Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys."

Transkript

1 Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys. Vetenskapligt arbete inom specialistutbildningen i allmänmedicin Författare: Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala, Handledare: Karin Lindhagen, specialist i allmänmedicin, fil.dr, Uppsala, Januari

2 Får du lagom med tid hos doktorn? Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala Sammanfattning Syfte: Syftet med projektet var att ta reda på vilka reflektioner patienter har kring den tid som finns avsatt hos läkaren. Metod: Sex intervjuer gjordes med patienter som strategiskt valts ut ur mina kollegers tidböcker på Svartbäckens vårdcentral. Intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De reflektioner som patienterna hade kring om de får lagom med tid hos doktorn kunde delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Diskussion: De flesta tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand. Den viktigaste aspekten som kommit fram är att patienten skall få den tid som behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort. 2

3 Får du lagom med tid hos doktorn? Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala Inledning Längden på konsultationer har studerats mycket, framför allt i Storbritanninen där tiden hos läkaren oftast är högst 10 minuter (1,2,3). Patienter klagar på stressade doktorer och att doktorn inte lyssnar på deras problem (4). Det finns inget klart empiriskt stöd för att längre konsultationer ger alla fördelar som förväntas, exempelvis ekonomiska, fördelaktigare arbetstider, organisatoriskt, men det ger med säkerhet nöjdare patienter. Längre konsultationer ger även en lägre läkemedelsförskrivning, ökad compliance och färre återbesök (3). I Sverige är konsultationslängden i medeltal ca 20 minuter, dvs. längre än i de flesta andra länder. Svenska undersökningar visar att längden på konsultationen är beroende av patientens kön, ålder och vilket problem patienten har. Även doktorns kön och personlighet spelar stor roll för längden på konsultationen (5-7). En yngre man med ett fysiskt problem ger oftast korta konsultationer. En man eller kvinna över 65 år med ett problem av både fysisk och psykisk karaktär ger långa konsultationer. Doktorn själv har även ett stort inflytande över hur lång konsultationen blir. Arbetsstil, speciella färdigheter och personlighet spelar roll (7). Kvinnliga läkare har oftare längre konsultationer(3). Det finns en svensk studie som visar att konsultationer med bra kvalitet inte hade någon koppling till tid (6). Bra konsultationer var i denna kopplade till en specifik doktor. Doktorns person och arbetssätt spelade mest roll för hur nöjda patienterna blev med konsultationen. Den reella tiden i konsultationen är viktig för patienten och för att bra diagnostik och behandling skall kunna åstadkommas. Dock är det hur tiden används för att få patienten att känna sig hörd, förstådd och hjälpt som har störst betydelse för patienten (8). Alla studier om konsultation och tid som jag hittat är kvantitativa. Man har då använt speciella frågeformulär som patienten och ibland även doktorn fått fylla i efter konsultationen. Jag har inte hittat någon kvalitativ studie på detta tema. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienten upplever konsultationen hos allmänläkaren med fokus på tiden tillbringad med läkaren. Vilka reflektioner har patienter 3

