Vikingen FutureLook. Delphi Finansanalys AB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vikingen FutureLook. Delphi Finansanalys AB"

Transkript

1 Vikige FutureLook by Delphi Fiasaalys AB

2 Referesmaual för Vikig FutureLook Översikt Futurelook är ett uikt och mycket kraftfult verktyg för fiasaalytiker och kapitalplacerare. Med FutureLook är det möjligt att på ett ekelt sätt göra beräkigar och testa hypoteser. FutureLook är itegrerat med Vikige och sitter ihop med Vistgeerator vilket gör det ekelt att visttesta modeller och hypoteser. FutureLook är uppbyggt som ett ekelt programmerigsspråk. Det är apassat och föreklat för att lösa de problem ma ställs iför då ma vill aalysera fiasiella tidsserier. Fördelar med futurelook: Vad är FutureLook Till det yttre består FutureLook av ågra filer som lagras i Vikige. De är Modeller respektive Presetatioer, eller Presetatiosmodeller ma äve säger. När du i Vikige öppar "aalytiker" och väljer Modeller och ager att köra modelle Kursdiagram, så pekar du faktiskt på e presetatiosmodell. Du ka välja RSI-diagram, Bolligerbad eller Multimodell eller ågo av alla de adra modellera beroede på vad du vill göra. Aalysera, hitta köpkadidater eller säljkadidater. Beräka sigallistor eller yckeltal. Allt detta görs geom att peka på rätt Presetatiosmodell. Presetatiosmodelles am ager för avädare tex vad modelle gör eller vem som har skrivit modelle. Presetatiosmodelle ka därför sägas vara avädares hadtag mella sig själv och FutureLook. Utöver si fuktio som "iterface" iehåller Presetatiosmodelle äve uppgifter om hur diagrammet eller tabelle ser ut samt vilka iställigar avädare ka göra som tex ädra tidsitervall, färger eller byta till logaritmisk skala. E Presetatiosmodell "hämtar si data" frå e modell. Dea modell haterar hämtig av data och beräkig. Ett exempel på e ekel modell ka vara att modelle hämtar ett värdepappers sista kurs för alla dagar och lämar dessa som utdata. Ofta har ma samma am på modelle och presetatioe. Me om ma vill ka ma ha flera presetatioer som hämtar si data frå e och samma modell. Detta är bra om ma vill ha speciella utseede på sia diagram eller tabeller Delphi Ecoomics Sida 2

3 Referesmaual för Vikig FutureLook Ma ka täka sig e modell som har 10 olika utdata. Ma bygger 5 olika presetatiosmodeller och i varje av dessa visas edast två utdata per modell. På detta sätt har avädare erhållit 5 uika modeller. Ma ka äve täka sig att e modell har 2 utdata. Ma bygger 5 olika presetatiosmodeller med olika färg, graftyper, tidsitervall etc. Varje modell belyser e aalytisk aspekt av de beräkade utdata. Modelle ka vara mycket ekel eller mycket komplex. E ekel modell hämtar tex ett värdepappers börskurs för alla dagar, beräkar två medelvärde och lämar kurse och två medelvärde som utdata. E komplex modell ka utföra lopar och villkor som baseras på kurs och fudametaldata för flera aktier och idex. Resultatet ka maipulera diagrammet och rita lijer med olika färg och sätta i olika texter beroede på vad resultatet av beräkigara blir. Prisdata Fuddata Objektslistor Presetatios Editor Modell Editor Vikige Grafik Tabeller Visgeeratior Optimerig / parametrar Delphi Ecoomics Sida 3

4 Referesmaual för Vikig FutureLook Dokumetatio och maualer Det fis e omfattade dokumetatio att tillgå för att komma igåg eller hitta hjälp om FutureLook. Uder betatestfase fis ige oliehjälp, me de kommer seda. De dokumetatio som vi i detta skede publicerar fis samlade i dea fil. Neda ser du förteckig över de olika delara. Vi är mycket tacksamma för alla typer av sypukter och förslag till förbättrigar. Dokumetam wordfil versio Kommetar FutureLook översikt 1 FutureLook.doc beta Starthjälp 2 FL Starthjälp.doc beta Avädarmaual Presetatioseditor 4 FL Presetatioskotroll.DOC beta Avädarmaual Fuktioseditor 3 FL Fuktioskotroll.DOC beta FutureLook Referesmaual 5 FL Referesmaual.doc beta Stadardfuktioer 6 FL Stadardfuktioer.doc beta Detta dokumet. Översikt över FutureLook och all dokumetatio Översiktligt dokumet som beskriver hur ma kostruerar modeller och aväder dessa, Programmaual för presetatioseditor. Hur ma öppar, sparar och kör presetatioer. Programmaual för fuktioseditor. Hur ma öppar, sparar och kör fuktioer. Beskriver fuktioera som fis i std lib. Tolkigshjälp och e del modellexempel. Beskriver igåede hur e modell är uppbyggd, vektorer, sytax mm. Fudametal library, FD. Skall beskriva specifika fuktioer och saker att täka på då ma bygger fudametalmodeller.? Bilaga Fudametal shortame? Bilaga Coutrycodes? Bilaga Sectorcodes Delphi Ecoomics Sida 4

5 EHModspråk 22,20,18,16 Versio Versio Modeller och hur de skapas med hjälp av FUTURE LOOK. 1 Vad skiljer e modellpresetatio frå e modell? Vi börjar med att göra klart skillade mella modell och modellpresetatio. Skillade mella e modell och modellpresetatio ka likas vid skillade mella e dators hårddisk och dess bildskärm. För att du skall kua få fram ågot på skärme så måste det fias ett program. Uta skärm så ser du igetig av vad programmet gör. Vikiges program består schematiskt av två delar, de ea svarar mot hårddiske, de adra mot bildskärme. Hårddiskdele gör beräkigara, bildskärmsdele gör att ågot kommer fram på skärme. Vi som gör Vikige kallar beräkigsdele för modelle (fuktioe) och de adra dele av programmet för modellpresetatioe. Modelle (fuktioe) ka bestå av e eller flera delmodeller (fuktioer) varav ågra är svarta lådor, färdiga byggelemet skapade av våra systemmä i t.ex. C++, adra sådaa som du själv kostru erar i Future Look. Modelle gör, är de körs, beräkigara och modellpresetatioe skapar vad du ser på bildskärme, diagram, tabeller och text. Geom att vi har skapat e boskillad mella modell och modellpresetatio har vi öppat möjlighetera att ha flera olika modellpresetatioer till e och samma modell. 1 Allmät om modeller När vi i fortsättige talar om modeller så aväder vi modeller som beteckig på de fuktioer, som aväds i ekoomiska sammahag.

6 Starthjälp för Vikig FutureLook Modellera är utgågspukte vid skapadet av modellpresetati oera. Varje modell, fuktio, har ett uikt am och är placerade i ett uikt bibliotek. Vill du aropa e viss fuktio, t.ex. fuktioe MAVN som ligger i biblioteket Std och ge de värdet Medelvärde så skriver du Medelvärde := std.mavn(mai.close, medelvärdeslägd); Symbole := betyder tilldelig. Fuktioe Medelvärde ova betyder t.ex. skapa e tidsserie som iehåller ett medelvärdeslägd lågt medelvärde för slutkurse. Du måste då veta att MAVN kräver två argumet, det ea mai.close måste vara e tidsserie, t.ex. av slutkurser, och de adra ett heltal, lägde på medelvärdet. Om du skulle vilja köra fuktioe Medelvärde, så kommer de om du ite begär aat att köras på det aktuella objektet eller de aktuella lista, om du ite väljer aat. Vi kommer i fortsättige att aväda modell som beteckig äve på modellpresetatio är riske för förväxlig är låg. Vi delar i modellpresetatioera i aalys - och sigalmodeller med avseede på vad de aväds till. Aalysmodeller är modeller avsedda att resultera i sigalmodeller. Geom att aväda aalysmodeller ka vi få e uppfattig om lämplighete att aväda modelle som e sigalmodell. För att avgöra om e aalysmodell skall kua avädas som sigalmodell så måste de iehålla möjligheter att avgöra om de avkastigskrav mätt som resultat och risk, som du fordrar, uppfyllts av modelle ifråga, är de testas på historiska tidsperioder. När du gör testigara är det viktigt att testigara görs på i förhållade till evetuella parameteroptimerigar seare perioder ä de för optimerige. Först av allt, kom ihåg att allt som dator skall utföra, det måste de också få klara istruktioer om hur det skall göras. De flesta istruktioer, som behövs för att e modellpresetatio skall kua köras är reda i byggda i Vikige programme. De specifika istruktioer som måste fias för att det skall vara möjligt köra e modellpresetatio är; de idata, parametrar, och de övriga variabler, som skall gå i modelle samt de beräkigar som skall utföras på dessa parametrar, d.v.s. själva modelle de delar av modelle, utdata, som skall kua igå i modellpresetatioe Delphi Ecoomics Sida 2

7 Starthjälp för Vikig FutureLook och slutlige de objekt, de tidsperiod och de periodlägd som presetatioe skall köras på. De istruktioer som räkats upp uder a) och b) ova igår i modelle och för istruktioera uder c) fis i Vikige av Delphi satta stadardvärde som sätts i är du kör e modellpresetatio, om du ite lämar adra istruktioer i sambad med körige. Det är viktigt att du ädrar dessa värde till rimliga värde i sambad med att du göra presetatioera för modelle. De geerella Idata, som modelle behöver, t.ex. kurser och volymer, och de geerella Utdata, som modelle skall geerera, ager du, är du skapar modelle. I modellpresetatioe väljer du vilka av de tillgägliga Utdata, som skall igå i presetatioe av modelle, d.v.s. i grafera och i tabelle. Ädrigar av tidsperiod, som du vill köra modellpresetatioe, och ädrigar av t.ex. lägde på medelvärde etc ka du göra i sambad med körige i modelliställigar. 2 Hur kostrueras modeller? Vi skall här gå igeom hur du kostruerar e modell. Ett första råd till dig är att du ia du skriver helt ega modeller först kopierar i e reda gjord modell och geom att ädra i de geom e trial ad error process successivt lär dig hur modellspråket fugerar. När du har täkt till och har e verbal formulerig av hur di modell skall se ut, så ka det vara lämpligt att börja med att dels age vilka idata, som skall igå i e modell, dels age, (deklarera, ge dator möjlighet idetifiera) de storheter, som du skall aväda dig av ie i modelle. Storheter som ka vara itegers, t.ex. lägde på ett medelvärde, eller vektorer, tidsserier, t.ex. e vektor (tidsserie) med mede lvärde. Du måste age vad de består av och hur de mäts. Vi talar om datatyper. I Vikige har vi följade datatyper; istrumet (kurser, volymer), time, set (listor), sträg (text), heltal, reella tal och logiska (boolska) värde (sa och falsk). Istrumet är detsamma som objekt och iehåller för aktier följade värde högsta, lägsta, första och sista kurs uder periode samt volym och efteramäld volym är periodlägdera är dag eller mer. Sträg, eg. strig, är e följd av tecke, bokstäver, siffror och symboler. Strägar aväder du, är du vill lägga i text i diagramme. Set är ett atal objekt, som är represeterade av vikigkoder. Set aväder du, är du vill göra modeller där det läggs villkor på flera objekt Delphi Ecoomics Sida 3

8 Starthjälp för Vikig FutureLook För tid, heltal, reella tal och logiska värde måste du age datatype, time, iteger, itegervector, real, realvector, boolea och booleavector. Som regel igår kursdata som Idata. Idata ka vara på fyra olika format, itradaydata, dagsdata, veckodata eller måadsdata. Du skall strax få ett exempel på e modell, me först ågra allmäa regler. När du har skapat e modell och skall kompilera, spara uda de, så strutar kompilator i mellaslag, tabbar och radavslut så läge som de ite fis ie i reserverade ord eller idetifierare (fuktiosam). Stora och små bokstäver betraktas som syoymer. Idetifierare får ite börja med e siffra. Mai.close[10] betyder det tiode elemetet i vektor mai.close. Du får här ett exempel på hur e färdig modell ka se ut. (*Detta är e RSI modell som ger köpsigaler då RSI värdet dels just passerat e botte, dels har ett värde som ite överstiger ÖvreGräsFörKöp. Säljsigaler ges då RSI värdet juste passerat e topp på e ivå ite uder NedreGräsFörSälj.*) par (mai : istrumet; PerioderRSI : iteger; ÖvreGräsFörKöp, NedreGräsFörSälj : real; out RSI : realvector; out Köpsigal, Säljsigal, Sigal : itegervector) : realvektor; out FilledClose, R1: realvector; Buy, Sell : booleavector; begi FilledClose := Fill(mai.close); RSI := RSI(FilledClose,PerioderRSI); R1 := SHIFT(RSI,1); BUY := (BOTD(RSI,1) < 1.5) AND (R1 <= ÖvreGräsFörKöp); SELL := (TOPD(RSI,1) < 1.5) AND (R1 >= NedreGräsFörSälj); Köpsigal := ONE(BUY); Säljsigal := ONE(SELL); Sigal := Köpsigal - Säljsigal; retur Sigal; Allra först kommer ett textstycke ieslutet mella (* och *). Första rade, som börjar med par kallas fuktioshuvud. I par fis iom paretes agivet, deklarerat, de parametrar, mai m.fl., som igår som idata och som aväds i modelle och dessutom de datatyper, istrumet m.fl. som par ametrara består av. Datatypera är, som reda ämts, istrumet, time, set, strig, iteger, real och boolea samt vektora timevector, itegervector, realvector och booleavector. Ager du datatype till iteger iebär det att parameter är ett heltal Delphi Ecoomics Sida 4

9 Starthjälp för Vikig FutureLook Ager du i stället realvector, itegervector eller booleavector iebär det att parameter är e vektor av tal respektive av True, False. I Vikige är som regel itegervector, realvector och booleavector tidsvektorer med e ordigsföljd grudad på tidsperioder som vecka, dag eller itraday perioder. I modelle i exemplet ova fis det efter : agivet de datatyp som de iförda parametrara har. Det är e ödvädig istruktio för att dator skall kua hatera parametrara ifråga. Du måste således vara oga med att i modellera deklarera samtliga byggstears parametrar. Som du ser i exemplet ova så föregås ågra tidsserier (realvector och booleavector ova) av out. Geom att i par börja radera med out deklarerar du att du vill ha möjlighet att är du gör modellpresetatioera age att de skall vara med i presetatioe av modelle. De blir Utdata. Observera att de här möjlighete föreligger bara i par och ite för de i var deklarerade storhetera. Geom att deklarera datatypera iteger, real, boolea och time i par så får du möjlighet att i modelle gå i och ge storhete ifråga ett kostat värde i sambad med att du skapar e modellpresetatio till modelle ge storhete ifråga ett kostat värde. i fallet b ka du välja att ta med storhete i modelliställigar och på så sätt ge avädare möjlighet att ädra värdet. Om e storhet av type iteger eller real skall kua optimeras måste de tas med uder par. I modellpresetatioera av modelle kommer du seda att ha möjlighet att välja ut de utparametrar, som du vill ha med i presetatioera av modelle. För de parametrar uder var ova som är deklarerade som real respektive iteger kommer, som reda påpekats, det i sambad med körigar vara möjligt att geom att gå i i modelliställigar ädra värdea på dessa parametrar. Biblioteket std iehåller ett atal förprogrammerade, hårdlödda, matematiska, statistiska och logiska fuktioer samt ekoomiska fuktioer (modeller). Du ka aväda samma am, är du deklarerar amet på tidsserier som skall avädas i modelle, som de fuktiosam (modellam), som igår i biblioteket, std, om du iakttar edaståede. Om du skapat e ege fuktio, t.ex. MAVN, och lägre er i de modell, där du skapat de, vill aväda stadardbibliotekets MAVN fuktio, så måste du skriva std.mavn Delphi Ecoomics Sida 5

10 Starthjälp för Vikig FutureLook Likaså, om du i ett biblitotek, t.ex. Mitt bibliotek, skapat e fuktio med samma am som e fuktio i stadardbiblioteket, std, och därefter växlar till ett aat bibliotek och där skapar e modell där du vill aväda di ege fuktio, så måste age detta geom att före fuktiosamet age dess bibliotek. Skulle du ite age ågot bibliteksam före fuktioe ifråga, så kommer programmet att aväda sig av stadardbibliotekets fuktio. Varje istruktio skall avslutas med ett semikolo, ;. Igetig hidrar att du skriver fler ä e istruktio på samma rad, så läge som du avslutar varje istruktio med semikolo. 3 Hur kostrueras modeller? Ett exempel. E modells struktur är följade. Först e textdel som omgärdas av (* *). T.ex. (*Modell RSI versio Detta är e RSI modell, som ger köpsigaler är e stigade RSI kurva har ett RSI värde som uderstiger UdreRSIgräs och säljsigaler är e fallade RSI kurva har ett värde som överstiger ÖvreRSIgräs.*) E deklaratio av idata och parametrar. T.ex. par (Mai : istrumet; RSIlägd ; iteger; ÖvreRSIgräs : real; UdreRSIgräs : real; out FilledClose, RSIvärde : realvector; out BUY, SELL : booleavector, out Sigal : itegervector): itegervector; E deklaratio av parametrar som ite bedöms ska igå i ågo modellpresetatio av modelle. T.ex. varrsivärdeigår : realvector; b1, b2 : booleavector; Slutlige kära, själva modelle. De skall iledas med Begi och avslutas med ed. Kom ihåg att varje istruktio skall avslutas med semikolo. Här ett exempel Delphi Ecoomics Sida 6

