Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys.
|
|
- Anton Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys. Vetenskapligt arbete inom specialistutbildningen i allmänmedicin Författare: Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala, sfurustrand@hotmail.com Handledare: Karin Lindhagen, specialist i allmänmedicin, fil.dr, Uppsala, karin.lindhagen@sfam.se Januari
2 Får du lagom med tid hos doktorn? Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala Sammanfattning Syfte: Syftet med projektet var att ta reda på vilka reflektioner patienter har kring den tid som finns avsatt hos läkaren. Metod: Sex intervjuer gjordes med patienter som strategiskt valts ut ur mina kollegers tidböcker på Svartbäckens vårdcentral. Intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De reflektioner som patienterna hade kring om de får lagom med tid hos doktorn kunde delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Diskussion: De flesta tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand. Den viktigaste aspekten som kommit fram är att patienten skall få den tid som behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort. 2
3 Får du lagom med tid hos doktorn? Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala Inledning Längden på konsultationer har studerats mycket, framför allt i Storbritanninen där tiden hos läkaren oftast är högst 10 minuter (1,2,3). Patienter klagar på stressade doktorer och att doktorn inte lyssnar på deras problem (4). Det finns inget klart empiriskt stöd för att längre konsultationer ger alla fördelar som förväntas, exempelvis ekonomiska, fördelaktigare arbetstider, organisatoriskt, men det ger med säkerhet nöjdare patienter. Längre konsultationer ger även en lägre läkemedelsförskrivning, ökad compliance och färre återbesök (3). I Sverige är konsultationslängden i medeltal ca 20 minuter, dvs. längre än i de flesta andra länder. Svenska undersökningar visar att längden på konsultationen är beroende av patientens kön, ålder och vilket problem patienten har. Även doktorns kön och personlighet spelar stor roll för längden på konsultationen (5-7). En yngre man med ett fysiskt problem ger oftast korta konsultationer. En man eller kvinna över 65 år med ett problem av både fysisk och psykisk karaktär ger långa konsultationer. Doktorn själv har även ett stort inflytande över hur lång konsultationen blir. Arbetsstil, speciella färdigheter och personlighet spelar roll (7). Kvinnliga läkare har oftare längre konsultationer(3). Det finns en svensk studie som visar att konsultationer med bra kvalitet inte hade någon koppling till tid (6). Bra konsultationer var i denna kopplade till en specifik doktor. Doktorns person och arbetssätt spelade mest roll för hur nöjda patienterna blev med konsultationen. Den reella tiden i konsultationen är viktig för patienten och för att bra diagnostik och behandling skall kunna åstadkommas. Dock är det hur tiden används för att få patienten att känna sig hörd, förstådd och hjälpt som har störst betydelse för patienten (8). Alla studier om konsultation och tid som jag hittat är kvantitativa. Man har då använt speciella frågeformulär som patienten och ibland även doktorn fått fylla i efter konsultationen. Jag har inte hittat någon kvalitativ studie på detta tema. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienten upplever konsultationen hos allmänläkaren med fokus på tiden tillbringad med läkaren. Vilka reflektioner har patienter 3
4 kring den tid som finns avsatt hos läkaren? Anser patienten att han/hon får lagom med tid hos doktorn? Jag har valt att göra det i form av en kvalitativ innehållsanalys för att få en djupare inblick i hur patienter resonerar kring detta med konsultationstid. Material och metod Undersökt grupp och urvalskriterier Projektet genomfördes på Svartbäckens vårdcentral Patienterna valdes ut genom ett strategiskt urval för att få så stor trovärdighet i resultatet som möjligt. Patienterna valdes ut med hänsyn till spridning i ålder, kön och senaste sökorsak på vårdcentralen. Minderåriga, personer boende på vårdboendeoch personer som behövde tolk exkluderades, då dessa intervjuer skulle bli mer komplicerade och tidskrävande.patienter som jag träffat tidigare exkluderades för att undvika jäv. Patienterna som intervjuades valdes ut från mina kollegers tidböcker.de hade sökt vård mellan en till fem veckor innan intervjun. Jag ringde personligen upp och presenterade mitt projekt och frågade om de ville delta.patienterna informerades om att deras journaler inte skulle läsas och att namnet på de läkare de träffat inte var intressant. De fick även information om att deras personuppgifter inte skulle användas i rapportskrivandet och de kunde avbryta deltagande i projektet när som helst. Jag erbjöd sedan skriftlig information om projektet per post, epost eller strax innan intervjutillfället. Tid för intervju bokades in vid första telefonsamtalet, förutom i ett fall där det bestämdes per epost vid den andra kontakten. Enligt projektplanen planerade jag att göra cirka sex intervjuer. Totalt ringdes 25 samtal. Sju personer tackade ja, men en uteblev. Sju personer tackade nej och tio personer svarade inte i på telefonsamtalet. En person var inte aktuell på grund av urvalskriterier. Sex personer deltog slutligen i studien. Tre var män och tre var kvinnor. Två var yngre, två var medelålders och två var ålderspensionärer. Tre hade senast sökt för ett akut ärende och tre hade sökt för planerade kontroller. Datainsamling och databearbetning Data samlades in genom enskilda, semistrukturerade intervjuer gjorda av mig. Tiden för intervjun fick patienten föreslå och vi kom slutligen överens om en tid som passade oss båda. Alla intervjuer hölls på Svartbäckens vårdcentral i Uppsala. Intervjuerna började med frågan Tycker du att du får lagom med tid hos doktorn?. Vidare ställdes följdfrågor för att få fram 4
5 personernas tankar kring tiden hos doktorn. Intervjuerna, som var cirka 15 minuter långa spelades in på diktafon och skrevs sedan ut ordagrant. Design Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (14), som hävdar att kvalitativ innehållsanalys är en tolkningsprocess, som fokuserar på subjekt och helhet och som berör olikheter och likheter mellan och i delar av en text. Intervjuerna lästes först igenom för att få en helhetsbild och analyserades sedan i flera steg med frågeställningen i bakhuvudet. Texten delades in i meningsbärande enheter, vilket är meningar eller fraser som hänger samman baserat på innehåll och som innehåller information som är relevant för frågeställningen. De meningsbärande enheterna kortades ner till några ordmedan den väsentliga innebörden bibehölls, meningskondensering, och gavs sedan ett namn, en kod. Koderna jämfördes och sorterades enligt likheter och olikheteroch kategorier bildades. En kategori är en grupp koder som har gemensam innebörd och svarar på frågan vad. Resultat Patienterna hade olika uppfattningar kring om de får lagom med tid hos doktorn. De reflektioner patienterna hade kring tiden som finns avsatt hos doktorn kan delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Kategorierna presenteras nedan var för sig i löpande text och i tabell 1. Individuella behov Om patienterna tyckte att de får lagom med tid hos doktorn var olika. Några tyckte det, andra inte. Vad som är lagom med tid hos doktorn var en svår fråga. Svaren varierade mellan 10 och 45 minuter och någon ville inte alls ge en exakt tidsangivelse. Man ska inte uppleva att man har kort om tid. (Patient E) Det måste finnas flexibilitet både i besöksschemat och hos doktorn som person. Ibland behöver en patient längre tid än vad som är planerat för och ibland kortare. Doktorn måste kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver just för stunden för att mötet ska bli så bra som möjligt. Man kan ju faktiskt behöva ha mer tid än vad som är utsatt, det kan också vara så att man behöver kortare tid Jag tycker att man måste ha en viss flexibilitet. (Patient F) 5
6 Om man söker för en mer komplex sjukdomsbild eller om man har jobbiga och svåra frågor att ta upp behöver man mera tid. Enklare krämpor kan man klara av på kort tid. Man måste ju kanske se på dom olika behoven, en del kanske det räcker med att konstatera, Ja, det är nog en öroninflammation eller.., om man har en med komplex bild som jag har så kanske man behöver lite längre tid (Patient D) Del i ett system Många uttryckte tankar som angav att de förstår att de är delar av ett sjukvårdssystem. Man kan inte få hur lång tid hos läkaren som helst för då blir det endast ett fåtal patienter som får träffa läkaren. Det framkom även en föreställning om att man använder sig av schablontider för olika symptom. För vissa symptom planerar man från vårdcentralens sida längre tider och för andra kortare. Några hade erfarenheten av att man tilldelas längre tid om man går till en paramedicinare. Det är skillnad på om man är hos t.ex. barnmorska eller sjukgymnast, för då har jag upplevt i alla fall som att jag fått mer tid, eller, än om jag gått till en vanlig läkare. (Patient C) Läkaren har många uppdrag att sköta och ibland räcker inte tiden till, trots att läkaren skulle vilja ge en viss patient mer tid just då. Förseningar och väntetider nämns också och för detta har de flesta en viss förståelse. Man tolkar detta som att det som gjorde att man fick vänta var att något annat var viktigare just då. Förseningarna kan dock resultera i att man själv får kortare tid hos doktorn, vilket upplevs som negativt för en själv. Det var ett tillfälle när hon var tvungen att springa till en operation eller nånting sånt där, det kan bli så med läkarna att dom inte har tid, fast dom kanske vill så går det inte (Patient A) Min tanke är väl egentligen att det är så mycket dom ska hinna med. (Patient E) Ingen patient hade någon gång upplevt att tiden hos läkaren blev för lång. Man tar ansvar för den tid man har fått. Man avhandlar sitt ärende och när det är klart så tackar man och går. Jag sitter ju liksom inte och pratar skit, har jag ett problem så har jag ett problem. (Patient B), alltså det är ju inte så att man sitter kvar och pillar navelludd och Ja, vad gjorde du in helgen? Utan det är ju oftast bara så att man kommer in och så undersöker man och så??. (Patient E) Doktorns tid De flesta som intervjuades hade mest tankar kring att doktorns tid skall användas till patientmötet, så att detta blir så bra som möjligt. Någon uttryckte dock att det sannolikt behövs tid för doktorns administrativa uppgifter. Om tiden avsatt för varje patient var längre kunde doktorn få in administrationen i den tiden. Någon ansåg att det behövs en tidsbuffert i besöksschemat, så att doktorn har möjlighet till eftertanke efter vissa patientmöten. 6
7 Även kanske fundera själv på vad som liksom sagts, ja alltså man funderar ju på det i efterhand, alltså, Ok, vad sas egentligen? och kanske då kan, får nånting som hjälper inför nästa möte. (Patient E) Det framkom föreställningar om att doktorn jobbar på ackord, och att denna tidspress ger doktorn en stressad vardag som gör det svårt att riktigt hinna eller orka. Jag är rätt övertygad om att alla läkare har ungefär samma siffror som säljare eller leverantörer eller vad som helst, alltså att de ska hinna med det här, gör du inte det ah! och där tror jag också att stressen är. Så kanske att man inte riktigt lägger in nån tidsbuffert. (Patient E) Föreställningar om besökslängd Det visade sig att flera av de intervjuade, framför allt de som besökt vårdcentralen oftare, med tiden hade lärt sig hur läkarbesöken fungerar. Förstås kunde man förutspå hur besöket skulle bli ännu tydligare om man hade haft samma läkare under en längre period. Då man har lärt sig hur läkarbesöken brukar vara vet man bättre vad man har att förvänta utav sitt kommande besök. Man kan också förbereda sig bättre för att få ut mer av den tid man fått. Ja, jag kan räkna ut vad jag vill säga och vad han kommer att säga till mig och det brukar ju stämma ungefär. (Patient B) Jag har lärt mig lite under det här året som jag har varit i kontakt med vårdcentralen, ganska mycket att jag måste förbereda mig och vara väldigt tydlig. (Patient D) Att känna till besökslängden på förhand ansågs både som en för- och en nackdel. Några tänkte att om de visste hur lång tid de hade på sig skulle de bli stressade av denna tidspress. Andra tänkte att de då visste vad de hade att förvänta sig av besöket och att de då kunde förbereda sig bättre så att de hann med allt som de ville prata om. Nej, det skulle ju nästan vara ännu värre, för då skulle man liksom för att försäkra sig om att man skulle hinna klart, så skulle man liksom snabba på. (Patient E) Ja, på ett ungefär skulle jag vilja veta det, för då känns det ju så här som man, ja så att man inte ska känna så här att man blir iväg föst om man inte känt sig tillräckligt, eller helt klar över nånting. (Patient C) Ineffektiv brådska Flera av patienterna hade upplevt stressiga läkarbesök. Sådana läkarbesök