Föreläsningar 7,8 sept 24, sept 26 v 39). delvis DD Chapter 6.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsningar 7,8 sept 24, sept 26 v 39). delvis DD Chapter 6."

Transkript

1 Föreläsigar 7,8 sept 4, sept 6 v 39). delvis DD Chapter 6. Metoder som returerar värde. När vi skriver uttryck ka vi aväda ibyggda operatorer, t ex i uttrycket efter tilldeligssymbole i satse : k = 3*i + j + 4; I uttryck också aväds arop (egelska call, ivocatio) till metoder som fis i färdigskriva klasser på likade sätt som i matematike aväder stadardfuktioer. Så här skrivs till exempel att variabel x (lite del av miet) skall iehålla värdet för sius för 0.5 radiaer och att y skall iehålla cosius för π /4 + absolutvärdet av iehållet av x: x = Math.si(0.5); y = Math.cos(Math.PI/4.0) + Math.abs(x); //Obs paratesera! I e matte -bok skulle det stå x = si 0.5 och y = cos π/4 + x Me hur gör ma om ma vill defiiera ega fuktioer (metoder som returerar värde), och hur aväder ma dem, kaske gåg på gåg? Jo: Java Matte Defiitio av f: f(x) x R R.. class...{ static double f(double x) { Vi defiierar f(x) = x +3 retur x+3; Vi kallar x för (formell) parameter, i matte ofta variabel som ju betyder ågot helt aat i programmerig! Avädig (arop, applikatio) av f...mai(...) { utdata.pritl("f(14.0) = " + f(14.0)); Vad blir f(14)? z = 1; Om z = 1, u = 3.0* f(.0*z); låt u = 3*f(*z) Vi kallar 14.0 och.0 för argumet (i vissa böcker aktuell parameter).

2 Ytterligare ett exempel. s formel : I e matte-bok ka det stå så här: Om e triagel har sidor med lägdera a, b och c ka triagels yta beräkas med s formel: area(a,b,c) = p(p-a)(p-b)(p-c) där p = (a+b+c) / Beräka ågra triaglars ytor, t ex de egyptiska triagel med sida 3, 4 och 5. Övig: I formel är e sorts operator utlämad. Vilke? Får ma göra så i Java? Detta blir i Java: import java.io.*; public class { static BufferedReader idata = ew BufferedReader(ew IputStreamReader(System.i)); public static void mai(strig[] iargs) throws IOExceptio { System.out.pritl("s formel beräkig av triaglars ytor"); System.out.prit("Ge lägde för sida a : "); double a = Double.parseDouble(idata.readLie()); System.out.prit("Ge lägde för sida b : "); double b = Double.parseDouble(idata.readLie()); System.out.prit("Ge lägde för sida c : "); double c = Double.parseDouble(idata.readLie()); System.out.pritl("Triagels yta = " + area(a, b, c)); public static double area(double ia, double ib, double ic) { double p = (ia + ib +ic) /.0; //s formula retur Math.sqrt(p*(p-ia)*(p-ib)*(p-ic)); /* Körresultat s formel för beräkig av triaglars ytor Ge lägde för sida a : 3.0 Ge lägde för sida b : 4.0 Ge lägde för sida c : 5.0 Triagels yta = 6.0 */ Exemplet visar också hr ma matar i e sträg frå tagetbordet och hur resultatet bifogas som e flerraders-kommetar. Detta är bekvämare ä att aväda JOptioPae för imatig. Defiitoe av utdata förklaras seare.

3 Sematik = Programmets betydelse. 1. Före mai börjar köra : ALU + CPU (styrig, aritmetik, mie) Dators mie Klassvariabler System out Metodarop, parameter lokala variabler iargs mai(..) a b c Objekt..readLie.. Klassmetoder..mai....area.. idata..pritl.. Double parsedouble Dators skärm Tagetbord När vi startar iterpreter med java startar mai-metode. Dators mie iehåller då dessa metoder och variabler : - Klassvariable System.out refererar till ett objekt som håller reda på skärme och har metode pritl(strig..) som gör att vi ka skriva på skärme. Mer om objekt seare. - Klassvariable idata refererar till ett objekt som håller reda på tagetbordet och har metode Strig readlie() som gör att vi ka läsa i strägar. - Kod för klass-metodera void mai(..) och double area(..) som hör till klasse. - Kod för klassmetode double parsedouble(strig..) som hör till klasse Double. - Dessutom kommer det så läge metode mai exekverar (dvs hela tide) fias e aktiverigspost (frame) för mais parameter iargs samt mais lokala variabler a, b och c.

