ten-servicekedjorna jämte indikatorer har valts och beskrivits i samråd med primärvården Indikator: Organiseringen av primärvårdsenheten Målvärde 2012: Den omorganiserade primärvårdsenheten har inlett verksamheten och resultatindikatorer har fastställts för den 4. Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Försäljning till andra än medlemskommunerna Patientnöjdhet INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Beloppet av försäljningen till andra än medlemskommunerna (sjukvårdstjänster) Målvärde 2012: 5 % mer än Indikator: Resultaten från kundnöjdhetsenkäten Målvärde 2012: över 70 % av patienterna rekommenderar HNS som vårdplats 16

19 5. Kunnig och motiverad personal VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Tillräckligt med personal; rekrytering Ledarskap som grundar sig på dialog INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Rekommendering av arbetsgivaren, %-andel (arbetsmiljöbarometern) Målvärde 2012: över 75 % av de anställda rekommenderar HNS som arbetsgivare Indikator: Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbarometern) Målvärde 2012: 3,8 6. Kontrollerad ekonomi som är i balans VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Ökad produktivitet HUS-Total-portalen utgör rapporteringskanal INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikatorer: Somatisk serviceproduktion DRG-viktad produktion/realkostnader (deflaterade kostnad per DRG-poäng) Produktivitetsindikatorn för den psykiatriska verksamheten bestäms och införs under 2012 och ett målvärde för indikatorn kan tas in i budgeten för 2013 Stödtjänsterna (affärsverken, resultatområdena, balansenheterna och dotterbolagen) har alla en individuell produktivitetsindikator dels för hela stödtjänstenheten, dels för varje servicehelhet Nationell produktivitetsjämförelse gjord av Institutet för hälsa och välfärd Målvärde 2012: produktiviteten ökar med minst 1,5 % på totalnivå (samkommunen och koncernen) I Institutet för hälsa och välfärds produktivitetsjämförelse hör HUCS till de två bästa i hela universitetssjukhusgruppen, Hyvinge sjukhus till de två bästa i centralsjukhusgruppen, övriga HNS-sjukhus till den bästa hälften i gruppen övriga sjukhus (produktivitet utgående från DRG-poäng) 17

20 7. Nyskapande ledarskap och organisation VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Processer/arbetsfördelning Kompetenscentra INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Kliniska kärnprocesser Målvärden 2012: Generiska processer inkl. indikatorer har införts Vid varje resultatenhet inom HUCS har 3 kärnprocesser samt indikatorer valts ut och följs upp genom HUS-Total Styrningen av remisser centraliseras i de ovan avsedda kärnprocesserna Indikator: Koncept för kompetenscentret Målvärde 2012: Det första kompetenscentret har bildats 8. Ägarsamfundens ledning och intressentgruppernas förtroende VALT INSATSOMRÅDE / NYCKELMÅL 2012 Förhandlingarna med kommunerna: Kommunförhandlingssystemet reformeras. Målen för förhandlingarna med kommunerna samt det nya systemet beskrivs senast Det nya systemet tas i bruk under våren 2012 för planeringen av ekonomin och verksamheten Samarbete inom specialupptagningsområdet: Samarbetet inom specialupptagningsområdet är systematiskt och regelbundet samt följer det godkända avtalet om ordnande av servicen. INDIKATOR OCH MÅLVÄRDE Indikator: Genomförandet av projektet. Målvärde 2012: Projektet genomförs. Indikator: Genomförandet av projektet. Målvärde 2012: Projektet genomförs. 18

21 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 3.1 Den specialiserade sjukvårdens och primärvårdens tjänster Medlemskommunernas serviceplaner Planeringen av verksamheten och ekonomin för år 2012 startade i mars med beredningen av förslagen till serviceplaner för medlemskommunerna. Utgångspunkterna för det preliminära förslaget till serviceplaner behandlades i koncernens ledningsgrupp den 29 mars samt tillsammans med sjukvårdsområdenas representanter den 21 mars och 15 april. Styrelsen behandlade vid sitt möte den 9 maj beredningen av budgeten för 2012 och ekonomiplanen för 2012 Medlemskommunernas preliminära serviceplanförslag i euro för 2012 beräknades i april utifrån följande principer och antaganden: utgångsdata utgjordes av utfallet 2010 för medlemskommunernas serviceplaner exkl. utjämning för dyr vård; det antogs att kommunprofilen (anlitandet av service) är oförändrad, liksom även serviceanvändningen i relation till invånarantalet; effekterna av den prognostiserade befolkningsförändringen för och 2012 beaktades (enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i HNS medlemskommuner att öka med ca 2,1 procent från 2010); samkommunens uppskattade viktade förändring (6,9 %) av kostnadsnivån för två år ( för sjukvårdsområdena uppställdes ett produktivitetsmål på 2 procent för, med undantag av HUCS sjukvårdsområde, vars produktivitetsmål är 1,5 procent, och för 2012 uppställdes ett produktivitetsmål på 1,5 procent för alla sjukvårdsområden utom Västra Nylands sjukvårdsområde, vars mål är 1 procent. Det av HNS i april utarbetade preliminära förslaget till serviceplaner 2012 för medlemskommunerna grundade sig på en produktivitetsökning på 1,5 procent på samkommunnivå. Förslaget till serviceplaner strävade efter en realistisk uppskattning av debiteringen av medlemskommunerna år 2012 utgående från utfallet för år 2010 samt med beaktande av kostnadsökningar, produktivitetsmål samt befolkningsprognosen för 2010 Enligt det preliminära förslaget till serviceplaner skulle det sammanlagda beloppet för medlemskommunernas serviceplaner ha uppgått till cirka 1 331,5 miljoner euro exklusive de förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen som eventuellt skulle avtalas med medlemskommunerna. Utöver detta beslutade styrelsen i samband med behandlingen av riktlinjerna för budgeten den 9 maj om ett extra anslag på 5 miljoner euro till FoU-verksamhet. Av detta riktades 3 miljoner euro till medlemskommunernas serviceplaner. Efter detta uppgick totalbeloppet för medlemskommunernas serviceplaner till 1 334,5 miljoner euro. Under sommaren och sensommaren fördes förhandlingar med kommunerna på sjukvårdsområdesnivå och tog medlemskommunerna ställning i fråga om serviceplanen för I samband med kommunförhandlingarna framgick att medlemskommunerna till följd av det allvarliga ekonomiska läget inte har möjlighet att anvisa tilläggsanslag för HNS FoU-verksamhet. Utifrån förhandlingarna med kommunerna föreslog HNS tjänstemannaledning att det ursprungliga förslaget till serviceplaner, totalt 1 331,5 miljoner euro, godkänns som utgångspunkt för budgeten, och att det föreslagna beloppet tillämpas i det fall att inga förändringar i verksamheten avtalats i förhandlingarna med kommunerna. Styrelsen beslutade den 24 oktober att den fortsatta budgetberedningen sker i enlighet med tjänstemannaledningens förslag. Vid kommunförhandlingarna avtalades om förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen med 23 medlemskommuner. Efter de avtalade ändringarna i HNS preliminär förslag är det slutliga beloppet för medlemskommunernas serviceplaner 1 331,0 miljoner euro. I tabellen nedan ges ett sammandrag av medlemskommunernas serviceplaner. 19

22 BS 2010 (exkl. utjämning för dyr vård) Ändrad BU Prel. förslag till serviceplan för kommunerna 2012 totalt (inkl. förändr. i verksamheten) BUF2012 vs. Prel. förslag till serviceplan BUF2012 vs. BUF2012 vs. BU BUF euro (8+4) vs. BS2012 HUCS svo kommuner ,2 % 1,2 % 3,7 % 5,4 % Esbo ,4 % 0,7 % 3,0 % 6,5 % Helsingfors ,3 % 0,2 % 3,4 % 4,0 % Grankulla ,8 % -6,3 % 3,3 % 4,2 % Kervo ,3 % 3,9 % 7,6 % 8,4 % Kyrkslätt ,0 % 12,6 % 4,5 % 10,1 % Vanda ,2 % 2,4 % 4,6 % 6,5 % Västra Nylands svo ,0 % 4,5 % 0,8 % 5,3 % Hangö ,0 % -0,1 % -5,9 % 3,0 % Ingå ,8 % 3,2 % 14,5 % 12,8 % Raseborg ,2 % 6,1 % 1,0 % 4,8 % Lojo svo ,5 % 3,3 % 4,1 % 7,3 % Karislojo ,0 % -2,5 % 4,6 % 6,6 % Högfors ,6 % 1,3 % 4,6 % 4,3 % Lojo ,2 % 2,8 % 4,8 % 8,2 % Nummi-Pusula ,4 % 4,4 % 3,9 % 14,3 % Sjundeå ,8 % 4,1 % 3,3 % 4,6 % Vichtis ,3 % 5,0 % 3,0 % 6,2 % Hyvinge svo ,7 % 1,0 % 3,5 % 7,4 % Hyvinge ,8 % 0,6 % 1,5 % 7,8 % Träskända ,6 % 1,6 % 3,9 % 6,5 % Mäntsälä ,0 % 0,3 % 3,5 % 10,3 % Nurmijärvi ,0 % 1,9 % 4,5 % 7,2 % Tusby ,0 % 0,2 % 5,0 % 6,6 % Borgå svo ,2 % 2,0 % 7,1 % 7,1 % Askola ,2 % -12,1 % 6,1 % 7,0 % Lappträsk ,2 % -4,2 % 1,4 % 6,5 % Lovisa ,2 % 0,9 % 3,2 % 6,0 % Borgnäs ,2 % 9,4 % 5,8 % 10,1 % Borgå ,2 % 2,4 % 6,4 % 6,3 % Sibbo ,2 % 5,1 % 14,1 % 9,6 % Totalt ,0 % 1,5 % 3,8 % 5,9 % Produktion inom ramen för medlemskommunernas serviceplaner Serviceplanerna i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på serviceplanerna i euro för varje medlemskommun och produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i början av året. Antal BS2010 BU BUF2012 BU NordDRG-produkter ,2 % 2,3 % Produktifierade vårddagar ,6 % -3,1 % Öppenvårdsbesök ,2 % 2,3 % Fördröjningsvårddagar *) Servicesedlar Volymförändring vägd enligt faktureringsdelen -0,6 % 1,9 % 20

23 (1 000 euro) BS2010 BU BUF2012 BU NordDRG-produkter ,0 % 4,1 % Produktifierade vårddagar ,9 % -3,6 % Öppenvårdsbesök ,4 % 4,3 % Fördröjningsvårddagar *) Servicesedlar Köptjänster **) ,6 % 9,7 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar ,0 % 5,5 % SAMTLIGA TOTALT ,5 % 3,8 % *) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras **) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRG-produkter är sammanlagt 830,8 miljoner euro, vilket är 1,0 procent mer än i prognosen för. Jämfört med 2010 ökar faktureringen för NordDRG-produkter enligt planerna med 4,5 procent. Den planerade faktureringen för besök är totalt 311,2 miljoner euro, dvs. 3,4 procent mer än i prognosen för. Jämfört med 2010 ökar faktureringen enligt planerna med 6,1 procent. Den planerade faktureringen för vårddagar är 109,3 miljoner euro, vilket är 0,9 procent mindre än i prognosen för. Jämfört med 2010 minskar den planerade faktureringen för vårddagar med 3,8 procent. Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 4,1 procent. Volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, minskar med 0,3 procent. Vårdtjänsterna enligt serviceplanerna har specificerats per medlemskommun i bilagorna 10 och 13. Service till andra kunder Sjukvårdsdistriktet producerar en ansenlig mängd service till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare har planerats till 120,8 miljoner euro. Huvuddelen av denna service produceras av HUCS sjukvårdsområde. Antal BS2010 BU BUF2012 BU NordDRG-produkter ,9 % 5,1 % Produktifierade vårddagar ,6 % -27,8 % Öppenvårdsbesök ,9 % -2,3 % Jourbesök på hälsocentral*) ,5 % 10,4 % Fördröjningsvårddagar **) Servicesedlar Volymförändring vägd enligt faktureringsdelen 4,1 % 4,5 % 21

24 (1 000 euro) BS2010 BU BUF2012 BU NordDRG-produkter ,3 % 7,1 % Produktifierade vårddagar ,2 % -24,8 % Öppenvårdsbesök ,1 % 7,8 % Jourbesök på hälsocentral(* ,8 % 12,9 % Fördröjningsvårddagar **) Servicesedlar Köptjänster ***) ,1 % 15,4 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar SAMTLIGA TOTALT ,0 % 7,0 % *)BUF2012 inkluderar jourbesök på hälsocentralen. Dessa har enligt särskilda avtal producerats för medlemskommunerna. Faktureringen för dessa hälsocentralbesök är 9,9 miljoner euro. **) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras ***) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Planerad serviceproduktion till samtliga betalare Antal BS2010 BU BUF2012 BU NordDRG-produkter ,0 % 2,5 % Produktifierade vårddagar ,8 % -3,7 % Öppenvårdsbesök ,4 % 2,2 % Jourbesök på hälsocentral ,5 % 10,4 % Fördröjningsvårddagar *) ,0 % Servicesedlar Volymförändring vägd enligt faktureringsdelen -0,4 % 2,0 % (1 000 euro) BS2010 BU BUF2012 BU NordDRG-produkter ,0 % 4,4 % Produktifierade vårddagar ,1 % -4,0 % Öppenvårdsbesök ,5 % 4,4 % Jourbesök på hälsocentral ,8 % 12,9 % Fördröjningsvårddagar *) Servicesedlar Köptjänster **) ,6 % 9,9 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar ,0 % 5,5 % SAMTLIGA TOTALT ,5 % 4,1 % *) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras **) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 5,1 procent. Volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 1,5 procent. 3.2 Målen i vårdgarantin Att få vård Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom tre veckor från det att remissen anlänt till en verksamhetsenhet inom HNS. För att förkorta handläggningstiderna har under särskild uppmärksamhet fästs vid handläggning av remisser och registrering av remisserna i patientadministrationens datasystem. Valvira har under 2009 anmärkt på att vissa av HNS specialområden uppvisar långa handläggningstider för remisser. Därför har verksamhetsenheterna ålagts att följa registreringsanvisningarna och behandla remisserna inom 21 dygn. Till exempel har Tölö 22