resulterade oftast i ouppklarade ärenden och i en känsla av att man inte blivit tagen på allvar. Om tiden blev för kort hann man inte prata klart om saker, utan man fick ta det lite mer ytligt. Hos en del resulterade detta i en känsla av att doktorn tog saker förgivet, det vill säga fyllde i med sina egna tankar kring problemet. Hos andra blev det tydligt att detta gjorde att doktorn inte kunde se helheten i problemet och att mer komplicerade diagnoser inte kunde ställas så tidigt som varit önskvärt. Stressen och brådskan som skulle föreställa effektivitet upplevdes endast leda till ineffektiva läkarbesök. Osäkerheten som uppstod hos patienterna efter sådana besök ledde till att fler kontakter togs framöver och att lidandet för patienterna ökade. 7
8 Man upplever att det är en tidsstress, alltså att man vill att det ska vara klart direkt, alltså man hinner inte prata klart om saker. (Patient E) Om tiden blev för kort och stressen för påtaglig fanns också en risk att man glömde saker som man tänkt ta upp med doktorn. Någon upplevde även att doktorn glömde att göra saker som utlovats på grund av tidsbrist. Det framkom även att det var önskvärt med större omsorg, för att patienterna skulle känna sig väl bemötta. För att doktorn skall klara av detta önskemål ansåg man att man borde sätta av lite längre tid för varje besök. Om man har 45 minuter med en patient så kanske man kan säga Ja, men hur är det i övrigt? (Patient D) Någon annan tyckte att det skulle vara självklart att doktorn hjälpte till med att boka tider hos exempelvis paramedicinare, i stället för att patienten först måste gå hem och sedan ringa vårdcentralen igen. Detta upplevdes som ett mycket ineffektivt och frustrerande för patienten. Stressnivån hos läkaren avspeglar sig i mötet. Flera patienter beskrev en känsla av att läkarbesök känts påskyndade. Några upplevde dock inte att läkaren visade någon ökad stress eller att man blivit avvisad på grund av tidsbrist. Tabell 1. Koder och kategorier Kategorier Individuella behov Koder Flexibelt besöksschema Lägger fram sitt ärende på sitt sätt Vissa sjukdomar och frågor kräver mer tid Lagom tidsåtgång Läkaren måste kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver för stunden Del i ett system För långa besök ger färre läkartider Schablontid för olika åkommor Förseningar/ väntetid Läkaren har många uppdrag Hos andra yrkeskategorier får man mer tid Doktorns tid Tid för administration Jobbar på ackord Tid för eftertanke Föreställningar om besökslängd Förbereda besök Känna till besökslängd på förhand Tidigare erfarenheter av besökslängd Ineffektiv brådska Ouppklarat ärende Hinner inte se helheten Saker tas förgivet Stressnivå hos läkare Glömmer saker om stress Större omsorg kräver mer tid Tar ansvar för 8
9 tidsanvändningen Diskussion Patienternas reflektioner kring konsultationstiden kunde beskrivas med fem olika begrepp; individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska. Några av tankarna kring tiden som patienten får hos doktorn är sedan tidigare välkända, som till exempel att om tiden blir för kort blir konsultationen ineffektiv och resultatet blir fler återbesök och mindre tillfredställda patienter (3,4). Många har föreställningen att om tiden vore längre skulle konsultationerna bli fylligare och doktorn skulle kunna vara mer engagerad. Det framkommer dock även synpunkter på att hur doktorn är som person spelar stor roll. Personkemin mellan doktor och patient stämmer inte alltid. De flesta tänker inte särskilt på vilken tid som är avsatt, utan det viktigaste var att kommunikationen var bra och att man fick bra hjälp för sina besvär. Detta är sedan tidigare väl undersökt i kvantitativa undersökningar med frågeformulär som patienten och doktorn fått fylla i efter konsultationen (6), men framkommer alltså även i denna undersökning. Behoven för hur långa besöken hos läkaren skall vara är olika. Dels för att vissa patienter föredrar korta besök och andra långa. Dels för att olika besvär och frågeställningar kräver olika mycket tid för att kunna avhandlas på ett bra sätt. Någon nämner att sjukvården använder schablontider för olika åkommor. Detta stämmer ju överens med verkligheten och kanske är något som borde ses över. Man kanske inte skall bestämma besökslängd utifrån vilken diagnos man tror att patienten lider av, utan istället utifrån vad patienten föredrar för typ av besök. Det nämns även att det måste finnas flexibilitet i besöksschemat eftersom man inte alltid på förhand kan förutspå hur lång tid ett visst ärende kommer att ta för att bli färdigt avhandlat. Hur man bäst uppfyller patienternas önskemål i detta hänseende och samtidigt skall uppfylla krav på produktivitet tål att fundera över. 9
10 Det är intressant att många ser sig som en del av ett system. Flera av de intervjuade uttryckte tydligt att de insåg att de inte var de enda som behövde sjukvårdens hjälp och att man behöver dela på resurserna, även om alla också vill känna sig helt nöjda när de går därifrån och gärna att doktorn har gett sitt allt. En av de intervjuade uttryckte också förståelse för att doktorn behöver ha tid avsatt för att hinna reflektera över sina konsultationer. Denna studies begränsning är framför allt att den är liten. Endast sex patienter kunde intervjuas för att inte spräcka tidsramen för detta projekt. Urvalet är dock brett med spridning i kön, ålder och senaste sökorsak.självfallet hade man fått fram ytterligare reflektioner kring frågeställningen om fler patienter hade intervjuats. Därför kan man inte dra för stora slutsatser av denna studie. En kvalitativ innehållsanalys är en tolkning av en text. Det finns inte bara en tolkningsmöjlighet. En av svårigheterna är att välja ut de bästa meningsbärande enheterna, att bara ta med de som direkt relaterar till frågeställningen. Kategoriindelningen är även den svår. Kategorierna skall vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande. För att uppnå detta till fullo krävs mycket arbete och önskvärt hade varit medarbetare i studien för att kunna bolla dessa tankar med någon. Sammanfattningsvis svarar de flesta att de tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand. Den viktigaste aspekten som kommit fram anser jag är att patienten skall få den tid som behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort. Litteraturförteckning 1. J. Ogden, K. Bavalia, M. Bull, S. Frankum, C.Goldie, M., Gosslau, A. Jones, S. Kumar, K. Vasant. I want more time with my doctor :a quantitaive study of time and the consultation. Fam. Practice 2004,21(5): A M Stirling, P Wilson, A McConnachie. Deprivation, psychological ditress, and consultation length in general practice. British Journal of General Practice 2001, 51, A Wilson. Consultation length in general practice :a review. British Journal of General practice 1991, 41, M-T Lussier, C Richard. Time flies Patients perceptions of consultation length and actual duration. Canadian Family Physician 2007, 53, January 5. SO Andersson, B Mattsson. Length of consultations in general practice in Sweden: views of doctors and patients.fam Pract. 1989, Jun; 6(2): SO Andersson, B Mattsson. Features of good consultation in general practice: is time important?.scand J Prim Health Care 1994, Dec; 12(4): SO Andersson, S Ferry, B Mattsson. Factors associated with consultation length and characteristics of short and long consultations.scand J Prim Health Care 1993 Mar; 11(1): J Cape. Consultation length, patient-estimated consultation length, and satisfaction with the consultation. British Journal of General Practice 2002, 52, A. Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. To make a diffrence- how GPs conceive consultation outcomes. A phenomenographic study. BMC Family Practice 2009, 10:4 10
11 10. B. Druss, D. Mechanic. Should visit length be used as a quality indicator in primary care?. The Lancet 2003, 361, A.Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. Satisfaction is not all- patient s perceptions of outcome of general practice consultations, a qualitative study. BMC Family Practice 2005, 6: G K Freeman et al. Evolving general practice consultations in Britain: issues of length and context. BMJ 2002, 324, J Goedhuys, J-J Rethans. On the relationship between the efficiency and the quality of the consultation. A validity study. Family Practice 2001, 18, U.H Graneheim, B. Lundman. Qualitative content analysis in nursing reaserch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 2004, 24,
Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merFÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING
FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merSamtalskonst steg 2+ Och sen då?
Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering
Läs merKillen i baren - okodad
Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...
Läs merFYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Verksamhetsförlagd utbildning inom öppenvård FYS 015:4 Uppgift 3 Professionellt förhållningssätt
Läs merAtt vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merHur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?
Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merPatientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning
Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av
Läs merDen gröna påsen i Linköpings kommun
Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merKurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.
Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merInnehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merCitatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.
Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Ett projekt i Reumatikerförbundets regi finansierat av Arvsfonden
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merPatienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Läs merFÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSlutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!
Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merEn del läkare letar på Internet.
En del läkare letar på Internet. Jag har också varit med om att inta tas på allvar vid en addisonkris, samt blivit nekad av sos att åka ambulans. Här i småland och Kalmar skulle personalen verkligen behöva
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs merMotiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018
Motiverande samtal Motivational interviewing/mi 11 + 26 april 2018 Karin Salomonsson Wohlin Läkare, specialist i allmänmedicin MI lärare, Medlem i MINT- Motivational Interviewing Network of Trainers Metodstöd
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merCerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Läs merSifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:
Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merBLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?
BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merEget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten
Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under
Läs merMin forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merSyfte Syftet med mätinstrumentet är att mäta stressnivån och orsaker till stress hos patienten i väntrummet före ett läkarbesök.
Mätinstrument Bakgrund I vården så upplever många att det föreligger en bristande kommunikation mellan patient och läkare av olika anledningar. Detta har en stor inverkan på mötet mellan patient och läkare
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merKURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merPatientinflytande vackra ord eller verklighet?
Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merVårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten
DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella
Läs merPrimärvård Hur blir den bäst?
Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merPatientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Läs merUPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET VID KONTAKT MED FHV I SAMBAND MED UTMATTNINGSSYNDROM
UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET VID KONTAKT MED FHV I SAMBAND MED UTMATTNINGSSYNDROM Tomas Rohdin, leg läk TEAM hälso & friskvård Göteborgsvägen 97 43137 Mölndal tomas.rohdin@team-hf.se Handledare Mats Hagberg,
Läs merSnabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan
Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Genomförd 2007-10-07 Utformad av Per Bengtson, Energirådgivningen Metod... 1 Genomförande... 1 Resultat... 1 Slutsatser... 4 Bilaga: Snabbenkät bland besökare
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merHandledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Läs mer& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee
ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera
Läs merVad tycker du om öppenvården?
0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merUndersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd
Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merSommarpraktik - Ungdom
Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder
Läs merUtvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning
FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod
Läs merDigitaliseringens möjligheter och utmaningar
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merDel 2 Processkonsultation Edgar Schein
Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Grundläggande definitioner Tre varianter av att ge hjälp 1. EXPERT modellen: Har en föreställning av att kunna ge rätt hjälp och veta det rätta svaret. Har en föreställning
Läs merVad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merNationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs mer