4 . När mai kört imatigskommadoa me ite gjort aropet till area : De sju första kommadoa i mai fyller mais lokala variabler a, b och c med värde : ALU + CPU (styrig, aritmetik, mie) Dators mie Klassvariabler System out Metodarop, parameter lokala variabler iargs a b c mai(..) Objekt..readLie.. Klassmetoder..mai....area.. idata..pritl.. Double parsedouble Dators skärm Tagetbord

5 3. När mai gjort aropet till area : Miet iehåller u ytterligare e aktiverigspost: - Så läge metode area kör (exekverar) fias e aktiverigspost (frame) för areas parametrar ia, ib, och ic samt areas lokala variabel p. Parmetrara får iitialvärde som är lika med de värde som argumete i aropet har: System.out.pritl("Triagels yta = " + area(a, b, c)); // i mai public static double area(double ia, double ib, double ic) { Första argumetet är uttrycket a som har värdet 3.0 (iehållet i a just u) och detta värde blir iitialvärdet för parameter ia. Pss fylls parameter ib med värdet i variabel b och ic värdet i c. Parametrara fugerar i fortsättige som lokala variabler. ALU + CPU (styrig, aritmetik, mie) Dators mie Klassvariabler System out idata Metodarop, parameter lokala variabler iargs a b c ia ib ic p ? mai(..) area(..) Objekt..readLie....pritl.. Klassmetoder..mai....area.. Double parsedouble Dators skärm Tagetbord

6 4. När area gjort tilldelige till p : Metode area kör u igåg coh beräkar lokala variable p till ( )/.0 = 6.0. Metode areas aktiverigspost ser u ut så här : ia ib ic p area(..) 5. När area kört klart och mai kör sitt sista kommado : Det sista metode area gör är att beräka sitt retur värde och lämar detta resultat i CPU:. Metode areas aktiverigspost försvier. Metode mai fortsätter u med att köra sitt System.out.pritl-kommado, som avbröts av aropet. Vid beräkig av pritl-kommados argumet, "Triagels yta = " + area(a,b,c), ka resultatet av aropet till area, som fis i CPU- avädas: ALU + CPU (styrig, aritmetik, mie) Dators mie Klassvariabler System out idata 6.0 Metodarop, parameter lokala variabler iargs a b c mai(..) Objekt..readLie....pritl.. Klassmetoder..mai....area.. Double parsedouble Dators skärm Triagels yta = 6.0 Tagetbord

7 Metoder som returerar itet (void). När vi skriver uttryck, i t ex tilldeligar och aropsuttryck, har vi alltså glädje av metoder som returerar värde, speciellt om vi på flera ställe i ett program behöver samma metod. Om vi på flera ställe i ett program har ågra kommado som i stort sett gör samma sak skulle det vara bra att ha ett egetillverkat "super"-kommado som vi kude aväda på dessa ställe. Exempelvis om vi i ett spel-program på flera platser har skrivit dessa satser: System.out.prit("Ställig : "); for (it i = 0; i <= talnu; i = i+1) { System.out.prit(" " + i); System.out.pritl(); Vi ka u i stället skriva (på alla platser där ställige ska skrivas ut): tryckställig(talnu); om vi defiierar e y metod void tryckställig(it ital) på detta sätt: public static void skrivställig(it ital){ System.out.prit("Ställig : "); for (it i = 0; i <= ital; i = i+1) { System.out.prit(" " + i); System.out.pritl(); Äve void-metoder ka defiieras med parametrar och aropas med argumet p s s sätt som returerade metoder. Det fugerar på samma sätt med e y aktiverigspost. Aktiverigsposte för void skrivställig(it ii) har alltså e e parameter för parameter ital. I blocket för for-satse tillkommer e "låda" för blockets lokala variabel i. Avädig av metoder. Att defiiera och aväda metoder krävs praktiskt taget så fort ett program blir ågotsåär stort. Om ma skriver sia ya metoder geerella ka ma t o m ha glädje av dem i adra sammahag. De förtjäar då att ligga i ega klasser och förklaras till public. Ma ka t o m ha glädje av adras klass-metoder frå färdigskriva och färdigkompilerade klasser. Det är detta vi gör med t ex aropet Double.parseDouble. Arope skrivs som <Klassam>.<metodam>(<argumetlista>). Ev krävs import.

8 Partiella fuktioer och ekel rekursio. Vi defiierar i matte 0! = 1! = (-1)! * för >0 dvs 5! = 4!*5 = (3!*4)*5 = ((!*3)*4)*5 = (((1!*)*3)*4)*5 = ((((0!*1)*)*3)*4)*5 = ((((1*1)*)*3)*4)*5 = (((1*)*3)*4)*5 = ((*3)*4)*5 = (6*4)*5 = 4*5 = 10 me ma ka också räka så här! = 1**... * dvs 5! = 1**3*4*5 = Ett program som aväder båda sätte att täka : import java.io.*; public class TestFak { static BufferedReader idata = ew BufferedReader(ew IputStreamReader(System.i)); public static void mai( Strig args[] ) throws IOExceptio { //fixa för första varv System.out.prit("Ge ett värde (slute ge <0 ): "); it = Iteger.parseIt(idata.readLie()); while ( >= 0) { //gör det viktiga System.out.pritl("! (Iterativt) = " + fakiter()); System.out.pritl("! (Rec) = " + fakrec()); //fixa för ev ytt varv System.out.prit("Ge ett värde (slute ge <0 ): "); = Iteger.parseIt(idata.readLie());

9 // retuerar oll för egativa public static it fakiter(it ) { it result = 1; for (it i = 0; i < ; i = i+1) { result = result*(i+1); retur result; // avbryter programmet för egativa public static it fakrec(it ) { if ( < 0) { throw ew RutimeExceptio("Tried to do! for <0"); else if ( == 0 ) { retur 1; else { retur fakrec(-1)*; De lokala variblera i de eda aktiverigsposte i fakiter(it ) vid körig av for-surra: result i result i 5 1 result i 5 6 result i result i De lokal variable (parameter ) i aktiverigspostera och returvärdet i ALU: i fakrec(it ) vid de rekursiva körige:

10 Dubbel rekursio. Ett program som gör två rekursiva arop: import java.awt.*; import javax.swig.*; public class DrawTree exteds JApplet { private fial it startmodul = 30; public void pait(graphics g) { drawtree(g, 500, 10, 0, 30*startmodul); private void drawtree(graphics g, it i, it j, it iv, it storlek) { it modul = storlek/30; if (iv == 5) { g.drawoval(i-5*modul, j-5*modul, 8, 8); else { g.drawlie(i, j, i + 8*modul, j + 30); g.drawlie(i, j, i - 8*modul, j + 30); drawtree(g, i + 8*modul, j+30, iv+1, 15*modul); drawtree(g, i - 8*modul, j+30, iv+1, 15*modul); Program av detta slag är svåra att skriva uta rekursio. Körresultat:

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions) - 1 - Vad är si? si är amet på e av måga ibyggda fuktioer i Ada (och de återfis i paketet Ada.Numerics.Elemetary_Fuctios) si är deklarerad att ta emot e parameter (eller ett argumet) av typ Float (mätt

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

Föreläsning 10: Kombinatorik

Föreläsning 10: Kombinatorik DD2458, Problemlösig och programmerig uder press Föreläsig 10: Kombiatorik Datum: 2009-11-18 Skribeter: Cecilia Roes, A-Soe Lidblom, Ollata Cuba Gylleste Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Delmägder E delmägd

Läs mer

Kontrakt baserad design. Design by contract

Kontrakt baserad design. Design by contract Kotrakt baserad desig Desig by cotract Motiverig Objekt ka valige ite avädas på ett godtyckligt sätt Metoder ska aropas med vissa parametervärde I rätt ordig Svårt att veta hur ett objekt ka avädas uta

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet Föreläsig 2 Algoritmaalys TDDC70/91: DALG Utskriftsversio av föreläsig i Datastrukturer och algoritmer 5 september 2013 Tommy Färqvist, IDA, Liköpigs uiversitet 2.1 Iehåll Iehåll 1 Aalys av värsta fallet

Läs mer

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning. Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Ann Pan panda@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 Lösigar och kommetarer till uppgifter i. 407 d) 408 d) 40 a) 3 /5 5) 5 3 0 ) 0) 3 5 5 4 0 6 5 x 5 x) 5 x + 5 x 5 x 5 x 5 x + 5 x 40 Om det u är eklare så här a x a 3x + a x) a 4x + 43 a) 43 45 5 3 5 )

Läs mer

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1 duktio LCB 2000 Ersätter Grimaldi 4. Rekursio och iduktio; ekla fall E talföljd a a 0 a a 2 ka aturligtvis defiieras geom att ma ager e explicit formel för uträkig av dess elemet, som till exempel () a

Läs mer

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana: TATA79/TEN3 Tetame, 08-04-06 Iledade matematisk aalys. Utred med bevis vilket eller vilka av följade påståede är saa: (a) Om x 7 är x(x 3) 5; (b) Om (x )(x 6) 0 är x 6; (c) (x + 6)(x ) > 0 om x > 6. Solutio:

Läs mer

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan Iledade matematisk aalys TATA79) Hösttermie 016 Föreläsigs- och lekiospla Föreläsig 1 Logik, axiom och argumet iom matematik, talbeteckigssystem för hetal, ratioella tal, heltalspoteser. Lektio 1 och Hadledigstillfälle

Läs mer

Enjoy Vattenfallsmodellen i funktionella språk

Enjoy Vattenfallsmodellen i funktionella språk Föreläsning 2 i Programmeringsparadigm Funktionell programmering := variabler pekare sidoeffekter ;...; Fy, fy => bugfree förståeliga korta inga "satser", bara uttryck! Enjoy Vattenfallsmodellen i funktionella

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING a) Maclauris formel ( ) f () f () f () f ( ) f () + f () + + + +!!! ( ) f ( c) där R och c är tal som ligger mella och ( + )! Amärkig Eftersom

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer

Datastrukturer och algoritmer Iehåll Föreläsig 6 Asymtotisk aalys usammafattig experimetell aalys uasymtotisk aalys Lite matte Aalysera pseudokode O-otatio ostrikt o Okulärbesiktig 2 Mäta tidsåtgåge uhur ska vi mäta tidsåtgåge? Experimetell

Läs mer

Enjoy Vattenfallsmodellen i funktionella språk

Enjoy Vattenfallsmodellen i funktionella språk Föreläsning 2 i Programmeringsparadigm Funktionell programmering := variabler pekare sidoeffekter ;...; Fy, fy => bugfree förståeliga korta inga "satser", bara uttryck! Enjoy Vattenfallsmodellen i funktionella

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 mars 8 Te i kurse HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse HF ( Tidigare k 6H3), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel:

Läs mer

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING Defiitio Polyom är ett uttryck av följade typ P( ) a a a, där är ett icke-egativt heltal (Kortare 0 P k ( ) a a 0 k ) k Defiitio

Läs mer

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk

Läs mer

2D1311 Programmeringsteknik för Bio1 och Bio2, vt 2003 Fiktivt prov På flervalsfrågorna är endast ett svar rätt om inget annat anges i frågan! Det rik

2D1311 Programmeringsteknik för Bio1 och Bio2, vt 2003 Fiktivt prov På flervalsfrågorna är endast ett svar rätt om inget annat anges i frågan! Det rik 2D1311 Programmeringsteknik för Bio1 och Bio2, vt 2003 Fiktivt prov På flervalsfrågorna är endast ett svar rätt om inget annat anges i frågan! Det riktiga provet tar 45 minuter (en lektionstimme) och det

Läs mer

Vikingen FutureLook. Delphi Finansanalys AB

Vikingen FutureLook. Delphi Finansanalys AB Vikige FutureLook by Delphi Fiasaalys AB Referesmaual för Vikig FutureLook Översikt Futurelook är ett uikt och mycket kraftfult verktyg för fiasaalytiker och kapitalplacerare. Med FutureLook är det möjligt

Läs mer

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P( Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Polyom POLYNOM OCH ALGEBRAISKA EKVATIONER Defiitio Polyom är uttrycket av type a a a 0 ( där är ett icke-egativt heltal) Defiitio Låt P( a a a0 vara ett polyom där a 0, då

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer

101. och sista termen 1

101. och sista termen 1 Lektio, Evariabelaalys de ovember 999 5.. Uttryck summa j uta summasymbole. j + Termera är idexerade frå j = till j = och varje term är blir j j+. Summa Skriver vi upp summa uta summasymbole blir de +

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall Sigaler och sstem i tidsplaet. Skissa följade sigalers tidsförlopp i lämpligt tidsitervall a) 0 6 [ ] b) [ ] c) 07 [ ] 0 [ ] d) u [ ] e) 06u[ ] u[ ] [ ] f) r [ ] 0 r[ ] r[ ] r[ 6] 0 r[ 8] g) 08 cos π h)

Läs mer

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren? Problemlösig. G. Polya ger i si utmärkta lilla bok How to solve it (Priceto Uiversity press, 946) ett schema att följa vid problemlösig. I de flod av böcker om problemlösig som har följt på Polyas bok

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

Variabler som hör till enskilda objekt. Deklareras på översta nivån i klassen och i regel som private.

Variabler som hör till enskilda objekt. Deklareras på översta nivån i klassen och i regel som private. Tentamen Programmeringsteknik I 2013-06-14 med lösningar 1. Svara kortfattat på följande: a) Vad är en instansvariabel? Variabler som hör till enskilda objekt. Deklareras på översta nivån i klassen och

Läs mer

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer? Datastrukturer och algoritmer Föreläsig 2 Aalys av Algoritmer Aalys av algoritmer Vad ka aalyseras? - Exekverigstid - Miesåtgåg - Implemetatioskomplexitet - Förstålighet - Korrekthet - - 29 30 Varför aalysera

Läs mer

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist Föreläsig VI Mikael P. Sudqvist Aritmetisk summa, exempel Exempel I ett sällskap på 100 persoer skakar alla persoer had med varadra (precis e gåg). Hur måga hadskakigar sker? Defiitio I e aritmetisk summa

Läs mer

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis Gruder i matematik och logik (017) Uppgifter 3: Talföljder och iduktiosbevis Ur Matematik Origo 5 Talföljder och summor 3.01 101. E talföljd defiieras geom formel a 8 + 6. a) Är det e rekursiv eller e

Läs mer

2 b) Bodega bodegan = new Bodega(); double moms = 0.235; String namn = "Vargtass"; System.out.println(namn + " " + moms + bodegan.ändra(moms, namn); S

2 b) Bodega bodegan = new Bodega(); double moms = 0.235; String namn = Vargtass; System.out.println(namn +   + moms + bodegan.ändra(moms, namn); S Namn: Personnr: 1 2D1310 Programmeringsteknik i Java för M1, K2, Media1 och I1 (1p) 16 december 2000 Hjälpmedel: En Javabok. System.out är ett objekt kopplat till skärmen, dvs samma sak som i labbarna

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

JAVAUTVECKLING LEKTION 4

JAVAUTVECKLING LEKTION 4 JAVAUTVECKLING LEKTION 4 2016 Mahmud Al Hakim mahmud.al.hakim@nackademin.se www.alhakim.se AGENDA Iterationer (loopar) Algoritmer Mer om felsökning 1 WHILE-SATSEN String s = JOptionPane.showInputDialog("Talet

Läs mer

Återanvändning. Två mekanismer. Nedärvning av egenskaper (inheritance) Objekt komposition

Återanvändning. Två mekanismer. Nedärvning av egenskaper (inheritance) Objekt komposition Iheritace Återavädig Två mekaismer Nedärvig av egeskaper (iheritace) Objekt kompositio A A +a +b B B Iheritace Återavädig geom att skapa subklasser kallas ofta white box reuse Ekelt att aväda Relatioe

Läs mer

Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar examinatorn om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga.

Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar examinatorn om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga. Tentamen Programmeringsteknik I 2011-03-17 Skrivtid: 1400-1700 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Börja alltid ny uppgift

Läs mer

JAVA Mer om klasser och objektorientering

JAVA Mer om klasser och objektorientering JAVA Mer om klasser och objektorientering Begreppet package - paket Package används när man t ex vill skapa ett eget bibliotek med klasser. Sen är det då meningen att man ska importera detta paket i det

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305. Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder

Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305. Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder 1 Array och ArrayList Arrayer och ArrayList är till för att innehålla

Läs mer

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035 Tetame i Flervariabelaalys F/TM, MV35 8 3 kl. 8.3.3. Hjälpmedel: Iga, ej räkedosa. Telefo: Oskar Hamlet tel 73-8834 För godkät krävs mist 4 poäg. Betyg 3: 4-35 poäg, betyg 4: 36-47 poäg, betyg 5: 48 poäg

Läs mer

//Använd main som ett "handtag" för att hålla ihop programmet. //Själva programmet finns i övriga klasser.

//Använd main som ett handtag för att hålla ihop programmet. //Själva programmet finns i övriga klasser. /*==================================================================== Detta program hör ihop med dokumentet EXEMPEL_AVERAGE_POINTS.PDF där det finns förklaringar. ======================================================================*/

Läs mer

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 AID-nummer: Datum: 2014-12-18 Kurskod: 725G61 Provkod: LAB1 Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 Skrivningstid: 2014-12-18 klockan 8.00-10.00. Hjälpmedel: Inga. För varje fråga

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp) KTH-Matematik Tetameskrivig, 2008-0-0, kl. 4.00-9.00 SF625, Evariabelaalys för CITE(IT) och CMIEL(ME ) (7,5h) Prelimiära gräser. Registrerade å kurse SF625 får graderat betyg eligt skala A (högsta betyg),

Läs mer

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b]. MÄNGDER Stadardtalmägder: N={0,, 2, 3, } mägde av alla aturliga tal (I ågra böcker N={,2,3, }) Z={ 3, 2,,0,, 2, 3, 4, } mägde av alla hela tal m Q={, där m, är hela tal och 0 } mägde av alla ratioella

Läs mer

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad Saolikhetslära c 201 Eric Järpe Högskola i Halmstad Saolikhetslära hadlar om att mäta hur saolikt (dvs hur ofta ) ma ka förväta sig att ågot iträffar. Därför sorterar saolikhetslära uder de matematiska

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera. Uppsala Uiversitet Matematisa Istitutioe Bo Styf rasformmetoder, 5 hp gyl, I, W, X 20-0-26 Att repetera. Vi samlar här e del material frå tidigare urser som a vara avädbart uder urses gåg. Serier. E serie

Läs mer

Mer källkod. Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada

Mer källkod. Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada Mer källkod Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 1 Styrstrukturer i Java En styrstruktur är något som påverkar

Läs mer

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R. P Potesserier Med e potesserie mear vi e serie av type c x, där c, c, c,... är giva (reella eller komplexa) kostater, s.k. koefficieter, och där x är e (reell eller komplex) variabel. För varje eskilt

Läs mer

Mönster. n n n n n. Visitor Decorator Extension Object State Taskmaster

Mönster. n n n n n. Visitor Decorator Extension Object State Taskmaster Desig möster Möster Visitor Decorator Extesio Object State Taskmaster Visitor Aväds för komplicerade datastrukturer där det fis e växade mägd operatioer på dea Grafik exempel ige: Shape draw() ps() ik()

Läs mer

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar

Läs mer

F4. programmeringsteknik och Matlab

F4. programmeringsteknik och Matlab Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner

Läs mer

Andra ordningens lineära differensekvationer

Andra ordningens lineära differensekvationer Adra ordiges lieära differesekvatioer Differese Differese f H + L - f HL mäter hur mycket f :s värde förädras då argumetet förädras med de mista ehete. Låt oss betecka ämda differes med H Df L HL. Eftersom

Läs mer

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL Fourierserie fortsättig Ortogoalitetsrelatioera och Parsevals formel Med hjälp av ortogoalitetsrelatioera Y Â m W t, Â W t ] =, m ¹, m = () där Xf, g\ = Ÿ T f HtL g HtL, där W ã p, ka ma bevisa följade

Läs mer

Att skriva till och läsa från terminalfönstret

Att skriva till och läsa från terminalfönstret Att skriva till och läsa från terminalfönstret Oftast används grafiska komponenter i Java för att kommunicera med användaren (användargränssnitt), men det finns objekt i standardbiblioteken för de tillfällen

Läs mer

Trigonometriska polynom

Trigonometriska polynom Trigoometriska polyom Itroduktio Iga strägistrumet eller blåsistrumet ka producera estaka siustoer, blott lieära kombiatioer av dem, där de med lägsta frekvese kallas för grudtoe, och de övriga för övertoer.

Läs mer

Universitetet: ER-diagram e-namn

Universitetet: ER-diagram e-namn Databaser Desig och programmerig Fortsättig på relatiosmodelle: Normaliserig fuktioella beroede ormalformer iformatiosbevarade relatiosschemauppdelig Varför ormalisera? Metod att skydda oss frå dum desig

Läs mer

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning Istitutioe för data- oc elektrotekik 2-2- Digital sigalbeadlig Alterativa sätt att se på faltig Faltig ka uppfattas som ett kostigt begrepp me adlar i grude ite om aat ä att utgåede frå e isigal x [],

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (

Läs mer

DI-institutionen Sid 1 av 6 Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin

DI-institutionen Sid 1 av 6 Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin DI-institutionen Sid 1 av 6 Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin TENTAMEN I IKB007 INTERNETPROGRAMMERING MED JAVA för SY2 1999-03-17, kl 14.00-18.00 Hjälpmedel: En lärobok i Java programmering Återlämningstillfälle:

Läs mer

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0 TALFÖLJDER OCH SERIER Läs avsitte - och 5 Lös övigara, abcd, 4, 5, 7-9, -5, 7-9, -abcd, 4, 5 Läsavisigar Avsitt Defiitioe av talföljd i boe är ågot ryptis, me egetlige är det ågot väldigt eelt: e talföljd

Läs mer

Mönster. n n n n n n n n n n. Singleton Monostate Null object Factory Composite Observer Abstract server Adapter Bridge Proxy

Mönster. n n n n n n n n n n. Singleton Monostate Null object Factory Composite Observer Abstract server Adapter Bridge Proxy Desig möster Möster Sigleto Moostate Null object Factory Composite Observer Abstract server Adapter Bridge Proxy Sigleto Preseterades reda Exempel: objekt med kofiguratios data Avädig: Cofig.getIstace().

Läs mer

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x) Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier SINUSSERIER OCH COSINUSSERIER I föregåede lektio (stecil om Fourierserier) hr vi vist hur m utvecklr e periodisk fuktio i e trigoometrisk serie K vi

Läs mer

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6 SF69 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMER II - ÖVNING 4 KARL JONSSON Iehåll. Egeskaper hos Fouriertrasforme. Kapitel 3: Z-Trasform.. Upp. 3.44a-b: Bestämig av Z-trasforme för olika talföljder.. Upp.

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Klasser En klass är en mall för hur man ska beskriva på något. Antag att vi har en klass, Bil. Den klassen innehåller en lista på

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

Matematisk statistik TMS063 Tentamen Matematisk statistik TMS063 Tetame 208-05-30 Tid: 8:30-2:30 Tetamesplats: SB Hjälpmedel: Bifogad formelsamlig och tabell samt Chalmersgodkäd räkare. Kursasvarig: Olof Elias Telefovakt/jour: Olof Elias,

Läs mer

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion. Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse).

Läs mer

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan. Bankkonto - övning Övningar att göra efter lärardemostration. Filen bankkonto.zip innehåller ett projekt med klassen Bankkonto. Zippa upp denna fil och öppna projektet i BlueJ och skriv vidare på klassen

Läs mer

Övning2. Variabler. Data typer

Övning2. Variabler. Data typer Vahid 28 okt 2002 prgk02 Övning2 -Repetition -Variabler -Primitiva typer (+ boolean) -Operatörer +, ++, --, -Typ konvertering -Wrapper klasser -Jämförelse operatörer,(==, =, ,!=,!) -String hur man

Läs mer

1. Hur gammalt är ditt barn?

1. Hur gammalt är ditt barn? Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Björkduge (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 1-2 22% 3-4 50% 5-6

Läs mer

Universitetet: ER-diagram e-namn

Universitetet: ER-diagram e-namn Databaser Desig och programmerig Fortsättig på relatiosmodelle: Normaliserig fuktioella beroede ormalformer iformatiosbevarade relatiosschemauppdelig Varför ormalisera? Metod att skydda oss frå dum desig

Läs mer

Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays)

Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays) TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays) Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 I (föregående och) denna föreläsning Läsanvisning: kap 2 & 13 meddelanden

Läs mer

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex Avsitt 4 RESTARITMETIKER När ma adderar eller multiplicerar två tal som t ex 128 + 39..7 128 43..4 så bestämmer ma först de sista siffra. De operatioer som leder till resultatet kallas additio och multiplikatio

Läs mer

Föreläsning 3-4 Innehåll

Föreläsning 3-4 Innehåll Föreläsning 3-4 Innehåll Skriva egna metoder Logiska uttryck Algoritm för att beräkna min och max Vektorer Datavetenskap (LTH) Föreläsning 3-4 HT 2017 1 / 36 Diskutera Vad gör programmet programmet? Föreslå

Läs mer

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

DEL I. Matematiska Institutionen KTH 1 Matematiska Istitutioe KTH Lösig till tetamesskrivig på kurse Diskret Matematik, momet A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, de 5 jui 2009 kl 08.00-13.00. DEL I 1. (3p) Bestäm e lösig till de diofatiska

Läs mer

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN INLEDNING LINJÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER E DE är lijär om de är lijär med avseede å de obekata fuktioe oc dess derivator

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 5/11 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10 2 8

Läs mer

Funktionsteori Datorlaboration 1

Funktionsteori Datorlaboration 1 Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa

Läs mer

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2 Teta i MVE5/MVE95, Komplex (matematisk) aalys, F och TM/Kf 6, 8.3-.3 Hjälpmedel: Formelblad som delas ut av tetamesvaktera Telefovakt: Mattias Leartsso, 3-535 Betygsgräser: -9 (U), -9 (3), 3-39 (4), 4-5

Läs mer

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P( Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Polyom POLYNOM OCH ALGEBRAISKA EKVATIONER Defiitio Polyom är uttrycet av type a a a 0, eller ortare a 0, ( där är ett ice-egativt heltal) Defiitio Låt P( a a a0 vara ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL LÖSNINGAR FÖR TENTAMEN I INTERNETPROGRAMMERING MED JAVA, 5p för SY , kl

FÖRSLAG TILL LÖSNINGAR FÖR TENTAMEN I INTERNETPROGRAMMERING MED JAVA, 5p för SY , kl Högskolan Dalarna sid 1 av 6 DI-institutionen Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin FÖRSLAG TILL LÖSNINGAR FÖR TENTAMEN I INTERNETPROGRAMMERING MED JAVA, 5p för SY2 2001-03-16, kl 14.00-18.00 1. Grunderna i

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Föreläsning 2 sept 05 (Onsdag v 36). DD Chapter 2.

Föreläsning 2 sept 05 (Onsdag v 36). DD Chapter 2. Föreläsning 2 sept 05 (Onsdag v 36). DD Chapter 2. Hur vi jobbar med ett program. 1. Vad vi skriver (med hjälp av redigeringsprogrammet Emacs) på datorn: // Fig. 2.1: Welcome1.java // A first program in

Läs mer

Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ

Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ Organisation En array Šr en ordnad lista av všrden Varje všrde har ett numeriskt index - deklaration & anvšndning som parametrar flerdimensionella fšlt N element indexeras med 0 till N-1 0 1 2 3 4 5 6

Läs mer

Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 12

Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 12 Grundläggande programmering, STS 1, VT 2007. Sven Sandberg Föreläsning 12 I torsdags: Klassen TelefonKostnad Exemplifierar objektorienterad design, metoder, konstruktorer static Standardklassen Math Matematiska

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010530 LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p Betygsgränser 3 21,5-27 4 27,5-33,5 5 34-43 Uppgift 1. (4p) Hitta de fel som finns i nedanstående klass (det

Läs mer

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson) Sigalbeadlig i multimedia - ETI65 Föreläsig 3 Sigalbeadlig i multimedia - ETI65 Kapitel 3 Z-trasforme LT 5 Nedelo Grbic mtrl. frå Begt Madersso Departmet of Electrical ad Iformatio Tecolog Lud Uiversit

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x) Uppsala Uiversitet Matematiska Istitutioe Bo Styf Evariabelaalys, 0 hp STS, X 200-0-27 Föreläsig 26, 9/2 20: Geomgåget på föreläsigara 26-30. Att lösa de ihomogea ekvatioe. De ekvatio vi syftar på är förstås

Läs mer

1. Hur gammalt är ditt barn?

1. Hur gammalt är ditt barn? Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Hammar (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? 0% 5% 10% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 1-2 3-4 5-6

Läs mer

Tentamen. Programmeringsmetodik, KV: Java och OOP. 17 januari 2002

Tentamen. Programmeringsmetodik, KV: Java och OOP. 17 januari 2002 Pedher Johansson Institutionen för datavetenskap LÖSNINGSFÖRSLAG Lösningsförslag Tentamen Programmeringsmetodik, KV: Java och OOP 17 januari 2002 Uppgift 1 (20 p) Teoriuppgifter Resultat och uppgifter

Läs mer

2D1339 Programkonstruktion för F1, ht 2004

2D1339 Programkonstruktion för F1, ht 2004 2D1339 Programkonstruktion för F1, ht 2004 Kontrollskrivning 1 Onsdag 24/11 2004 kl 11.15 12.00 Endast ett svar är rätt på varje fråga! Om mer än ett svar givits blir det noll poäng på frågan. Alla skriftliga

Läs mer