göra saker rätt göra rätt saker Små steg för ständiga förbättringar i Region Skåne
|
|
- Ulf Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 göra saker rätt göra rätt saker Små steg för ständiga förbättringar i Region Skåne Uppdaterad version 2012
2 Utgiven av Region Skåne, Utvecklingscentrum. Sammanställd av Fredrik Lindahl Uppdaterad av Utvecklingscentrum Kontaktperson: Margareta Albinsson, Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Region Skåne. Omslagsfoto: Nicho Södling/Johnér Bildbyrå Upplaga: ex ISBN
3 Göra saker rätt. Göra rätt saker Vi människor har alltid varit nyfikna och strävat vidare mot nya upptäckter. Det är viktigt att inse att behovet av förbättring och förnyelse alltid har funnits och alltid kommer att finnas. Att lära sig hantera förändringar och arbeta strukturerat med förbättringar är därför viktigt, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. När vi tillsammans lyckas göra förbättringsarbetet till en naturlig del av vardagen, kan vi som människor också finna stabilitet och trygghet i förändringen. Svensk hälso- och sjukvård är mitt uppe i en stor strukturomvandling. Förändringarna är så stora att många verksamheter kommer att förändras i grunden, något man brukar kalla transformering av system. Termen är väldigt abstrakt, men föreställ dig förändringen som en fjäril: När larven via puppstadiet har utvecklats till en fjäril har utvecklingen tagit så stora kliv att en återgång till tidigare nivåer inte längre är möjligt. Ett sätt att lära sig hantera och förstå dessa förändringar är systemsikt tänkande och systemiska möten. Läs mer om detta på sidan 8-9. I strukturerat förbättringsarbete är det så klart viktigt att göra rätt. Ännu viktigare är att göra rätt saker fånga det som är riktigt viktigt. Förståelse för helheten, hur systemen fungerar och hur olika processer hänger ihop och påverkar varandra blir då en viktig kunskap för alla, såväl beslutsfattare som medarbetare. Läs mer om Förbättringskunskapens hörnstenar på sidan samt Framgångsfaktorer i förbättringsarbete på sidan Vägarna för att nå förbättring varierar beroende på förutsättningar, medarbetarnas engagemang och behov. En kombination av olika verktyg och angreppssätt ger därför ofta bäst resultat. Läs till exempel om PGSA-hjulet på sidan 14-15, olika kartläggningsverktyg på sidan samt metodiker för processorientering på sidan 22. Den enskilde medarbetaren tillsammans med ledarskapets engagemang och förståelse är två viktiga faktorer för lyckat förbättringsarbete. Ledarskapet ska skapa förutsättningar, avlägsna hinder och ge stöd till övriga medarbetare i deras arbete med att skapa och genomföra förbättringsarbetet. Att efterfråga resultat och ge konstruktiv feedback till medarbetarna är andra viktiga förutsättningar för att rätt saker blir gjorda på rätt sätt. Läs mer om ledarskap i förbättringsarbetet på sidan 6-7. Verktygen vi presenterar här är generella och kan användas av alla. Hantverkarna är du, jag, alla som får den här skriften i sin hand. Om ni använder de angreppssätt och verktyg som vi beskriver här, blir du en av nyckelpersonerna som aktivt bidrar till att åstadkomma förnyelse. Ta den möjligheten! Margareta Albinsson, enhetschef Utvecklingscentrum, Region Skåne 3
4 Vad är egentligen förbättringskunskap? foto: anders norrsell/jönsson bilder För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer medborgare och vårdtagare tillgodo i största möjliga utsträckning behövs kunskap om förbättring och lärande. Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till organisationens professionella kunskap och baseras i hög utsträckning på beteendevetenskaplig forskning. En vanligt förekommande beskrivning av förbättringskunskap är kunskapen om hur vi minskar gapet mellan det vi vet och det vi gör. Begreppet förbättringskunskap är en översättning av det som i amerikansk litteratur kallas för Profound knowledge of improvment. Förgrundsgestalter är bland andra W. Edwards Deming, Joseph M. Juran och Kaoru Ishikawa. Barnläkaren Paul Batalden med flera har sedan vidareutvecklat och anpassat denna kunskap till hälso- och sjukvårdssektorn. Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättring av t ex diagnos, behandling och teknik + Förbättringskunskap Systemförståelse Förståelse för variation Förändringspsykologi Koppla teori och aktion Förbättring av processer och system Ökat värde för dem organisationen är till för Illustrationen är utvecklad efter Batalden 4