11 Starthjälp för Vikig FutureLook Begi FilledClose : b1 := FILL(Mai.Close); (*sätter i föregåede seastbetald kurs de gåger som betalkurs sakas.*) RSIvärde := RSI1(FilledClose, RSIlägd); (*i modellpresetatioe ersätter du det dummy värde som är agivet där med t.ex. 14.*) RSIvärdeIGår := SHIFT(RSIvärde, 1); (*RSIvärdeIGår kommer att ha gårdages RSIvärde som sia.*) b1 := RSIvärde < RSIvärdeIGår; b2 := RSIvärde > RSIvärdeIGår; b3 := RSIvärde < UdreRSIgräs; b4 := RSIgärs > ÖvreRSIgräs; BUY := FILTERBUY(b1 AND b3, b2 AND b4); SELL := FILTERSELL(b1 AND b3, b2 AND b4); Sigal := ONE(BUY) - ONE(SELL); retur Sigal; (*Om modelle döpts till RSImodell så ko mmer RSIsigal ha värdet Sigal.*) Ä e gåg, de parametrar som ka avädas i presetatioseditor är de som du uder par har deklarerat som out storheter. Tidsserier och kostater som du avser ebart aväda för mellaberäkigar ka du deklarera uder var. Uder var deklarerade tidsserier ka du ite uta vidare få med i e modellpresetatios diagram eller tabell och uder var deklarerade kostater ka du ite påverka i e modellpresetatio. Om du studerar exemplet ova så ser du, att vi deklarerat t.ex. FilledClose uder var. För att få med t.ex. FilledClose, här e temporär (lokal) storhet, som returparametrar (parametrar som ka igå i e modellpresetatio) måste du aväda dig av istruktioe retur. 4 Vad häder är e modell körs? För ordiges skull, det är e modell som körs me det är e modellpresetatio, som du väljer frå ågo av kategoriera i Vikige. De idata, som igår i modelle laddas i. Tidsseriera är idexerade frå 0 och framåt i tide. De första istruktioe körs. Avser de första istruktioe att skapa e vektor, så kommer de vektor att skapas. Därefter körs istruktio för istruktio. Resultate av istruktioera ka avädas som byggstear i seare giva istruktioer. När alla istruktioer är utförda preseteras resultate av körige i elighet med de istruktioer, som modellpresetatioe iehåller. 5 Beräkigsordige för ett uttryck Delphi Ecoomics Sida 7

12 Starthjälp för Vikig FutureLook När du skriver e modell, som iehåller operatorer (ot, *, +, > m.fl.) så måste du veta i vilke ordig som operatioera utförs. Så här är beräkigsordige i Vikiges modellspråk. Not *, /, ad +, -, or =, <, >, <=, >= Riske för fel udviker du geom flitigt bruk av parateser. Operatorer med samma företräde (precedes) utförs i ett uttryck frå väster till höger. T.ex beräkas först och därefter och slutlige 6. Skulle det förekomma ågot odefiierat tal (operad) i ett uttryck, så blir resultatet odefiierat. Självklart ger försök att dividera med 0 att resultatet blir odefiierat. Du ka testa det geom att skriva udef(resultat). Om mist e av operadera är e vektor, så kommer operatioera att utföras elemet för elemet i vektor (vektorera). Atag t.ex. att vektor 3, 4, 8 skall multipliceras med 4 så blir resultatet e y vektor 12, 16, Ädra i e modell Du ka ädra i de modeller, som ligger i biblioteke DelphiStadard och DelphiSigaler samt självklart i de modeller, som du själv skapat. De specialmodeller, som ligger i övriga Delphi bibliotek iehåller iformatio, som vi ite lämar ut. När du vill ädra i e av de tillåta modellera, så gör du på följade sätt. Du klickar först på visa, därefter på fuktioskotroll, och väljer det bibliotek, som modelle ligger i. Därefter markerar du de modell du vill ädra och därefter klickar du på Editera efter att ha kotrollerat att ruta efter Editera, (de med F/P ) är markerad. Alterativt ka du dubbelklicka på de modell, som du vill ädra på. När du gjort dia ädrigar i de gamla modelle så sparar du uda de ädrade modelle uder ett ytt am. När du seda gör e modellpresetatio, så måste du täka på att om du ädrat i modelles par deklaratio, så ka du som regel ite aväda de gamla modellpresetatioe, om det fis e såda, uta du är tvuge att skapa e y såda. Ett bra sätt att komma igåg med modellskapadet är att ta e reda befitlig modell som utgågspukt Delphi Ecoomics Sida 8

13 Starthjälp för Vikig FutureLook 7 Skapa e modell 7.2 Skapa bibliotek Du har möjligt att dela upp dia modeller geom att lägga dem i olika bibliotek med vissa udatag. De specialmodeller, som Delphi producerat läggs i fasta bibliotek, som Delphi skapat. Ia du börjar med att skapa e y modell så skall du ha skapat det bibliotek, t.ex. biblioteket Mia ega, där du vill ha de ya modelle lagrad. Skapar ett ytt bilbliotek gör du geom att i fuktioseditor först klicka på y efter att först ha sett till att F/B för Ny ite är markerad och därefter age amet på det ya biblioteket. 7.3 Första steget När du skall skapa e y modell börjar du med att markera Visa, väljer fuktioseditor och därefter väljer du det bibliotek, som de ya modelle skall ligga i. Därefter väljer du y modell och ger modelle ett am. I ästa steg klickar du på Editera och u är det färdigt att skapa modelle. 7.4 Deklarera iparametrar och variabler Du börjar med fuktioshuvudet. Du ager då först uder par de parametrar och de variabler, som du vet skall igå i modelle, och som ite har karaktäre av. Du ka amge dem med am, som du själv väljer på lämpligt sätt. Du ka, om du vill, aväda å, ä och ö i ame. Alla parametrar och variabler, som skall igå i modelle måste vara deklarerade uder par eller var. Det objekt, som modelle skall grudas på, ages som obj : istrumet. Upptäcker du uder skapadet av modelle att du behöver ytterligare parametrar eller variabler så måste du age dem i par respektive var ova. De parametrar och variabler med udatag av de istrumet, som skall igår i modelle, skall om du vill ha tillgåg till dem vid modellpresetatioera deklareras (ages) uder par och de måste dessutom föregås av var. Du kommer strax här eda få exempel på hur du skall göra. Temporära (lokala) variabler, som du räkar med att ite redovisa i modellpresetatioera deklarerar du uder var Delphi Ecoomics Sida 9

14 Starthjälp för Vikig FutureLook Om du vill kua dels age ett värde t.ex. ett gräsvärde i Stochastics som e parameter och också kua rita gräslije i diagram så gör du så här. Skapa uder par e real, t.ex. gräs, och e realvector, t.ex. gräslije, och tilldela i modellkära realvektor gräslije värdet gräs, som i det här fallet är ett kostat värde. Du skriver i modellkära: gräslije := gräs; Du ka då i modellpresetatioera ha gräs i modelliställigara och där välja värdet på gräs och i ett pae ha gräslije som e rät lije med det valda värdet på gräs. 7.5 Modelluppbyggade Mella begi och ed ger du de istruktioer som behövs för att i modellspråket operatioalisera di verbala modell, dia hypoteser. Modelle iehåller i stort följade; //text iehållade am på modelle, modellbeskrivig etc. par( ); var begi ett atal istruktioer där bl.a. ett atal vektorer tilldelas värde geom att till höger om := age hur dessa värde skall beräkas 7.6 Fuktiosbiblioteket För att uderlätta modellskapadet ka du aväda dig av det fuktiosbibliotek med e mägd färdiga fuktioer, som du hittar i fuktioseditor uder biblioteket Delphi. Utöver fuktiosbiblioteket med Delphifuktioer så ka du skapa ett eller flera ega bibliotek där du ka lägga i fuktioer och modeller, som du själv skapar. Exempel på for loop E for loop, som skall addera ett tal, hp1, till e ivektor i form av e tidsserie frå och med ivektor r 10 till och med ivektor r 20 ser ut så här; Vi börjar med att kotrollera att vi ligger i rätt bibliotek, t.ex. ett som vi döpt till fuktioer. Seda fortsätter vi på samma sätt som vid skapadet av e modell Delphi Ecoomics Sida 10