25 sjukhus inrättat en Remisscentral som genast styr remisserna till rätt plats och samtidigt kontrollerar att en läkare utan dröjsmål kan ta ställning till om patienten behöver vård eller undersökning. Handläggningstiderna för remisser har förkortats; andelen remisser vars handläggningstid var mer än 21 dygn var 3,5 procent under perioden 1-3/, 3,4 procent under 1-5/ och 3,1 procent under 1-9/. I fråga om handläggningstiderna finns avsevärda skillnader såväl mellan sjukvårdsområdena som mellan olika specialområden. Detta beror delvis på registreringsproblemen i början av året. Under året skrivs cirka elektiva remisser. De elektiva remisserna från hälsocentralerna ( remisser/månad) utgör cirka 60 procent av remisserna. Företagshälsovårdens och den privata sektorns andel av remisserna per månad har likaså bibehållits oförändrad och är cirka 35 procent. Härutöver begärs årligen elektiva expertkonsultationer (läkare till läkare, utan HNS vårdgaranti). HUCS sjukvårdsområdes andel av dessa är cirka 85 procent. Antalet expertkonsultationer har ökat i stadigt takt. Att få icke-brådskande vård HNS följer hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om patienternas rätt att få vård och om remissernas handläggningstider. HNS har som mål att under 2012 kunna erbjuda de kortaste väntetiderna till icke-brådskande vård bland samtliga universitetssjukhus. Patienten ska få specialiserad sjukvård inom sex månader från det att vårdbehovet har konstaterats. Patienter under 23 år ska få vård inom tre månader. Om bedömningen av patientens vårdbehov förutsätter det, ska bedömning eller nödvändiga undersökningar göras av en specialistläkare inom tre månader från det att remissen anlände till verksamhetsenheten. Patienten kan ofta redan på basis av remissen placeras i vårdkö, t.ex. om de nödvändiga undersökningarna av patienten har gjorts i den remitterande enheten. Remissen kan även återsändas tillsammans med vårdanvisningar eller alternativt kan ett konsultationssvar ges. Utifrån ett tvärsnitt av situationen i slutet av månaden väntar patienter som omfattas av vårdgarantin på icke-brådskande avdelningsvård. Antalet väntande ökade endast måttligt trots den infallande semesterperioden ; ökningen var cirka 800 patienter från slutet av maj till slutet av september. Antalet väntande har mot slutet av året varit cirka patienter. I början av året hade mindre än 0,5 procent väntat i över sex månader, medan samma siffra för september var 1,9 procent. I slutet av september väntade patienter på att få vård och av dem hade 307 väntat i mer än sex månader (9/2010 var motsvarande siffror och 1 997). Av de patienter som väntar på avdelningsvård har cirka 70 väntat i mindre än tre månader. Varje månad upphörde väntandet av olika orsaker för patienter; i mars för över och i juli för cirka patienter. Av alla patienter som väntar på att få vård väntar drygt hälften (52 59 %) på kirurgisk vård (mest inom ortopedi). Möjligheterna att få vård inom ögonsjukdomar har i avgörande grad förbättrats tack vare den serviceseden som infördes i mars. Patienternas erfarenheter och serviceproducenternas bedömningar av servicesedlarna har varit positiva; det har blivit lättare att få vård, kundnöjdheten är enligt en enkät hög och vårdens kvalitet har motsvarat de fastställda kriterierna. HUCS sjukvårdsområdes servicesedelprojekt fortsätter till år Enligt ett tvärsnitt av situationen i slutet av september väntade patienter som omfattades av vårdgarantin på att få vård inom öppenvården. Antalet patienter som väntat på poliklinisk vård i över tre månader var (12 %), varav 153 patienter väntat över sex månader (9/2010 var motsvarande siffror , och 867). Betraktat per specialområde fanns flest väntande till poliklinisk vård inom kirurgisk behandling, öron-, näs- och halssjukdomar, invärtes medicin, hudoch könssjukdomar samt ögonsjukdomar. 23

26 Brådskande vård Patienterna får brådskande vård utgående från grunderna för jourvård och oberoende av var de är bosatta. Vid jourenhet som har jour dygnet runt ges omedelbar bedömning eller behandling som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. På ett år görs totalt cirka jourbesök (inkl. besök som faktureras som DRG-produkter). Det ackumulerade antalet jourbesök (1-9/ totalt besök) är näst intill oförändrat jämfört med föregående år. Ordnande av högspecialiserad sjukvård I den förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården, som trädde i kraft i maj, bestäms om de undersökningar, de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvård som på grund av sjukdomens sällsynthet eller krävande natur eller de särskilda krav som ordnandet ställer ska centraliseras till ett eller flera universitetssjukhus. Undersökningen och behandlingen av 25 sjukdomar eller skador på högspecialiserad nivå har centraliserats till Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS). Sjukhusen i HUCS sjukvårdsområde vårdar inte bara patienter från HNS sjukvårdsområden som behöver högspecialiserad vård, utan även patienter från HNS specialupptagningsområden. HNS ingår inledningsvis ett samarbetsavtal med samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen (Carea) och samkommunen för Södra Karelens social- och hälsodistrikt (Eksote). År 2013 ingår parterna avtal om ordnande av bl.a. en nivåreglering av vården och om jourenheter för särskilda specialområden samt om en central för prehospital akutsjukvård. Utredningar till Valvira om tillgång till vård och remissernas handläggningstider Helsingfors förvaltningsdomstol fattade den 3 september 2010 avgörande om HNS besvär över det vite som Valvira förelagt HNS. Enligt förvaltningsdomstolens avgörande ändrades Valviras beslut av den 12 maj 2010 i fråga om tidsfristen, så att tillgången till vård vid HNS skulle motsvara den i lag bestämda nivån senast den 31 december Valvira begärde kompletteringar till den i januari lämnade utredningen om utfallet av bedömning av vårdbehovet och tillgången till vård. Kompletteringarna gällde handläggningstiderna för remisser under tiden efter beslutet av den 12 maj 2010 samt uppföljningen av tillgången till vård och vårdens utfall för patienter som anlitade köptjänster. Styrelsen beslutade om en tilläggsutredning den 21 februari. Efter att ha tagit del av utredningen konstaterade Valvira i brev av den 29 mars att man överväger döma HNS att betala en del av vitet på 2 miljoner euro. Valvira ansåg det motiverat att vitet erläggs till ett lägre belopp än det fastställda; ett rimligt belopp vore enligt Valvira 0,9 miljoner euro. Den 19 april gav HNS styrelse ett skriftligt genmäle i ärendet om vitesföreläggandet. HNS framförde att sjukvårdsdistriktet kommer att se till att skyldigheterna enligt lagen om specialiserad sjukvård samt hälso- och sjukvårdslagen fullgörs i fråga om såväl handläggningen av remisser som tillgången till vård. Efter att ha fått HNS genmäle beslutade Valvira den 17 maj att det inte var ändamålsenligt att döma ut vite. I sitt beslut förutsatte Valvira att HNS fortsätter vidta åtgärder som säkerställer att remisserna registreras korrekt och enhetligt. Dessutom förutsattes att den verkliga situationen i fråga om remisshandläggningen kan kontrolleras i realtid, vilket gör det möjligt att kontrollera att remisserna handläggs inom de tider som bestämts i lag. Utgående från uppföljningsuppgifter från Institutet för hälsa och välfärd kontrollerar Valvira även i fortsättningen tillgången till vård inom HNS och bedömer efter publikationen av uppgifterna vilka tillgängliga åtgärder som bör vidtas. HNS gav den 26 september Valvira en utredning av registreringen av handläggningstiderna för remisser samt av den externa och HNS-interna uppföljningen och rapporteringen i frågan. Enligt utredningen har HNS enheter i enlighet med anvisningen om felregistrerade remisser retroaktivt korrigerat handläggningstiderna för remisserna, men materialfelen i början av året och de retroaktivt korrigerade handläggningstiderna har den effekten att andelen remisser vars handlägg- 24

27 ning dröjt längre än 21 dygn fortsättningsvis är stor vid en kumulativ uppföljning av vissa specialområden. I slutet av oktober hade Valvira ännu inte fattat beslut i frågan. 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi I kommunallagen finns bestämmelser om koncernledningens uppgifter. Koncernledningen svarar för ledningen av kommunkoncernen och för ordnande av koncernövervakningen. Funktionerna och uppgifterna inom HNS-koncernen ska ordnas och skötas produktivt, ekonomiskt, effektivt och kostnadseffektivt så att 1. de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin uppnås, 2. nödvändiga effektiviseringar, omstruktureringar och samordningar av verksamheten genomförs, 3. det reserveras medel i budgeten för ordnande av undervisning och forskning i hälsovetenskaper på universitetsnivå, 4. samkommunens ekonomi är i balans, 5. ansvaret för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är klart och tydligt inom varje sjukvårdsområde, annat resultatområde, affärsverk, balansenhet och dotterbolag, 6. det på varje nivå och i alla funktioner inom organisationen finns en tillräcklig internkontroll och så att ansvaret för en ändamålsenlig övervakning åligger varje organ och varje person i förmansställning, 7. befintliga risker som hänför sig till verksamheten, ekonomin eller andra omständigheter utreds och undviks samt har beredskap för skador så att de eller kostnaderna för dem inte orsakar störningar för HNS-koncernens verksamhet och finansiering, 8. betaltrafiken, finansieringen och placeringsverksamheten sköts produktivt, tryggt och ekonomiskt, 9. räntebärande främmande kapital utnyttjas endast när det är motiverat på ekonomiska eller verksamhetsmässiga grunder, och så att 10. verksamhetsstyrningen ordnas så att man i skötseln och användningen av rörelsekapital fäster uppmärksamhet vid att så lite kapital som möjligt binds vid funktionerna. I ekonomiplanen framläggs målen för utvecklingen av HNS-koncernens funktioner samt utreds hur funktionerna och investeringarna ska finansieras. Utgångspunkt för budgeten och den årliga verksamhetsplanen är de strategiska huvudmålen, förutsättningarna för hur de ska uppnås och de mål i ekonomiplanen som härleds ur dem. Fullmäktige uppställer målen för ekonomin, verksamheten och produktiviteten samt anvisar de resurser som krävs för att målen ska uppnås. Förbättringen av HNS produktivitet syftar till att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. En förbättring av produktiviteten förutsätter ett långsiktigt utvecklingsprogram. Centrala områden inom förbättringen av HNS produktivitet är följande: 1. förbättring av processernas och vårdkedjornas smidighet, 2. ökning av arbetets produktivitet (bl.a. genom korrekt dimensionering av personal, flexibla arbetstider, främjande av kompetens och engagemang, utnyttjande av incitament samt belöning av produktivitetsförbättringar), 3. effektivare utnyttjande av kapacitet (lokaler och utrustning), 4. eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktioner samt skalfördelar, 5. nya sätt att arbeta samt innovationer. Produktivitetsmålet beaktas i sjukvårdsområdenas produktpriser till medlemskommunerna och övriga betalare. Produktpriserna måste stiga mindre än kostnaderna jämfört med föregående års jämförbara volymer. För stödtjänstenheterna fastställs en produktgruppsspecifik och volymviktad maximiförändring för prisnivån. Maxförändringen utgår från produktivitetsmålet. Budgeten och ekonomiplanen uppgörs i enlighet med de av fullmäktige godkända målen för verksamheten och ekonomin samt med beaktande av produktivitetsmålen och de organisatoriska förändringarna. Ekonomiplanen uppgörs för tre år, varav det första är budgetåret. Även investeringsplanen upprättas för tre år. Om budgetens bindande karaktär bestäms i motiveringarna till budgeten. 25

28 Koncernstyrning HNS-koncernen leds som en enda helhet i enlighet med den godkända strategin och dess värden och mål. Varje organisatorisk nivå har klara ansvarsroller och befogenheter i enlighet med principen om en chef med övergripande ansvar. Förhållandet mellan HNS-koncernens sjukvårdstjänster och dess stödtjänster grundar sig på en beställar-utförar-modell (3 förvaltningsstadgan ). I enlighet med bestämmelserna i kommunallagen leds HNS-koncernen av en samkommunsstyrelse som lyder under fullmäktige. Styrelsen har i uppgift att övervaka att de samfund i vilka samkommunen har bestämmande inflytande handlar enligt de mål för verksamheten och ekonomin som har fastställts av HNS fullmäktige. Det hör till styrelsen att övervaka att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med samkommunens mål och syften. Samkommunens verkställande direktör ansvarar för den operativa ledningen av koncernen. Verkställande direktören skall med hjälp av strategin och ledningssystemet sörja för verkställandet av koncernstyrningen och ägarstyrningen samt svara för att de mål som fullmäktige och styrelsen satt upp nås. Sektionen för affärsverksamhet Styrelsen beslutade den 17 december 2009 tillsätta en sektion för affärsverksamhet med uppgift att styra och övervaka affärsfunktionerna. Sektionen för affärsverksamhet lyder under styrelsen och lägger fram förslag gällande riktlinjerna och principerna för koncernstyrningen samt om målen för affärsverken och dotterbolagen. Sektionen följer upp att affärsverken och dotterbolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige och styrelsen har ställt upp samt sörjer inom sitt arbetsfält för att koncernövervakningen fungerar. 3.4 Intern kontroll och riskhantering Intern kontroll och riskhantering utgör delar i HNS-samkommunens system för god ledning och förvaltning samt i det operativa ledningsarbetet. Deras syfte är att säkerställa att lagar, myndighetsanvisningar samt ledningens beslut följs samt att de strategiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska målen följs och att finanserna sköts klanderfritt. Intern kontroll Koncernens interna kontroll har genomförts enligt principerna i kommunallagen (25 a ). Den interna kontrollen hör till riskhanteringen och utgör ett väsentligt element i det dagliga lednings- och chefsarbetet. Den interna kontrollen, riskhanteringen och beredskapen har till syfte att säkerställa att lagar, myndighetsanvisningar samt ledningens beslut följs samt att de strategiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska målen följs och att finanserna sköts klanderfritt. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna kontrollen. Koncernens verkställande direktör har det övergripande ansvaret för att ordna och genomföra den interna kontrollen samt för att säkerställa att den fungerar. Kontrollen av koncernens förvaltning och ekonomi har ordnats så att den externa och den interna kontrollen tillsammans bildar ett heltäckande kontrollsystem. För den externa kontrollen svarar revisionsnämnden, revisorerna och direktören för den externa revisionen. HNS-organen och alla i ledande ställning stöds genom verkställandet av kontrollansvaret i den permanenta anvisningen om god förvaltning. Riskhantering och beredskap Styrelsen svarar tillsammans med verkställande direktören för principerna för riskhantering och försäkringar. Principerna för riskhanteringen har fastställts i riskhanteringspolicyn. I beredskapsplanerna beskrivs beredskapssystemen och de handlingsmodeller som tillämpas för beredskapen. Genom riskhanteringen och beredskapen inför risker säkerställs att HNS kan fungera störningsfritt, kostnadseffektivt och på en hög och god nivå samt att verksamheterna fortsätter under alla förhållanden. Risker som hotar centrala funktioner och verksamhetsmiljöer identifieras och bedöms på samtliga organisationsnivåer och i alla funktioner, varefter beslut om nödvändiga åt- 26

29 gärder fattas. Ledningens uppgift är att leda, styra och övervaka att detta lyckas inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för det praktiska genomförandet av riskhanteringen ligger på varje organ och varje person i förmansställning. Riskhanteringen i anslutning till operativa risker hör sist och slutligen till var och en som arbetar i organisationen. År 2012 utvecklas komplexet beredskap och beredskapsplaneringen i samråd med kommunerna i HNS-distriktet och sjukvårdsområdena i HUCS specialupptagningsområde i fråga om funktioner som behandlas i samhällets säkerhetsstrategi och hälso- och sjukvårdslagen. Samarbetet mellan HNS, olika ministerier och försvarsmakten samt kommunerna görs klarare särskilt i fråga om de nationella verksamhetsmodellerna och ansvaren. Metoder som ingår i riskhanteringsprocessen, däribland identifiering och rapportering av risker, vidareutvecklas med hjälp av bland annat ett elektroniskt riskhanteringssystem. De centrala utvecklingsobjekten och åtgärderna på koncernnivå i fråga om beredskap och riskhantering beskrivs i mål- och åtgärdsprogrammen. 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning Intern kontroll och riskhantering I och med utlåtandet om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen och riskhanteringen understryks ledningens ansvar för ordnandet av dessa frågor. Enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning ska det i verksamhetsberättelsen finnas en utredning över hur den interna kontrollen och den därtill knutna riskhanteringen har ordnats. I utredningen anges även om det påvisats brister i kontrollen under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen under den gällande ekonomiplaneperioden. Syftet med redogörelsen är att öka ledningens och personalens medvetenhet om betydelsen av intern kontroll samt att öka det allmänna förtroendet. I redogörelsen ska dessutom särskilt nämnas vilka risker och osäkerhetsmoment som koncernledningen eller den som utnämnts av ledningen är utsatta för. Redogörelsen över den interna kontrollen och riskhanteringen grundar sig självutvärdering inom sjukvårdsområdena, resultatenheterna och affärsverken. Utvärderingen av HNS interna kontroll baserar sig i huvudsak på Coso-Erm-modellen för intern kontroll och riskhantering. Enligt denna modell är den interna kontrollen en process som bildas av samkommunens styrelse, den operativa ledningen samt den övriga personalen. Utvärderingen inriktar sig på uppföljning av 1) verksamhetsmiljön, 2) riskhanteringen (riskidentifiering, utvärdering och bemötande av risker), 3) kontroll, 4) informationsförmedling och rapportering samt 5) uppföljning. Ansvaret för redogörelsen läggs på de redovisningsskyldiga tjänsteinnehavarna inom varje ansvarsområde, inklusive dottersamfunden. Enkäterna genomförs av koncernförvaltningens grupp för allmän förvaltning och juridik. 27

30 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Fullmäktige godkänner på styrelsens förslag genom budgeten målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för tre år. Samkommunen HNS budget består av tre delar samt bilagor. Budgetens första del behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen för 2012 samt målen för verksamheten och ekonomin. Dessutom presenteras budgetens struktur och dess bindande karaktär samt principerna för produktifiering, prissättning och fakturering. I delen Planering av verksamheten och ekonomin ingår resultatbudgeten, som behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, och i bilaga 7 finns samkommunens sammanställda resultat- och finansieringskalkyler för år I investeringsbudgeten presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur samt de olika resultatområdenas investeringsplaner för åren 2012 I finansieringsbudgeten presenteras samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för åren 2012 I personalplaneringsdelen ges utgångspunkterna för personalplaneringen och i bilaga 6 finns en personalplan med numeriska data. Driftsbudgeten presenterar målen för sjukvårdsområdenas ekonomi och verksamhet, vilka härletts ur HNS strategiska mål, utifrån styrkortets fyra perspektiv kunden och samhälleliga verkningar, ekonomin, processerna och strukturerna samt personal, begåvning och ledning beskrivs målen för forskningen, utvecklingen och undervisningen. I enheternas planer presenteras tillståndet i enheternas omvärld samt väntade förändringar, enheternas nyckelmål och medlen för hur de ska uppnås, servicemål, resultatbudget samt organisation och personalplan. I slutet av driftsbudgeten presenteras ekonomiplanerna för resultatområdena koncernförvaltningen, HNS-Lokalcentralen, extern revision och företagshälsovård samt balansenheterna Hjälpmedelscentralen och Informationsförvaltning. I delen för affärsverkens budgeter 2012 och ekonomiplaner presenteras affärsverkens mål för verksamheten och ekonomin utifrån styrkortets fyra perspektiv samt deras servicemål, resultatbudget, investeringsplan, finansieringsplan och personalplan. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. 4.2 Budgetens bindande verkan Bindande mål och resultatmål Samkommunen Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. Resultatmålet för 2012 är ett underskott på 12 miljoner euro och för åren ett nollresultat, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. Målsättningen är att bibehålla soliditeten vid minst 40 procent och likviditeten vid minst 20 dagar. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2012 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att mer flexibelt än tidigare beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Samtidigt kräver detta ett större ansvar för hanteringen av hela ekonomin. 28

31 HNS-samkommunens bindande nettokostnader: Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) BS 2010 BU EP 2013 EP 2014 Verksamhetskostnader räntekostnader övriga finansiella kostnader avskrivningar = Verksamhetskostnader övriga försäljningsintäkter avgiftsintäkter understöd och bidrag övriga verksamhetsintäkter ränteintäkter övriga finansiella intäkter = Verksamhetens nettokostnader försäljningsintäkter från externa kommuner och andra = Bindande nettokostnader Förändr. % jämfört med föreg. år 3,3 % 4,0 % 2,7 % 2,7 % 1,5 % Förändr.% jämfört med budgeten 0,7 % Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det sammanlagda beloppet för samkommunens HNS investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsbudget uppställs maxbeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Sjukvårdsområdena Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställs de bindande nettokostnaderna. Sjukvårdsområdenas bindande resultatmål är ett underskott på sammanlagt 12 miljoner euro. Dessutom uppställs även ett produktivitetsmål på 1,5 procent för sjukvårdsområdena, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 1 procent. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drgpoäng). Balansenheterna Bindande ekonomiska mål för balansenheterna Hjälpmedelscentralen och Informationsförvaltning i relation till fullmäktige är ett nollresultat för räkenskapsperioden. Balansenheten Informationsförvaltning åläggs dessutom ett produktivitetsmål på 1,5 procent. För Hjälpmedelscentralen fastställs inget produktivitetsmål. I samband med budgetarbetet bedöms behovet av långfristiga lån och uppställs ett maxbelopp för dessa lån. Kapitalstrukturen för balansenheterna var ännu öppen då budgeten uppgjordes. Balansenheterna betalar 3 procent i ränta på grundkapitalet. I samband med godkännandet av ändringarna i budgeten godkänner fullmäktige även eventuella ändringar som berör balansenheterna. Affärsverken och resultatområdet HNS-Lokalcentralen Som bindande ekonomiska mål för affärsverken och resultatområdet HNS-Lokalcentralen fastställs ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödserviceenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur produktivitetsmålet på 1,5 procent. gsprocenten är viktad enligt volymerna per produktgrupp. I samband med 29

32 affärsverkens budgetberedning bedöms behovet av långfristiga lån och uppställs ett maxbelopp för dessa lån. För HNS-Lokalcentralens del riktas produktivitetsmålet till underhållshyran. Stödtjänstenheterna betalar 3 procent i ränta på grundkapitalet. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över-/underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgeter, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolitiken och mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Dotterbolag Mål för verksamheten och ekonomin uppställs även för HNS-Fastigheter Ab och, i samråd med Helsingfors stad, för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab fastställs i samband med beredningen av budgeten för 2012 ett produktivitetsmål på 2 procent och för Uudenmaan Sairaalapesula Oy 1,5 procent. För båda dotterbolagen fastställs dessutom en förändringsprocent för servicepriserna, som härleds ur produktivitetsmålet. Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut stödja uppnåendet av koncernens mål. Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster I nedanstående tabell anges de bindande målen för år 2012 i fråga om anslag och beräknade inkomster i resultatbudgeten, investeringsbudgeten och finansieringsbudgeten. (1 000 euro) Bindning 1) ANSLAG 2) BERÄKNADE INKOMSTER B / N BUF2012 BUF2012 RESULTATBUDGET Samkommunens verksamhetskostnader 2) N Övriga finansiella kostnader B INVESTERINGSBUDGET HNS resultatområden B Affärsverken B FINANSIERINGSBUDGET gar i utlåningen Ökning av utlåningen B Minskning av utlåningen B 891 gar i lånestocken Ökning i långfristigt lånebestånd B Minskning i långfristigt lånebestånd B TOTALT ) N = bindning enligt nettoanslag; B = bindning enligt bruttoanslag 2) Anslag = samkommunen HNS bindande nettokostnader (då räkenskapsperiodens resultat är 0, är de bindande nettokostnaderna = medlemskommunernas serviceplaner). Se formeln för bindande nettokostnader i tabellen HNS-samkommunens bindande nettokostnader i början av detta stycke. 30

33 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING 5.1 Produktifiering och prissättning I enlighet med grundavtalet utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Principerna för prissättningen bestäms av fullmäktige, medan styrelsen godkänner priserna vid de skilda sjukhusen. I fråga om produktifieringen tillämpas samma principer vid alla sjukhus och enheter i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen av specialsjukvårdens tjänster grundar sig på NordDRG-grupperade produkter, vårddagar och öppenvårdsprodukter samt på prestationsbaserad fakturering. Kommunerna faktureras enligt den faktiska användningen av service. Prissättningen av tjänsterna görs enligt självkostnadsprincipen. Denna princip innebär att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna förorsakar. Priserna per produkt fastställs utifrån en kostnadsberäkning som görs skilt för varje sjukvårdsområde. De allmänna principerna för kostnadsberäkningen är gemensamma för hela distriktet, så prisbildningen för varje produkt görs på enahanda grunder. I prissättningen av NordDRG-produkter fastställs kostnadsgränserna för vårdperioderna enligt standardavvikelse (SD) och huvudregeln är att 2SD tilllämpas vid fastställande av kostnadsgränserna. Om kostnadsspridningen är stor kan huvudregeln frångås till förmån för kostnadsgränsen 1SD. Sjukvårdsområdenas produktspecifika priser varierar till följd av att patienterna är olika. Den vård som ges vid universitetssjukhuset är ofta mer krävande än den som ges vid samkommunens andra sjukhus eller enheter, även om vården hänförs till samma NordDRG-grupp. Målet för 2012 är en fortsatt god produktivitetsutveckling inom samtliga sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna. Ökande produktivitet och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Prissättningen under budgetåret 2012 grundar sig på utfallet av kostnaderna för mellanprestationer 2010, och dessa korrigeras med den förväntade ökningen av kostnadsnivån och förändringarna i verksamheten åren och De slag av mellanprestationer för vilka HNS för närvarande beräknar kostnaderna per enhet är vårddagar, poliklinikbesök, operationer, andra behandlingsåtgärder, bilddiagnostiska undersökningar, laboratorieundersökningar, dyra läkemedel, dyra förbrukningsartiklar och hjälpmedel. Produktivitetsmålet för 2012 uppställdes till 1,5 procent för alla sjukvårdsområden utom Västra Nylands sjukvårdsområde, där målet är 1 procent. År var ett produktivitetsmålen för sjukvårdsområdena 2 procent, med undantag av HUCS sjukvårdsområde, där produktivitetsmålet var 1,5 procent. Fastställandet av individuella produktivitetsmål gör det möjligt att beakta t.ex. livscykelaspekter och strukturella förändringar i enheterna. Det för verksamheten uppställda produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av DRG- och vårddagsprodukter samt öppenvårdsbesök. Mellanprestationer som faktureras enligt prestationsprincipen beaktas inte i produktivitetsmålet. Härigenom minskar risken för att externa kommuner och andra betalare subventioneras på medlemskommunernas bekostnad. Totalt sett måste höjningen av produktpriserna på 2010 års volymnivå vara mindre än kostnadsökningarna. I de årliga kostnadsberäkningarna beräknas kostnaderna för produktion av mellanprestationer på basis av föregående års bokslutsuppgifter. I prissättningen av mellanprestationerna höjs kostnaderna för mellanprestationer i samma mån som den genomsnittliga kostnadsökningen. Priserna för sjukvårdstjänster bildas av det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de mellanprestationer som hänför sig till tjänsterna. Produktivitetsmålet beaktas i produktpriserna. 31

34 Fullmäktige beslutade den 15 juni om principerna för produktifiering av tjänsterna och om prissättningen. Principerna för år 2012 återges i sin helhet i bilaga 2. I anslutning till principerna för produktifieringen och prissättningen 2012 förelades fullmäktige ett förslag om införande av en ny screeningprodukt i produktsortimentet. 5.2 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter Enligt 39 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt kan organisera den prehospitala akutsjukvården inom hela sitt område eller en del av det genom att sköta verksamheten själv, genom att ordna vården i samarbete med räddningsväsendet i området eller med en annan samkommun för ett sjukvårdsdistrikt eller genom att anskaffa servicen från någon annan serviceproducent. Den prehospitala akutsjukvården kan ordnas på olika sätt i olika delar av sjukvårdsdistriktet. Sjukvårdsområdena inom HNS är med avseende på befolkning samt samhällsstrukturen och strukturen för serviceproduktionen mycket olika, så därför är det inte heller ändamålsenligt att ordna den prehospitala akutsjukvården på samma sätt överallt. Styrelsen för HN beslutade den 24 januari att HNS egen prehospitala akutsjukvård ordnas som sju funktionella helheter i de olika sjukvårdsområdena. HUCS sjukvårdsområde delas upp i tre områden (Helsingfors; Esbo, Kyrkslätt och Grankulla; Vanda och Kervo). Principerna för hur servicenivån inom den prehospitala akutsjukvården fastställs ska vara enhetliga i hela specialupptagningsområdet, men arrangemangen för tjänsterna kan variera utifrån de lokala förhållandena. Beslut om hur tjänsterna ordnas och när det nya systemet införs (dock senast den 1 januari 2013) fattas av områdena i samma ordning som vid ordnandet av annan medicinsk verksamhet. Den medicinska ledningen för den prehospitala akutsjukvården måste vara anställd av sjukvårdsdistriktet även om själva serviceverksamheten är utlagda på entreprenad. Hyvinge sjukvårdsområde har sedan 2006 berett ett regionalt system för den prehospitala akutsjukvården. I detta system betraktas den prehospitala akutsjukvården som en integrerad del av det regionala akutvårds- och joursystemet. Styrelsen beslutade den 24 januari att Hyvinge sjukvårdsområde fungerar som pilotenhet för den prehospitala akutsjukvården på det sätt som dess nämnd föreslog den 16 december Det innebär att den prehospitala akutsjukvården delvis ordnas i samverkan med områdets räddningsväsende och delvis genom egen produktion. Nämnden för Borgå sjukvårdsområde beslutade den 16 juni att teckna ett intentionsavtal med Räddningsverket i Östra Nyland om att verket från och med den 1 januari 2012 svarar för den prehospitala akutsjukvården och förstaresponsverksamheten i området. När HNS övertagit ansvaret för den prehospitala akutsjukvården, grundar sig faktureringen för tjänsterna på en kapitationsgrundad debitering som är specifik för varje område där tjänsterna ordnas. I slutet av året utjämnas faktureringen så att den motsvarar de faktiska kostnaderna för de prehospitala akutsjukvårdstjänsterna. Ett undantag är Hyvinge sjukvårdsområde, där fakture- 32

35 ringen för den prehospitala akutsjukvården 2012 grundar sig dels på kapitationsgrundad debitering (70 %), dels på debitering enligt antal uppdrag (30). Kapitationsdebiteringen år 2012 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i området samt enligt invånarantalet den 1 januari. HNS ansvarar för den prehospitala akutvården i samband med läkarhelikoptrar inom sitt distrikt. HNS medlemskommuner, med undantag av Helsingfors, deltar i finansieringen av verksamheten utgående från antalet invånare. Utryckningar i Helsingfors samt utryckningar till kommuner i andra sjukvårdsdistrikt faktureras per utryckning. Den operativa resultatenheten vid HUCS sjukvårdsområde svarar för verksamhetskostnaderna för den prehospitala akutvårdens läkarpersonal i samband med läkarhelikopterverksamheten. Den invånarbaserade avgiften för 2012 är 1,12 euro/invånare (1,08 euro/invånare år och 1,05 år 2010) och den prestationsbaserade debiteringen 950 euro/utryckning (750 euro/utryckning och 520 euro/utryckning 2010). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga 4. Kostnaderna för Giftinformationscentralen och den anknytande teratologiska informationstjänsten, vilka samkommunen ansvarar för, faktureras utgående från utfallet för verksamhetskostnaderna år. Giftinformationscentralen och den teratologiska informationstjänsten hör till affärsverket HUSLABs verksamhet. Uppskattningen av de invånarbaserade avgifterna för 2012 är totalt euro (1,33 milj. euro år ), varav medlemskommunernas andel är euro (0,38 milj. euro år ). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner och sjukvårdsdistrikt presenteras i bilaga Utjämning av dyr vård Kostnaderna för mycket dyr vård under budgetåret jämnas ut mellan medlemskommunerna. Utjämningen av dyr vård omfattar år 2012 alla patienter vars vårdkostnader i hela HNS överskrider euro per kalenderår. Genom utjämningssystemet täcks 80 procent av de kostnader som överskrider kostnadsgränsen. Kommunerna debiteras en avgift som baseras på invånarantalet och 20 procent (dvs. de kostnader som överskrider utjämningsgränsen för dyr vård) av kostnaderna för dyr vård debiteras patientens hemkommun. Den faktiska utjämningsfaktureringen för år 2010 uppgick till 35,53 euro/invånare (2009:42,76 euro/invånare; 2008: 39,99 euro/invånare och 2007: 39,30 euro/invånare). Medlemskommunerna debiteras en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård (28 euro/invånare åren 2008 ). Förskotten uppbärs av kommunerna i januari och utjämningen görs två gånger per år; den första utjämningen görs på grundval av siffrorna för januari juni och den andra i samband med bokslutet. Utjämningen för dyr vård är för samkommunen HNS del en genomgångspost i balansräkningen. Förskotten för varje kommun visas i bilaga Praxis för faktureringen av kommunerna Medlemskommunerna faktureras månatligen i förskott för en tolftedel (1/12) av det sammanlagda beloppet för de serviceplaner som ingåtts med dem. Det månatliga förskottet ändras, om kommunens serviceplan ändras under året. Utfallet av serviceanvändningen faktureras i enlighet med principerna för produktifieringen av tjänsterna utgående från de definierade produkterna och fastställda priserna per sjukhus. Den faktiska debiteringen utjämnas fyra gånger om året utgående från användningen av tjänsterna. I fakturering av avtalskommuner, externa kommuner och andra betalare tillämpas samma principer som i faktureringen av medlemskommuner, såvida inget annat avtalats med sjukvårdsdistrikten, avtalskommunerna eller de övriga betalarna. 33

36 6 FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING I egenskap av sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus hör utöver den specialiserade sjukvården även forskning och undervisning till HNS kärnverksamhet och i lag bestämda uppgifter. HNS sköter sin utbildningsuppgift genom att delta i den grundläggande och specialiserande utbildning av läkare och tandläkare som ges vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet samt genom att erbjuda yrkeshögskolornas skötarstuderande den fysiska miljön samt handledning under praktikperioderna. Därutöver utbildar HNS i någon mån bland annat forskningspersonal (t.ex. sjukhuskemister och sjukhusfysiker) som behövs vid sjukhusen. HNS får statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildningen, men ersättningsnivåerna har halkat efter rejält. Yrkeshögskolorna ersätter kostnaderna för de studerandes praktikveckor. Det är oklart hur väl denna ersättning täcker kostnaderna. Vid HNS bedrivs forskning i synnerhet inom klinisk medicin. Målsättningen är att hitta ännu bättre diagnostiska metoder och behandlingar. Den kliniska forskningen vid HNS innebär alltså utveckling av kärnverksamheten, dvs. av det medicinska innehållet i de specialiserade sjukvårdstjänsterna. Klinisk forskning är en nödvändig förutsättning för att HNS tjänster ska hållas uppdaterade i medicinsk avseende och motsvara förväntningarna från distriktets kommuner och, till vissa delar, befolkningen i hela landet. Målet med utvecklingsarbetet är att bibehålla HNS verksamhetsprocesser på en så hög nivå som möjligt i fråga om bland annat servicens smidighet och kostnadseffektivitet. 6.1 Undervisning och forskning Målen för undervisningen och forskningen Det finländska samhället förväntar sig med rätta av HNS sådan sjukdomsdiagnostik och vård som är baserade på den nyaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet. Målen för HNS forskning och undervisning har fastställts i strategin för , som godkändes den 19 oktober. Enligt strategin agerar HNS i fråga om forskningen och undervisningen i nära samarbete med Helsingfors universitet, dess medicinska fakultet och andra högskolor och yrkesläroanstalter. Förutsättningarna för forskningen stärks både ekonomiskt och administrativt. Genom högkvalitativ grund-, specialiserings- och fortutbildning garanteras en hög kompetens och säkerställs tillgången på kvalificerad arbetskraft även i framtiden. En bättre identifiering av kompetensbehoven inom primärvården och möjligheterna att svara mot utbildningsbehovet beaktas. Närmare mål i strategins del om forskning och undervisning är bl.a. följande: - Samarbetet med universitet och högskolor sköts så att HUCS och medicinska fakulteten vi Helsingfors universitet bildar en oskiljaktig helhet där samarbetet kunde vara ett exempel på global nivå. - Principerna och riktlinjerna för forskningen inom HNS fastställs så att forskningens ställning som en av HNS grunduppgifter erkänns i hela organisationen och i medlemskommunerna; samtidigt stärks möjligheterna för samtliga yrkesgrupper inom HNS att bedriva vetenskapligt arbete. - På HNS sjukhus och andra enheter fokuserar man på forskning som, om den lyckas, leder till genuint ny kunskap och till en förbättrad diagnostik och vård med hjälp av den. HNS samordnar även forskning som bedrivs inom primärvården. Det intensifierade partnerskapet med primärvården omfattar bland annat forskning i hälsofrämjande och i anslutning till detta i förebyggande av sjukdomar samt rehabilitering. 34

37 - HNS påverkar beslut på nationell nivå så att forskningens ställning i samhället stärks; i samråd med andra organisationer och industrin effektiviserar HNS även det praktiska utnyttjandet av forskningsresultatet i utvecklingen av nya produkter och tjänster. - Finansieringen av forskningen görs mer transparent och i HNS budget införs ett särskilt forskningsanslag som utökas under strategiperioden. - Undervisningens omfattning anpassas till arbetskraftsbehovet och finansieringen av undervisningen ordnas så att den motsvarar kostnaderna. - Innehållet i och volymen för grundutbildningen av läkare och tandläkare utvecklas i samråd med medicinska fakulteten så att det motsvarar det uppskattade behovet; den specialiserande utbildningen dimensioneras utifrån en behovsanalys och uppskattad avgång så att antalet specialistläkare och specialisttandläkare motsvarar behovet i det framtida servicesystemet. - Grund- och fortsättningsutbildningen för vårdpersonal utvecklas i samråd med branschens skolor med målsättningen att utbildningen bättre ska motsvarar behoven i arbetslivet. - Under HNS ledning utarbetas ett utbildningsprogram för specialupptagningsområdet för all hälso- och sjukvårdspersonal Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft den 1 maj, ersätter staten HNS för kostnader som orsakas av grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för ersättningen för utbildningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Den nya lagen medförde inga betydande förändringar i utbildningsersättningen. Ersättningen motsvarar inte tillnärmelsevis de kostnader som utbildningen förorsakas sjukvårdsdistriktet. I fråga om den statliga finansieringen av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå skedde däremot en mycket stor förändring. Genom den nya lagen beviljas inte längre finansiering till sjukvårdsdistrikt eller enskilda inrättningar. Forskningsfinansieringen för hela specialupptagningsområdet ges till områdets forskningskommitté, som är ett nytt organ. Forskningskommittén ska enligt lagen fördela den beviljade statliga finansieringen på forskningsprojekten. Under hösten har sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet förhandlat i frågan och beslutat att den 1 januari 2012 inrätta en i lagen om hälso- och sjukvård avsedd kommitté för forskning på universitetsnivå och med representanter för de olika vetenskapsområdena. HNS utser åtta medlemmar i kommittén, av vilka fyra föreslås av medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet, medan Carea och Eksote utser vardera en medlem. Därutöver får kommittén en representant för primärvården inom specialupptagningsområdet och en representant för serviceleverantörer i området som enligt särskild förordning har rätt till denna finansiering. HNS verkställande direktör är ordförande i kommittén, som utgör en del av HNS organisation. Kommittén sköter fördelningen av forskningsersättningen för 2013 och påföljande år. Av tidsmässiga skäl kan således inte de förfaringssätt som avses i lagen införas fullt ut vid fördelningen av forskningsfinansieringen för Sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet har beslutat att finansieringen under övergångsperioden 2012 beviljas till sjukvårdsdistrikten och andra inrättningar som har rätt till statlig finansiering för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå enligt fördelningen av finansieringen. Fördelningen av den statliga forskningsfinansieringen för 2012 bereds av en forskningskommitté som tidigare utsetts vid HNS. Efter att den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen trätt i kraft kan man inte längre täcka infrastrukturkostnaderna för forskningen på samma sätt som då de aktuella bestämmelserna i lagen om specialiserad sjukvård ännu var i kraft. Därför är det möjligt att en del av resultatenheternas grundfinansiering stegvis kommer att bindas till projektfinansieringen. Styrelsens beslutade den 24 oktober om ett forskningsanslag på euro för att HNS ska kunna upprätthålla den infrastruktur som är nödvändig forskningen och för att den kliniska forskningen, som är nödvändig för utvecklingen av verksamhetens medicinska innehåll, ska kunna fortsätta störningsfritt. 35

38 Det nya anslaget är mindre än två promille av HNS totala kostnader. Det används i huvudsak för avtalsbundna och redan existerande kostnader som genom den nya lagen inte längre kan täckas genom den statliga finansieringen. De största av dessa är kostnaderna för de av HNS ägda lokalerna i Kiinteistöosakeyhtiö Biomedicum Helsinki ( euro), kostnaderna för avtalen rörande BioMag-laboratoriet och Institutet för molekylärmedicin i Finland ( euro) och kostnaderna för de gemensamma tjänsterna (apoteks-, litteratur-, IT-teknik- och etiska kommittéerna) ( euro). HNS har dessutom för avsikt att genom egen finansiering täcka egenfinansieringsandelarna (typiskt 25 % av totalfinansieringen) för vissa forskningsstipendier (t.ex. EU- och Tekes-finansiering). För de redan beviljade stipendierna och för den uppskattade projektfinansieringen för 2012 ( euro) behövs egen finansiering på euro (se tabell i slutet av kapitlet), varav redan reserverats i den preliminära budgeten. Av det anslag som styrelsen beslutat om reserveras dessutom euro för kostnader orsakade av förbättrat utnyttjande av innovationer i enlighet med strategin. Våren beredde HNS principerna för användningen av den statliga ersättningen för undervisnings- och forskningskostnader I september färdigställdes den separata preliminära inkomst- och utgiftsbudgeten för den statliga ersättningen. Den baserade sig på den statliga budgetpropositionens uppgifter om ersättningens storlek och på uppskattningar av den nationella fördelningen av de kalkylmässiga grunderna för den statliga ersättningen. I tabellen nedan visas hur ersättningen utvecklats vid HNS under de tre senaste budgetåren och en prognos för år Utvecklingen av den statliga ersättningen för forskning och utbildning visar att staten överför det ekonomiska ansvaret för forskning och undervisning på kommunerna. Milj. euro Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall Prel BU 2012 *) 2012 **) Statlig ersättning för utbildning 20,2 19,5 20,2 20,5 20,5 Statlig ersättning för forskning på universitetsnivå 13,7 13,6 13,6 13,3 11,8 Totalt 33,9 33,1 33,8 33,8 32,3 *) prognos från SHM:s budgetförslag 2012 **) FM:s budgetproposition till riksdagen, oktober Den statliga ersättningens utveckling Eftersom forskningsprojekten och forskarmånaderna är fleråriga, beräknas genom en linjär modell en användningsplan för varje verksamhetsår för finansieringen av forskning som pågår över kalenderårsskiftena. Ersättningen för forskning och undervisning är enligt den preliminära budgeten totalt euro. I figuren beaktas dessutom det anslag som styrelsen beslutade om den 24 oktober och allokeringen av egenfinansieringen. I slutskedet av behandlingen av statsbudgeten infördes en ändring genom vilken den statliga ersättningen för forskning minskar med fem miljoner euro (12,5 %) i hela landet. Det är sannolikt att detta till 40 procent riktar sig till HNS statliga ersättning. Den slutliga budgeten kan slås fast först under 2012, då riksdagen fastställt statsbudgetens ersättningar för undervisning och forskning, och SHM samt forskningskommittén för specialupptagningsområdet har fattat beslut om HNS finansieringsandel. 36

39 *) de markerade utgiftsposterna ska enligt planerna finansieras genom HNS eget forskningsanslag. Preliminär budget för statens ersättning för undervisnings- och forskningskostnader samt HNS egna forskningsanslag 2012, tusen euro. Forskningsverksamhetens direkta kostnader inkluderar tidigare års fleråriga projekt som pågår under 2012, men endast det första året för fleråriga projekt som startar En del av resultatenheternas grundfinansiering torde redan 2012 knytas till den andel av projektfinansiering som går till resultatenheten. I hälso- och sjukvårdslagen bestäms att regionförvaltningsverket varje månad betalar forskningsfinansiering till specialupptagningsområdets forskningskommitté, som betalar finansieringen vidare till dem som genomför projekten. Användningen av medlen kontrolleras genom ett konto- och bokföringssystem som grundar sig på funktionskoder, ansvarsenheter och projekt. Ansvaret för användningen av medlen ligger på varje operativ och ekonomisk ansvarsenhet. 6.2 Utveckling Mål för utvecklingen Utvecklingsverksamheten på samkommunsnivå har i uppgift att stödja genomförandet av HNS strategi inom områdena verksamhetskvalitet, kostnadseffektivitet och patientsäkerhet. Utvecklingsarbetet genomförs i samråd med de olika aktörerna och intressentgrupperna inom hälso- och sjukvården. Ständig förbättring som bygger på utvärdering ligger till grund för arbetet. De metodologiska redskap som tillämpas i utvecklingsarbetet bedöms och väljs under 2012 och bedömningen uppdateras årligen Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget Projekten för utveckling av verksamheten utgör en del av utvecklingen av HNS-koncernen (tidsbegränsad anvisning 4/). Koncernförvaltningen reserverar pengar för forsknings- och utvecklingsprojekt som kan sökas årligen. Syftet är att stödja och uppmuntra personalen att utveckla den egna verksamheten. För 2012 har ett anslag på euro reserverats. Av detta beviljas belopp av olika storlek till verksamhetsutvecklingsprojekt inom HNS. Anslag kan beviljas för utvecklingsprojekt som pågår i högst tre år. Utöver egen finansiering utnyttjar HNS utvecklingsverksamhet även extern finansiering (t.ex. SHM, Tekes). År 2012 uppskattas HNS ta emot utom- 37