5 5
6 Ledarskap och lärande illustration: lovisa witt Ledarskap i förbättringsarbetet Ledarens roll i förbättringsarbetet är att tydliggöra ambitioner och mål i samverkan med medarbetarna. Ledarskapet ska också skapa förutsättningar, avlägsna hinder och ge stöd till övriga medarbetare i deras arbete med att skapa och genomföra förbättringsarbetet. Att efterfråga resultat och ge konstruktiv feedback till medarbetarna är andra viktiga förutsättningar för att rätt saker blir gjorda på rätt sätt. Som ledare är det viktigt att, tillsammans med medarbetarna, utvärdera varför en förbättring sker eller inte sker. Sju punkter är särskilt betydelsefulla. 1 Förbättringsbehovet på arbetsplatsen upplevs som angeläget. 2 Det finns en trygghet och möjlighet till dialog i förbättringsarbetet. 3 Medarbetarna har utforskat vilka problem som finns och satt upp mål för hur förbättringsarbetet ska genomföras. 4 Arbetsplatsen måste själv klara av att lösa utmaningarna de står inför. Även om extern hjälp anlitas, behöver denna vara fokuserad på hjälp till självhjälp. 5 Förbättringsarbetet anpassas till den specifika arbetsplatsen 6 Ständiga förbättringar blir till en del av arbetskulturen 7 Förbättringsinitiativ som kommer från personalen själva är mest livskraftiga och bärande. Källa: Börje Lindblom Lärande i organisationer David Kolbs modell för lärande i organisationer är tillämpbar på arbetet med förbättringskunskap. Inför de problemställningar och utmaningar som personalen ställs inför kan följande fyra steg fungera som en relevant tankemodell eller pedagogiskt verktyg. Testa lärdomarna i nya situationer Steg 4 Steg 3 Formulera generella lärdomar av de egna utvärderingarna Steg 1 Steg 2 Dessa fyra steg kallas en lärandecykel och är ganska lika tankarna kring PGSA-metodiken som beskrivs på sidorna Illustrationen är utvecklad efter Kolb. Utforska problemställningar och utmaningar Medarbetarna utvärderar och reflekterar över sina egna erfarenheter 6
7 7
8 Systemiskt tänkande och systemiska möten Systemiskt tänkande Det systemiska tänkandet sätter fokus på individen i system, individens egen förmåga att påverka system men också hur individen påverkas av systemet. Det systemiska tänkandet lärandet är ett sätt att vara och förhålla sig som medarbetare/chef/ledare i det system man arbetar i. Det systemiska förhållningssättet innebär en långsam beteendeförändring över tid för de anställda. Upplevelsen av förbättring är ofta omedelbar. Nyckelbegrepp Det systemiska mötet Utgår från en verklig händelse. Berättelsen hjälper oss att se individens handlingar i systemet och stimulerar individen att ta ett eget ansvar utifrån ett jag-här-nu-perspektiv. Systemaktör De individer som agerar i berättelsen och i systemet. Systemsättare De individer som formar/leder systemet (politiker/chefer/ledare). Det responsiva ledarskapet Kan utövas via det systemiska mötet. Detta ger i sin tur en bild av den faktiska verkligheten (i motsats till den tänkta, idealiserande verkligheten). Dialogen Att som berättare (och ofta systemaktör) ostört få berätta sin berättelse. Att som deltagare (och ofta systemsättare) vara tvungen att periodvis vara tyst och lyssna under mötet. Kombinationen skapar en framåtsyftande dialog. Reflektionen En viktig del i det systemiska mötet och en förutsättning för det systemiska lärandet. Systemiska mötesmetodiken 1 2 Berättelsen och frågestunden: En systemaktör berättar ostört om en egenupplevd, konkret händelse. Övriga systemaktörer ställer därefter frågor för att utifrån sina perspektiv berika och verkligen förstå bilden av händelseförloppet Systemaktörerna identifierar nu ostört mönstren och valen i berättelsen samt ger förslag till alternativa handlingar. Först de faktiska ( Vad ser vi i händelseförloppet? ) och sedan de tänkta ( Vilka mönster och val kan vi föreställa oss? ). Aktörerna ger därefter förslag på alternativa handlingar, riktat till berättelsen för att skapa möjlighet till förändrat agerande. 6 Berättaren har inte deltagit i aktörernas dialog, men väl lyssnat på den (sitter fiktivt bakom en glasvägg). Berättaren får nu ge sin reflektion och kvittens till de alternativa förslag till handling som kommit fram i samtalet. 7 Först nu kommer de deltagande systemsättarna in i dialogen och ger sitt ledningsperspektiv. 8
9 Utvecklingscentrum Se val 3 Se mönster Systemaktör 5 Alternativa handlingar 2 Frågestund Berättare Berättare 6 Kvittens 1 Berättelse om upplevd händelse Systemsättare 7 Ledningsperspektivet 8 Efterreflektion Inledningsvis får de ställa frågor till systemaktörerna, både berättaren och de övriga, om händelseförloppet, de formulerade mönstren och valen samt förslagen till handling och reaktionen på detta. Därefter kan de ge sin syn på det systemaktörerna har pratat om. Slutligen pekar de även på sig själva ( Vad kan vi göra, var och en av oss, för att förändra mönstren och valen i en positiv riktning? ). Resonemanget bör resultera i en nedskriven handlingsplan. 8 Mötet avslutas med en efterreflektion från samtliga deltagare ( Vad har vi lärt oss? ). Fokus ligger på det som har hänt under mötet: Hur har mötet varit? Var det ett bra möte? Har dialogen fungerat? Har jag fått några nya tankar och insikter? Tror jag att det kommer att ske några konkreta förbättringar? I reflektionen finns också möjligheter till fördjupning: Vilka värderingar är det som styr oss egentligen, som styr mig?, Varför väljer vi att fokusera på det vi gör och varför väljer vi vissa handlingar framför andra? Källa: Hans Sarv 9
10 Förbättringskunskapens hörnstenar foto: anders norrsell/jönsson bilder Systemförståelse Systembegreppet definierades av Deming som ett nätverk av komponenter som strävar efter att uppnå ett gemensamt syfte. Kunskapen om hur förbättringsarbete ska bedrivas tar sina utgångspunkter i ett systemtänkande. Systemtänkandets budskap är att vi måste se och hantera de interaktiva sambanden (helheten) för att framgångsrikt förbättra systemet. En viktig insikt om system i moderna organisationer, hos offentliga myndigheter och kommuner är att de i många avseenden är komplexa. Komplexa situationer ställer nya krav på hur ledare och anställda ska hantera sin verklighet: Hur ska individerna i ett system samverka för att öka värdet för dem som systemet är till för? Kunskap om förbättring och lärande Att se behoven av, och få kunskap om nya metoder och verktyg för att förbättra befintliga system är avgörande förutsättningar i förbättringsarbetet. Illustration utvecklad efter Ralph Stacy Låg Förståelse för variation Alla processer varierar över tid. I förbättringsarbete ligger fokus på den delen av variationen som är påverkbar (systemberoende). Att få kunskap om den påverkbara variationen och urskilja den från den slumpmässiga (naturliga) variationen är en viktig nyckel i förbättringsarbetet. Grad av samtycke Komplext Kaotiskt Förändringspsykologi Förändringar (alla förbättringar måste innebära förändringar) utmanar nuvarande strukturer. De nuvarande strukturerna har skapats och/eller formar individerna i systemen. Förbättringsarbete måste bedrivas med stor respekt för de människor som är berörda. Ingen vill bli förändrad, alla vill förändras. Hög Hög Enkelt Grad av säkerhet Låg 10
11 11
12 Framgångsfaktorer i förbättringsarbetet foto: L Ancheles/johnér bildbyrå Ledarskapet en nyckelroll Personligt engagemang och aktivt ledarskap Tillåta och skapa förutsättningar för förbättringsarbetet Uppmuntra till visionärt tänkande och ge mandat att uppfylla rimliga mål Förmåga att inspirera medarbetare till att förstå varför förbättringsarbete är viktigt samt att det passar in i organisationen Att inte lägga sig i men bry sig om Efterfråga resultat av förbättringsarbetet Standardisera och säkra redan gjorda förbättringar Avsätt tid! Annars händer ingenting Långsiktighet och kontinuitet. Förbättringar kräver uthållighet Medarbetarskapet en förutsättning Gemensamma syften och tydliga mål, vart ska vi och varför? Strukturerade arbetsmetoder förenklar och skapar trygghet Förändringstryck tillräckligt många måste vilja Tvärprofessionella team skapar möjligheter att se helheten Kom med idéer. Skriv ned och lämna till ledningen Titta och lär av hur andra gjort i liknande situationer Öppen och kontinuerlig information som sprids via dialog skapar delaktighet och möjligheter att påverka Skapa en mätkultur (faktabaserade beslut) för kartläggning och kontinuerlig uppföljning av mål 12
13 Tvärprofessionella team Skapa en mätkultur Öppen och kontinuerlig information som sprids via dialog Gemensamma syften och tydliga mål Förändringstryck Ett öppet klimat där alla får möjligheter till information och delaktighet Långsiktighet och kontinuitet Avsätta tid! Få idéer! Använd en strukturerad arbetsmetod 13
14 foto: kasper dudzik Arbetsmetodik med hjälp av PGSA Arbetsmetodiken i förbättringsarbete PGSA är generell och användbar i alla verksamheter. PGSAhjulet beskriver hur man testar en förändring genom att faktiskt pröva den, observera vad som händer och sedan dra slutsatser av mätvärden och observationer. PGSA förutsätter att den rätta lösningen/lösningarna får utvecklas efterhand någon rätt lösning finns alltså inte från början utan olika enheter/individer kan komma fram till olika lösningar utifrån sina förutsättningar. Testa många olika idéer samtidigt! Dokumentera varje testcykel för sig. Planera Påvisa och definiera behov av förbättring. Kartlägg och förstå problemet. Analysera och hitta möjliga lösningar. Beskriv vem som ska göra vad, när och hur. Agera Studera Planera Göra Göra Testa den lösning som verkar mest sannolik. Genomför testen enligt plan. Beskriv eventuella svårigheter och oförutsedda effekter. Studera Utvärdera varje test har vi hittat rätt lösning? Redovisa, tolka och analysera data. PGSA-hjulet, utvecklad av Walter A. Shewart och W. Edwards Deming. Agera Vilka slutsatser drar vi av testet? Vilka förändringar bör göras mot bakgrund av de resultat testet visade? Dra lärdomar av arbetet säkra och sprid goda lösningar. Inled en ny cykel. 14
15 15
16 God kvalitet inom hälso- och sjukvården foto: anders norrsell/jönsson bilder Säker vård Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Patientfokuserad Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patientens behov ska också vägas in i de kliniska besluten. Effektivt resursutnyttjande Tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlikhet Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Region Skåne Förutom Socialstyrelsens sex kvalitetsområden har Region Skåne valt ytterligare fyra kvalitetsindikatorer. Vården ska utgå från vårdtagarens perspektiv. Följande begrepp är vägledande i arbetet med det patientfokuserade arbetet: Tillgänglighet Att ha tillgång till personer med rätt kompetens inom rimlig tid. Kontinuitet Att möta samma personer och en enhetlighet i vårdens innehåll. Helhet Att mötas av en kompetens som sätts in i sitt sammanhang. Trygghet Att möta rätt kompetens, att bli sedd och att känna tillit. Vård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de bästa vårdinsatser som han eller hon har behov av. Källa: SOSFS 2005:12 16
17 17
18 Kartläggningsverktyg Förbättringsarbetet börjar med en fördjupad insikt om de problem som ska förbättras och en kartläggning görs för att få en bild av nuläget. Till detta arbete krävs olika kartläggningsverktyg. Fiskbensmodellen (Orsak-verkanssamband) Diagrammet används för att bättre förstå problem genom att identifiera och sortera upp orsak- och verkanssamband. Metodiken kallas även för Ishikawadiagram efter upphovsmannen, Kaoru Ishikawa. Användning: Skriv ner ett angeläget problem. Identifiera och sortera upp olika orsaker till problemet. Bena sedan upp dess orsaker. Följ gärna strukturen som visas nedan för att få en samlad bild av analysen. Patientorienterad process En process är en serie av aktiviteter som syftar till att uppnå ett bestämt resultat/effekt och mål som är värdeskapande för kunden/vårdtagaren/medborgaren. Den kunddrivna processen förutsätter att det finns en trigger dvs en faktor som startar upp processen. I kartläggningen ser vi problem och upptäcker möjligheter till förändringar. Transformationen är en nödvändighet för output. Processen skiljer sig dessutom från begreppet flöde då process alltid inkluderar ett värdeskapande. Patientorienterad vård måste utgå från processer där patienter genomgår en resa i vården (Nilsson 2008:18). Till höger visas en patientorienterad processbeskrivning över One stop breast clinic som beskriver patientens resa genom kliniken. Fiskbensmodellen Källa: Kaoru Ishikawa Orsak 1 Orsak 2 Orsak 3 Problem Orsak 4 Orsak 5 Orsak 6 18
19 Patientorienterad process Källa: Utvecklingscentrum Patienten upptäcker knuta i bröst Usk visar patienten till mammografi Patienten väntar i förrum Cytolog granskar material Eventuell biopsi Patienten kontaktar One-stop bröstmottagn. Kir. läkare undersöker, gör anamnes Rtg.ssk gör mammografi båda bröst Cytolog gör finnålspunktion av bröstknuta Patienten väntar i väntrum Max 8 patienter får nummerlapp Usk visar patienten till kir. läkare Patienten väntar i förrum Usk visar patienten till punktionsrum, förbereder punktion Ssk visar patienten till kir. läkare igen Patienten går till mottagning och betalar Patienten väntar ensam igen i litet förrum Läkare granskar rtgbilder Läkare beslutar om finnålspunktion Kir. läkare ger besked om diagnos Fel målgrupp. Patienten går hem Triagesjuksköterska intervjuar patienten Patienten klär om till patientskjorta Patienten väntar i väntrum Usk visar patienten till förrum till undersökning Läkare beslutar ultraljud Rtg. läkare gör ultraljud och ger muntligt besked till kir. läkare Patienten åker hem från mottagningen 19
20 Uppföljning av resultat Linjediagram över tid Med hjälp av linjediagram kan mätningar sammanställas och presenteras pedagogiskt. En ökad förståelse för variation och en minskad risk för feltolkningar är andra fördelar med linjediagram. Stickprov (indikatorer) För att spara tid bör mätningar i förbättringsarbete koncentreras till användandet av indikatorer. Mätningarna ska ge tillräckligt med information för att man ska kunna gå vidare i förbättringsprocessen. Vad som är tillräckligt varierar över tid från verksamhet till verksamhet. Om de valda stickproven inte skapar tillräcklig säkerhet kan mätningarna utökas och kompletteras. Väntetider MR Röntenavdelning Källa: Utvecklingscentrum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb 20
21 Förbättringsmetodiker Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete innebär att arbetet ska vara långsiktigt, kundorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar. Ofta finns det ett gap mellan dokumenterad kunskap och vad vi faktiskt gör i det dagliga arbetet. Ständig utveckling är därför en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i vårt dagliga arbete. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete ska lyckas. Offensiv kvalitetsutveckling Källa: Bergman, Klevsjö Ledningens engagemang Arbeta med processer Ständiga förbättringar Sätt kunden i centrum Basera beslut på fakta Låt alla vara delaktiga Skapa helhetsbild 21
22 Processorientering Six sigma Metodik med uttalat fokus på att reducera variationen i parametrar som är viktiga för kunden/vårdtagaren/medborgaren. Lärandestyrt förändringsarbete Källa: IHI (Institute of Healthcare Improvement), Boston, USA Lean Metodik med uttalat fokus på att ta bort aktiviteter som inte tillför värde samt att krympa avstånd (i tid och rum) mellan de värdeskapande aktiviteterna. Målet är att öka effektiviteten med befintliga resurser. Genombrott Genombrott utgår från de deltagande verksamheternas olika förutsättningar. Teamen som deltar består av tvärprofessionella arbetsgrupper med ett gemensamt problem/syfte. De verksamhetsspecifika behoven kartläggs med egna faktabaserade underlag. Seminarier varvas med eget arbete på hemmaplan under en längre tidsperiod. Teamen får coachning av handledare under hela programperioden. Lärandestyrt förbättringsarbete Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Utvecklingscentrum eller läs mer på vår hemsida 5 Reflektion 2 Analys 1 Nuläge 6 Lärande 4 Observation 7 Nytt läge 3 Aktion 22
23 Lästips 101 sätt att utveckla genombrott Sara Fraser Svensk översättning 2010 Att förstå samband systemiska möten i Skåne Hans Sarv 2006 Att mäta för att veta Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Den femte disciplinen Peter Senge 1995 God vård Socialstyrelsen 2005 Good to great Jim Collins 2001 Gör och lär Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Ledarens roll i kvalitetsförbättrings- och säkerhetsarbetet John Övretveit 2005 Kvalitet från behov till användning Bo Bergman, Bengt Klefsjö 2007 The New Economics W. Edwards Deming 1994 Transformera system från öar till helhet Sveriges Kommuner och Landsting 2005
24 Utvecklingscentrum Region Skåne Dockplatsen Malmö Telefon: (vxl)
göra saker rätt göra rätt saker Små steg till förbättringar inom Region Skåne
göra saker rätt göra rätt saker Små steg till förbättringar inom Region Skåne Utgiven av Region Skåne, Utvecklingscentrum, 2007 Sammanställd av Fredrik Lindahl Kontaktperson: Margareta Albinsson, utvecklingscentrum@skane.se
Läs merU t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merPatientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne
Patientsäkerhet september 2017 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne www.kvalitetsutveckling.se VÄRDET Värdet skapas i verksamheten VÄRDET Värdet skapas i verksamheten Edward Demings
Läs merKvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar
Läs merChecklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Läs merVärdeskapande flöden för vårdtagaren
Värdeskapande flöden för vårdtagaren Funktions orienterad Process orienterad Patientprocess orienterad Separata, fokuserade silos Verksamheten som en process Verksamheten efter kundens process Program
Läs merMäta med Senior alert. Kicki Malmsten
Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande
Läs merFörbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?
Förbättringskunskap 3 frågor som visar vägen - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa? Workshop E9-F9 Maria Johansson och Kicki Malmsten Utvecklingsledare
Läs merProjekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende
Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merArbetsgång i förbättringsarbete
Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång
Läs merFörbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling
Förbättringskunskap 16 september 2015 www.skane.se/kvalitetsutveckling Se på din verksamhet med andra ögon W. Edwards Deming Gjorde kvalitet till en ledarskapsfråga Fick stor betydelse för utvecklingen
Läs merAtt coacha förbättringsarbete
Att coacha förbättringsarbete 160119 Nytt år och ständiga förändringar. Berit Axelsson, utvecklingsledare, Qulturum Region Jönköpings län Målet med dagen Ökad trygghet i er roll som coach eller handledare
Läs merBättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -
Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merFörbättringskunskap i Västernorrland
Förbättringskunskap i Västernorrland Att redovisa» Vilket område har ni jobbat med?» Varför just det området?» Vad har ni gjort?» Hur har ni gjort för att inkludera övriga?» Resultat?» Erfarenheter;» Vad
Läs merAgneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merTeoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer)
Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Sammanfattning av boken Den femte disciplinen (Peter M Senge, 1995) samt en kort introduktion
Läs merAT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling
AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling
Läs merKvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete
Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Foto: Från Google HabQ Koordinatorsträff 2016-09-22 Maria Johansson, Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län Qulturum - Qvalitet Utveckling Ledarskap
Läs merPå gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en
Läs merVad ska en coach kunna?
Vad ska en coach kunna? Coacherna ska skapa förutsättningar för: ett kund- och patientorienterat arbetssätt ett livslångt lärande en hållbar utveckling delaktighet och samverkan ständiga förbättringar
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merPatientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.
Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga
Läs merKurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem
Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Läs merLean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum
Lean Healthcare - rapport från verkligheten 2011-10-05/06 ST Forum Program Presentation Allmänt om Lean Exempel från verkligheten i Falköping Avrundning Vad är?? Vad är Lean? Eliminera förluster och slöseri!
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merAtt mäta för att lära - syfte, mål och mått
tt mäta för att lära - syfte, mål och mått Enheten för strategisk kvalitetsutveckling www.skane.se/kvalitetsutveckling rofessionell kunskap Ämneskunskap ersonliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap
Läs merVälkomna! Bild från Trollhättan???
Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan
Läs merVarje dag lite bättre
Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att
Läs merAtt omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013
Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.
1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merModell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merGrundläggande värderingar
Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs merLätt att göra rätt med målstyrningstavla! Linda Carlsson
Lätt att göra rätt med målstyrningstavla! Linda Carlsson Bakgrund Nationella jämförelser har under flera år indikerat att Örebro har en lägre andel brukartid än andra kommuner och därmed en högre kostnad
Läs merFörbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län
Förbättringskunskap Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister
Läs merDet kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.
Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merFRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först
FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merSMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar
SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se
Läs merKulturförändring med Senior alert
Kulturförändring med Senior alert Susanne Lundblad och Maria Johansson Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Agneta Bakir, Töreboda kommun Hur går det? Blir det bättre? Zackarias Lundblad
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merBarn som anhöriga 5,6,7 november
Barn som anhöriga 5,6,7 november Vårt fokus Kommunikationsyta på 1177 Mål: vägledning.. Info material till föräldrar Mål: kunskap och trygghet för föräldrar Sida på intranätet att hänvisa till/onkologen
Läs merTotte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J
Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merStockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Läs merVad är kliniska mikrosystem?
Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system
Läs merNOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass
NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merVälkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna
Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna Vad händer idag? 9.00 Omvärldskoll Teampresentationer Kreativt tänkande 12:00 Lunch PGSA Kultur av ständiga förbättringar 16:00 Avslutning Lärandemål
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merKvalitet och Variation Koordinatorer 26 aug
Kvalitet och Variation Koordinatorer 26 aug En definition av kvalitet Kvaliteten på en tjänst är dess förmåga att tillfredsställa kundernas* behov och helst att överträffa deras förväntningar Fritt efter
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna
Läs merrapport med utvärdering och erfarenheter från 2009-2010 Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB www.mementor.se
Forsknings och utvecklingslaboratorier rapport med utvärdering och erfarenheter från 2009-2010 Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB www.mementor.se Forskning och utveckling inom förskolor
Läs merHållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet
Läs merProfessionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013
Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer
Läs merVärdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014
Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga
Läs merK v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merSystematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner
Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,
Läs merNYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN
NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merVälkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum
Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merFörbättringskunskap i Västernorrland
Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merFokus framåt! Förmedling av mål och budskap: Vad betyder långsiktig hållbarhet i vår verksamhet?
Förmedling av mål och budskap: Vad betyder långsiktig hållbarhet i vår verksamhet? Förmedling mål och budskap: Hur vet vi om vi lyckas med vårt uppdrag? Återkoppling: Hur vill jag ha återkoppling om jag
Läs merMått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Läs merKVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merDet ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala
Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer
Läs merStöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vi vill bygga ett hus. Ett hus fyllt av God Vård Vi börjar från grunden En Värdegrund svarar på: Vad tror
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs merAtt vara handledare i förbättringsarbete
Att vara handledare i förbättringsarbete Förbättringsledarutbildning 8 LS 3 Höör 13 oktober 2010 Marie Johnsson Programledare Programdesign Handledare/Medledare Programadministratör Kontaktperson i teamet
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merU t v e c k l i n g s c e n t r u m. Helsingborg 131010
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Helsingborg 131010 Utgångspunkter punkter Utgå från kundens behov -kunden har tolkningsföreträde för vad som är bra kvalitet Aktivt medarbetarskap -alla vill i grunden
Läs merOm SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision
Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1
Läs merVerksamhetsplan 2008
Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar
Läs merEtt exempel från Sundsvall med sociala tjänster. (Mats Franzén, 2013)
Ett exempel från Sundsvall med sociala tjänster. (Mats Franzén, 2013) 1 1. Varför behöver vi nya arbetssätt 2. Beskrivning av metodik lean för service. 3. Ett exempel inkl resultat 4. Några praktiska erfarenheter
Läs merGemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet
Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs mer