BUDGET 2013 EKONOMIPLAN Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

Transkript

1 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen

2

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR Innehåll Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor ALLMÄN MOTIVERING...1 Utgångspunkter för budgetberedningen...1 Förändringar i verksamheten under planeperioden... 4 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN HNS:s strategi Strategiska insatsområden och nyckelmål för MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN Specialiserade sjukvårdstjänster...19 Mål för tillgången till vård och avtal om ordnande av sjukvård på specialnivå...23 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi...26 Extern och intern kontroll samt riskhantering Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR...30 Budgetens och ekonomiplanens struktur...30 Budgetens bindande verkan...31 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING...34 Produktifiering och prissättning Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter Utjämning av dyr vård Praxis för faktureringen av kommunerna FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING Undervisning och forskning Målen för undervisningen och forskningen Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling Utveckling Mål för utvecklingen Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget...42 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Resultatbudget Investeringsbudget Finansieringsbudget Personalplanering BILAGOR TILL BUDGETEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden Antal anställda och årsverken Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna Kriterier för avskrivningar enligt plan Serviceproduktion för medlemskommunerna åren Euro per invånare och medlemskommun Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller... 99

4 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna DRIFTSBUDGET Förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet Resultatområdenas och balansenheternas budgeter och verksamhetsplaner HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS-Lokalcentralen 205 Resultatområdet Koncernförvaltning Resultatområdet Företagshälsovård Resultatområdet Extern revision 227 Balansenheten Hjälpmedelscentralen..229 Balansenheten IT-förvaltning Del 3 (3) Stödtjänstenheterna AFFÄRSVERKENS OCH DOTTERBOLAGENS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER Affärsverket HNS-Apotek Affärsverket HNS-Bilddiagnostik 268 Affärsverket HUSLAB..281 Affärsverket Ravioli Affärsverket HNS-Desiko. 302 Affärsverket HNS-Logistik Affärsverket HNS-Servis DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN HNS-Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy. 343

5 8 DRIFTSBUDGET Driftsbudget 8.1 Förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet Förändringar i verksamheten De förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet som godkänts i medlemskommunernas serviceplaner och inkluderats i budgeten presenteras i detalj i sjukvårdsområdenas respektive budgeter. Till följd av det strama ekonomiska läget kunde endast få förändringar i verksamheten tas in under ekonomiplaneperioden. De strukturella, lagstadgade och högst prioriterade förändringarna i verksamheten är enligt budgeten följande HUCS sjukvårdsområde 1. Inrättande av resultatenheten hjärt- och lungcentret Enheten är ett kompetenscenter inom hjärtsjukdomar samt lungesofagussjukdomar; verksamheten inleds Den nya resultatenheten övertar HUCS medicinska och operativa resultatenheters patientprocesser och funktioner inom kardiologi, hjärt- och thoraxkirurgi samt lungsjukdomar. Enheten representerar en ny, patient- och problemcentrerad handlingsmodell, där de grundläggande tjänsterna bildar funktionell helhet och där det centrala är hela patientvården från diagnostik till åtgärder och uppföljning. Målet är en strömlinjeformad vårdprocess som förkortar patientens tid på sjukhuset. Det nya hjärt- och lungcentret blir Finlands största kompetenscenter inom hjärtsjukdomar och är ett av de största även i ett europeiskt perspektiv. 2. Säkerställande av behandlingen av ögonsjukdomar då befolkningen åldras och behandlingsformerna utvecklas Efterfrågan på service inom ögonsjukdomar har ökat i och med att befolkningen åldras, behandlingsformerna utvecklas och lagstiftningen ställer strängare krav på tidsgränserna. Det har medfört att denna specialitet tvingats bygga ut den egna servicen betydligt och dessutom köpa tjänster; en ny form av köptjänster är servicesedlarna. Utifrån en utredning av behovet inom ögonsjukdomar har man som mål för det ögonsjukhuset att under 2013 producera NordDRG-produkter och besök genom egen produktion. Utökandet av den egna produktionen förutsätter att nya lokaler kan tas i bruk och att de utrustas med ändamålsenliga dataförbindelser och undersökningsapparatur och att personalvolymen utökas med 45 tjänster och befattningar. 3. Prehospital akutsjukvård Från och med ansvarar HUCS operativa resultatenhets akutvårdsenhet för den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde. Enheten producerar akutvårdens läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutvården. 4. Ansvaret för Life-Time-Care-verksamheten för ryggmärgsskadade ordnas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. En ny service som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen är akut vård, rehabilitering och uppföljning av ryggmärgsskadade. HNS specialupptagningsområdes akutvård och rehabilitering kommer sannolikt att centraliseras till HNS. 5. Andra förändringar i verksamheten 125

6 Driftsbudget Förkortning av väntetiderna för cancerpatienter genom idrifttagning av två nya strålbehandlingsapparater. Tillgången till behandling av hematologisk cancer säkerställs bl.a. genom utbyggnad av hemvården vid akut leukemi och genom utvidgning av aferesverksamheten. Utbyggnaden av båda verksamhetsformerna förutsätter att personalvolymen utökas med fyra anställda. Ytterligare en intensivvårdsplats på intensivavdelningen för nyfödda för att säkerställa tillgången till vård. Hjärnskadepolikliniken utvecklas i samarbete mellan neurologin, neurokirurgin och neuropsyklogin, vilka utför bedömning av skadans svårighetsgrad och fortsatt diagnostik samt fastställer behovet av rehabilitering och uppföljning. HUCS operativa resultatenhet över psykiatrins ECT-behandlingar som egen verksamhet. I samarbete med Esbo primärvård utökas specialistläkartjänsterna vid diabetescentret samt säkerställs konsultationerna inom reumatologi genom separata avtal. Hyvinge sjukvårdsområde Vid Kellokoski sjukhus öppnade HNS hösten 2012 en psykiatrisk avdelning med sex platser för svårbehandlade unga. När verksamheten etablerats i början av 2013 planeras en sammanslagning av två nuvarande ungdomspsykiatriska avdelningen, varvid de lediggjorda resurserna överförs till den rörliga öppenvårdsverksamheten. Genom de regionala servicekedjorna inom barnpsykiatri överförs resurser från institutsvården till den rörliga öppenvården, samtidigt som de läkartjänster kommunerna köpt hos den privata sektorn i stället produceras av HNS. Akutsjukhusinvesteringen slutfördes i oktober Nya handlingsmodeller för akutvård införs och tilldelas resurser i slutet av året, och under 2013 utökas antalet platser för intensivövervakning från åtta till nio. Medicinska resultatenhetens arbetsmodeller och ansvarsfördelning för läkarjouren vidareutvecklas. Det innebär bl.a. att neurologin inför jourskift på dagtid på lördagar. Planen för ordnande av hälso- och sjukvården innehåller ett flertal regionala utvecklingsprojekt och mål för åren Ombyggnaden av Hyvinge sjukhus börjar med operationsenheten, dessutom fortsätter beredningen av ombyggnaden av vårdavdelningarna utifrån generalplanen. Västra Nylands sjukvårdsområde Avdelningen för ungdomspsykiatri och barnpsykiatri slås samman till en kombinerad avdelning med sex platser för unga och fyra platser för barn. För att uppnå målen i helhetsplanen för psykiatrin slås två vårdavdelningar samman; vid dessa vårdas såväl akut- som rehabiliteringspatienter. I Västra Nylands sjukvårdsområde görs en inventering av lokalerna, varvid man gör sig av med obehövliga lokaler. Västra Nylands sjukvårdsområdes instrumentunderhållstjänster produceras i fortsättningen av Lojo sjukvårdsområde. Genom projektet för digital sanering övergår 10 avdelningssekreterare i HNS- Servis tjänst. 126

7 Driftsbudget Ansvaret för regionens prehospitala akutsjukvård övergår med stöd av hälso- och sjukvårdslagen på Västra Nylands sjukvårdsområde När renoveringen av Västra Nylands sjukhus E- och F-delar blir klar i början av 2013 öppnas en kombinerad jour- och uppföljningsavdelning med elva platser. I samband med detta försvinner fem platser på internmedicinska och kirurgiska vårdavdelningarna. Lojo sjukvårdsområde Ansvaret för ordnande prehospital akutsjukvård överförs vid ingången av 2013 till sjukvårdsområdet. Antalet kommuner i området minskar i och med att Karislojo och Nummi-Pusula slås samman med Lojo vid ingången av Borgå sjukvårdsområde Beredningen av områdets plan för ordnande av vården har inletts och arbetet fortsätter under Under 2013 bereds en avskiljning av den starkt växande barnneurologin från pediatriken; planerna kan genomföras tidigast PLUS-projektet vid enheten för gynekologi och pediatrik fortsätter; syftet med projektet är att ta hem områdets medlemskommuners normala förlossningar från HUCS till Borgå sjukhus. Flyttningen av neurologin från HUCS till Borgå sjukhus inleddes , då neurologiska polikliniken öppnades. Internmedicinska vårdavdelningen har sex vårdplatser reserverade för neurologiska patienter. Verksamheten inarbetas under Samarbetet med områdets hälsocentraler intensifieras genom att ansvaret för kontrollen av prostatacancer samt tjocktarmsscreening och apparat- och årskontrollerna för sömnapnépatienter överförs till hälsocentralerna. Från ingången av 2013 ska dessutom anländande remisser besvarar som konsultation så ofta som möjligt. Avsikten är att genom god planering och under kontrollerade former fasa ut användningen av inhyrd arbetskraft. Balansenheten Hjälpmedelscentralen År 2013 utvecklas processer för hjälpmedelsfunktionerna som harmoniseras på HNS-nivå; det viktigaste delområdet i detta är beredningen av enhetliga principer för överlåtelse av hjälpmedel. Genom ett enhetligt datasystem för hjälpmedels- och rehabiliteringsfunktionerna kan man på HNS-nivå samordna hanteringen av hjälpmedel och betalningsförbindelser för rehabilitering. Verksamheten under 2013 fokuserar i hög grad på förberedelserna inför att enheten 2014 övertar ansvaret för hjälpmedelslogistiken på HNS-nivå. Samtidigt förbereds även för möjligheterna att erbjuda tjänster även till primärvården. 127

8 HUCS sjukvårdsområde 8.2 Förändringar i verksamheten i resultatområdena och balansenheterna HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE CENTRALA EKONOMISKA NYCKELTAL FÖR SJUKVÅRDSOMRÅDET PROG 2012 Nyckeltal (miljoner euro) BS 2011 PROG 2012 BUF 2013 Medlemskommunernas serviceplaner 1 023, , , ,9 5,7 % 3,7 % Extern försäljning 194,0 196,4 203,8 219,9 12,0 % 7,9 % Verksamhetsintäkter 1 217, , , ,8 6,7 % 4,4 % Verksamhetskostnader 1 210, , , ,5 6,3 % 3,2 % Räkenskapsperiodens resultat -7,0-8,7-17,9-3,3 Verksamhetsintäkterna och -kostnaderna i BUF 2013 inkluderar akutvårdens andel på 16,3 miljoner euro VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR HUCS sjukvårdsområde, befolkning och servicebehov Befolkning och åldrande I slutet av år 2011 hade medlemskommunerna i HUCS sjukvårdsområde invånare. Enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos av ökar befolkningen med (2,4 %) fram till år Då befolkningen i området åldras kraftigt väntas detta medföra ett ökande antal patienter inom vissa specialområden av den specialiserade sjukvården. Enligt befolkningsprognosen ökar antalet personer i åldersgruppen 65 år och äldre i HUCS sjukvårdsområdes medlemskommuner med 10 procent ( personer) från 2011 till 2013.Granskat per kommun är ökningen enligt prognosen störst i Kervo (+ 15,1 %), Kyrkslätt (+ 15,0 %), Vanda (+12,9 %) och Esbo (+ 12,6 %). BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Befolkning PROG 2013 Prog Förändring 2012 prog/ 2013 prog Föränd. -% Sjukvårdsområdet HUCH ,2 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,1 % Lojo sjukvårdsområde ,9 % Hyvinge sjukvårdsområde ,9 % Borgå sjukvårdsområde ,6 % HNS totalt ,0 % SJUKVÅRDSOMRÅDET HUCS BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Befolkning PROG 2013 PROG Förändring 2012 prog/ 2013 prog Föränd.-% 0-14 år ,3 % år ,6 % år ,0 % år ,3 % 75+ år ,5 % HUCS svo totalt ,2 % Källa: Statistikcentralen; befolkning , befolkningsprognos Enligt Statistikcentralens statistik för 2011 bor cirka 54 procent av hela HNS-distriktets svenskspråkiga befolkning i HUCS sjukvårdsområdes medlemskommuner. Den svenskspråkiga 128

9 HUCS sjukvårdsområde befolkningens andel av befolkningen i HUCS-områdets medlemskommuner är 6,4 procent ( invånare). Andelen personer med främmande språk (dvs. annat modersmål än finska, svenska eller samiska) av befolkningen i HUCS-områdets medlemskommuner ökar ständigt (särskilt i huvudstadsregionen). Enligt statistik framtagen av Nylands förbunds informationstjänst ( ) var andelen med främmande språk 12 procent i Helsingfors år 2011, och nästan lika stor i Vanda och Esbo. Servicebehov Enligt Institutet för hälsa och välfärds mätning av sjuklighetsindex ) är indexet i HUCSområdets medlemskommuner lägre än genomsnittet för landet. I institutets granskning ingår även index för förekomsten av sju olika sjukdomsgrupper. Dessa är cancer, kranskärlsjukdomar, cerebral infarkt, sjukdomar i rörelseorganen, mentala sjukdomar, olycksfall och demens. I HUCSområdet överskrider de åldersstandardiserade resultaten för dessa sjukdomsgrupper genomsnittet för landet i följande medlemskommuner: cancer: Esbo, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt och Vanda, cerebral infarkt: Helsingfors, Kervo och Vanda, demens: Kervo och Vanda. Folkpensionsanstaltens rapport om folksjukdomar i Hälsobarometern innehåller bl.a. index kalkylerade för kommunerna med granskningar av de sju största sjukdomar som berättigar till specialersättning för läkemedel. För varje sjukdom har prevalensen beräknats och relaterats till medelvärdet för hela landet. De standardiserade indexvärdena för 2011 i HUCS-områdets medlemskommuner överskrider genomsnittet för hela landet inom följande folksjukdomar: psykoser i Helsingfors, blodtryckssjukdomar i Kervo och diabetes i Vanda. Centrala förändringar i sjukvårdsområdets egen verksamhet HUCS resultatenheter föreslog (efter intern utgallring inom resultatenheten) sammanlagt 21 förändringar i verksamheten (exkl. ansvaret för ordnande av akutvården), vilka ökar verksamhetskostnaderna med cirka 12,9 miljoner euro. I detta ingår 129 nya tjänster och befattningar. I förhandlingarna mellan sjukvårdsområdet och resultatenheternas ledningar gallrades en del ändringsförslag ut så att kostnadsökningen är cirka 4,4 miljoner euro. Härav kan cirka 1,2 miljoner euro täckas genom finansiering från andra än medlemskommunerna. De utvalda förändringarna i verksamheten inbegriper inrättandet av 75 nya tjänster och befattningar i sjukvårdsområdet. Av dem utgör hemtagning av köptjänster en avsevärd del. De strukturella, lagstadgade och högst prioriterade förändringarna i verksamheten är enligt budgetförslaget följande Bildande av en ny resultatenhet, Hjärt- och lungcentret Vid ingången av 2013 inleder den nya resultatenheten Hjärt- och lungcentret sin verksamhet, i enlighet med beslut av HNS styrelse ( , ) och nämnden för HUCS sjukvårdsområde ( ). Den nya resultatenheten övertar HUCS medicinska och operativa resultatenheters patientprocesser och funktioner inom kardiologi, hjärtkirurgi, thoraxkirurgi samt lungsjukdomar. I budgetförslaget för 2013 uppgår Hjärt- och lungcentrets verksamhetsintäkter till cirka 141,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna till 141,3 miljoner euro (inkl. interna poster mellan Hucs resultatenheter). Antalet tjänster och befattningar vid resultatenheten har för närvarande budgeterats till 568,5, varav 479,5 övergår från medicinska resultatenheten och 89 från operativa resultatenheten. Ansvaret för ordnande av prehospital akutsjukvård övergår till HUCS-områdets medlemskommuner till sjukvårdsdistriktet

10 HUCS sjukvårdsområde Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om prehospital akutsjukvård och social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård överförde ansvaret för ordnande av akutvården från de enskilda kommunerna till sjukvårdsdistriktet. Samtidigt inlemmades helt nya uppgifter i akutvårdsservicen. Akutvården ska ha ordnats på det nya sättet senast den 1 januari 2013, med undantag av fältledningssystemet, där övergångstiden fortsätter till den 1 januari Den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde sköts fr.o.m. den 1 januari 2013 av operativa resultatenhetens akutsjukvårdsenhet, som själv producera läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutsjukvården. HUCS sjukvårdsområde betalar dessutom en del av HNS kostnader för datasystem och apparatur som behövs i den prehospitala akutsjukvården. I budgetförslaget för 2013 uppgår HUCS-områdets verksamhetsintäkter och - kostnader för den prehospitala akutsjukvården till 16,3 miljoner euro. Ansvaret för Life-Time-Care-verksamheten för ryggmärgsskadade ordnas i enlighet med hälsooch sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen medförde nya servicekrav på sjukvårdsdistriktet från och med den 1 maj Ett nytt ansvar är ordnande av Life-Time-Care-verksamhet för ryggmärgsskadade. Det innebär akut vård och rehabilitering, subakutrehabilitering och tvärsektoriell livstidslång vård, rehabilitering och uppföljning av ryggmärgsskadade. Den akuta vården och rehabiliteringen, subakutrehabiliteringen och uppföljningen åtminstone i det inledande skedet kommer för patienterna från de sjukvårdsdistrikt som ingår i HNS specialupptagningsområde sannolikt att centraliseras till HNS. HNS-distriktet har för närvarande cirka patienter som behöver den aktuella rehabiliteringsutredningen och uppföljningen, och varje år skadas cirka 40 nya patienter traumatiskt och uppskattningsvis lika många icke-traumatiskt. I praktiken innebär verksamheten att alla patienter varje år träffar en rehabiliteringshandledare. Efter två år träffar patienten vart tredje år och vid behov en fysiatriker. Beroende på sjukdomstillståndet träffar han eller hon regelbundet eller vid behov en ergoterapeut. I början får patienten regelbundet konsultation av socialarbetare, psykolog och uroterapeut eller sexualrådgivare och i fortsättningen vid behov. Patienten får även träffa hjälpmedelstekniker och neuropsykolog vid behov. Dessutom ska kunderna vid behov styras till konsultation inom olika specialiteter. Ansvaret för ordnandet av Life-Time-Care-verksamheten ligger hos Hucs operativa resultatenhet. Inledningsvis kräver verksamheten en personalökning med 5 anställda (specialist i fysiatri, sjukgymnast/rehabiliteringshandledare, ergoterapeut, socialarbetare och sekreterare). Utöver dessa behövs även psykologiska och neuropsykologiska konsultationstjänster (vid behov som köptjänst). I budgetförslaget för 2013 uppgår HUCS-områdets verksamhetsintäkter och -kostnader för igångsättandet av Life-Time-Care-verksamheten till 0,7 miljoner euro. Säkerställande av behandlingen av ögonsjukdomar då befolkningen åldras och behandlingsformerna utvecklas Den specialiserade sjukvården befinner sig i fråga om ögonsjukdomar i ett brytningsskede. Den åldrande befolkningen och de nya behandlingsformerna ökar i hög grad efterfrågan på tjänster inom ögonsjukdomar. Förändringarna i lagstiftningen (t.ex. vårdgarantin) och delvis även de patienter som överförs från den privata sektorn ökar fortgående efterfrågan på den offentliga sektorns tjänster och därigenom även resursbehovet. Denna tillväxttrend i efterfrågan, som torde påverkas även av den ökade friheten att själv välja vårdplats, väntas fortsätta under de kommande åren. Efterfrågan på service har ökat i och med att lagstiftningen ställer strängare krav på tidsgränserna för att få vård. Det har medfört att denna specialitet tvingats bygga ut den egna servicen betydligt och dessutom köpa tjänster. En ny form av köptjänster är servicesedlarna. Administrationen för 130

11 HUCS sjukvårdsområde köptjänster och servicesedlar kräver avsevärda arbetsinsatser av den egna personalen och bidrar till att försvåra rekrytering av personal. I utredningen om behovet att ordna vård inom ögonsjukdomar föreslås att den offentliga specialsjukvårdens resurser inom denna specialitet utökas stegvis så att resurserna motsvarar efterfrågan, samtidigt avses köptjänsterna minska. Målet är att såväl främja att vården ordnas effektivt och kundorienterat som att minska det extra arbete utanför normal arbetstid, då detta är betungande för personalen. Syftet med denna förändring i verksamheten är att under 2013 i egen regi producera cirka fler DRG-produkter och fler besök och samtidigt minska köptjänsterna med cirka 3,8 miljoner euro. Utökandet av den egna produktionen förutsätter att nya lokaler kan tas i bruk och att de utrustas med ändamålsenliga dataförbindelser och undersökningsapparatur och att personalvolymen inom ögonsjukdomar utökas med 45 tjänster och befattningar. I budgetförslaget för 2013 ingår verksamhetsintäkter och -kostnader på 2,0 miljoner euro i anslutning till förändringen inom ögonsjukdomar (inkl. 0,4 milj. euro i avskrivningar). Förkortningen av väntetiden till behandling för cancersjukdomar Antalet cancerpatienter ökar enligt myndigheternas uppskattningar med 27 procent under de närmaste tio åren. Åren har antalet remisser till cancerkliniken i genomsnitt ökat med 5 procent per år, medan antalet producerade prestationer har ökat med 7 procent per år, med tonvikt på öppenvården. Väntetiden för läkemedelsbehandling vid kliniken för cancersjukdomar är numera cirka 5 veckor från operation. Väntetiden till strålbehandling har varit kortare (3 4 veckor) tack vare merarbete. För närvarande sköts den endokrina öppenvården av patienter genom merarbete. En arbetsgrupp tillsatt av SHM gav år 2010 som rekommendation att väntetiden för cancerbehandling ska kortas ned till under 4 veckor. Dessutom gav Strålsäkerhetscentralen (STUK) 2011 en myndighetsanvisning som fastställer behovet av personal i relation till antalet patienter. HUCS har svarat på SHM:s rekommendation om palliativ och geriatrisk vård samt terminalvård i samband med cancer genom att hösten 2011 starta geriatrisk-onkologisk poliklinikverksamhet. Denna verksamhet byggs ut ytterligare. HNS investeringsplan (godkänd i december 2010) innefattade två nya strålbehandlingsapparater, och installeringen av dessa inleds i slutet av Apparaterna är klara att användas i början av Det stigande servicebehovet till följd av ökande antal cancersjukdomsfall och de nya behandlingsmöjligheterna kräver att väntetiderna för att få vård håller sig inom rekommendationerna och att personalen inom cancersjukdomar stegvis utökas. För 2013 planeras 12 nya tjänster och befattningar inom cancersjukdomar, samtidigt som man strävar efter att minska merarbetet. Förändringarna inom verksamheten för cancersjukdomar medför i budgetförslaget för 2013 en effekt på 0,5 miljoner euro i verksamhetsintäkterna och -kostnaderna. Säkerställande av tillgång till behandling av hematologiska cancertyper Antalet cancerpatienter ökar; år 2011 ökade det totala antalet prestationer vid hematologiska kliniken med 10 procent. En arbetsgrupp tillsatt av SHM gav år 2010 som rekommendation att väntetiden för cancerbehandling ska kortas ned till under 4 veckor. Det innebär att väntetiden inte får förlängas trots att patientvolymen ökar. Belastningen på de hematologiska vårdavdelningarna är ständigt hög. Vid Pejas sjukhus har utnyttjandet av internmedicinens vårdplatser överskridit den andel som reserverats för hematologi, vilket ökat trycket på övertid för hematologins läkare. Ett effektivare utnyttjande av vårdavdelningarnas kapacitet kräver att nya rutiner och metoder införs. Ett exempel på detta är hemvården av patienter med akut leukemi. I hemvården övervakas patienternas tillstånd genom daglig telefonkontakt, vilket kräver en särskild arbetsinsats av en skötare. Den hematologiska vårdavdelningens aferesverksamhet måste, på grund av knappa resurser, fortsättningsvis 131

12 HUCS sjukvårdsområde begränsas till en åtgärd under dagtid. Detta räcker dock inte längre, eftersom t.ex. antalet fotoferespatienter ökar. Detta påtalades även av en internationell revisionsgrupp som revidera stamcellsenhetens verksamhet hösten Hematologiska klinikens enhet för koagulationsstörningar erbjuder expert- och konsultationstjänster till såväl patienter som andra enheter inom HNS olika verksamhetsområden. För verksamheten behövs en heltidsinsats av en sjukskötare. Målet är att minska de övriga vårdkostnaderna genom att förebygga trombos- och blödningskomplikationer. Vid hematologiska kliniken har dessutom startats ett projekt för att införa ett register och en biobank för hematologiska sjukdomar. Syftet med detta är att följa upp vården och dess effektivitet. För 2013 har 4 nya tjänster planerats vid hematologin i syfte att svara på den ökande efterfrågan. Förändringarna inom hematologin medför i budgetförslaget för 2013 en effekt på 0,6 miljoner euro i verksamhetsintäkterna och -kostnaderna. Ytterligare en intensivvårdsplats på intensivavdelningen för nyfödda (K7) Intensivavdelningen för nyfödda (K7) hade under 2011 en genomsnittlig belastning på 90 procent (rekommendation < 80 %). Även de viktigaste avdelningarna för fortsatt vård (Barnmorskeinstitutet och Jorvs avdelningar för nyfödda V37 och L2) har haft en hög belastning. På grund av den höga belastningen har avdelning K7 inte kunnat tillhandahålla intensivvårdsplats för alla behövande. En kontroll av neonatologin under två månader på vårvintern 2011 visade att i genomsnitt 3,3 patienter som enligt klassificering behövt intensivvård varje dag vårdades någon annanstans (i huvudsak på Barnmorskeinstitutet och på Jorvs sjukhus avdelningar V37 och L2). Efterfrågan på intensivvård för nyfödda ökas även av de temporära arrangemang som inleds på Kvinnokliniken 2013, och som leder till att platserna på avdelning N7 minskar från 8 till 5. För att garantera kvaliteten på och säkerheten i den mest krävande vården av nyfödda måste antalet intensivvårdsplatser snabbt utökas från fjorton till femton, vilket förutsätter 5 nya skötartjänster. Denna personalökning minskar behovet av att utöka personalen på den nya intensivavdelning som blir klar Denna förändring i verksamheten har en effekt motsvarande 0,3 miljoner euro på verksamhetskostnaderna enligt budgetförslaget för Andra förändringar i verksamheten En gemensam förändring i verksamheten inom neurokirurgin och neurologin under 2013 är att budgetförslaget inkluderar utveckling av verksamheten på hjärnskadepolikliniken. Hucs-området har varje närmare tusen hjärnkontusioner. De svåraste av dessa (cirka 600) behandlas på Hucs operativa resultatenhets neurokirurgiska klinik. Personer som fått en hjärnskada eller som misstänks ha en hjärnskada skickas till hjärnskadepolikliniken för bestämning av behovet av akut vård. Poliklinikens experter (neurolog, neurokirurg, neuropsykolog) sköter den vidare diagnostiken och bedömningen av skadans svårighetsgrad samt fastställer behovet av rehabilitering och uppföljning. Verksamheten förutsätter två nya tjänster. Psykiatriska resultatenhetens anestesiläkartjänster, som i fråga om ECT-behandlingar hittills har köpts externt, produceras i fortsättningen av Hucs operativa resultatenhet. Denna förändring i verksamheten förutsätter anställning av ytterligare en anestesiläkare vid operativa resultatenheten. Antalet elektiva hjärtoperationer på kliniken för hjärt- och thoraxkirurgi ökade med nästan 28 procent (250 st.) mellan 2005 och Antalet operationer 2012 kommer att ligga på minst samma nivå som 2011 (1 150 operationer). För närvarande väntar 250 patienter på operation. Antalet hjärt- och lungtransplantationspatienter som vårdats på kliniken har likaså ökat med 40 procent. Dessutom vårdas mer än tio patienter med hjälppump från olika delar av Finland. För att säkerställa hjärt- och thoraxkirurgiska klinikens verksamhet och operationskapacitet när det gäller sjukdomar i brösthålan och samtidigt minska antalet köande, krävs att en ny avdelningsläkare anställs vid resultatenheten Hjärt- och lungcentret, som inleder verksamheten den 1 januari

13 HUCS sjukvårdsområde Andra förändringar i verksamheten inom medicinska resultatenheten är de utvecklingsprojekt som genomförs i samarbete med Esbo primärvård utifrån särskilda avtal, utökandet av specialistläkartjänster vid Diabetescentret, som inledde sin verksamhet 2012 ( euro) och säkerställandet av konsultationstjänster inom reumatologi vid Esbo hälsocentrals nya Reumatismcenter ( euro). Centrala budgetantaganden Årsbudgeten dimensioneras så att den stödjer ledningsarbetet, kostnadshanteringen och en ökad produktivitet. Förbättringsmålet för produktiviteten har för HUCS sjukvårdsområde fastställts till 1,5 procent, vilket innebär ett anpassningskrav på cirka 10,6 miljoner euro för de externa kostnaderna. Det långsiktiga produktivitetsprogrammet möjliggör en fortsatt god produktivitetsutveckling och kostnadshantering, vilket är förutsättningar för en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Den genomsnittliga ökningen av produktpriserna är således mindre än kostnadsökningen. Personalkostnader och avtalsenliga löneförhöjningar samt övriga kostnader I budgeteringen av personalkostnaderna för 2013 beaktas de avtalsenliga löneförhöjningarna samt förändringarna i lönebikostnader. Personalkostnaderna är budgeterade enligt koncernförvaltningens anvisning och innefattar nedanstående uppskattade förändringar i kostnadsnivån: personalkostnader totalt +2,5 %, varav o de avtalsenliga löneökningarnas kostnadseffekt från 2012 till 2013 är 2,3 %, vilket inkluderar höjningarna enligt det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet (gäller till ) och HNS belöningselement på 0,4 %, o kostnadseffekt av lönebikostnader: 3,6 %. I fråga om övriga externa verksamhetskostnader har antagandet under beredningen i enlighet med koncernförvaltningens anvisningar varit att köptjänsterna ökar med 3,1 procent, medan köpen av material, förbrukningsartiklar och varor ökar med 1,5 procent. Samkommunen HNS avskrivningar och finansiella kostnader kommer att öka märkbart undre ekonomiplaneperioden. Merparten av ökningen inom dessa poster hänför sig till HUCS sjukvårdsområde; via avskrivningarna på maskiner och anläggningar direkt till sjukvårdsområdet, i fråga om avskrivningarna på lokaler och datasystem huvudsakligen till HNS-Lokalcentralen och genom interna debiteringar till IT-förvaltning. Bakgrundsantaganden och verksamhetens volym Efterfrågan på tjänster (remisser) stannar på 2012 års nivå Verksamhetsvolymen ligger nästan på samma nivå som prognosen för 2012 Produktiviteten ökar Samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården samt mellan HNS olika sjukvårdsområden utvecklas ytterligare i syfte att se till att verksamheten följer vårdgarantilagen Öppenvården utvecklas inom såväl vuxen- som barnpsykiatrin med målet att minska bäddavdelningsvården; samtidigt införs nya vårdtjänster som grundar sig på avancerad kommunikationsteknik Inom de somatiska specialområdena införs efter noggrann prövning nya behandlingsformer och den nuvarande verksamheten tas hem inom ramen för budgeten Avsikten är att ytterligare höja den fast anställda personalens relativa andel av hela personalen Personalens sjukfrånvaro minskar Anlitandet av hyrd arbetskraft minskar jämfört med prognosen för

14 HUCS sjukvårdsområde Kända osäkerhetsmoment Att prissätta tjänsterna korrekt utgör en stor utmaning och ett stort osäkerhetsmoment i ett läge där verksamhetsprofilen och kostnadsstrukturen förändras och vårdprocesserna förnyas. Vårdprocesserna utvecklas ständigt, och det är inte möjligt att fullt ut förutse alla förändringar i det skede då priserna sätts. Den krympande statliga finansieringen för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå och de nya fördelningsgrunderna för forskningsfinansieringen har minskat den statliga forskningsfinansieringen till sjukvårdsområdet. Det uppkommande finansieringsunderskottet måste kompenseras genom samkommunens egen forskningsfinansiering, eftersom målet dock fortfarande är att upprätthålla och utveckla en högklassig forskning vid universitetssjukhuset SERVICEMÅL Medlemskommunernas betalningsandel Totalbeloppet för medlemskommunernas betalningsandel till HUCS sjukvårdsområde för 2013 är 1 084,9 miljoner euro, vilket är 38,6 miljoner euro (3,7 %) mer än den prognos för 2012 som gjordes på basis av utfallet för januari augusti, och 61,2 miljoner euro (6,0 %) mer än utfallet för Produkter (medlemskommuner) (antal) BS 2011 PROG2012 BUF 2013 PROG 2012 Produktifierade vårddagar ,9 % -6,4 % NordDRG-produkter ,8 % -0,3 % Öppenvårdsbesök ,7 % 2,2 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 3,9 % -0,1 % PROG 2012 Produkter (medlemskommuner) (1 000 euro) BS 2011 PROG 2012 BUF 2013 Egen serviceproduktion ,5 % 4,2 % Produktifierade vårddagar ,9 % -1,1 % NordDRG-produkter ,5 % 4,2 % Öppenvårdsbesök ,8 % 5,3 % Övrig serviceproduktion ,0 % -6,3 % Köptjänster ,4 % -6,2 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,0 % -8,4 % Servicesedlar ,4 % 5,5 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 0,0 % 0,0 % Korr. och räkensk.per. utj.poster ,0 % -100,0 % MEDLEMSKOMM. BET.ANDEL ,7 % 3,7 % Övr. försäljning t. medlemskomm. *) ,5 % -47,1 % SAMTLIGA TOTALT ,7 % *) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) 3,1 % 134

15 Vårdtjänster till samtliga betalare HUCS sjukvårdsområde HUCS sjukvårdsområde producerar en avsevärd mängd tjänster även för andra sjukvårdsdistrikt och betalare (bl.a. försäkringsbolag) och producerar genom separat avtal även medlemskommunernas hälsocentralsbesök vid Jorvs samjour. Faktureringsvärdet för produktionen som inte hänför sig till medlemskommunernas betalningsandel år 2013 är cirka 130 miljoner euro. Volymen för produktion som faller utanför medlemskommunernas betalningsandel väntas 2013 uppgå till NordDRG-produkter, öppenvårdsbesök, hälsocentralsbesök och vårddagar. PROG 2012 Produkter (alla betalare) (antal) BS 2011 PROG 2012 BUF 2013 Produktifierade vårddagar ,2 % -6,1 % NordDRG-produkter ,0 % -0,5 % Öppenvårdsbesök ,7 % 2,2 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentraljour ,0 % -5,8 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 4,1 % -0,2 % PROG 2012 Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2011 PROG 2012 BUF 2013 Egen serviceproduktion ,8 % 3,8 % Produktifierade vårddagar ,1 % -0,7 % NordDRG-produkter ,9 % 4,4 % Öppenvårdsbesök ,9 % 5,4 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentraljour ,8 % -1,0 % Övrig serviceproduktion ,6 % -6,9 % Köptjänster ,9 % -3,4 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,0 % -16,2 % Köptjänst fördröjningsvårddagar 0,0 % 0,0 % Servicesedlar ,4 % 6,0 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 0,0 % 0,0 % Korrig. och räkenskapsper. utj.poster ,0 % 0,0 % TOTALT ,0 % 3,3 % Varav: Övr. försäljning t. medlemskomm. *) ,5 % -47,1 % Försäljning till andra betalare ,0 % 5,1 % Förs. till spec.upptagningsomr ,8 % 22,7 % *) Inklusive projektprodukter *) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Prehospital akutsjukvård Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om prehospital akutsjukvård och social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård överförde ansvaret för ordnande av akutvården från de enskilda kommunerna till sjukvårdsdistriktet. Samtidigt inlemmades helt nya uppgifter i akutvårdsservicen. Akutvården ska ha ordnats på det nya sättet senast den 1 januari 2013, med undantag av fältledningssystemet, där övergångstiden fortsätter till den 1 januari

16 HUCS sjukvårdsområde I enlighet med beslut av HNS styrelse ( , ) och nämnden för HUCS sjukvårdsområde ( ) ska HUCS-området delas upp i tre funktionella helheter med enhetliga organisationsmodeller. De organisatoriska områdena är Helsingforsområdet, Jorv (kommunerna Esbo, Kyrkslätt och Grankulla) och Pejas (kommunerna Vanda och Kervo). Inom Helsingfors stads område har räddningsverket varit den enda kontraktsleverantören av prehospital akutsjukvård. I Jorvs område sköts denna service av Västra Nylands räddningsverk och i Pejas område av Mellersta Nylands räddningsverk. HUCS sjukvårdsområde betalar varje räddningsverk en avtalsenlig ersättning för beredskapen. Serviceleverantören ansöker om och behåller Fpa-ersättningar, klientavgifter och andra ersättningar. Den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde sköts fr.o.m. den 1 januari 2013 av operativa resultatenhetens akutsjukvårdsenhet, som själv producera läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutsjukvården. HUCS sjukvårdsområde betalar dessutom en del av HNS kostnader för datasystem och apparatur som behövs i den prehospitala akutsjukvården. I budgetförslaget för 2013 uppgår HUCS-områdets verksamhetsintäkter och -kostnader för den prehospitala akutsjukvården till 16,3 miljoner euro. På årsnivå är den på invånarantalet baserade avgiften för HUCS-områdets medlemskommuner 14,6 euro/invånare i Helsingforsområdet, 12,3 euro/invånare i Jorvs område och 16,4 euro/invånare i Pejas område EKONOMIN Cirka 83,1 procent av HUCS sjukvårdsområdes verksamhetsintäkter utgörs av serviceintäkter från medlemskommunerna. I budgetförslaget för 2013 är intäkterna 3,7 procent högre än prognosen för 2012 och cirka 6,0 procent högre än utfallet för Försäljningen av sjukvårdstjänster till andra sjukvårdsdistrikt och betalare utgör cirka 10,5 procent av inkomstbasen, medan den andel av akutvården som faller på sjukvårdsområdets ansvar är cirka 1,2 procent. Andra betydande poster är klientavgifterna/avgiftsintäkterna (3,3 %) samt den statliga ersättningen för forskning och undervisning (1,5 %). HUCS sjukvårdsområdes verksamhetsintäkter (inkl. föreslagna förändringar i verksamheten) är enligt budgetförslaget cirka 1 304,8 miljoner euro. Sjukvårdsområdets verksamhetskostnader (inkl. föreslagna förändringar i verksamheten) är enligt budgetförslaget 1 294,5 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna och avskrivningarna, exklusive akutvårdens andel, ökar enligt budgetförslaget med 1,9 procent jämfört med prognosen för 2012 och med cirka 5,6 procent jämfört med utfallet för I budgetförslaget har de externa verksamhetskostnaderna anpassats med 10,6 miljoner euro (-1,5 % av de externa verksamhetskostnaderna). Detta grundar sig på det produktivitetsmål på 1,5 procent som fastställts för sjukvårdsområdet samt på den kostnadsökning som anges i koncernförvaltningens anvisningar. Verksamhetskostnaderna inkluderar debiteringar från koncernförvaltningen och koncernens interna stödenheter, vars sammanlagda belopp är cirka 587,1 miljoner euro. Utan akutvårdens andel (1,1 milj. euro) är ökningen 17,8 miljoner euro (3,1 %) jämfört med prognosen för 2012 och 42,9 miljoner euro (7,9 %) jämfört med bokslutet för Personalkostnadernas andel av de budgeterade verksamhetskostnaderna är cirka 47,3 procent, medan inköpen av tjänster och förbrukningsartiklar hos och hyror till koncernens interna serviceleverantörer (dotterbolag, affärsverk, balansenheter och resultatområden) utgör cirka 45,3 procent. Resterande 7,4 procent utgörs av koncernens externa köp av tjänster och förbrukningsartiklar. 136

17 HUCS sjukvårdsområde HUCS sjukvårdsområdes budgetförslag för 2013 uppvisar ett underskott på 3,3 miljoner euro. Resultaträkning Resultatbudget (1 000 euro) BS 2011 PROG 2012 BUF 2013 EP 2014 EP 2015 PROG 2012 Versamhetsintäkter ,7 % 4,4 % varav serviceintäkter från medlemskommunerna ,7 % 3,7 % Verksamhetskostnader ,3 % 3,2 % Driftsbidrag ,3 % -344,3 % Finansiella intäkter och kostnader ,0 % -100,0 % Årsbidrag ,3 % -344,1 % Avskrivningar och nedskrivningar ,7 % -0,2 % Räkenskapsperiodens resultat ,8 % -81,4 % Bindande nettokostnader (1 000 euro) BS 2011 PROG 2012 BUF 2013 PROG 2012 Verksamhetskostnader ,2 % 3,2 % Övriga försäljningsintäkter ,8 % -82,9 % Avgiftsintäkter ,1 % -10,2 % Understöd och bidrag ,6 % -16,8 % Övriga verksamhetsintäkter ,3 % -12,1 % Verksamhetens nettokostnader ,0 % 4,3 % Försäljningsintäkter av sjukvårdsverksamhet ,7 % 21,6 % Bindande nettokostnader ,1 % 2,3 % Resultatområdets/-enhetens externa verksamhetskostnader Produktivitetsmål-% 1,5 % Produktivitetsmål, euro Åtgärd Indikator euro Personaleffekt (årsverken) Tidsplan Ansvarig 1 Medicinska resultatenheten Direktören för verksamhe 2 Operativa resultatenheten Direktören för verksamhe 3 Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten Direktören för verksamhe 4 Hjärt- coh lung center Direktören för verksamhe 5 Psykiatriska resultatenheten Direktören för verksamhe 6 Resultatområdets ledning Direktören för sjukvårdso TOTALT Vid HUCS sjukvårdsområde förbereds ett produktivitetsprogram för 2013 enligt en separat tidsplan. I samband med lägesöversikten för produktivitetsprogrammet för 2012 (senast före utgången av 2012) fastställs det nya programmet av nämnden för sjukvårdsområdet ORGANISATION OCH PERSONAL Särskilda insatsområden för personalledningen Ledning som stödjer och uppskattar den multiprofessionella expertorganisationen. Gott ledarskap är en framgångsfaktor. Tillräckligt med kompetenta, motiverade anställda som stannar så länge som möjligt. 137

18 HUCS sjukvårdsområde Arbetshälsoledning. Planer och åtgärder för att uppnå personalmålen Processen för utvecklingssamtal förankras som en del av ledningsarbetet (bl.a. anordnande av utbildning). Närcheferna uppmuntras att delta i HNS ledningsutbildning (bl.a. EVA 1 och 2, kurser för närmaste chefer och chefer på mellannivå, MBA). Information från enkäter i samband med introduktion och avslutad anställning utnyttjas av resultatenheterna som ett stöd i personalledningen och utvecklingen av arbetsgivarbilden (resultat x 2/år). Även om personalomsättningen kommer att öka till följd av pensioneringar, görs ännu större satsningar på introduktion av nya anställda. De kompetensområden som är viktigast för resultatenheternas verksamhet beskrivs, och utifrån detta utarbetas utvecklingsplaner. Olika studieformer (inkl. kompletterande utbildning) utnyttjas. För särskilt kritiska områden görs separata rekryteringsplaner; på basis av nyckeltalen vidtas förutseende ledningsåtgärder. Ett pilotprojekt för anskaffning av kortvariga vikarier inom vårdarbetet genomförs under perioden 10/2012 4/2013 i samarbete med Seure Henkilöstöpalvelut Oy. Inom arbetshälsoledningen utvecklas förståelse för den nya innebörden av arbete. Utveckling av arbetshälsan, arbetsklimatet och det direkta samarbetet. Målkort för personalledningen Mål 2012 Mål 2013 Mål 2012 Mål 2013 HNS HNS HUCS HUCS Balanserat styrkort 2013 / Personalen * Den fast anställda personalens %-andel av personalstyrkan** 81 % 81 % 77 % 79 % * Andel fast anställda som slutat under året (%) <10% < 10 % * Andel ansvarsenheter som gjort upp en plan över personalstrukturen (%) 25 % 25 % * En kompetensutvecklingsplan har gjorts upp 100 % * Index för chefsarbetet ** 3,8 3,9 3,8 3,9 Andra indikatorer för personalen Tillräcklig personal och rekrytering * Arbetsgivaren rekommenderas (%) 75 % 75 % 75 % 75 % * Förverkligande av introduktionen * %-andel av personalen som varit anställd mindre än ett år 12 % 11 % < 12 % < 12 % Ledarskap som grundar sig på dialog * Förda utvecklingssamtal, % 80 % 80 % 60 % 70 % * Nyttan av utvecklingssamtalen 80 % 80 % 76 % 77 % Personalens kompetens * Har tillräckliga kunskaper och färdigheter för arbetsuppgifterna 4 4,2 > 4,2 > 4,2 * Andel av personalen som deltagit i utbildning 82 % 85 % 86 % 86 % Arbetshälsa och arbetarskydd * Index för arbetsförmåga 4,1 4,1 4,1 4,2 * Sjukfrånvaro, dgr/pers < 12,9 < 12,9 * Mindre än 3 dagars sjukfrånvaro, dgr/pers 2 2 < 2,6 < 2,6-3% av * Förtidspensionspremier -3% av budgeten-3% av budgeten budgeten -3% av budgeten 138

19 HUCS sjukvårdsområde Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Antalet anställda inom HUCS sjukvårdsområde per var (exkl. de enheter som överfördes till Hjälpmedelscentralen) och det prognostiserade antalet för 2012 är Antalet deltidsanställda har ökat med 2,8 procent (335 anställda) sedan 2011 (medelvärde för första dagen i månaderna januari till september). De deltidsanställdas andel av hela personalen har varit 13,4 procent (2011: 10,6 %). Antalet anställda enligt budgetförslaget för 2013 är , vilket är 42 anställda (0,4 %) fler än i prognosen för 2012 och 242 (2,1 %) fler än Antalet årsverken inom sjukvårdsområdet var den 31 december (exkl. de enheter som överfördes till Hjälpmedelscentralen) och prognosen för 2012 är årsverken. Ökningen av antalet årsverken sedan 2011 beror dels på personalökningar, dels på en betydande ökning av närvaroprocenten (1-9/2012: +2,2 procentenheter jämfört med 1-9/2011). I budgetförslaget för 2013 är antalet årsverken 9 120, vilket är 4 årsverken mindre än i prognosen för 2012 och 179 årsverken (2,0 %) mer än år HUCS sjukvårdsområdes planer för antal anställda och årsverken i budgetförslaget för 2013 inkluderar 75 nya tjänster och befattningar som grundar sig på förändringar i lagen och andra viktiga förändringar i verksamheten. De fördelar sig enligt följande: Ansvaret för Life-Time-Care-verksamheten för ryggmärgsskadade ordnas i enlighet med hälsooch sjukvårdslagen, 5 tjänster Säkerställande av behandlingen av ögonsjukdomar då befolkningen åldras och behandlingsformerna utvecklas, 45 tjänster Förkortningen av väntetiden till behandling för cancersjukdomar, 12 tjänster Säkerställande av tillgång till behandling av hematologiska cancertyper, 4 tjänster Ytterligare en intensivvårdsplats på intensivavdelningen för nyfödda (K7), 5 tjänster Utveckling av hjärnskadepoliklinikens verksamhet, 2 tjänster Anskaffning av anestesiläkartjänster till psykiatriska resultatenheten från Hucs operativa resultatenhet och avstående från köptjänster, 1 tjänst En avdelningsläkare till kliniken för hjärt- och thoraxkirurgi vid resultatenheten Hjärt- och lungcentret, 1 tjänst. De nämnda förändringarna har en effekt på totalt 3,5 miljoner euro i fråga om personalkostnaderna för I budgetförslaget för 2013 har 4,3 miljoner euro (59 årsverken) reserverats för inhyrd arbetskraft. Beloppet är cirka 0,9 miljoner euro (-10,8 %) mindre än i prognosen för PROG 2012 Antal anställda BS 2011 *) PROG 2012 BUF 2013 Vårdpersonal ,9 % 0,1 % Läkare ,5 % 0,9 % övrig personal ,3 % 1,0 % Specialarbetare ,0 % 0,0 % TOTALT ,0 % 0,3 % *)I BS 2011 ingår inte enheter som överförts till Hjälpmedelscentralen 139

20 HUCS sjukvårdsområde PROG 2012 Årsverken BS 2011 *) PROG 2012 BUF 2013 Vårdpersonal ,9 % 0,0 % Läkare ,2 % 0,8 % Övrig personal ,7 % 0,1 % Specialarbetare ,1 % -0,6 % TOTALT ,3 % 0,2 % *)I BS 2011 ingår inte enheter som överförts till Hjälpmedelscentralen PROG 2012 (euro) PROG 2012 (ÅRSV) Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken PROG 2012 (ÅRSV) PROG 2012 (euro) BUF 2013 (ÅRSV) BUF 2013 (euro) Vårdpersonal ,7 % -3,7 % Läkare ,6 % -32,6 % Övrig personal Specialarbetare TOTALT ,3 % -10,8 % 140