4 kring den tid som finns avsatt hos läkaren? Anser patienten att han/hon får lagom med tid hos doktorn? Jag har valt att göra det i form av en kvalitativ innehållsanalys för att få en djupare inblick i hur patienter resonerar kring detta med konsultationstid. Material och metod Undersökt grupp och urvalskriterier Projektet genomfördes på Svartbäckens vårdcentral Patienterna valdes ut genom ett strategiskt urval för att få så stor trovärdighet i resultatet som möjligt. Patienterna valdes ut med hänsyn till spridning i ålder, kön och senaste sökorsak på vårdcentralen. Minderåriga, personer boende på vårdboendeoch personer som behövde tolk exkluderades, då dessa intervjuer skulle bli mer komplicerade och tidskrävande.patienter som jag träffat tidigare exkluderades för att undvika jäv. Patienterna som intervjuades valdes ut från mina kollegers tidböcker.de hade sökt vård mellan en till fem veckor innan intervjun. Jag ringde personligen upp och presenterade mitt projekt och frågade om de ville delta.patienterna informerades om att deras journaler inte skulle läsas och att namnet på de läkare de träffat inte var intressant. De fick även information om att deras personuppgifter inte skulle användas i rapportskrivandet och de kunde avbryta deltagande i projektet när som helst. Jag erbjöd sedan skriftlig information om projektet per post, epost eller strax innan intervjutillfället. Tid för intervju bokades in vid första telefonsamtalet, förutom i ett fall där det bestämdes per epost vid den andra kontakten. Enligt projektplanen planerade jag att göra cirka sex intervjuer. Totalt ringdes 25 samtal. Sju personer tackade ja, men en uteblev. Sju personer tackade nej och tio personer svarade inte i på telefonsamtalet. En person var inte aktuell på grund av urvalskriterier. Sex personer deltog slutligen i studien. Tre var män och tre var kvinnor. Två var yngre, två var medelålders och två var ålderspensionärer. Tre hade senast sökt för ett akut ärende och tre hade sökt för planerade kontroller. Datainsamling och databearbetning Data samlades in genom enskilda, semistrukturerade intervjuer gjorda av mig. Tiden för intervjun fick patienten föreslå och vi kom slutligen överens om en tid som passade oss båda. Alla intervjuer hölls på Svartbäckens vårdcentral i Uppsala. Intervjuerna började med frågan Tycker du att du får lagom med tid hos doktorn?. Vidare ställdes följdfrågor för att få fram 4

5 personernas tankar kring tiden hos doktorn. Intervjuerna, som var cirka 15 minuter långa spelades in på diktafon och skrevs sedan ut ordagrant. Design Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (14), som hävdar att kvalitativ innehållsanalys är en tolkningsprocess, som fokuserar på subjekt och helhet och som berör olikheter och likheter mellan och i delar av en text. Intervjuerna lästes först igenom för att få en helhetsbild och analyserades sedan i flera steg med frågeställningen i bakhuvudet. Texten delades in i meningsbärande enheter, vilket är meningar eller fraser som hänger samman baserat på innehåll och som innehåller information som är relevant för frågeställningen. De meningsbärande enheterna kortades ner till några ordmedan den väsentliga innebörden bibehölls, meningskondensering, och gavs sedan ett namn, en kod. Koderna jämfördes och sorterades enligt likheter och olikheteroch kategorier bildades. En kategori är en grupp koder som har gemensam innebörd och svarar på frågan vad. Resultat Patienterna hade olika uppfattningar kring om de får lagom med tid hos doktorn. De reflektioner patienterna hade kring tiden som finns avsatt hos doktorn kan delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Kategorierna presenteras nedan var för sig i löpande text och i tabell 1. Individuella behov Om patienterna tyckte att de får lagom med tid hos doktorn var olika. Några tyckte det, andra inte. Vad som är lagom med tid hos doktorn var en svår fråga. Svaren varierade mellan 10 och 45 minuter och någon ville inte alls ge en exakt tidsangivelse. Man ska inte uppleva att man har kort om tid. (Patient E) Det måste finnas flexibilitet både i besöksschemat och hos doktorn som person. Ibland behöver en patient längre tid än vad som är planerat för och ibland kortare. Doktorn måste kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver just för stunden för att mötet ska bli så bra som möjligt. Man kan ju faktiskt behöva ha mer tid än vad som är utsatt, det kan också vara så att man behöver kortare tid Jag tycker att man måste ha en viss flexibilitet. (Patient F) 5

6 Om man söker för en mer komplex sjukdomsbild eller om man har jobbiga och svåra frågor att ta upp behöver man mera tid. Enklare krämpor kan man klara av på kort tid. Man måste ju kanske se på dom olika behoven, en del kanske det räcker med att konstatera, Ja, det är nog en öroninflammation eller.., om man har en med komplex bild som jag har så kanske man behöver lite längre tid (Patient D) Del i ett system Många uttryckte tankar som angav att de förstår att de är delar av ett sjukvårdssystem. Man kan inte få hur lång tid hos läkaren som helst för då blir det endast ett fåtal patienter som får träffa läkaren. Det framkom även en föreställning om att man använder sig av schablontider för olika symptom. För vissa symptom planerar man från vårdcentralens sida längre tider och för andra kortare. Några hade erfarenheten av att man tilldelas längre tid om man går till en paramedicinare. Det är skillnad på om man är hos t.ex. barnmorska eller sjukgymnast, för då har jag upplevt i alla fall som att jag fått mer tid, eller, än om jag gått till en vanlig läkare. (Patient C) Läkaren har många uppdrag att sköta och ibland räcker inte tiden till, trots att läkaren skulle vilja ge en viss patient mer tid just då. Förseningar och väntetider nämns också och för detta har de flesta en viss förståelse. Man tolkar detta som att det som gjorde att man fick vänta var att något annat var viktigare just då. Förseningarna kan dock resultera i att man själv får kortare tid hos doktorn, vilket upplevs som negativt för en själv. Det var ett tillfälle när hon var tvungen att springa till en operation eller nånting sånt där, det kan bli så med läkarna att dom inte har tid, fast dom kanske vill så går det inte (Patient A) Min tanke är väl egentligen att det är så mycket dom ska hinna med. (Patient E) Ingen patient hade någon gång upplevt att tiden hos läkaren blev för lång. Man tar ansvar för den tid man har fått. Man avhandlar sitt ärende och när det är klart så tackar man och går. Jag sitter ju liksom inte och pratar skit, har jag ett problem så har jag ett problem. (Patient B), alltså det är ju inte så att man sitter kvar och pillar navelludd och Ja, vad gjorde du in helgen? Utan det är ju oftast bara så att man kommer in och så undersöker man och så??. (Patient E) Doktorns tid De flesta som intervjuades hade mest tankar kring att doktorns tid skall användas till patientmötet, så att detta blir så bra som möjligt. Någon uttryckte dock att det sannolikt behövs tid för doktorns administrativa uppgifter. Om tiden avsatt för varje patient var längre kunde doktorn få in administrationen i den tiden. Någon ansåg att det behövs en tidsbuffert i besöksschemat, så att doktorn har möjlighet till eftertanke efter vissa patientmöten. 6

7 Även kanske fundera själv på vad som liksom sagts, ja alltså man funderar ju på det i efterhand, alltså, Ok, vad sas egentligen? och kanske då kan, får nånting som hjälper inför nästa möte. (Patient E) Det framkom föreställningar om att doktorn jobbar på ackord, och att denna tidspress ger doktorn en stressad vardag som gör det svårt att riktigt hinna eller orka. Jag är rätt övertygad om att alla läkare har ungefär samma siffror som säljare eller leverantörer eller vad som helst, alltså att de ska hinna med det här, gör du inte det ah! och där tror jag också att stressen är. Så kanske att man inte riktigt lägger in nån tidsbuffert. (Patient E) Föreställningar om besökslängd Det visade sig att flera av de intervjuade, framför allt de som besökt vårdcentralen oftare, med tiden hade lärt sig hur läkarbesöken fungerar. Förstås kunde man förutspå hur besöket skulle bli ännu tydligare om man hade haft samma läkare under en längre period. Då man har lärt sig hur läkarbesöken brukar vara vet man bättre vad man har att förvänta utav sitt kommande besök. Man kan också förbereda sig bättre för att få ut mer av den tid man fått. Ja, jag kan räkna ut vad jag vill säga och vad han kommer att säga till mig och det brukar ju stämma ungefär. (Patient B) Jag har lärt mig lite under det här året som jag har varit i kontakt med vårdcentralen, ganska mycket att jag måste förbereda mig och vara väldigt tydlig. (Patient D) Att känna till besökslängden på förhand ansågs både som en för- och en nackdel. Några tänkte att om de visste hur lång tid de hade på sig skulle de bli stressade av denna tidspress. Andra tänkte att de då visste vad de hade att förvänta sig av besöket och att de då kunde förbereda sig bättre så att de hann med allt som de ville prata om. Nej, det skulle ju nästan vara ännu värre, för då skulle man liksom för att försäkra sig om att man skulle hinna klart, så skulle man liksom snabba på. (Patient E) Ja, på ett ungefär skulle jag vilja veta det, för då känns det ju så här som man, ja så att man inte ska känna så här att man blir iväg föst om man inte känt sig tillräckligt, eller helt klar över nånting. (Patient C) Ineffektiv brådska Flera av patienterna hade upplevt stressiga läkarbesök. Sådana läkarbesök resulterade oftast i ouppklarade ärenden och i en känsla av att man inte blivit tagen på allvar. Om tiden blev för kort hann man inte prata klart om saker, utan man fick ta det lite mer ytligt. Hos en del resulterade detta i en känsla av att doktorn tog saker förgivet, det vill säga fyllde i med sina egna tankar kring problemet. Hos andra blev det tydligt att detta gjorde att doktorn inte kunde se helheten i problemet och att mer komplicerade diagnoser inte kunde ställas så tidigt som varit önskvärt. Stressen och brådskan som skulle föreställa effektivitet upplevdes endast leda till ineffektiva läkarbesök. Osäkerheten som uppstod hos patienterna efter sådana besök ledde till att fler kontakter togs framöver och att lidandet för patienterna ökade. 7

8 Man upplever att det är en tidsstress, alltså att man vill att det ska vara klart direkt, alltså man hinner inte prata klart om saker. (Patient E) Om tiden blev för kort och stressen för påtaglig fanns också en risk att man glömde saker som man tänkt ta upp med doktorn. Någon upplevde även att doktorn glömde att göra saker som utlovats på grund av tidsbrist. Det framkom även att det var önskvärt med större omsorg, för att patienterna skulle känna sig väl bemötta. För att doktorn skall klara av detta önskemål ansåg man att man borde sätta av lite längre tid för varje besök. Om man har 45 minuter med en patient så kanske man kan säga Ja, men hur är det i övrigt? (Patient D) Någon annan tyckte att det skulle vara självklart att doktorn hjälpte till med att boka tider hos exempelvis paramedicinare, i stället för att patienten först måste gå hem och sedan ringa vårdcentralen igen. Detta upplevdes som ett mycket ineffektivt och frustrerande för patienten. Stressnivån hos läkaren avspeglar sig i mötet. Flera patienter beskrev en känsla av att läkarbesök känts påskyndade. Några upplevde dock inte att läkaren visade någon ökad stress eller att man blivit avvisad på grund av tidsbrist. Tabell 1. Koder och kategorier Kategorier Individuella behov Koder Flexibelt besöksschema Lägger fram sitt ärende på sitt sätt Vissa sjukdomar och frågor kräver mer tid Lagom tidsåtgång Läkaren måste kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver för stunden Del i ett system För långa besök ger färre läkartider Schablontid för olika åkommor Förseningar/ väntetid Läkaren har många uppdrag Hos andra yrkeskategorier får man mer tid Doktorns tid Tid för administration Jobbar på ackord Tid för eftertanke Föreställningar om besökslängd Förbereda besök Känna till besökslängd på förhand Tidigare erfarenheter av besökslängd Ineffektiv brådska Ouppklarat ärende Hinner inte se helheten Saker tas förgivet Stressnivå hos läkare Glömmer saker om stress Större omsorg kräver mer tid Tar ansvar för 8

9 tidsanvändningen Diskussion Patienternas reflektioner kring konsultationstiden kunde beskrivas med fem olika begrepp; individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Några av tankarna kring tiden som patienten får hos doktorn är sedan tidigare välkända, som till exempel att om tiden blir för kort blir konsultationen ineffektiv och resultatet blir fler återbesök och mindre tillfredställda patienter (3,4). Många har föreställningen att om tiden vore längre skulle konsultationerna bli fylligare och doktorn skulle kunna vara mer engagerad. Det framkommer dock även synpunkter på att hur doktorn är som person spelar stor roll. Personkemin mellan doktor och patient stämmer inte alltid. De flesta tänker inte särskilt på vilken tid som är avsatt, utan det viktigaste var att kommunikationen var bra och att man fick bra hjälp för sina besvär. Detta är sedan tidigare väl undersökt i kvantitativa undersökningar med frågeformulär som patienten och doktorn fått fylla i efter konsultationen (6), men framkommer alltså även i denna undersökning. Behoven för hur långa besöken hos läkaren skall vara är olika. Dels för att vissa patienter föredrar korta besök och andra långa. Dels för att olika besvär och frågeställningar kräver olika mycket tid för att kunna avhandlas på ett bra sätt. Någon nämner att sjukvården använder schablontider för olika åkommor. Detta stämmer ju överens med verkligheten och kanske är något som borde ses över. Man kanske inte skall bestämma besökslängd utifrån vilken diagnos man tror att patienten lider av, utan istället utifrån vad patienten föredrar för typ av besök. Det nämns även att det måste finnas flexibilitet i besöksschemat eftersom man inte alltid på förhand kan förutspå hur lång tid ett visst ärende kommer att ta för att bli färdigt avhandlat. Hur man bäst uppfyller patienternas önskemål i detta hänseende och samtidigt skall uppfylla krav på produktivitet tål att fundera över. 9

10 Det är intressant att många ser sig som en del av ett system. Flera av de intervjuade uttryckte tydligt att de insåg att de inte var de enda som behövde sjukvårdens hjälp och att man behöver dela på resurserna, även om alla också vill känna sig helt nöjda när de går därifrån och gärna att doktorn har gett sitt allt. En av de intervjuade uttryckte också förståelse för att doktorn behöver ha tid avsatt för att hinna reflektera över sina konsultationer. Denna studies begränsning är framför allt att den är liten. Endast sex patienter kunde intervjuas för att inte spräcka tidsramen för detta projekt. Urvalet är dock brett med spridning i kön, ålder och senaste sökorsak.självfallet hade man fått fram ytterligare reflektioner kring frågeställningen om fler patienter hade intervjuats. Därför kan man inte dra för stora slutsatser av denna studie. En kvalitativ innehållsanalys är en tolkning av en text. Det finns inte bara en tolkningsmöjlighet. En av svårigheterna är att välja ut de bästa meningsbärande enheterna, att bara ta med de som direkt relaterar till frågeställningen. Kategoriindelningen är även den svår. Kategorierna skall vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande. För att uppnå detta till fullo krävs mycket arbete och önskvärt hade varit medarbetare i studien för att kunna bolla dessa tankar med någon. Sammanfattningsvis svarar de flesta att de tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand. Den viktigaste aspekten som kommit fram anser jag är att patienten skall få den tid som behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort. Litteraturförteckning 1. J. Ogden, K. Bavalia, M. Bull, S. Frankum, C.Goldie, M., Gosslau, A. Jones, S. Kumar, K. Vasant. I want more time with my doctor :a quantitaive study of time and the consultation. Fam. Practice 2004,21(5): A M Stirling, P Wilson, A McConnachie. Deprivation, psychological ditress, and consultation length in general practice. British Journal of General Practice 2001, 51, A Wilson. Consultation length in general practice :a review. British Journal of General practice 1991, 41, M-T Lussier, C Richard. Time flies Patients perceptions of consultation length and actual duration. Canadian Family Physician 2007, 53, January 5. SO Andersson, B Mattsson. Length of consultations in general practice in Sweden: views of doctors and patients.fam Pract. 1989, Jun; 6(2): SO Andersson, B Mattsson. Features of good consultation in general practice: is time important?.scand J Prim Health Care 1994, Dec; 12(4): SO Andersson, S Ferry, B Mattsson. Factors associated with consultation length and characteristics of short and long consultations.scand J Prim Health Care 1993 Mar; 11(1): J Cape. Consultation length, patient-estimated consultation length, and satisfaction with the consultation. British Journal of General Practice 2002, 52, A. Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. To make a diffrence- how GPs conceive consultation outcomes. A phenomenographic study. BMC Family Practice 2009, 10:4 10

11 10. B. Druss, D. Mechanic. Should visit length be used as a quality indicator in primary care?. The Lancet 2003, 361, A.Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. Satisfaction is not all- patient s perceptions of outcome of general practice consultations, a qualitative study. BMC Family Practice 2005, 6: G K Freeman et al. Evolving general practice consultations in Britain: issues of length and context. BMJ 2002, 324, J Goedhuys, J-J Rethans. On the relationship between the efficiency and the quality of the consultation. A validity study. Family Practice 2001, 18, U.H Graneheim, B. Lundman. Qualitative content analysis in nursing reaserch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 2004, 24,

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Metoder för datainsamling FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Tommy Holmberg Metoder för datainsamling Kvantitativ forskning Datainsamling Kvalitativ forskning Självrapporterad data

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete Sammanfattning Goda relationer och bra kommunikation kring arbetsuppgiften ger stora positiva utslag

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Genomförd 2007-10-07 Utformad av Per Bengtson, Energirådgivningen Metod... 1 Genomförande... 1 Resultat... 1 Slutsatser... 4 Bilaga: Snabbenkät bland besökare

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer

Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer Lösa tankar från en barnpsykiater Frågor som kan ställas Hur ska vi använda de resurser vi har?? Tänk om det inte blir fler specialister än idag inom psykiatrin?

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser?

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Jämförelse mellan mottagningsmodeller på två vårdcentraler i Skövde FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare:

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Utveckling av en modell för Tobaksavvänjning på recept i primärvården med fokus på utsatta grupper

Utveckling av en modell för Tobaksavvänjning på recept i primärvården med fokus på utsatta grupper Utveckling av en modell för Tobaksavvänjning på recept i primärvården med fokus på utsatta grupper November 2014 Olivia Biermann, Tanja Tomson Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Genomförande och resultat Som en del av granskningen av läkarnas produktivitet genomfördes en enkätundersökning gällande hur läkarresurserna

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

När smärtan talar olika språk Citatsamling

När smärtan talar olika språk Citatsamling När smärtan talar olika språk Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. I början av projektet genomfördes

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se 1 Lena Runius Leg. sjuksköterska/distriktssköterska Metodutvecklare 2003-2013 Kandidat vårdvetenskap (nov 2012) Kvalitetsutvecklar 1177 Jämtland Runius. L (2012) Beskrivning

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Medsittning Innehållsförteckning

Medsittning Innehållsförteckning Medsittning Innehållsförteckning Sida Om medsittning 4 Aspekter på ömsesidig medsittning. Fortbildning i FQ-grupper 5 Utgångspunkten 5 Vad är allmänläkares medsittning? 5 Varför medsittning? 5 Förutsättningar

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Säkerhetsklimat i vård och omsorg och dess betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet

Säkerhetsklimat i vård och omsorg och dess betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet Säkerhetsklimat i vård och omsorg och dess betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet Mats Eklöf Leg psykolog, docent Pernilla Larsman Anders Pousette Marianne Törner Psykologiska institutionen

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

LÄKARNAS TELEFONARBETE VID ODENSALA HÄLSOCENTRAL

LÄKARNAS TELEFONARBETE VID ODENSALA HÄLSOCENTRAL Odensala Hälsocentral LÄKARNAS TELEFONARBETE VID ODENSALA HÄLSOCENTRAL Malin Sjöström 2005 Handledare: Ragnar Asplund, Chef, Forsknings- och utvecklingsenheten Mikael Lilja, Distriktsläkare, Odensala HC

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Allmänläkare och deltid i Stockholms län

Allmänläkare och deltid i Stockholms län ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Allmänläkare och deltid i Stockholms län - en kvalitativ studie om allmänläkares upplevelser av deltidsarbete Magdalena Elfwén, ST-läkare i allmänmedicin, Capio Vårdcentral

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet?

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet? Enkät 2 Testresenär Namn: Vad har du för sysselsättningsgrad? 100 % 75 % 50 % 25 % Annat Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet? 20-22 dagar/månad 16-19 dagar/månad 12-15 dagar/månad

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Primärvård i omvandling

Primärvård i omvandling Primärvård i omvandling En kvalita2v studie om hur chefer vid offentligt drivna vårdcentraler hanterar vårdvalsreformen och dess konsekvenser Andy Maun Distriktsläkare, doktorand Närhälsan Biskopsgården,

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer