Svenska Traumaregistret, NKR14-167

Transkript

1 Svenska Traumaregistret, NKR Svenska Traumaregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund Trauma, svåra skador på grund av yttre våld, är den viktigaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden i de flesta utvecklade länder. För varje död i trauma finns tre invalidiserade. Trauma orsakar stort lidande, betydande invaliditet och därigenom stora kostnader. Registrets syfte är 1. att monitorera traumapatienternas vårdkedja för att identifiera svagheter och styrkor både vad gäller patientkategorier, upptagningsområden och enskilda sjukhus. 2. att ha fokus på slutenvårdsbehandling av svåra traumata 3. att innehålla en prehospital komponent samt ha ett posthospitalt perspektiv inklusive rehabilitering och slutgiltiga behandlingsresultat 4. att vara rikstäckande 5. att öppet redovisa resultatmått och kvalitetsindikatorer, en viktig dimension av patientsäkerheten 6. att utgöra underlag för klinisk forskning och fördjupningsstudier Viktigaste process-resultatmåtten utgörs av överlevnad m.h.t. skadegrad ("case-mix") redovisat per sjukhus. Vid utskrivningen registreras även ett mått på invaliditet, den internationellt etablerade Glasgow Outcome Scale - GOS. Ett pilotprojekt har påbörjats med uppföljning 3,6 och 12 månader efter utskrivning med telefonintervju, registrering av GOS och användning av generiska och sjukdomsspecifika PROM. SweTrau har nu i september 2013, två år efter start, ca 30 av ca 35 förväntade användarsjukhus som registrerat sig med drygt 60 användare. De första årens verksamhet har redovisats vid Kirurgveckan 2012 och En särskild hemsida är etablerad. Förväntade förbättringar Genom detaljerad kunskap om omfattning och resultat inom traumavården kommer man kunna identifiera skadetyper och vårdenheter där förbättringspotential föreligger.

2 Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Registret är placerat i nivån registerkandidat men fyller nu kraven för certifieringsgrad Sedan drygt två år sker registrering/datainsamling via en välfungerande webregistrering, en majoritet av berörda sjukhus deltager, drygt 8000 fall har hittills registrerats. 2. Styrgruppen har påbörjat arbetet med att konstruera standardrapporter till Traumaregistret. För de data som erhållits ur registret har analys och återkoppling kontinuerligt tillställts deltagare i registret och berörda specialistföreningar. Registret kommer att medverka i Socialstyrelsens påbörjade nationella översyn av traumavården. 3. Potentiella förbättringsområden har identifierats och återkopplats till användare vid möten och via årsrapport, terminsvis användarmöten genomförs regelbundet. 4. Deltagande enheter har direktåtkomst till egna data via Internet, statistik analys sker f.n. via registercentrum. En nätbaserad rapportmodul är under utveckling. 5. Registret använder förekommande standardiserade kodsystem inom området (NOMESCO nordisk klassifilkation av operationer, ICD-10, AIS-2005 update 2008 och Socialstyrelsens klassifikation av vårdinrättningar). Swetrau fyller således på alla punkter kraven för certifieringsnivå 3. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Beslutsgruppens kommentarer i mars 2013 besvaras här under respektive rubrik: Relevans - hög. Instämmer. Design - inklusionskriterierna preciseras nedan under steg 6, process-och resultatmått under steg 7. Kompetens - geografisk breddning, fr.a. vad gäller Norrland planeras. Dock noteras att registret har nära kontakt med sin uppdragsgivare, Svensk Förening för Traumatologi, vars styrelse har bred geografisk representation. Prehospital kompetens finns i styrgruppen sedan start då professor Castrén har prehospital specialistkompetens och då ordföranden likaledes har stor prehospital erfarenhet. Analys/återkoppling verksamhetsutveckling - utvecklas nedan under steg Registret har sedan 2012 tillförts Klassifikation av Vårdåtgärder (KVÅ/NOMESCO-koden) och SoS klassifikation av vårdinrättningar. - Utvecklingsarbete gällande standardrapporter och datoriserad rapportmodul har påbörjats - Antalet registrerade fall har ökat betydligt - Flera forskningsintresserade har kontaktat registret - Flera kursomgångar i traumaklassifikation enligt AIS har genomförts - Formellt avtal har slutits med rättighetsinnehavaren till AIS-systemet i USA - Internationella kontakter har ägt rum med ett flertal europeiska traumaregister samt med ett nystartat traumaregister i Pietermaritzburg, Sydafrika Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg)

3 - Fortsatt utveckling av en användarvänlig rapportfunktionen - - Marknadsföring av registret till sjukhus som ej ännu anslutit sig. - Terminsvis användarmöten - Terminsvis kurser i användning av skadegradering enligt AIS-systemet - Planering av vetenskapliga projekt och publikationer - PROM, pilotprojekt med efterundersökning av registrerade traumapatienter efter 3, 6 och 12 månader. Den generiska patientenkäten RAND-36 ska användas, tillika EQ 5-D och det traumaspecifika instrumentet PTSS-10 Fyra länssjukhus och ett universitetssjukhus kommer att deltaga, d v s sammanlagt fyra kliniker kommer att deltaga Patientrapporterade utfallsmått hos patienter vårdade efter traumatisk skada; en genomförbarhetsstudie Svenska Traumaregistret, SweTrau. Bakgrund Trauma, skador på grund av yttre våld, utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland yngre människor, och för patienter som överlever den initiala fasen efter trauma finns risk för kvarstående fysisk och psykisk morbiditet. Utveckling av traumavården har lett till att vi idag ser allt mer svårt skadade patienter som överlever och mortalitet bland de svåraste skadade med en skadegrad på ISS > 15 har sjunkit till under 20%. Den ökande överlevnaden har lett till att det har blivit allt viktigare att följa upp denna patientgrupp avseende andra resultatparametrar. Patentrapporterade utfallsmått som sjukdomssymtom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet är exempel på sådana resultatmått som har blivit allt viktigare att mäta för att dels kunna mäta konsekvensen av trauma utöver mortalitet, men också för att kunna utvärdera omhändertagandet och specifika interventioner i vården av denna patientgrupp. Syfte Syftet är att göra en genomförbarhetsstudie avseende införandet av patientrapporterade utfallsmått till det som redan registreras i SweTrau och på så sätt kunna mäta konsekvensen av trauma på nationell nivå i form av bl a sjukdomssymtom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Metod Under en 4 veckorsperiod i samband med utskrivning från sjukhus på ett Universitetssjukhus och 4 länssjukhus tillfrågas och informeras patienterna om att vi planerar en uppföljning under en 12 månaders period efter traumat. Patienterna kommer att följas upp med telefon intervjuer vid 3, 6 samt 12 månader. Uppföljningen kommer ske med patientrapporterade utfallsmått och de enkäter som kommer användas är; RAND 36, EQ-5D, PTSS-10 samt frågor kring arbetsförhållande före och efter traumatillfället. Tidsplan Patienter som under september månad 2013 skrivs in på respektive sjukhus och registreras i SweTrau inkluderas i projektet. Uppföljning planeras enligt ovan. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Traumaregistret Registrets kortnamn SweTrau Nummer 167

4 Nummer 167 Startår 2010 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Ja Landstinget Blekinge Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Helene Almtjärn Certifieringsnivå Kategori Kontaktperson K Akut, intensiv, anestesi Susanne Albrecht Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson susanne.albrecht@ltblekinge.se Kontaktuppgifter Förnamn Olof Efternamn Brattstrom Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post olof.brattstrom@karolinska.se Sjukhus/Vårdcentral Karolinska Universitetssjukhuset Arbetsplats Anestesikliniken, Karolinska Solna Adress Solna Postnummer Stad Stockholm Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Skadefall är inte vanliga i svensk sjukvård. Samtidigt är trauma en av de vanligaste orsakerna till död och invaliditet för människor i yrkesverksam ålder. Socialstyrelsens PAR hade 2006 ca vårdtillfällen med huvuddiagnos trauma ("S-diagnos") varav en tredjedel blev föremål för operation. Då var höftfrakturer hos äldre ("lågenergivåld") samt isolerade hand-, underben- och fotskador frånräknade. I avsaknad av nationell redovisning av svåra skadefall uppskattas antalet operations-/intensivvårdskrävande skadefall till ett par tusen. Det är för närvarande okänt om förändringar i volymen föreligger, men svåra skadefall har i tilltagande grad uppmärksammats i anslutning till politiskt motiverade våldsdåd. Antalet döda i trafikolyckor ökar för närvarande inte, men utvecklingen beträffande svårt skadade är mer okänd. Det som kan noteras är att antalet cykelolyckor har ökat. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Enligt Patientregistret registrerades vårdtillfällen för trauma under 2006 till sammanlagt vårddagar på akutsjukhus, i snitt drygt fem för icke-opererade, dryg sex för de som opererats. Med en vårddagskostnad på 5000:- motsvarar alltså vården av trauma en kostnad på närmare 2 miljarder årligen.

5 Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja SweTrau följer skadepatientens hela vårdkedja från larm via prehospitala åtgärder och andra uppgifter, över kliniska data och åtgärder på sjukhus, till behandlingsresultatet vid utskrivning. Hälsotillståndet för överlevande följer vi nu i ett pilotprojekt med telefonkontakt angivande av GOS-värde och flera olika livskvalitetformulär. Se planerat uppföljningsprojekt ovan under Sammanfattning! Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Svåra skadefall är trots sin ofta dramatiska karaktär något av en "orphan disease". De är inte vanliga i flödet av övriga patienter och sjukdomar på svenska sjukhus. Engagemanget för dem är därför begränsat på många av de kliniker som är formellt ansvariga. Vanligen är det endast en mindre informell grupp entusiaster vid varje sjukhus som intresserar sig för denna patientkategori. Arbetsgruppen ser sig som förespråkare för denna otillräckligt uppmärksammade grupp av svårt sjuka patienter De flesta svenska sjukhus ser vanligen bara några tiotal svåra traumata årligen, få svenska kirurger får stor egen erfarenhet av skadekirurgi. Egen vana måste då kompletteras med utbildning och övningar. Att själva traumaomhändertagandet på många punkter dock fungerar bra har visats vid de granskningar som Regionalt medicinskt råd för trauma i Södra Sjukvårdsregionen sedan flera år genomfört på samtliga Sydsveriges större sjukhus. Samtidigt har man konstaterat en betydande förbättringspotential. (Ribbe E et al 2006). Ett patientsäkert och adekvat omhändertagande vid allvarlig kroppsskada har en stor symbolisk betydelse för sjukvården. Allmänheten förväntar sig givetvis ett professionellt och högkvalitativt omhändertagande. I avsaknad av ett nationellt traumaregister vet vi dock inte säkert att så är fallet, liksom vi inte vet något om eventuella skillnader mellan sjukhus eller sjukvårdsregioner. SCB redovisade skadestatistik men upphörde därefter. Socialstyrelsen har vissa uppgifter men kan inte skadegradera, d.v.s. ange klinisk svårighetsgrad vilket krävs för att t.ex. kunna göra meningsfulla jämförelser mellan olika sjukhus. Socialdepartementet har i april 2013 uppdragit åt Socialstyrelsen en nationell översyn av traumasjukvården. Traumaregistret är den enda datakällan med individuellt angiven skadegrad. Detta är nödvändigt för en korrekt jämförelse mellan sjukhus och regioner. SweTrau medverkar i översynen. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syfte med ett Svenskt Traumaregister 1. Monitorera traumapatienternas vårdkedja för att identifiera svagheter och styrkor, både vad gäller patientkategorier, upptagningsområden och enskilda sjukhus. 2. Fokus på slutenvårdsbehandling av svåra traumata 3. Prehospital komponent, posthospitalt perspektiv inkl. rehab

6 4. Rikstäckande - alla ca. 35 traumasjukhus 5. Öppet redovisade resultatmått och kvalitetsindikatorer - initialt överlevnad och GOS-skalan vid utskrivning. Senare uppföljning 3-12 månader. 6. Underlag för klinisk forskning, fördjupningsstudier Beskriv avgränsning till närliggande register Preliminära kontakter för samarbete har tagits med följande etablerade register som avser verksamheter i anslutning till traumasjukvården i landet. Svenskt Intensivvårdsregister SIR, RiksAkuten-registret, STRADA/Vägverket (som har bidragit med datamodul för skadegradering), PROSANG- transfusionsregister, Norskt traumaregister- Oslo, Frakturregistret och Hjärtstoppsregistret. Dessa register kan dock inte ersätta ett regelrätt traumaregister. Traumapatienterna utgör bara en liten delmängd av IVA-vårdade och intensivvården utgör en, visserligen avgörande men, mindre del av traumapatienternas vårdkedja. Akutvårdsregistret avser att registrera alla akutvårdssökande där traumapatienterna endast är en liten del. STRADA fokuserar skadeplatsen och förhållanderna där - ett traumaregister beskriver patientens hela vårdkedja. Transfusioner utgör endast en liten del av traumaomhändertagandet även om traumainducerad koagulopati är en väsentlig risk vid stort trauma. Riktlinjer för massiva transfusioner vid trauma är en aktuell fråga i svensk traumavård. Det norska traumaregistret ligger nära vår vision och strävan och vi planerar ett utbyte. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Kontakter har etablerats med Svenska Intensivvårdsregistret, Frakturregistret och Hjärtstoppsregistret för gemensamma studier av patientgrupper som förekommer i dessa och samtidigt i SweTrau. Beskriv även annan relevant samverkan Vägverkets register STRADA använder samma skadegradering som SweTrau, AIS. AIS-systemet tillhandahålls via AAAM (Association for the Advancement of Automotive Medicine). STRADA är i utbredd funktion på landets akutmottagningar varför kunskap i skadegradering hos sköterskor och koordinatorer kommer även SweTrau till del. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Registret är anslutet till Registercentrum Syd EyeNet Sweden i Karlskrona.

7 Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Susanne Albrecht Leg Ögonsjuksköterska RC Syd EyeNEt Sweden, Karlskrona Kontaktperson RC Syd Olof Brattström Specialistläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Bitr. Överläkare, anestetiolog Maaret Castrén Professor Södersjukhuset, Stockholm Akutsjukvård Hans Granhed Docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortoped Lena Klarin Leg sjukskötersk Sahlgrenska Universitetssjukhuset Traumakoordinator Linda Lundgren Specialistläkare Linköpings Universitetssjukhus Kirurg Thomas Troëng Docent Blekingesjukhuset Kirurg Gunilla Wihlke Leg Sjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset Solna Avdelningschef, trauma Per Örtenwall Docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Gruppmedlemmarna är alla personer med mångårig erfarenhet från traumasjukvård, traumaregister och andra nationella kvalitetsregister. Gruppen har också nationell spridning och representerar de berörda kliniska specialiteterna kirurgi, ortopedi, anestesiologi, prehospital vård och akutsjukvård. Kunskap i epidemiologi och i viss mån biostatistik finns inom gruppen. Förbättringsmetodik Registret är associerat med Registercentrum Syd Karlskrona / EyeNet Sweden, verksamt sedan 2003, där teoretiska och praktiska erfarenheter av klinisk förbättringsmetodik finns.man har bl.a erfarenhet av Q-reg projekt och genombrottsmetodik. Biostatisk och epidemiologi Kunskap i epidemiologi och i viss mån biostatistik finns inom gruppen Relevanta kliniska ämnen Traumatologi, akutsjukvård, kirurgi, ortopedi, anestesiologi, epidemiologi. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har?

8 Kompetens i hälsoekonomi och förbättringsmetodik kommer att gradvis utvecklas via RC Syd EyeNetSweden. Inom ämnet statistik har en förstärkning av resurser tillkommit i och med att EyeNet Sweden Karlskrona och RC Syd Lund samgått till ett gemensamt regionalt RC Syd fr.o.m Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Mot bakgrund av att ett nationellt och heltäckande traumaregister inte kunnat etableras uppdrog Svensk Förening för Trauma (delförening inom Svensk Kirurgisk Förening)i augusti 2008 åt undertecknad att föreslå hur ett nationellt traumaregister skulle kunna etableras. Under 2010 har ett web-baserat register programmerats tack vare startanslag från SKL. En preliminär version av detta register demonstrerades för, och godkändes av, föreningens medlemmar under Kirurgveckan i slutet av augusti Efter finslipning och testning under våren 2011 startade registret för nationell användning Berörda specialistföreningar har hållits underrättade om uppbyggnaden (SFT-Svensk Förening för Traumatologi - delförening i Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Ortopedisk Förening, SFAI - Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård). Första årets verksamhet har presenterats för SFT augusti Under har registerresultat presenterats för berörda yrkesföreningar. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Av naturliga skäl finns ingen patientorganisation för akut skadade. Däremot finns all anledning att knyta an till organisation för patienter med olika former av resttillstånd efter skada. Kontakt har tagits med Trafikskadades Riksförbund (utgör 50 % av de registrerade i SweTrau) men de har tyvärr avböjt medverkan. Vi har påbörjat ett efterundersökningsprojekt som kommer att innehålla patientrapporterade mått. I anslutning till detta utredes om rekrytering till fokusgrupp kan ske. Vi kommer att kontakta Intensivvårdsregistret (SIR) angående deras efterundersökningar av traumapatienter. Kontakt tas också med HSO - Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms län för diskussion kring fr.a. uppföljningen av invalidiserade. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret?

9 Enl.Utstein-protokollet inkluderas patienter med svåra kroppsskador NISS>15. Lindrigare skadade kan inkluderas för komplett redovisning av skadevården. Följande exkluderas: Skadade som inkommer mer än 24 timmar efter skada, patient som förklarats död efter skada eller saknar livstecken vid ankomst, kvävning, drunkning, brännskada som dominerande skada. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Täljare = registrerade fall Nämnare = vårdtillfällen med traumadiagnos ("S-diagnos" enligt ICD-10), när vi kunnat beräkna skadegrad utifrån ICD-kod i PAR kan täckningsgrad beräknas separat för svåra skador. Nedanstående procentsats är en grov skattning. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 40% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 35 st Hur många enheter deltar i registret? 31 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 0% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Registret började med registrering Följande enheter deltar Akademiska Uppsala 2. Blekingesjukhuset 3. Borås lasarett 4. Danderyds sjukhus 5. Falu lasarett 6. Halmstad Regionsjukhus 7. Helsingborgs lasarett 8. Jönköping Ryhov 9. Kalmar 10. Karlstad Centralsjukhus 11. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge 12. Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 13. Kristianstad Centralsjukhus 14. Landstinget Kronoberg 15. Lindesbergs lasarett 16. Linköping 17. NUS Umeå 18. NÄL-Trollhättan

10 19. Nyköpings lasarett 20. Sahlgrenska US, Göteborg 21. Skövde Kärnsjukhus 22. SUS Lund 23. SUS Malmö 24. Södersjukhuset 25. Varberg 26. Västerås 27. Örebro Universitetssjukhus 28. Östersunds sjukhus 29. Norrköping 30. Astrid Lindgrens barnsjukhus 31. Sunderby sjukhus Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Täckningsgraden kan ej ännu anges då registret fokuserar svårt skadade och PAR inte anger skadegrad. Utvecklingsarbete för sådan validering har påbörjats. Under hösten 2012 har vi haft användarmöte i november och under våren Under året har ett antal kliniker tillkommit. Registret har presenterats vid flera tillfällen för specialistföreingar, bl.a. under Kirurgveckan 2013 och vid kongress i Dublin. Man bör dock beakta att de större deltagande enheterna (Karolinska, Sahlgrenska) torde ha en hög täckningsgrad i kraft av god tillgång på koordinatorer och registervana medan mindre sjukhus kan ha lägre täckningsgrad då de inte har samma resurser Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Extern validering planeras enligt ovan gentemot PAR. Intern validering planeras ske genom stickprovsanalys vid platsbesök. Vi rekommenderar också lokal validering mot respektive landstings egen medicinska registrering. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor SweTrau gick i skarp drift och per har 8000 fall registrerats. En majoritet av berörda sjukhus har anmält sig som deltagare och ett tjugotal är i gång med löpande registrering. Registrerade variabler i Swetrau, "Utsteinprotokollet", kommer från ett europeiskt konsensusdokument som kommer att användas i flera länder, bl.a. Norge. Representanter från 6-7 länder har medverkat i utvecklingen av protokollet. Det finns därigenom goda möjligheter till framtida internationella jämförelser.

11 Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Kön, ålder, bostadsadress. Deltagande sjukhus karakteriseras av administrativ definition (region, län, länsdel) samt av volymen skadefall per år. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? I traumaomhändertagandet är fara i dröjsmål och Utstein-variablerna innehåller väsentliga tidpunkter för att kunna värdera tempot i handläggningen. Tiderna i det prehospitala handläggandet (tiden larm-ankomst skadeplats, tiden på skadeplats, tiden från skadeplats till sjukhus) är således viktiga processmått. Tider till avgörande åtgärder inom sjukhuset är också viktiga processmått. Kliniska parametrar på skadeplats och vid ankomst till sjukhus värderar förbättring/försämring under den prehospitala perioden. Registrering av vårdnivå och eventuell vidareremittering kommer att visa traumapatienternas behov av specialiserad vård. Utstein protokollets variabler används i SweTrau, de förtecknas nedan. De ger sammantaget en bra bild av vårdprocessen med ledtider prehospitalt under det avgörande tidiga skedet av sjukhusvården. Detaljer i patientens kliniska tillstånd, dess utveckling och väsentliga diagnostiska och terapeutiska åtgärder registreras också. 1. Ålder 2. Kön 3. GCS (Glasgow Coma Scale- grad av hjärnskada) på skadeplats 4. GCS ankomst 5. Blodtryck skadeplats 6. Blodtryck ankomst 7. Andningsfrekv. skadeplats 8. Andningsfrekv. Ankomst 9. Skadetyp -trubbigt, penetrerande 10. ASA-klassifikation 11. Base excess 12. Överlevnad 13. Vårdtid 14. Utskriven till 15. GOS (Glasgow Outcome Scale- invaliditetsgrad) vid utskrivning 16. Koagulation PK 17. Prehospital asystoli 18. Skademekanism Avsikt skada 20. AIS ( Abbrieviated Injury Score-detaljerad skadebeskrivning) samma modul som Transportstyrelsen använder. Tillhandahålls av AAAM (Association for the Advancement of Automotive Medicine) Hemsida

12 21. Dygn i respirator 22. Tid från larm till sjukhus 23. Högsta vårdnivå, sjkh 24. Transportslag 25. Prehosp. Intubation 26. Trauma-larmad 27. Till annat sjukhus 28. Högsta vårdnivå inom sjkh 29. Tid från larm till skadeplats 30. Tid till första normala Base Excess 31. Tid till första Datortomografi 32. Tid till första akutåtgärd 33. ICD KVÅ 35. Sjukhuskod enligt Socialstyrelsens förteckning Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Allvarliga traumata har en ovedersäglig risk för död. Till skillnad från mycket annan sjukvård är överlevnad därför det mest grundläggande resultatmåttet i traumasjukvården. I Sverige är eventuellt datum för död oberoende av vårdande enhet och i princip alltid korrekt och tillgängligt via befolkningsregistret. Den interna validiteten kommer i detta avseende alltså med automatik vara 100 procent och kan redovisas som "in-hospital", "30-dagars" eller som överlevnadskurvor över tid. Preliminär analys av de första registrerade fallen visar att 3,4% skrivits ut döda. Fall med hög skadegrad, ISS>15, hade en mortalitet på 13%. Grad av invaliditet hos överlevande skadepatienter registreras vid utskrivningen med den internationellt använda Glasgow Outcome Scale (GOS). Det planeras uppföljning med samma skala och vårdnivå efter 3 månader och ett år. Vid utskrivning hade 6,3% av de registerade allvarligt funktionsbortfall och var vårdkrävande medan 14,9% hade måttligt funktionsbortfall utan vårdbehov. Mortalitet och morbiditet kommer att relateras till både skadegrad, typ av skada och handläggning / vidtagna åtgärder. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Grad av invaliditet hos överlevande skadepatienter registreras vid utskrivningen med den internationellt använda Glasgow Outcome Scale (GOS). Det planeras uppföljning med samma skala och vårdnivå efter 3 och 6 månader samt ett år. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Planeras Pilotprojekt uppföljning, se bifogad projektplan. SF36/RAND 36 Planeras Pilotprojekt uppföljning

13 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Planeras PTSS-10 (specifikt för traumafall) Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Överlevnad, GOS (Glasgow Outcome Scale) vid utskrivning. Pilotprojektet med uppföljning inklusive de olika PROM-enkäterna börjar hösten 2013 vid fem olika sjukhus. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Ett web-register har etablerats och registrering sker helt via detta. Vid RC Syd Karlskrona/EyeNetSweden har en prototyp för datafångst direkt från datoriserade journaler inom tandvården utvecklats. Vi avser så småningom utveckla en liknande för traumavården och i första hand överföra aktuella variabler som redan finns i de patientadministrativa (ICD-diagnoser, skadeorsak mm) och i laboratoriesystemen. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 0%

14 I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Data kommer att överföras kontinuerligt till registret, dvs i anslutning till varje patients utskrivning, den tidpunkt då medicinsk registrering görs vid varje vårdtillfälle. Kommentar till ovanstående frågor Web-tekniken torde inte innebära några svårigheter i dagens sjukvård. Efter att deltagande enheter fått ut sina inloggningsuppgifter kan registreringen starta omgående. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Registret är uppbyggt enligt Utstein-protokollet (Europakonsensus gällande traumasjukvård). Ringdahl, K.G, Castrén. M, Klarin. L et al. The Utstein Trauma Template for Uniform Reporting of Data following Major Trauma: Data Dictionary. Version 1.1.1European Trauma Registry Network Nationella och internationella etablerade kodsystem användes (ICD-10, AIS-NISS-klassifikationen, NOMESCO, SoS förteckning vårdinrättningar) Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Med kontinuerlig datafångst kommer vi att kunna redovisa överlevnadsdata i relation till skadegrad på sjukhusnivå närmast i realtid. Den brittiska metoden att öppet på registrets hemsida visa statistiskt korrekt risk för överdödlighet / underdödlighet för varje deltagande sjukhus kan vara ett sätt. Återkoppling till deltagare planeras ske per automatik, månads-eller kvartalsvis genom e-postrapporter om registreringsläge och med analys av aktuella data. Användare kan ta ut excelrapporter för lokala data (sedan våren 2012) samt så småningom standardrapporter som är under uppbyggnad. RegistercentrumSyd Karlskrona/ EyeNet Sweden utvecklar sedan hösten 2011 en ny registerplattform som kommer att underlätta uppbyggnaden av nya rapporter. Den enskilda enheten skall kunna jämföra egna resultat med de nationella. Redovisning av resultat skall ske öppet, könsuppdelat och med hänsyn till skadegrad. Påvisade skillnader mellan sjukhus kommer i första hand analyseras vid återkommande användarmöten. Där kan också rekommendationer om förändringar i handläggningen av svåra skadefall utformas. Registret har också en hemsida som fungerar som ett forum för kontakt mellan registercentrum, styrgrupp oich användare. I bifogade årsrapport noteras bl.a. att andelen svårt skadade tycks vara lägre vid länssjukhusen men att mortalitet kontrollerat för skadegrad inte skiljer sig mellan läns- och regionsjukhus. Svenska mortalitetssiffror skiljer sig inte heller från vad som rapporteras från det stora traumaregistret NTDB i USA. Det förefaller som transferering mellan sjukhus sker i ganska begränsad omfattning, oklart vad detta innebär. Ett annat fynd som inte fått sin förklaring är att operativ åtgärd registreras hos färre skadade vid länssjukhus oberoende av skadegrad. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras

15 Skadegradering enligt det internationellt använda AIS-systemet säkerställer att hänsyn kan tas till varierande skadegrad/case-mix. Jämförelser mellan vårdenheter kan då göras korrekt och rättvist. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Deltagande kliniker har omedelbar tillgång till egna data, pågående utvecklingsarbete med rapportmodul kommer att tillgodose övriga jämförelsekrav. En prototyp för flexibel återrapport till användare med möjlighet till egna dataval är utarbetad i programmet Qlikview och kommer att demonstreras för bedömning vid nästkommande användarmöte. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Ja Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats

16 Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Användarmöten genomförs 2 ggr/år. Under 2012 hade registret ett möte i november. I april 2013 genomfördes ytterligare användarmöte. För 2013 finns ett användarmöte inplanerat till november. Erfarenheterna från registret rapporterasregelbundet vid berörda specialistföreningars årsmöten, i första hand kirurger, anestesiologer och ortopeder. Vetenskapliga analyser och publikationer blir aktuella när registret nått nationell täckning och ett större antal registreringar gjorts. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Deltagande enheter har omedelbar tillgång till egna data genom möjlighet att ta ut en excelfil med egna rådata. Registercentrum planerar att, efter önskat schema från användarhåll, skicka ut standardrapporter månads-eller kvartalsvis via e-post och via egen hemsida. På begäran kan filer eller rapporter beställas via registercentrum. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Registret innehåller möjlighet att registrera upp till 15 valfria variabler på lokal nivå. Denna funktion är i användning på några sjukhus som använder dem för egen, intern uppföljning. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Verksamhetsförbättring har påbörjats på några sjukhus, ssk med hjälp av egna, lokal variabler. Resultat kan ännu inte redovisas. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Socialdepartementet har i april 2013 uppdragit åt Socialstyrelsen att utreda traumaomhändertagandet i landet med slutrapport till Riktlinjer för traumavården kommer alltså diskuteras inom professionen närmaste året och olika dimensioner av vården belysas och bli föremål för rekommendationer. Representant för SweTrau medverkar i detta arbete.

17 Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Kvalitetsindikatorer kan förväntas utvecklas under enligt ovan. I första hand kan t.ex. normvärden för mortalitet relaterat till skadegrad anges. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Identifiera skillnader mellan sjukhus i vårdprocessen (ledtider, åtgärdspanorama) Identifiera skillnader mellan sjukhus i behandlingsresultat på kort sikt, kontrollerat för skadegrad Identifiera skillnader i utnyttjande av rehabiliteringsresurser Kartlägga livskvalitet i det posttraumatiska skedet Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Lista de viktigaste Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit På användarmötet diskuteras livligt olika aspekter av registrets funktion och förbättringsförslag rörande själva registerarbetet. Dataunderlaget medger ännu inte ett formulerat förbättringsarbete. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Vid flera tillfällen har registret presenterats i specialistföreningstidskriften SvenskKirurgi. Marknadsföring gentemot verksamhetschefer planeras under det kommande verksamhetsåret. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 1 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 1 st

18 Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka : :- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Registerhållare : :- Sekreterare : :- Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Ekonomisupport EyeNet Sweden : :- Ja Hemsida, licenskostnad, underhåll (25 h/år) : :- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Sammanställning. analys inför årsrapport mm : :- Ja IT

19 Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC IT-kostnad, programmering rapportutveckling (GNasher) : :- Programunderhåll, support 27 % : :- Ytterligare utveckling av webbmodul för förenklad skaderegistrering : :- Registerdrift, EyeNet Sweden (support+ server) : :- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Tryck och layout av årsrapport : :- Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Användarmöten : :- Resor och logi, styrgrupp : :- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Basavgift : :- Ja Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Pilotstudie uppföljning 3,6 och 12 månader :- 0:- Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader : :- Varav kostnader mot RC : :- Varav IT-relaterade kostnader : :- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. De största kostnaderna det kommande året gäller, dels pilotprojektet med uppföljning, inklusive PROM x flera, 3,6 och 12 månader efter utskrivning, dels den fortsatta utvecklingen av standard-och specialrapporter med programmering till deltagande centra och ev. Qlikview-licens mm.

20 Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Personal 2 661:- Ja Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Ekonomisupport EyeNet Sweden :- Ja Hemsida, licenskostnad, underhåll (25 h/år) :- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Årskostnad server, EyeNet Sweden :- Ja IT-kostnad, programmering rapportutveckling (GNasher) :- Programunderhåll, support 27 % :- Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Årsrapport mm :- Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Användarmöten :- Styrgrupp möten mm :- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Kostnader styrgrupp, vissa kursresor :- Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Basavgift, support :- Ja Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Kostnad två kurstillfällen AIS-klassifikation :- Summa kostnader :-

21 Varav kostnader mot RC :- Varav IT-relaterade kostnader :- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Patientrapporterade mått användes inte av registret under 2012 men kommer att användas fr.o.m. hösten 2013 i ett pilotprojekt. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Jämfört med budget kvarstår ca då planerat programmeringsarbete för rapportsystem måst senareläggas. Möteskostnader har också kunnat hållas under budget genom fria lokaler på sjukhus. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Planerade kostnader för IT-utveckling2012 kommer att nyttjas under Steg 15 - Register som fått anslag 2012 Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga årsrapport Årsrapport SweTrau korr per pdf kb Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelse SweTrau 2012.pdf 377 kb Övriga bilagor Projektplan PROM SweTrau 2013.pdf 7,92 kb Revised_Utstein_Template_-_Data_Dictionary_v1.1.1.pdf 922,29 kb

22 Kommentarer rörande årsrapporteringen Avser kommentarer rörande årsrapporteringen och verksamhetsberättelse. Ex. Vi har valt att göra tertialrapporter istället för årsrapporter, den finns endast elektroniskt osv Årsrapporten grundas på samtliga registrerade fall från registerstart t.o.m då nationell täckning ännu inte uppnåtts. Verksamhetsberättelsen avser pre-ansökningsperioden september 2012-augusti Den ekonomiska redovisningen avser dock kalenderåret Registrets variabelförteckning följer det europeiska "Utstein-protokollet", f.n. med tillägg av nationell/nordisk kod för åtgärder och svensk sjukhusförteckning.