15 Starthjälp för Vikig FutureLook par (ivektor: realvector, hp1: iteger) : realvector; var i : iteger; begi for i := 10 to 20 do ivektor[i] = ivektor[i] + hp1; retur ivektor; För att kua köra fuktioe måste det fias e ivektor med mist 20 värde, som ka laddas i som idata. Vidare förutsätts det att hp1 har ett värde, ett heltal. Värdet på alla idata av type real och iteger är som stadard satta till 6. I sambad med skapadet av e modellpresetatio ka du ädra det värdet och om du i exemplet ova hade deklarerat hp1 som e variabel så hade du kuat få med hp1 i modelliställigar. Då hade fuktioshuvudet haft följade utseede. par (ivektor: realvector, var hp1 : iteger) : realvector; 7.7 Skapa e ege fuktio Låt oss fortsätta med ett exempel där vi skriver e fuktio som skapar ett medelvärde. Vi kallar fuktioe för MAV. MAV = Movig aveage. Par (ivektor : realvector, mavlegth : iteger ) : realvector; var i,j : iteger; summa : real; utvektor : realvector; begi for i := mavlegth - 1 to le(ivektor) - 1 do summa := 0; for j := i - mavlegth + 1 to i do summa := summa + ivektor[j]; utvektor[i] := summa/ mavlegth; retur utvektor; Vad häder, är du kör fuktioe? Atag att vi i e modellpresetatio givit mavlegth värdet 10 och att ivektor består av 20 elemet idexerade frå 0 till 19. Det första värdet för styrvariabel i, blir 9. Summa sätts till oll. Därefter sker följade Delphi Ecoomics Sida 11

16 Starthjälp för Vikig FutureLook Med börja på värdet 0 för styrvariable j, , sätts summa till värdet av ivector[0], därefter sätts för styrvariabelvärdet 1 summa till värdet av ivector[0] och ivector[1] o.s.v. fram t.o.m. styrvariabe lvärdet 9 då summavärdet är summa av ivektors första 10 elemet. Därefter beräkas värdet på utvektor[9] som summavärdet av ivektors första 10 elemet, Summa dividerat med 10, mavlegth. Nu sätts styrvariable i till värdet 10, varefter summa sätts till oll. Med börja på värdet 1 för styrvariable j, , sätts summa till värdet av ivector[1], därefter sätts för styrvariabelvärdet 2 summa till värdet av ivector[1] och ivector[2] o.s.v. fram t.o.m. styrvariabe lvärdet 10 då summavärdet är summa av ivektors elemet 1 t.o.m 11. Utvektor[10]:s värde blir u summavärdet av ivektors elemet 1 t.o.m 11 dividerat med 10. Seda börjas e y omgåg med styrvariabel i satt till 11. Detta kommer att fortsätta t.o.m att i fått värdet 19. (Vi atog att det fas 20 elemet i ivektor.) Om du fått klart för dig hur loopar fugerar, så ka du hoppas över följade likelse och gå vidare till ästa avsitt. På e gammeldags klocka fis ofta både e timvisare, e miutvisare och e sekudvisare. E ekel loop ka då uppfattas som e istruktio att för varje timme frå 0 till 12 gå ett steg framåt. E dubbel loop, som i exemplet ova om medelvärde, ka då uppfattas som e istruktio till klocka att för varje miut, frå oll till 60 gå ett steg framåt och att göra det för varje timme frå 0 till 12. Om du u tar e titt på mav modelle ova, så har du där e istruktio summa := 0. Motsvarighete i vårt klockexempel blir att för varje y timme sätta atalet miuter till Aropa e ege fuktio Du ka u aväda MAV fuktioe ova för att t.ex. skapa ett MAV på ett MAV. Par (obj : istrumet) : realvector; var begi retur MAV(MAV(obj.close, 5),7); Delphi Ecoomics Sida 12

17 Starthjälp för Vikig FutureLook Om det skulle fias e Delphi fuktio med amet MAVN så kommer de fuktioe, om du skapar e y modell i samma bibliotek och i de aropar MAVN ite att aropas uta i stället de av dig skapade. Vill du att Delphifuktio MAVN skall aropas, så skriver du std.mavn, eftersom Delphis stadardfuktioer ligger i biblioteket std Åtkomst av ivektorer för ett objekt och för e ordig Kurser och volymer för aktiera (istrumete) i di databas kommer du åt geom att efter objekt age kurs eller volym, t.ex. objekt.close, objekt.high, objekt.vol etc. Du ka också aväda dig av kurser och volymer för e ordig av istrumet. Atag att du vill summera slutkursera för e ordig, topp16. Då blir modelle för detta följade; par (topp16 : set) : realvector; var r0 : realvector; begi r0 := 0; for i := 0 to le(top16) -1 do r0 := r0 + GetClose(topp16[i], close ); retur r0; De första istruktioe här, r0 := 0; gör att vektor r0 i begyelse är resad frå evetuellt skräp. 7.9 Åtkomst av tidsskala Hur du sätter e tidsvariabel till ett visst datum eller till ett visst datum och klockslag. Det gör du med fuktioe time. Med fuktioe TimeOfIdex ka du ta fram tidpukte för ett visst idex. Med fuktioe IdexOfTime ka du ta fram idex för e viss tidpukt. Med fuktio TimeUit ka du bestämma vilke tidsehet, som skall gälla. Om du vill låsa ett villkor till seaste tidsperiod, dag, vecka etc, så aväder du dig av Now. Skriver du t.ex. dageskurs := mai.close[now]; så kommer dageskurs att vara det sista värdet i vektor av slutkurser för dagsdata. Du ka också lägga till eller dra ifrå ett atal tidsperioder frå e give tidpukt. Vill du t.ex. gå tillbaka 1 kvartal frå idag så skriver du Delphi Ecoomics Sida 13

18 Starthjälp för Vikig FutureLook tidpukt := TimeOfIdex( timevec, ow); tidpukt := NextQuarter(tidpukt, -1); I referesmaule fis mer iformatio om vilka möjligheter du har att ta reda på tidpukter och idex samt ädra dessa. 8 Vad ka du göra ytterligare i modellspråket? I referesmauale ka du hitta e mägd uppgifter om vad du ka göra och också iformatio om hur du skall göra det. Du rekommederas därför att studera referesmauale oga. Börja med att skumma igeom de för att vid föryad läsig fördjupa dig i delar av de till dess du har e klar uppfattig om vad som ka göras. Skulle du då fia, att modellspråket ite gör det möjligt för dig att operatioalisera de hypoteser om ekoomiska förhållade, som du vill testa, ta då kotakt med oss. Slutlige ger vi dig eda ytterligare ett exempel på e modell. 9 Ett exempel på e modell Atag att du har de uppfattige att RSI och Parabolic tillsammas ka ge e bra progos av de kommade kursutvecklige. Du tror att e bra köpsigal fås av edera RSI eller Parabolic och e bra säljsigal först är både RSI och Parabolic sigalerar för sälj. // MODELL EXEMPEL Delphi Ecoomics AB/EH // // Köp görs om edera RSI eller Parabolic ger köpsigal. Sälj görs då // både RSI och Parabolic ger säljsigaler. // par(mai : Istrumet; PerioderRSI, PerioderMAVförRSI : Iteger; MaxförParabolic, TillväxtförParabolic, ÖvreGräsförRSIköp, NedreGräsFöreSälj: real; var( RSI, MAVförRSI, Parabolic: realvector; Buy, Sell, Short, Cover : booleavector); var FilledClose, begi FilledClose := FILL(obj.close); RSI := RSI(FilledClose, perioderrsi); MAVförRSI := MAV(RSI, PerioderMAVförRSI; PAR:=PARAB(obj.close,MaxförParabolic,TillväxtförParbolic); Buy := ((BOTD(RSI,1) < 1.5) AND ( RSI < ÖvreGräsförKöp) ) OR (PAR < FilledClose); Sell := (TOPD(RSI,1) < 1.5) AND (PAR > FilledClose); Short := Sell; Cover := Buy; retur FilledClose; Kom ihåg följade; Delphi Ecoomics Sida 14

19 Starthjälp för Vikig FutureLook // aväds för att lägga i kommetarer på e eskild rad i modelle och om du vill lägga i e kommetar som sträcker sig över flera rader så aväder du (*och *) för att påbörja och avslutae kommetar över flera rader i fuktioshuvudet efter par ager du de idata och utdata som skall igå i modelle samtliga storheter i modelle som ite är käda av programspråket måste vara defiierade i par respektive var de parametrar och variabler deklarerade uder par som skall kua avädas i modellpresetatioer måste föregås av out de variabler, tidsserier, som ebart aväds för mellaberäkigar deklareras uder var, i vårt exempel ova FilledClose Delphi Ecoomics Sida 15

20 Maual Fuktioskotroll Fuktioskotroll: För att skapa e fuktio välj Moduler Fuktioskotroll (se Figur 1). Figur 1 Fuktioer F/P = fuktio/presetatio. Ej markerad ruta iebär att Presetatioseditor (se Figur 5) kommer att öppas om du klickar på Redigera-kappe. Markerad ruta iebär att Fuktioseditor (se Figur 3) kommer att öppas. F/B = fuktio/bibliotek. Ej markerad ruta iebär att du ka skapa ett ytt bibliotek, geom att klicka på Ny -kappe. Markerad ruta iebär att du ka skapa e y fuktio. F/B = fuktio/bibliotek. Ej markerad ruta iebär att du ka byta am på ett bibliotek om du klickar på Byt am -kappe.. Markerad ruta iebär att du ka byta am på e fuktio. Figur 2 Kör - skapar diagram med aktuellt objekt. Bibliotek Visa iehåll öppar e dialogruta där du ka se källkode och evetuell hjälptext (se Figur 4). Först öppas Fuktioskotrollsföstret. Markera de fuktio eller de fuktioer du vill ädra. Du ka markera flera fuktioer geom att hålla ctrl-tagete edtryckt samtidigt som du klickar på de fuktioer du vill välja. Om du vill kompilera e fuktio, så klickar du på Kompilera. Om fuktioe du valt iehåller fel, får du upp e dialogruta med kompilerigsfel. Varje fel står på e ege rad. Du ka välja att dubbelklicka på e av radera och får då upp Fuktioseditor där du ka rätta till felet. Det specifika fel du valde att klicka på kommer att vara markerat. Delphi Ecoomics 1998 Sida 1

21 Maual Fuktioskotroll Om fuktioe du valt ite iehåller fel kommer iget meddelade att visas. Vill du flytta e fuktio till ett ytt bibliotek, så markerar du fuktioe och trycker på Flytta-kappe. Du kommer att få age destiatios bibliotek i e dialogruta ia fuktioe flyttas. Ta bort-kappe fugerar så att de markerade fuktioe tas bort. När alla fuktioer i ett bibliotek tagits bort ka du välja Ta bort ytterligare e gåg och då tas biblioteket bort. Du kommer att få bekräfta att du vill ta bort fuktioe/biblioteket. Redigera e fuktio Kör de ädrade fuktioe. Visar diagram. Öppar presetatioseditor. Se figur 9. Figur 3 Sparar de ädrade fuktioe. Kompilerar de ädrade fuktioe. Växlar mella föster att skriva/redigera källkod och hjälpfil. Se figur 9. Du ka välja att redigera e fuktio geom att klicka på Redigera-kappe är ruta F/B är markerad. De stadardfuktioer som igår i Std-biblioteket går ite att redigera. De är skrivskyddade. Ega modeller går att redigera i dialogruta ova. Om du valt att skapa e y fuktio, så kommer det att fias e fuktiosmall ilagd. Du fyller seda på med dia specifika variabler, vektorer mm. Förutom med de fuktios-kappar som sys lägst er i föstret ka du redigera fuktioe med hjälp av de fuktioer som förekommer på sabbmey. Högerklicka är pekare är iom fuktiosföstret. Du ka här välja att ädra Fot, Kopiera, Sparar som mm. De alterativ som fis på Redigera-mey i huvudmey ka också avädas. För att köra fuktioe ka du förutom att klicka på kappe Kör, äve välja Aalysera Kör på huvudmey. Delphi Ecoomics 1998 Sida 2

22 Maual Fuktioskotroll Visa iehåll i e fuktio Om du väljer att markera Visa iehåll i Fuktioskotrollföstret så kommer e dialogruta, med källkode i de övre ruta och hjälpfile i de udre ruta, att visas. Figur 4 Här ka du se källkode i de övre ruta och hjälpfilstexte i de udre ruta. Det här föstret visas kostat om ma markerat ruta i Fuktioskotroll. Om du byter fuktio i Fuktioskotroll, så kommer föstret att istället visa de yvalda fuktioe. I fuktioer du själv skapat visas överst ett fuktioshuvud (uppräkig av parametrara). Figur 5 För mer iformatio om presetatioseditor, se särskild fuktiosspec. Delphi Ecoomics 1998 Sida 3

23 Maual Fuktioskotroll Redigera hjälp i Fuktiosredigerare Figur 6 Fuktiosredigerare övergår frå att visa källkode till att visa fuktioes hjälpfil. Du ka här skriva kommetarer till dia fuktioer. Hälpfiler ka edast skrivas för de fuktioer du själv skapat. Stadardfuktioera är skrivskyddade. Fuktioes hjälpfil kommer att visas om du väljer Hjälp geom att trycka F1 är diagrammet eller tabelle som är resultatet av körige är aktivt. Om du i Presetatioseditor (se Figur 5) skapar e presetatio av di fuktio och i presetatioe skapar e hjälpfil, så kommer de att visas i första had. Delphi Ecoomics 1998 Sida 4

24 Maual Presetatioskotroll Presetatioskotroll: För att ädra presetatioe av e modell, väljer du Moduler Presetatioskotroll (Figur 1). Figur 1 Presetatio Öppar Presetatiosredigerare (se Figur 3 ). Öppar dialogruta Age kategori. Öppar dialogruta Age ytt am. Öppar dialogruta för verifierig att ta bort. Öppar dialogruta Age ytt kategoriam. Öppar dialogruta Age ytt am. Öppar ett diagram som resultat av körig. Figur 2 Kategori I dialogruta Presetatioskotroll ka du utföra ett flertal olika ädrigar på dia presetatioer. I de stora ruta ser du ame på de presetatioer du skapat. Du skapar e presetatio geom att skapa eller öppa e fuktio uder Moduler Fuktioskotroll och är du redigerar fuktioe, klicka på kappe Presetatio (se Figur 1). För att utforma presetatioe klickar du på Redigera, då får du upp Presetatiosredigerare (se Figur 3). I listruta i botte på dialogruta ser du de olika kategorier som fis att välja på. Du ka skapa ya kategorier geom att klicka på Ny Kat. och seda age amet i de dialogruta du får upp. Om du vill byta am på kategori, så klicka på Kat. am och age amet i dialogruta Age ytt am. Delphi Ecoomics 1998 Sida 1

25 Maual Presetatioskotroll Du ka flytta e presetatio till e y kategori geom att markera presetatioe och därefter klicka på Flytta. Age amet på de kategori du vill flytta presetatioe till. Byt am på e presetatio geom att markera de och klicka på Nam. I dialogruta Age ytt am skriver du i amet. Ta bort-kappe fugerar så att de först tar bort de presetatio som är markerad och är du tagit bort alla presetatioer i e kategori, så tar de bort kategori. För att ädra parametervärdet Figur 3 Ladda e presetatio Spara e presetatio Skapa e Ny istrumetvariabel Högst upp i föstret ser du titelrade. De talar om vilke presetatio, frå vilke kategori som visas. Därefter följer iom parates vilke fuktio, frå vilket bibliotek som ligger till grud för presetatioe. Uder titelrade fis fyra kappar, där ka du välja vilke del i presetatioe du vill förädra: Arop - för hur fuktioe ska aropas. Diagram - för hur diagramme ska utformas. Tabell - för hur tabellera ska utformas. Iställigar - för hur modelliställigara ska utformas. I ruta med Fuktiosparametrar fis e uppräkig på de parametrar, som igår i modelle, t ex lägdera på medelvärdea. Kolume lägst till väster visar vilke parameterkategori parameter tillhör. Nästa kolum visar vilke typ. Tredje kolume visar parameters värde. Fjärde kolume visar variabel som ger parameter dess värde. Sista kolume visar Delphi Ecoomics 1998 Sida 2

26 Maual Presetatioskotroll parameteramet. Om du vill ädra på de agiva parametervärdea så markerar du först de aktuella parameter, t ex i och klickar därefter på Ädra i ruta Parameter. Alterativt, om parameter är istrumet eller realvector, ka du välja de öskade parameter geom att rulla fram de i listruta - Variabel. När du klickat på Ädra får du upp e dialogruta, där du ager vilket heltalsvärde parameter ska ha. Geom att klicka på 0-kappe, så ollställer du värdet för de markerade parameter. Vill du ädra ågot objekt, t ex om du har ågot relativobjekt, så markerar du det i ruta med Objektvariabler. Klicka på Ädra och du får upp objektlista, där du ka välja ett ytt objekt. Objektvariabel HuvObj, som är huvudobjekt, byter alltid värde automatiskt till det aktuella objektet är ma kör presetatioe. Det är således ige meig med att byta värde i Presetatioseditor på de variabel. Volvo B är här ett defaultvärde. Du ka iom de här ruta också skapa ya objektvariabler geom att välja Ny och age ett ytt variabelam eller ta bort e variabel geom att välja Ta bort. I Tidsitervall-ruta ka du välja periodlägd, start- och slutperiod, samt atal perioder framåt i tide som skall beräkas. Väljer du t ex Vecka och markerar Framåt och sätter atal till 5, så kommer programmet att beräka fem veckor framåt. Om du väljer Itraday som Typ, så får du age Itervall i miutrar. Värdet 0 iebär varje tick. Lägst er i föstret fis fem fuktioskappar: Ladda - öppar e befitlig presetatio. Age kategori och am på presetatioe. Spara - sparar presetatioe i de kategori och uder det am som du ager. Vill du skapa e y kategori, så ka du göra det geom att skriva i amet på de ya kategori. Test - skapar ett föster med e kurskurva i de övre ruta och ett volymdiagram i de udre ruta. Stäg - Om du ite gjort ågra ädrigar i presetatioe, så stägs Presetatiosredigerare. Om du har gjort ädrigar av iställigara, så kommer du att få välja om du vill spara dem. Delphi Ecoomics 1998 Sida 3

27 Maual Presetatioskotroll Figur 4 Klicka på Diagram i Presetatiosredigerare för att ädra utseedet på diagramme. I ruta Tillgägliga fis de grafer som du ka ha med i diagramme, samt två fält <Ny legedlije> och <Ny ruta>. Om di uderliggade fuktio iehåller två booleaska utvektorer, så kommer äve fältet <Visttest> att syas. I ruta uder Valda fis de olika diagram, med valda legedlijer och grafer, som kommer att visas vid körig av presetatioe. Det föster som geereras vid e körig ka iehålla e eller flera rutor. Uder Valda markeras varje såda ruta med Ruta#1 osv. För varje ruta väljer du vilka legedlijer och grafer som ska preseteras. När du skapar e y presetatio är Valda fyllt med stadardvärdea för ett Kursdiagram. Du ka välja att aväda dem eller byta ut dem. Uder Graf ka du välja olika iställigar för de olika grafera i diagramme. Geom att markera e variabel uder rubrike Grafer i Valda och seda klicka på färgruta i ruta Graf, ka du ädra färg på grafe. Blad färgvale fis e färgpalett, som geom att du trycker på de ger dig möjlighet att kombiera e ege färgyas. Klicka på lije vid rubrike Lije och du ka välja utseede på grafe. Du gör ditt val geom att markera de öskade lijetype Vid Typ ka du välja mella alterative Lije, Stapel eller Cadlestick. Om du valt lije vid Typ, me vill ha möjlighet att byta typ uder Modelliställigar är du kör presetatioe, så ska du vid Max välja Stapel eller Cadlestick. Väljer du Cadlestick, så får du möjlighet att välja alla tre alterative. Om du väljer Stapel, så kommer du att kua välja mella Lije och Stapel i Modelliställigara. Har du valt Lije så kommer du ite att kua byta graftyp i diagrammet. Delphi Ecoomics 1998 Sida 4

28 Maual Presetatioskotroll Vid Y-skala ka du välja om du vill ha e, bara höger, eller två, både höger och väster, Y- skalor. Iställigara för skalora gör du uder diagrammets sabbmey är du kör presetatioe. Om di uderliggade fuktio iehåller två booleaska utvektorer kommer du vid Köp och Sälj att kua välja vilke som ska avädas som köp- respektive säljvektor för grafe. Uder Ruta ka du sätta höjde på de olika rutora. Du ka också välja om du vill ha lijär eller logaritmisk Y-skala. Dessutom ka du skapa fasta, vågräta ivålijer för de ea eller för båda av de lodräta skalora geom att klicka på kappe med lijer till höger om skaltypsrutora. När du trycker på ågo av de båda kappara, så får du fram uppgifter om de ivålijer, som fis att välja mella. Du ka här också, om du vill, ta bort reda ilagda ivålijer. Lägga till grafer i e reda skapad ruta Skulle du vilja lägga till e graf i e reda skapad ruta, så markerar du först ruta, t ex Ruta#1, och därefter amet på de öskade grafe uder Tillgägliga och klickar seda på Lägg till. Ta bort e reda skapad ruta Vill du ta bort e ruta, så markerar du ruta, t ex Ruta#1, uder Valda och klickar på Ta bort. Ädra am på e kurva För att ädra amet på e kurva trycker du på Legedlije. Lägga till e ruta Vill du lägga till ytterligare e ruta så klickar du på <Ny ruta>. Då läggs det i e y, tom ruta, uder rubrike Valda. Du ka flytta de tomma ruta till öskad plats geom att klicka på Flytta upp respektive Flytta er. Lägga i e graf i e ruta Du börjar med att markera de ruta, uder rubrike Valda, i vilke du vill lägga i e graf. Uder Tillgägliga fis de grafer, som du ka välja mella. Du markerar där de graf, som du vill lägga i, och klickar på Lägg till. Då läggs grafe i, vilket du ka se geom att uder de aktuella ruta, uder Valda, kommer amet på grafe fram uder Grafer. Texte <tom> läggs till uder Legedlijer. För att ge grafe ett am, så klickar du på Legedlijer. Då får du upp dialogruta Redigera Legedlije. Här ka du atige age ett av de tillgägliga ame eller så väljer du att age ett ytt am. I det seare fallet markerar du Ny sträg och skriver i det ya amet i ruta bredvid Sträg. Därefter klickar du på OK och kommer då tillbaka till Presetatiosredigerare. Ta bort e graf frå e ruta Om du vill ta bort e graf frå e ruta, så markerar du grafe uder Valda och klickar på Ta bort. Ädra graftyp och färg Delphi Ecoomics 1998 Sida 5

29 Maual Presetatioskotroll När du klickar på ågo av de grafer, som du valt att ha med i di presetatio, så kommer du att kua se de gällade graftype, lije, stapel eller cadlestick, och de gällade färge. Du har då möjlighet att ädra presetatioe av grafe, om du skulle föredra e aa utformig. Kotrollera att du valt rätt ruta och att markerige gjorts uder rubrike Grafer och INTE uder rubrike Legedlijer. Du behöver ite spara efter varje grafs iställig, me är du gjort alla iställigar för di presetatio måste du spara geom att trycka på Spara. Välja storlek på ruta Du ka geom att skriva i ett ytt tal, stadardvärdet är 100, ädra storleke på e ruta du markerat uder Valda. Figur 5 Utforma tabeller För att utforma tabeller trycker du på Tabell-kappe. Du får då fram dialogruta ova (se Figur 5). Här ka du lägga till kolumer, som skall igå i tabelle, geom att först markera de öskade uppgifte uder Tillgägliga, och därefter trycka på Lägg till. På samma sätt ka du ta bort kolumer, som igår i Valda, geom att markera uppgifte och trycka på Ta bort. Vill du ädra på e kolumrubrik, så gör du det geom att uder Valda markera de rubrike. De kommer då att syas i ruta uder Kolumrubrik och där ka du skriva i de öskade rubrike. Du har möjlighet att få rubrike skrive på två eller flera rader geom att aväda \ som radbrytigstecke. Om du tex vill ha rubrike mometumvärde på två rader, så ka du skriva mometum\värde. Delphi Ecoomics 1998 Sida 6

30 Maual Presetatioskotroll Figur 6 När du trycker på kappe Iställigar, så kommer du att se föstret ova. Här bestämmer du hur dialogruta för Modelliställigar ska utformas. Uder Valda ser du stadardiställige. Du ka förädra utseedet på Modelliställigar geom att lägga till och ta bort de olika alterative. Om du markerar e rubrik uder Valda, så kommer amet att syas i ruta bredvid Rubrik. Du ka skriva i ett ytt am på rubrike. De rubriker som uder Valda står ut i västerkat och har e ideterad rubrik uder, är expasioer, dvs i Modelliställigar kommer de att ha e kapp bredvid sig. När du i si tur klickar på de öppas e dialogruta, i vilke du ka välja mella flera alterativ. För att skapa e expasio klickar du på Ny Expasio, seda skriver du i rubrike i ruta bredvid Rubrik. För att ekelt kua slå på och av grafer och kolumer så ka ma koppla dem. Geom att koppla grafer och kolumer, så grupperar du dem. Om du t ex ite vill visa volyme i ett diagram och e tabell och volyme är kopplad, så går du i uder Modelliställigar och avmarkerar ruta för volym. Volyme kommer då varke att visas i digrammet eller i tabelle. För att skapa e y kopplig, klicka på Ny Kopplig, skriv i e rubrik. Klicka därefter på Koppla, så får du upp e dialogruta där du ska välja vilka grafer och kolumer som ska kopplas. Kryssruta måste vara markerad för att du ska kua koppla. Du ka välja vilke default du vill ha för kryssruta - markerad eller omarkerad. Det markerar du i ruta vid Default. Flytta rubriker upp och er gör du geom att markera de rubrik du vill flytta och seda klicka på Flytta Upp eller Flytta Ner. Om du vill flytta upp e rubrik, så ska du täka på att om rubrike står uder e expasio, så kommer de att flyttas i i expasioe. Klickar du Delphi Ecoomics 1998 Sida 7

31 Maual Presetatioskotroll ytterligare e gåg på Flytta Upp så kommer de att flyttas ur expasioe och hama ovaför. När du har sparat di presetatio uder ett specifikt am, så ka du välja Hjälpfil-kappe och skriva e hjälpfil för presetatioe. Observera att om du ite skriver e hjälpfil för presetatioe, så kommer fuktioes hjälpfil att visas om du väljer Hjälp, F1, är presetatioe körs. Spara e presetatio Du sparar e presetatio geom att klicka på Spara och välja dels de kategori, som presetatioe skall sparas uder, dels ge ett am till presetatioe. Delphi Ecoomics 1998 Sida 8

32 Vikige FutureLook by

33 Referesmaual för Vikig FutureLook Delphi Fiasaalys AB Delphi Ecoomics Sida 2

34 Referesmaual för Vikig FutureLook All text i rött måste kotrolleras eller justeras. Till ordlista: kompilator, sträg, kod, uttryck, returvärde Iehållsförteckig 1Iehållsförteckig 3 2Referesmaual modellspråket Iledig Tidseheter Itradaydata (1) Dagsdata (2) Veckodata (3) Måadsdata (4) Kommetarer och mellaslag Idetifierare Datatyper boolea, booleavector istrumet iteger, itegervector real, realvector set strig time, timevector Fuktioshuvud Variabeldeklaratioer Startvärde Exempel Kod Satser, fuktioer och kostater Operatorer Reserverade ord Delphi Ecoomics Sida 3

35 Referesmaual för Vikig FutureLook Referesmaual modellspråket Iledig Ett modell skrivs i modellspråket som e fuktio. E fuktio består av ett textdokumet som beskriver hur fuktioe beräkas och vilka i- och utdata de har. Varje fuktio ges ett uikt am så att de ka idetifieras frå Vikige me äve frå adra fuktioer. Varje fuktio tillhör ett bibliotek, som helt ekelt är e samlig fuktioer. För att aropa fuktioe Aalys i biblioteket MittNyaBibliotek skriv så här: MittNyaBibliotek.Aalys(p1, p2, p3); Om fuktioe Aalys ligger i samma bibliotek som aropade fuktio behöver ma ite age biblioteksamet. Med modellspråket följer ett stadardbibliotek vid am Std med e mägd avädbara fuktioer. Biblioteksamet behövs ite ages vid arop av Std-fuktioer. Vilka fuktioer som igår hittar du i <referes till std-kapitlet>. Här följer ett exempel på hur e komplett fuktio ser ut. Dea fuktio adderar parameter term till varje elemet i closevektor för ett fiasiellt istrumet (exv e aktie) och returerar de därigeom framräkade vektor. Symbole := betyder tilldelig. I edaståede fuktio skulle ma kua omformulera tilldeligssatse som följer: Låt värdet av utvektor[ i ] vara lika med resultatet av beräkige objekt.close[ i ] + term. Variabel till väster tilldelas värdet av uttrycket till höger. Värdet på parametrara objekt och term sätts vid körig av fuktioe till värde som bestäms av avädare, precis som vid körig av vilke modell som helst. par(objekt : istrumet; term : iteger) : realvector; var begi i : iteger; utvektor : realvector; for i := 1 to le(objekt.close) - 1 do utvektor[i] := objekt.close[i] + term; retur utvektor; Tidseheter Delphi Ecoomics Sida 4

36 Referesmaual för Vikig FutureLook E fuktio tar valigtvis kursdata som idata. Dessa kursdata ka vara på fyra olika format, itradaydata, dagsdata, veckodata eller måadsdata. I Vikige bestäms tidsehete frå Presetatioseditor eller frå verktygsrade. Via fuktioe Std.TimeUit ka ma ta reda på vilke tidsehet som fuktioe körs på. Iom paretes eda ages vilka värde Std.TimeUit returerar för respektive tidsehet. Itradaydata (1) Vilka vektorer fis med alla tick, vilka vektorer fis med x- miuters itervall? (Erlad) Dagsdata (2) Vilka vektorer fis och vad iehåller dom? (Erlad) Veckodata (3) Vilka vektorer fis och vad iehåller dom? (Erlad) Måadsdata (4) Vilka vektorer fis och vad iehåller dom? (Erlad) Kommetarer och mellaslag Mellaslag, tabbar och radavslut igoreras av kompilator så läge dom ite fis iuti reserverade ord eller idetifierare. Följade två exempel är ekvivaleta. utvektor := abs(ivektor); utvektor := abs( ); ivektor Kommetarer i kode ka göras på två sätt. a := 12; // Kommetar All text efter // fram till slutet av rade är e kommetar, och igoreras av kompilator Delphi Ecoomics Sida 5

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3 Kuskapsbaserade system, tetame 2000-03-0 Istitutioe för tekik Tetame i Kuskapsbaserade system, 5p, Data 3 Datum: 2000-03-0 Tid: 8.00-3.00 Lärare: Potus Bergste, 3365 Hjälpmedel: Miiräkare Uppgiftera ska

Läs mer

CONSTANT FINESS SUNFLEX

CONSTANT FINESS SUNFLEX Luex terrassarkiser. Moterigs- och bruksavisig CONSTNT FINESS SUNFLEX 5 6 Markises huvudkopoeter och ått Placerig av kobikosol rklockor och justerig Parallelljusterig vädig och skötsel Huvudkopoeter och

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer

Datastrukturer och algoritmer Iehåll Föreläsig 6 Asymtotisk aalys usammafattig experimetell aalys uasymtotisk aalys Lite matte Aalysera pseudokode O-otatio ostrikt o Okulärbesiktig 2 Mäta tidsåtgåge uhur ska vi mäta tidsåtgåge? Experimetell

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x) Uppsala Uiversitet Matematiska Istitutioe Bo Styf Evariabelaalys, 0 hp STS, X 200-0-27 Föreläsig 26, 9/2 20: Geomgåget på föreläsigara 26-30. Att lösa de ihomogea ekvatioe. De ekvatio vi syftar på är förstås

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer

Funktionsteori Datorlaboration 1

Funktionsteori Datorlaboration 1 Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa

Läs mer

Kontrakt baserad design. Design by contract

Kontrakt baserad design. Design by contract Kotrakt baserad desig Desig by cotract Motiverig Objekt ka valige ite avädas på ett godtyckligt sätt Metoder ska aropas med vissa parametervärde I rätt ordig Svårt att veta hur ett objekt ka avädas uta

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Operativsystem - Baklås

Operativsystem - Baklås Operativsystem - Baklås Mats Björkma 2017-02-01 Lärademål Vad är baklås? Villkor för baklås Strategier för att hatera baklås Operativsystem, Mats Björkma, MDH 2 Defiitio av baklås (boke 6.2) A set of processes

Läs mer

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat. Sida 1 av 6 Avisig för kvalitetssäkrig av spol- och diskdesifektorer 141203 Avisig primärvård Föremål och istrumet avsedda för flergågsbruk ska regöras och desifekteras efter avädig i e värmedesifektor.

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.1-10.3) Ordlista till NCT Hypothesis testig Null hypothesis Alterative hypothesis Simple / composite Oe-sided /two-sided Reject Test statistic Type

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 mars 8 Te i kurse HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse HF ( Tidigare k 6H3), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel:

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Ett enklare. sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohandledning

Ett enklare. sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohandledning Ett eklare sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohadledig 1 Mer ä 12.000 ordiska företag aväder det reda. Opartiska tester utser det till markades bästa program. Facktidige Mikrodator gör det för tredje

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10

Läs mer

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser Korrelatoes betydelse vd GUM-aalyser Hela koceptet GUM geomsyras av atagadet att gåede mätgar är okorrelerade. Gude betoar och för sg att ev. korrelato spelar, me ger te mycket vägledg för hur ma då ska

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers Leica Lio Noggraa, självavvägade pukt- och lijelasers Etablera, starta, klart! Med Leica Lio är alltig lodat och perfekt apassat Leica Lios projekterar lijer eller pukter med millimeterprecisio och låter

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan Iledade matematisk aalys TATA79) Hösttermie 016 Föreläsigs- och lekiospla Föreläsig 1 Logik, axiom och argumet iom matematik, talbeteckigssystem för hetal, ratioella tal, heltalspoteser. Lektio 1 och Hadledigstillfälle

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0 TALFÖLJDER OCH SERIER Läs avsitte - och 5 Lös övigara, abcd, 4, 5, 7-9, -5, 7-9, -abcd, 4, 5 Läsavisigar Avsitt Defiitioe av talföljd i boe är ågot ryptis, me egetlige är det ågot väldigt eelt: e talföljd

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter? Lösigar Grudläggade Diskret matematik 11054 Tid: 1.00-17.00 Telefo: 036-10160, Examiator: F Abrahamsso 1. I de lokala zoo-affäre fis 15 olika fiskarter med mist 0 fiskar utav varje art). På hur måga sätt

Läs mer

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer? Datastrukturer och algoritmer Föreläsig 2 Aalys av Algoritmer Aalys av algoritmer Vad ka aalyseras? - Exekverigstid - Miesåtgåg - Implemetatioskomplexitet - Förstålighet - Korrekthet - - 29 30 Varför aalysera

Läs mer

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion. Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse).

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Art. 7953. Brugsanvisning

Art. 7953. Brugsanvisning Art. 7953 D GB F NL S I E DK Gebrauchsaweisug Licht- / Wasserspieldüse Operatig Istructios Light ad Waterworks Jet Mode d emploi Buse pour jet d eau avec éclairage Gebruiksaawijzig Licht- / waterspelsproeier

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15 Karlstads uiversitet Fakultete för ekoomi, kommuikatio och IT Statistik Tetame i Statistik STG A0 ( hp) 5 mars 00, kl. 08.5 3.5 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

HP Media Center PC Programvaruguide

HP Media Center PC Programvaruguide HP Media Ceter PC Programvaruguide Garatiasvar för HP:s produkter och tjäster defiieras i de garatibegräsigar som medföljer sådaa produkter och tjäster. Igetig i dea text skall ases utgöra ytterligare

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2) Fiasiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsig 4 (del ) Pukt- och itervallskattig (LLL Kap 10) Departmet of Statistics (Gebreegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Fiacial Statistics (Basic-level

Läs mer

F10 ESTIMATION (NCT )

F10 ESTIMATION (NCT ) Stat. teori gk, ht 2006, JW F10 ESTIMATION (NCT 8.1-8.3) Ordlista till NCT Iferece Parameter Estimator Estimate Ubiased Bias Efficiecy Cofidece iterval Cofidece level (Studet s) t distributio Slutledig,

Läs mer

Lösning till tentamen för kursen Log-linjära statistiska modeller 29 maj 2007

Lösning till tentamen för kursen Log-linjära statistiska modeller 29 maj 2007 STOCKHOLMS UNIVERSITET MS 3150 MATEMATISKA INSTITUTIONEN TENTAMEN Avd. Matematisk statistik 29 maj 2007 Lösig till tetame för kurse Log-lijära statistiska modeller 29 maj 2007 Uppgift 1 a Modelle uta ågra

Läs mer

Multiplikationsprincipen

Multiplikationsprincipen Kombiatori Kombiatori hadlar oftast om att räa hur måga arragemag det fis av e viss typ. Multipliatiospricipe Atag att vi är på e restaurag för att provsmaa trerättersmåltider. Om det fis fyra förrätter

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter 7 Sjude lektioe 7. Digitala filter 7.. Flera svar Ett lijärt tidsivariat system ka karakteriseras med ett flertal svar, t.ex. impuls-, steg- och amplitudsvare. LTI-system ka ju äve i de flesta fall beskrivas

Läs mer

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Stokastiska rocesser Defiitio E stokastisk rocess är e mägd (familj) av stokastiska variabler X(t) arameter t är oftast (me ite alltid) e tidsvariabel rocesse kallas diskret om X(t) är e diskret s v för

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Universitetet: ER-diagram e-namn

Universitetet: ER-diagram e-namn Databaser Desig och programmerig Fortsättig på relatiosmodelle: Normaliserig fuktioella beroede ormalformer iformatiosbevarade relatiosschemauppdelig Varför ormalisera? Metod att skydda oss frå dum desig

Läs mer

Återanvändning. Två mekanismer. Nedärvning av egenskaper (inheritance) Objekt komposition

Återanvändning. Två mekanismer. Nedärvning av egenskaper (inheritance) Objekt komposition Iheritace Återavädig Två mekaismer Nedärvig av egeskaper (iheritace) Objekt kompositio A A +a +b B B Iheritace Återavädig geom att skapa subklasser kallas ofta white box reuse Ekelt att aväda Relatioe

Läs mer

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel. ÖPPNA OH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Någr viktig drgrdskurvor: irkel ellips hyperbel och prbel.. irkels ekvtio irkel med cetrum i och rdie hr ekvtioe pq O Amärkig. Edst

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Teknisk Handbok Smart Call 950i

Teknisk Handbok Smart Call 950i Tekisk Hadbok Smart Call 950i Versio 2.15 2 Obs! Mist 12 V vid alla apparater, vid full belastig 1 Revisioshistorik Versio Datum Amärkig 2.15 2004-03-04 730 Larmupprepigsblockerigstid 3 Obs! Mist 12 V

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}. rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE BEGRE OH BETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast med Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrummet.

Läs mer

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1 UPPSALA UNIVERSITET Matematiska istitutioe Sigstam, Styf Svar till övigsteta ENVARIABELANALYS 0-0- Svar till övigsteta. Del A. Bestäm e ekvatio för tagete till kurva y f x) x 5 i pukte där x. Skissa kurva.

Läs mer

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej Itervallskattig c 005 Eric Järpe Högskola i Halmstad Atag att vi har ett stickprov x,..., x på X som vi vet är Nµ, σ me vi vet ej värdet av µ = EX. Då ka vi beräka x, vvr skattig av µ. För att få reda

Läs mer

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet

Läs mer

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede. VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Repetition: Enkel sampling. Systemplanering VT11. Repetition: Enkel sampling. Repetition: Enkel sampling

Repetition: Enkel sampling. Systemplanering VT11. Repetition: Enkel sampling. Repetition: Enkel sampling Systemplaeri VT Föreläsi F6: Mote Carlo Iehåll:. Repetitio av ekel sampli 2. Sampli av elmarkader 3. Multi-areamodelle 4. Räka exempel Repetitio: Ekel sampli Mål: Få fram E[X] Defiitio av E[X]: EX [ ]

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Universitetet: ER-diagram e-namn

Universitetet: ER-diagram e-namn Databaser Desig och programmerig Fortsättig på relatiosmodelle: Normaliserig fuktioella beroede ormalformer iformatiosbevarade relatiosschemauppdelig Varför ormalisera? Metod att skydda oss frå dum desig

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Fråga: Erbjuder ni någon utbildning för förskrivare och apotekspersonal för att kunna använda webbapplikationerna på ett effektivt sätt?

Fråga: Erbjuder ni någon utbildning för förskrivare och apotekspersonal för att kunna använda webbapplikationerna på ett effektivt sätt? FAQ för det ya licessystemet KLAS Fråga: Hur skickar jag som förskrivare i mi licesmotiverig i KLAS? Svar: Läk fis på lv.se/lices uder Skapa licesmotiverig. Fråga: Varför ska jag som förskrivare skicka

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer