Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys."

Transkript

1 Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys. Vetenskapligt arbete inom specialistutbildningen i allmänmedicin Författare: Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala, Handledare: Karin Lindhagen, specialist i allmänmedicin, fil.dr, Uppsala, Januari

2 Får du lagom med tid hos doktorn? Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala Sammanfattning Syfte: Syftet med projektet var att ta reda på vilka reflektioner patienter har kring den tid som finns avsatt hos läkaren. Metod: Sex intervjuer gjordes med patienter som strategiskt valts ut ur mina kollegers tidböcker på Svartbäckens vårdcentral. Intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De reflektioner som patienterna hade kring om de får lagom med tid hos doktorn kunde delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Diskussion: De flesta tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand. Den viktigaste aspekten som kommit fram är att patienten skall få den tid som behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort. 2

3 Får du lagom med tid hos doktorn? Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala Inledning Längden på konsultationer har studerats mycket, framför allt i Storbritanninen där tiden hos läkaren oftast är högst 10 minuter (1,2,3). Patienter klagar på stressade doktorer och att doktorn inte lyssnar på deras problem (4). Det finns inget klart empiriskt stöd för att längre konsultationer ger alla fördelar som förväntas, exempelvis ekonomiska, fördelaktigare arbetstider, organisatoriskt, men det ger med säkerhet nöjdare patienter. Längre konsultationer ger även en lägre läkemedelsförskrivning, ökad compliance och färre återbesök (3). I Sverige är konsultationslängden i medeltal ca 20 minuter, dvs. längre än i de flesta andra länder. Svenska undersökningar visar att längden på konsultationen är beroende av patientens kön, ålder och vilket problem patienten har. Även doktorns kön och personlighet spelar stor roll för längden på konsultationen (5-7). En yngre man med ett fysiskt problem ger oftast korta konsultationer. En man eller kvinna över 65 år med ett problem av både fysisk och psykisk karaktär ger långa konsultationer. Doktorn själv har även ett stort inflytande över hur lång konsultationen blir. Arbetsstil, speciella färdigheter och personlighet spelar roll (7). Kvinnliga läkare har oftare längre konsultationer(3). Det finns en svensk studie som visar att konsultationer med bra kvalitet inte hade någon koppling till tid (6). Bra konsultationer var i denna kopplade till en specifik doktor. Doktorns person och arbetssätt spelade mest roll för hur nöjda patienterna blev med konsultationen. Den reella tiden i konsultationen är viktig för patienten och för att bra diagnostik och behandling skall kunna åstadkommas. Dock är det hur tiden används för att få patienten att känna sig hörd, förstådd och hjälpt som har störst betydelse för patienten (8). Alla studier om konsultation och tid som jag hittat är kvantitativa. Man har då använt speciella frågeformulär som patienten och ibland även doktorn fått fylla i efter konsultationen. Jag har inte hittat någon kvalitativ studie på detta tema. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienten upplever konsultationen hos allmänläkaren med fokus på tiden tillbringad med läkaren. Vilka reflektioner har patienter 3

4 kring den tid som finns avsatt hos läkaren? Anser patienten att han/hon får lagom med tid hos doktorn? Jag har valt att göra det i form av en kvalitativ innehållsanalys för att få en djupare inblick i hur patienter resonerar kring detta med konsultationstid. Material och metod Undersökt grupp och urvalskriterier Projektet genomfördes på Svartbäckens vårdcentral Patienterna valdes ut genom ett strategiskt urval för att få så stor trovärdighet i resultatet som möjligt. Patienterna valdes ut med hänsyn till spridning i ålder, kön och senaste sökorsak på vårdcentralen. Minderåriga, personer boende på vårdboendeoch personer som behövde tolk exkluderades, då dessa intervjuer skulle bli mer komplicerade och tidskrävande.patienter som jag träffat tidigare exkluderades för att undvika jäv. Patienterna som intervjuades valdes ut från mina kollegers tidböcker.de hade sökt vård mellan en till fem veckor innan intervjun. Jag ringde personligen upp och presenterade mitt projekt och frågade om de ville delta.patienterna informerades om att deras journaler inte skulle läsas och att namnet på de läkare de träffat inte var intressant. De fick även information om att deras personuppgifter inte skulle användas i rapportskrivandet och de kunde avbryta deltagande i projektet när som helst. Jag erbjöd sedan skriftlig information om projektet per post, epost eller strax innan intervjutillfället. Tid för intervju bokades in vid första telefonsamtalet, förutom i ett fall där det bestämdes per epost vid den andra kontakten. Enligt projektplanen planerade jag att göra cirka sex intervjuer. Totalt ringdes 25 samtal. Sju personer tackade ja, men en uteblev. Sju personer tackade nej och tio personer svarade inte i på telefonsamtalet. En person var inte aktuell på grund av urvalskriterier. Sex personer deltog slutligen i studien. Tre var män och tre var kvinnor. Två var yngre, två var medelålders och två var ålderspensionärer. Tre hade senast sökt för ett akut ärende och tre hade sökt för planerade kontroller. Datainsamling och databearbetning Data samlades in genom enskilda, semistrukturerade intervjuer gjorda av mig. Tiden för intervjun fick patienten föreslå och vi kom slutligen överens om en tid som passade oss båda. Alla intervjuer hölls på Svartbäckens vårdcentral i Uppsala. Intervjuerna började med frågan Tycker du att du får lagom med tid hos doktorn?. Vidare ställdes följdfrågor för att få fram 4

5 personernas tankar kring tiden hos doktorn. Intervjuerna, som var cirka 15 minuter långa spelades in på diktafon och skrevs sedan ut ordagrant. Design Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (14), som hävdar att kvalitativ innehållsanalys är en tolkningsprocess, som fokuserar på subjekt och helhet och som berör olikheter och likheter mellan och i delar av en text. Intervjuerna lästes först igenom för att få en helhetsbild och analyserades sedan i flera steg med frågeställningen i bakhuvudet. Texten delades in i meningsbärande enheter, vilket är meningar eller fraser som hänger samman baserat på innehåll och som innehåller information som är relevant för frågeställningen. De meningsbärande enheterna kortades ner till några ordmedan den väsentliga innebörden bibehölls, meningskondensering, och gavs sedan ett namn, en kod. Koderna jämfördes och sorterades enligt likheter och olikheteroch kategorier bildades. En kategori är en grupp koder som har gemensam innebörd och svarar på frågan vad. Resultat Patienterna hade olika uppfattningar kring om de får lagom med tid hos doktorn. De reflektioner patienterna hade kring tiden som finns avsatt hos doktorn kan delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Kategorierna presenteras nedan var för sig i löpande text och i tabell 1. Individuella behov Om patienterna tyckte att de får lagom med tid hos doktorn var olika. Några tyckte det, andra inte. Vad som är lagom med tid hos doktorn var en svår fråga. Svaren varierade mellan 10 och 45 minuter och någon ville inte alls ge en exakt tidsangivelse. Man ska inte uppleva att man har kort om tid. (Patient E) Det måste finnas flexibilitet både i besöksschemat och hos doktorn som person. Ibland behöver en patient längre tid än vad som är planerat för och ibland kortare. Doktorn måste kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver just för stunden för att mötet ska bli så bra som möjligt. Man kan ju faktiskt behöva ha mer tid än vad som är utsatt, det kan också vara så att man behöver kortare tid Jag tycker att man måste ha en viss flexibilitet. (Patient F) 5

6 Om man söker för en mer komplex sjukdomsbild eller om man har jobbiga och svåra frågor att ta upp behöver man mera tid. Enklare krämpor kan man klara av på kort tid. Man måste ju kanske se på dom olika behoven, en del kanske det räcker med att konstatera, Ja, det är nog en öroninflammation eller.., om man har en med komplex bild som jag har så kanske man behöver lite längre tid (Patient D) Del i ett system Många uttryckte tankar som angav att de förstår att de är delar av ett sjukvårdssystem. Man kan inte få hur lång tid hos läkaren som helst för då blir det endast ett fåtal patienter som får träffa läkaren. Det framkom även en föreställning om att man använder sig av schablontider för olika symptom. För vissa symptom planerar man från vårdcentralens sida längre tider och för andra kortare. Några hade erfarenheten av att man tilldelas längre tid om man går till en paramedicinare. Det är skillnad på om man är hos t.ex. barnmorska eller sjukgymnast, för då har jag upplevt i alla fall som att jag fått mer tid, eller, än om jag gått till en vanlig läkare. (Patient C) Läkaren har många uppdrag att sköta och ibland räcker inte tiden till, trots att läkaren skulle vilja ge en viss patient mer tid just då. Förseningar och väntetider nämns också och för detta har de flesta en viss förståelse. Man tolkar detta som att det som gjorde att man fick vänta var att något annat var viktigare just då. Förseningarna kan dock resultera i att man själv får kortare tid hos doktorn, vilket upplevs som negativt för en själv. Det var ett tillfälle när hon var tvungen att springa till en operation eller nånting sånt där, det kan bli så med läkarna att dom inte har tid, fast dom kanske vill så går det inte (Patient A) Min tanke är väl egentligen att det är så mycket dom ska hinna med. (Patient E) Ingen patient hade någon gång upplevt att tiden hos läkaren blev för lång. Man tar ansvar för den tid man har fått. Man avhandlar sitt ärende och när det är klart så tackar man och går. Jag sitter ju liksom inte och pratar skit, har jag ett problem så har jag ett problem. (Patient B), alltså det är ju inte så att man sitter kvar och pillar navelludd och Ja, vad gjorde du in helgen? Utan det är ju oftast bara så att man kommer in och så undersöker man och så??. (Patient E) Doktorns tid De flesta som intervjuades hade mest tankar kring att doktorns tid skall användas till patientmötet, så att detta blir så bra som möjligt. Någon uttryckte dock att det sannolikt behövs tid för doktorns administrativa uppgifter. Om tiden avsatt för varje patient var längre kunde doktorn få in administrationen i den tiden. Någon ansåg att det behövs en tidsbuffert i besöksschemat, så att doktorn har möjlighet till eftertanke efter vissa patientmöten. 6

7 Även kanske fundera själv på vad som liksom sagts, ja alltså man funderar ju på det i efterhand, alltså, Ok, vad sas egentligen? och kanske då kan, får nånting som hjälper inför nästa möte. (Patient E) Det framkom föreställningar om att doktorn jobbar på ackord, och att denna tidspress ger doktorn en stressad vardag som gör det svårt att riktigt hinna eller orka. Jag är rätt övertygad om att alla läkare har ungefär samma siffror som säljare eller leverantörer eller vad som helst, alltså att de ska hinna med det här, gör du inte det ah! och där tror jag också att stressen är. Så kanske att man inte riktigt lägger in nån tidsbuffert. (Patient E) Föreställningar om besökslängd Det visade sig att flera av de intervjuade, framför allt de som besökt vårdcentralen oftare, med tiden hade lärt sig hur läkarbesöken fungerar. Förstås kunde man förutspå hur besöket skulle bli ännu tydligare om man hade haft samma läkare under en längre period. Då man har lärt sig hur läkarbesöken brukar vara vet man bättre vad man har att förvänta utav sitt kommande besök. Man kan också förbereda sig bättre för att få ut mer av den tid man fått. Ja, jag kan räkna ut vad jag vill säga och vad han kommer att säga till mig och det brukar ju stämma ungefär. (Patient B) Jag har lärt mig lite under det här året som jag har varit i kontakt med vårdcentralen, ganska mycket att jag måste förbereda mig och vara väldigt tydlig. (Patient D) Att känna till besökslängden på förhand ansågs både som en för- och en nackdel. Några tänkte att om de visste hur lång tid de hade på sig skulle de bli stressade av denna tidspress. Andra tänkte att de då visste vad de hade att förvänta sig av besöket och att de då kunde förbereda sig bättre så att de hann med allt som de ville prata om. Nej, det skulle ju nästan vara ännu värre, för då skulle man liksom för att försäkra sig om att man skulle hinna klart, så skulle man liksom snabba på. (Patient E) Ja, på ett ungefär skulle jag vilja veta det, för då känns det ju så här som man, ja så att man inte ska känna så här att man blir iväg föst om man inte känt sig tillräckligt, eller helt klar över nånting. (Patient C) Ineffektiv brådska Flera av patienterna hade upplevt stressiga läkarbesök. Sådana läkarbesök resulterade oftast i ouppklarade ärenden och i en känsla av att man inte blivit tagen på allvar. Om tiden blev för kort hann man inte prata klart om saker, utan man fick ta det lite mer ytligt. Hos en del resulterade detta i en känsla av att doktorn tog saker förgivet, det vill säga fyllde i med sina egna tankar kring problemet. Hos andra blev det tydligt att detta gjorde att doktorn inte kunde se helheten i problemet och att mer komplicerade diagnoser inte kunde ställas så tidigt som varit önskvärt. Stressen och brådskan som skulle föreställa effektivitet upplevdes endast leda till ineffektiva läkarbesök. Osäkerheten som uppstod hos patienterna efter sådana besök ledde till att fler kontakter togs framöver och att lidandet för patienterna ökade. 7

8 Man upplever att det är en tidsstress, alltså att man vill att det ska vara klart direkt, alltså man hinner inte prata klart om saker. (Patient E) Om tiden blev för kort och stressen för påtaglig fanns också en risk att man glömde saker som man tänkt ta upp med doktorn. Någon upplevde även att doktorn glömde att göra saker som utlovats på grund av tidsbrist. Det framkom även att det var önskvärt med större omsorg, för att patienterna skulle känna sig väl bemötta. För att doktorn skall klara av detta önskemål ansåg man att man borde sätta av lite längre tid för varje besök. Om man har 45 minuter med en patient så kanske man kan säga Ja, men hur är det i övrigt? (Patient D) Någon annan tyckte att det skulle vara självklart att doktorn hjälpte till med att boka tider hos exempelvis paramedicinare, i stället för att patienten först måste gå hem och sedan ringa vårdcentralen igen. Detta upplevdes som ett mycket ineffektivt och frustrerande för patienten. Stressnivån hos läkaren avspeglar sig i mötet. Flera patienter beskrev en känsla av att läkarbesök känts påskyndade. Några upplevde dock inte att läkaren visade någon ökad stress eller att man blivit avvisad på grund av tidsbrist. Tabell 1. Koder och kategorier Kategorier Individuella behov Koder Flexibelt besöksschema Lägger fram sitt ärende på sitt sätt Vissa sjukdomar och frågor kräver mer tid Lagom tidsåtgång Läkaren måste kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver för stunden Del i ett system För långa besök ger färre läkartider Schablontid för olika åkommor Förseningar/ väntetid Läkaren har många uppdrag Hos andra yrkeskategorier får man mer tid Doktorns tid Tid för administration Jobbar på ackord Tid för eftertanke Föreställningar om besökslängd Förbereda besök Känna till besökslängd på förhand Tidigare erfarenheter av besökslängd Ineffektiv brådska Ouppklarat ärende Hinner inte se helheten Saker tas förgivet Stressnivå hos läkare Glömmer saker om stress Större omsorg kräver mer tid Tar ansvar för 8

9 tidsanvändningen Diskussion Patienternas reflektioner kring konsultationstiden kunde beskrivas med fem olika begrepp; individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Några av tankarna kring tiden som patienten får hos doktorn är sedan tidigare välkända, som till exempel att om tiden blir för kort blir konsultationen ineffektiv och resultatet blir fler återbesök och mindre tillfredställda patienter (3,4). Många har föreställningen att om tiden vore längre skulle konsultationerna bli fylligare och doktorn skulle kunna vara mer engagerad. Det framkommer dock även synpunkter på att hur doktorn är som person spelar stor roll. Personkemin mellan doktor och patient stämmer inte alltid. De flesta tänker inte särskilt på vilken tid som är avsatt, utan det viktigaste var att kommunikationen var bra och att man fick bra hjälp för sina besvär. Detta är sedan tidigare väl undersökt i kvantitativa undersökningar med frågeformulär som patienten och doktorn fått fylla i efter konsultationen (6), men framkommer alltså även i denna undersökning. Behoven för hur långa besöken hos läkaren skall vara är olika. Dels för att vissa patienter föredrar korta besök och andra långa. Dels för att olika besvär och frågeställningar kräver olika mycket tid för att kunna avhandlas på ett bra sätt. Någon nämner att sjukvården använder schablontider för olika åkommor. Detta stämmer ju överens med verkligheten och kanske är något som borde ses över. Man kanske inte skall bestämma besökslängd utifrån vilken diagnos man tror att patienten lider av, utan istället utifrån vad patienten föredrar för typ av besök. Det nämns även att det måste finnas flexibilitet i besöksschemat eftersom man inte alltid på förhand kan förutspå hur lång tid ett visst ärende kommer att ta för att bli färdigt avhandlat. Hur man bäst uppfyller patienternas önskemål i detta hänseende och samtidigt skall uppfylla krav på produktivitet tål att fundera över. 9

10 Det är intressant att många ser sig som en del av ett system. Flera av de intervjuade uttryckte tydligt att de insåg att de inte var de enda som behövde sjukvårdens hjälp och att man behöver dela på resurserna, även om alla också vill känna sig helt nöjda när de går därifrån och gärna att doktorn har gett sitt allt. En av de intervjuade uttryckte också förståelse för att doktorn behöver ha tid avsatt för att hinna reflektera över sina konsultationer. Denna studies begränsning är framför allt att den är liten. Endast sex patienter kunde intervjuas för att inte spräcka tidsramen för detta projekt. Urvalet är dock brett med spridning i kön, ålder och senaste sökorsak.självfallet hade man fått fram ytterligare reflektioner kring frågeställningen om fler patienter hade intervjuats. Därför kan man inte dra för stora slutsatser av denna studie. En kvalitativ innehållsanalys är en tolkning av en text. Det finns inte bara en tolkningsmöjlighet. En av svårigheterna är att välja ut de bästa meningsbärande enheterna, att bara ta med de som direkt relaterar till frågeställningen. Kategoriindelningen är även den svår. Kategorierna skall vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande. För att uppnå detta till fullo krävs mycket arbete och önskvärt hade varit medarbetare i studien för att kunna bolla dessa tankar med någon. Sammanfattningsvis svarar de flesta att de tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand. Den viktigaste aspekten som kommit fram anser jag är att patienten skall få den tid som behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort. Litteraturförteckning 1. J. Ogden, K. Bavalia, M. Bull, S. Frankum, C.Goldie, M., Gosslau, A. Jones, S. Kumar, K. Vasant. I want more time with my doctor :a quantitaive study of time and the consultation. Fam. Practice 2004,21(5): A M Stirling, P Wilson, A McConnachie. Deprivation, psychological ditress, and consultation length in general practice. British Journal of General Practice 2001, 51, A Wilson. Consultation length in general practice :a review. British Journal of General practice 1991, 41, M-T Lussier, C Richard. Time flies Patients perceptions of consultation length and actual duration. Canadian Family Physician 2007, 53, January 5. SO Andersson, B Mattsson. Length of consultations in general practice in Sweden: views of doctors and patients.fam Pract. 1989, Jun; 6(2): SO Andersson, B Mattsson. Features of good consultation in general practice: is time important?.scand J Prim Health Care 1994, Dec; 12(4): SO Andersson, S Ferry, B Mattsson. Factors associated with consultation length and characteristics of short and long consultations.scand J Prim Health Care 1993 Mar; 11(1): J Cape. Consultation length, patient-estimated consultation length, and satisfaction with the consultation. British Journal of General Practice 2002, 52, A. Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. To make a diffrence- how GPs conceive consultation outcomes. A phenomenographic study. BMC Family Practice 2009, 10:4 10

11 10. B. Druss, D. Mechanic. Should visit length be used as a quality indicator in primary care?. The Lancet 2003, 361, A.Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. Satisfaction is not all- patient s perceptions of outcome of general practice consultations, a qualitative study. BMC Family Practice 2005, 6: G K Freeman et al. Evolving general practice consultations in Britain: issues of length and context. BMJ 2002, 324, J Goedhuys, J-J Rethans. On the relationship between the efficiency and the quality of the consultation. A validity study. Family Practice 2001, 18, U.H Graneheim, B. Lundman. Qualitative content analysis in nursing reaserch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 2004, 24,

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Syfte Syftet med mätinstrumentet är att mäta stressnivån och orsaker till stress hos patienten i väntrummet före ett läkarbesök.

Syfte Syftet med mätinstrumentet är att mäta stressnivån och orsaker till stress hos patienten i väntrummet före ett läkarbesök. Mätinstrument Bakgrund I vården så upplever många att det föreligger en bristande kommunikation mellan patient och läkare av olika anledningar. Detta har en stor inverkan på mötet mellan patient och läkare

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Verksamhetsförlagd utbildning inom öppenvård FYS 015:4 Uppgift 3 Professionellt förhållningssätt

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Grundläggande definitioner Tre varianter av att ge hjälp 1. EXPERT modellen: Har en föreställning av att kunna ge rätt hjälp och veta det rätta svaret. Har en föreställning

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Ett projekt i Reumatikerförbundets regi finansierat av Arvsfonden

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Utvecklingssamtal våren 2014 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.4.2014 1 Agenda Varför utvecklingssamtal Utvecklingssamtal under förändringsprocesser Nya utvecklingssamtalsblanketter Samtalsteknik

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET VID KONTAKT MED FHV I SAMBAND MED UTMATTNINGSSYNDROM

UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET VID KONTAKT MED FHV I SAMBAND MED UTMATTNINGSSYNDROM UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET VID KONTAKT MED FHV I SAMBAND MED UTMATTNINGSSYNDROM Tomas Rohdin, leg läk TEAM hälso & friskvård Göteborgsvägen 97 43137 Mölndal tomas.rohdin@team-hf.se Handledare Mats Hagberg,

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Kvalitativ design Carita Håkansson

Kvalitativ design Carita Håkansson Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

En del läkare letar på Internet.

En del läkare letar på Internet. En del läkare letar på Internet. Jag har också varit med om att inta tas på allvar vid en addisonkris, samt blivit nekad av sos att åka ambulans. Här i småland och Kalmar skulle personalen verkligen behöva

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Genomförd 2007-10-07 Utformad av Per Bengtson, Energirådgivningen Metod... 1 Genomförande... 1 Resultat... 1 Slutsatser... 4 Bilaga: Snabbenkät bland besökare

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie

Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie Katarina Fröjvik Moberg ST-läkare vårdcentralen Bunkeflo Klagshamnsvägen 46, 2 vån 21837

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Distriktsläkarens vardag

Distriktsläkarens vardag Distriktsläkarens vardag Hur jobbar man på sin kammare? En kvalitativ intervjustudie. Specialistexamensuppsats 2010 Krister Åkesson, ST läkare allmänmedicin Handledare: Anette Forsberg leg sjukgymn. Med

Läs mer

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete Sammanfattning Goda relationer och bra kommunikation kring arbetsuppgiften ger stora positiva utslag

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 Omvårdnadens betydelse för HbA1c Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Svårt att påvisa effekter Förutom avgränsad och väldigt riktad träning, t ex

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar

Läs mer

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral tema Annika Andén 1,2 och Meta Wiborgh 1 1 Allmänläkare vid Bergnäsets Vårdcentral Box 80074 97223 Luleå, 2 Doktorand vid

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning.

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning. Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende En brukarundersökning. Författare: Torun Jansson och Kerstin Karlsson Examinator: Kari Jess, Uppsala Universitet Inledning Älby akut- och utredningshem

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer