Godkänd av Stadsfullmäktige Kristinestads Stad Budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Godkänd av Stadsfullmäktige 16.12.2013. Kristinestads Stad Budget 2014 1"

Transkript

1 Godkänd av Stadsfullmäktige Kristinestads Stad Budget

2 Kristinestads Stad Budget

3 Innehållsförteckning Innehåll sida 1 Förord sida 3 1. Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 4 2. Ekonomiska grunder sida Stadsdirektörens översikt sida Finansieringskalkyl 2013 sida 9 3. sida 11 Driftshushållningsdelen för år 2013 samt plan för driftshushållningen Direktiv för verkställandet av budgeten 2013 sida Förvaltningscentralen sida Vård- och omsorgscentralen sida Utbildningscentralen sida Bildnings- och fritidscentralen sida Tekniska centralen sida Investeringsdelen för år 2013 samt plan för investeringar sida Den budgeterade resultaträkningen 2013 sida sida 72 Budgetmålsättningar gällande affärsverket KRS-Vatten Kristinestads Stad Budget

4 Kristinestads Stad Budget

5 FÖRORD Budgetens dispositionsplaner har av förvaltningarna uppgjorts på kostnadsställenivå. I budgetdokumentet redovisas utgifter och inkomster på resultatområdesnivå. Den nuvarande kontoplanen togs i bruk 2010 och har reviderats för Stadsfullmäktige godkänner anslagen på resultatområdesnivå. Enligt 65 i Kommunlagen skall kommunen uppgöra en ekonomiplan för minst tre år sålunda att budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen skall vara i balans under en planeperiod på högst fyra år. Budgeten och ekonomiplanen för är uppgjord i hela euro. I anslutning till budgeten finns i kapitel 2 de ekonomiska utgångspunkterna samt balanseringen av ekonomin under planeperioden samt den budgeterade finansierings-kalkylen. Kapitel 5 innehåller den budgeterade resultaträkningen. Kristinestad, november 2013 Stadskansliet Kristinestads Stad Budget

6 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM KRISTINESTAD Grundat: 1649 Invånarantal: ( ) Budget Budget Plan Plan Plan Plan Näringsstruktur: Arbetsplatser 2010 (2007) (2000) Jord- och skogsbruk 14,1 % (14,3) (14,0) Industri 17,6 % (19,0) (25,6) Privata tjänster 35,2 % (33,8) (28,5) Samh. tjänster 31,7 % (31,9) (30,2) Okänd 1,4 % (1,3) (1,7) Största arbetsgivare: Kristinestads stad, 495 anställda Arbetslöshetsgrad: Oktober Oktober Oktober Oktober 6,1 % 5,9 % 4,7 %,% Inkomstskatteprocent: 21,0 % från ,5 % från ,0 % från ,5 % från Skatteinkomster: Långfristiga lån: Årsbidrag: 21,9 milj. euro 15,9 milj. euro (2 222 euro/inv.) 18,6 milj. euro (2 625 euro/inv.) 22,9 milj. euro (3 227 euro/inv.) 23,3 milj. euro (3 302euro/inv.) Det budgeterade årsbidraget år 2014 är euro Kristinestads Stad Budget

7 2. EKONOMISKA GRUNDER 2.1. Stadsdirektörens översikt för 2013 Året 2014 inleds i Kristinestad i en situation som kommer att medföra stora förändringar i alla kommuner inom en nära framtid. På grund av det konstaterade hållbarhetsunderskottet förnyar regeringen samhällsstrukturerna och de ekonomiska grunderna för att landet ska kunna svara på nuvarande och framtida utmaningar. De viktigaste reformerna är reformen av social- och hälsovården, som ännu inte har fått sin slutliga form, samt kommunreformen. Kostnaderna för att åtgärda det strukturella hållbarhetsunderskottet kommer för kommunernas del att uppgå till två miljarder. Avsikten är att en miljard ska finansieras med kommunernas egna åtgärder och den andra miljarden ska sparas genom en minskning av kommunernas och samkommunernas uppgifter. Listan på de uppgifter som ska tas bort samt normer och åligganden förväntas bli färdig under året Enligt planer som vi känner till kommer statsmakten att öka antalet stadganden som styr kommunernas uppgifter och verksamhet under åren 2014 och Av dessa kan nämnas reformen av arbetsmarknadsstödet, som träder i kraft från början av år 2015, samt utvidgandet av kommunernas, FPA:s och TE-centralernas gemensamma servicecenter för arbetskraft till hela landet. Det är klart att målen inte kan nås med osthyveln utan med snabba och modiga strukturomvandlingar. Detta innebär nedskärningar i serviceutbudet och -kvaliteten. I Kristinestad har behovet att minska utgifterna/få mera tilläggsinkomster konstaterats vara ca 2 milj. euro/år. Eftersom staten skär ner statsandelarna kan de inte förväntas öka i större grad och då antalet arbetsföra i staden minskar är inte heller några större ökningar i skatteintäkterna i sikte. Lyckade åtgärder i utvecklingen av näringslivet kan efter en viss tid inverka positivt både på befolkningsstrukturen och skatteintäkterna och därför bör aktiviteterna inom näringslivet prioriteras. En annan prioritet är att sänka utgifterna genom att anpassa för serviceproduktionens resurser till befolkningsstrukturens behov. Personal Staden har 495 anställda som betjänar befolkningen i Kristinestad. Lönekostnaderna utgör ca 80 % av budgeten. Personalantalet har under de senaste åren ökat särskilt inom vård- och omsorgscentralen. De övriga centralernas personalantal har bibehållits nästan oförändrat. Samtidigt har befolkningsmängden i staden minskat med cirka 0,5-1 %/år ( personer/år). Personalantalet måste granskas med beaktande av de ekonomiska realiteterna och resurserna. Pensioneringar och bl.a. samarbetet med övriga myndigheter samt samkommuner och grannkommuner ska beaktas. En bestående nettominskning i kostnaderna kan fås genom att anpassa personalantalet. Med hjälp av kunskapskartläggningar säkerställer vi att den tysta kunskapen hos den som pensioneras överförs till efterträdaren och med hjälp av kartläggningen identifieras vilken information och vilka kunskaper som är viktiga för servicen och som vi inte klarar oss utan. Stadens ekonomi och kostnadshantering i framtiden Kristinestads Stad Budget

8 Stadens ekonomi och kostnadshantering i framtiden Staden har som målsättning att sköta serviceproduktionen så att det ger största möjliga inbesparing i driftsekonomin. Vård- och omsorgscentralens budget utgör 64 % och utbildningscentralens budget 1) Missförhållande mellan ökande utgifter och knappa inkomster. Kristinestads Stad Budget

9 16 % av hela budgeten. Från och med år 2009 har vård- och omsorgscentralen gjort många satsningar och investeringar vilka nu så småningom förväntas börja ge avkastning. Då strukturomvandlingar genomfördes år 2009 uppskattades inbesparingseffekten bli cirka 1 miljoner euro per år då förändringarna genomförts. Här bör beaktas att eftersom ekonomin då visade överskott godkändes undantagsvis några år med underskott uttryckligen för att genomföra nödvändiga reformer inom vård- och omsorgscentralen. Vi får inte glömma att även andra centraler genomfört enskilda personalarrangemang bland annat i samband med pensioneringar. Servicen finansieras huvudsakligen med skatteintäkter och statsandelar och problemet utgörs av underskottet i inkomstfinansieringen som inte kan täckas med skuld. Skatteinkomsten beräknas bli 22,1 milj. euro och statsandelarna till 19,4 milj. euro. Övriga inkomster beräknas bli 6,9 milj. euro. Inkomstskattesatsen kommer enligt beslut att höjas till 21. Fastighetsskatten höjs inte inför år Verksamhetsbidraget från föregående års 39,1 milj euro (4%) till 40,2 milj euro år Resultatet år 2014 är -0,3 milj. För investeringar lyfts lån till ett belopp om 7,6 milj. euro och tidigare lyfta lån amorteras med 4 milj. euro. Av tidigare lån finns i slutet av år 2013 kvar 23,3.milj. euro d.v.s euro/invånare. Underskottet år 2013 är ca 1 milj. euro och år 2014 cirka 2 milj euro, 283 euro/invånare. Eftersom kommunernas ekonomi ska vara i balans under planeringsperioden kan planen för täckande av underskottet inte vältras över på framtiden, utan beslut om hur underskottet ska täckas under planeringsperioden ska fattas i samband med budgeten De strukturella förnyelserna ska förverkligas utan dröjsmål. Såsom ovan konstaterats får staden tilläggsinkomster genom att utveckla näringslivet. Det är viktigt att stöda redan existerande företag, generationsväxlingar och skapa förutsättningar för nya företag och investeringar. Eventuella investeringar inom energibranschen och övriga investeringar i staden ökar också skatteinkomsterna. Skattebasen stärks sannolikt i framtiden även av att fastighetsskatten utvecklas. Centralernas gemensamma målsättning - invånarnas välfärd och bättre förutsättningar för näringarna Ett hälsofrämjande, förutseende arbete är en investering i framtiden. I välfärdsberättelsen och övriga dokument som styr verksamheten ingår de viktigaste målsättningarna för stadens verksamhet: konstaterade svagheter åtgärdas och styrkefaktorerna upprätthålls. De olika yrkesgruppernas uppfattningar om främjande av hälsa och välfärd har närmat sig varandra; det har blivit klart att det inte är en sak som enbart gäller vård- och omsorgscentralen. Arbetsgruppen som koordinerar välfärden har valt de viktigaste utvecklingspunkterna till centralernas planer. På detta sätt kan staden säkerställa att det hälsofrämjande arbetet verkställs och att servicesystemet motsvarar invånarnas behov på bästa möjliga sätt. Vård- och omsorgscentralen kompletterade målsättningarna för välfärden för åren med följande åtgärder: 1. Utvecklingen av 2) Bland annat investeringar i grundrenoveringar, ökade personalresurser, minskning av antalet institutionsplatser, åtgärder för att göra det möjligt för äldre att bo hemma, ökat hemvårdsstöd, centralernas förutseende och förebyggande arbetssätt samt utveckl ing av personalens kunnande. 3) Cirka 20 % av klienterna står för cirka 80 % av utgifterna. 4) Stadsfullmäktige godkände i november 2013 välfärdsberättelsen I berättelsens åtgärdsdel ingår en lista på stadens centrala målsättningar då det gäller att upprätthålla och förbättra invånarnas välfärd och hälsa. Kristinestads Stad Budget

10 seniorrådgivningen fortsätter, 2. Det förebyggande arbetet fortsätter genom att utveckla rehabiliterande hemvård, 3. Det förebyggande arbetet med familjer fortsätter. - Samkommunen K5 har en egen välfärdskoordinator, regional välfärdsarbetsgrupp och regionalt välfärdsprogram. De äldres anhöriga och tredje sektorn är ett värdefullt stöd som bör beaktas i vårdkedjan. Här kan konstateras att alla pensi onärer inte bara förväntar sig tjänster. Pensionärer som är mera utbildade än tidigare och som tar ansvar för sitt eget liv är också en resurs för samhället. Detta underlättar för sin del finansieringstrycket och andra behov som åldrandet för med sig. Statens ekonomiska styrning tyder på att människorna förväntas ta större ansvar för sig själva och sin hälsa jämfört med tidigare. En kultur där människorna bryr sig om varandra kan öka i en atmosfär av gemenskap. Det har blivit allmänt känt att användningen av idrotts-, kultur- och övriga fritidstjänster ökar invånarnas aktivitet och inverkar positivt på invånarnas välfärd och stävjar ökningen av kostnaderna som förorsakas av korrigerande åtgärder. Bildnings- och fritidscentralen har beslutat om följande verksamhetsformer för att främja invånarnas välfärd: 1. Kurser, föreläsningar och projekt, 2. Verksamheten i simhallen och idrottshallarna för olika åldersgrupper och aktivitetsgrupper samt 3. Invånarnas möjligheter till inflytande och delaktighet. Utbildningscentralens verksamhetsformer för främjande av välfärden är: 1. Företagsfostran, 2. Antimobbningsmodellen (KiVaskola), 3. Effektivt samarbete mellan skolan och hemmet samt 4. Att orka i arbetet. Centralen poängterar elevvårdsresursernas betydelse. Det viktiga i utbildningscentralens verksamhet är en bra undervisning i tidsenliga utrymmen. I samband med renovering av skolorna ska man övergå från fasta verksamhetspunkter till undervisningsmiljöer av nya typer (t.ex. flexibla grupparbetsutrymmen för undervisningen). Datatekniken ska utnyttjas mycket bättre än nu och skolorna ska också i övrigt anpassas bättre till det omgivande samhället. Se framtidsutskottets rapport Uusi oppiminen, Elevantalet i Kristinestad har minskat kraftigt och kommer att minska ytterligare. Betydande resurser har prioriterats att an vändas till skolornas fastighetskostnader och till nästan samma antal lärare som tidigare. Dessutom har antalet skolgångsbiträden ök at. Skolnätet har inte anpassats i realtid utan med en fördröjning på cirka fem år. Interna hyror tas i bruk Tekniska centralens verksamhetsformer för främjande av välfärden är 1. Förbättrad trivsel för invånarna, attraktivt utbud av bostäder och sommarstugetomter, kolonilotter, byggande av infrastruktur, 2. Sysselsättning av arbetssökande inom grönområden och skogen under ledning av en arbetshandledare som anställts för ändamålet, 3. Målinriktat samarbete mellan beslutsfattare och tjänstemän. Förvaltningscentralens verksamhetsformer för främjande av välfärden är: 1. Uppsökande ungdomsarbete och genomförande av sysselsättningsprogrammet, 2. Reparationsunderstöd för åldringar (ARA) och möjligheter för äldre att röra sig, 3. Ändamålsen liga och hälsosamma arbetsutrymmen för personalen. Under ledning av förvaltningscentralen kartläggs fram till slutet av år 2013 möjligheterna att rationalisera stadens administrativa uppgifter. Kristinestads Stad Budget

11 Målen kan nås med nytänkande, genom att förutse servicebehovet och personalresurserna, fatta nödvändiga beslut och verkställa dem. Riitta El-Nemr Stadsdirektör Kristinestads Stad Budget

12 2.2 Budgeterad Finansieringskalkyl Staden Vattenverket S + V Budgeterad finansieringskalkyl Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter Investeringar Invest. i anläggningstillgångar Inkomster 0 0 Statsandelar Kassaström för ordinarie verksamhet och investeringar Finansieringens kassaström Förändringar i utlåning Ökning av långivning Minskning av långivning Förändring i lånestock Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i bet.beredskap Finansieringens nettokassaström Förändring i kassamedel ) Poster mellan staden och vattenverket har eliminerats Kristinestads Stad Budget

13 Finansieringskalkyl Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Investeringarnas finansieringsandel Försäljning av anläggningstillgångar Kassaström för ordinarie verksamhet och investeringar Finansieringens kassaström Förändringar i utlåning Ökning av långivning Minskning av långivning Förändring i lånestock Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i bet.beredskap Finansieringens nettokassaström Förändring i kassamedel Kristinestads Stad Budget

14 1) Planeårens belopp inte uppdaterade Kristinestads Stad Budget

15 3. DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN FÖR ÅR 2013 SAMT PLAN FÖR DRIFTSHUSHÅLLNINGEN Direktiv för verkställandet av budgeten Resultatområdets anslag för bruttoutgifterna får med undantag av vård- och omsorgsnämnden inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande om det inte är fråga om en överskridning av personalkostnaderna, som betingas av personalarrangemang, för vilka erhålls ersättningar, som bokförs som socialinkomst. Stadsfullmäktiges godkännande bör även inhämtas i det fall, att det budgeterade nettoresultatet inom resultatområdet inte nås på grund av att inkomsterna blir mindre än beräknat. Över- och underskridningar av resultatenheternas anslag skall behandlas i ifrågavarande nämnd/organ även om resultatområdets ram uppfylles. 2. Om godkännande och ändringar av dispositionsplanen för resultatenheterna besluter resp. verksamhetsorgan. Då tjänsteinnehavare besluter om ändring av dispositionsplanen skall däröver uppgöras beslutsförteckning för uppföljningen. 3. Anslagen för olika projekt inom investeringsdelen får inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande. 4. Verksamhetsorganet bör vid förverkligandet av budgeten följa de motiveringar och målsättningar, som stadsfullmäktige har god-känt. 5. Verksamhetsorganet får inte anvisa anslag under budgetåret för inledande av verksamhet eller utvidgande av service, som inte ingår i budgeten. 6. Verksamhetsorganen bör kontinuerligt omvärdera service-behovet och sätten att producera service samt aktivt söka metoder för att förbättra kvaliteten och öka kostnads-effektiviteten. 7. Inkomsterna bör uppbäras snabbt efter tillkomsten av faktureringsgrund. Inköpsfakturorna betalas först den sista betalningsdagen för att minimera finansieringskostnaderna. 8. För att verksamhetsorganen skall kunna ansvara för sin verksamhet och ekonomi bör uppföljningen ägnas speciell uppmärksamhet. Enligt de av stadsfullmäktige godkända anvisningarna för Kristinestads interna kontroll sker rapportering av budgetens förverkligande tre gånger per år: 31.3, 30.6, 30.9 samt 31.12, som i praktiken är bokslutet. Rapporterna behandlas i ansvarig nämnd och meddelas för kännedom till stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Rapporterna sammanställs av förvaltningscentralen, som bör ha huvudansvarsområdenas rapporter senast den 15 i följande månad. I rapporterna bör framläggas åtgärdsförslag för nödvändiga justeringar och ändringar. Kristinestads Stad Budget

16 8. För att verksamhetsorganen skall kunna ansvara för sin verksamhet och ekonomi bör uppföljningen ägnas speciell uppmärksamhet. Enligt de av stadsfullmäktige godkända anvisningarna för Kristinestads interna kontroll sker rapportering av budgetens förverkligande tre gånger per år: 31.3, 30.6, 30.9 samt 31.12, som i praktiken är bokslutet. Rapporterna behandlas i ansvarig nämnd och meddelas för kännedom till stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Rapporterna sammanställs av förvaltningscentralen, som bör ha huvudansvarsområdenas rapporter senast den 15 i följande månad. I rapporterna bör framläggas åtgärdsförslag för nödvändiga justeringar och ändringar. Kristinestads Stad Budget

17 3.2 Förvaltningscentralen FÖRVALTNINGSCENTRALEN SAMMANLAGT Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster , , , , , ,00 Verksamhetsutgifter , , , , , ,00 Netto , , , , , ,00 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare Huvudansvarsområdet Resultatområde CENTRALVALNÄMNDEN 101 CENTRALVALNÄMNDEN Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster ,60 0, , ,00 0,00 0,00 Verksamhetsutgifter ,71 0, , , ,00 0,00 Netto ,11 0, , , ,00 0,00 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Kristinestads Stad Budget

18 EU-val hålls st allmänna förhandsröstningsställen. Elektroniskt rösträttsregister i röstningsområdena Kristinestad (001) samt Lappfjärd (007). Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i anslagsbehov; euro netto netto netto netto netto (+ = ökning; - = minskning) Övrigt Två val Inga val EU-val Riksdagsval Kommunalval Inga val Huvudansvarsområdet Resultatområde REVISIONSNÄMNDEN 505 REVISIONSNÄMNDEN Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetsutgifter , , , , , ,00 Netto , , , , , ,00 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Kristinestads Stad Budget

19 Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen samt ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om. Nämnden bedömer huruvida de mål för verksamheten och ekonomin, som stadsfullmäktige har satt upp, har nåtts i stadens egen verksamhet och i kommunkoncernen. Revisionsnämnden skall se till att granskningen av staden och dess dottersamfund samordnas. Revisionsnämndens utvärderingsplan för åren har godkänts. Revisionsnämnden följer genomförandet av revisorns granskningsplan. Revisionsnämndens utvärderingsarbete utförs enligt utvärderingsplanen. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i anslagsbehov minskning 7900 Övrigt Två nämnder arbetar samtidigt första halvåret Huvudansvarsområdet Resultatområde Stadsstyrelsen 510 STADSFULLMÄKTIGE Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster 0, , , , , ,00 Verksamhetsutgifter , , , , , ,00 Netto , , , , , ,00 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal 1 /enhet Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Kristinestads Stad Budget

20 Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Kristinestad Så här ska det bli: Ett ställe som erbjuder livskvalitet och mångfald i sättet att leva, lika rofullt som dynamiskt när gammalt möter nytt. Trähusidyllen i Gamla stan, Finlands bäst bevarade stormaktstida småstad med rutplan, har status av finländskt kulturarv och finns på Unescos världsarvslista. Invånarantalet närmar sig Antalet arbetsplatser har under de senaste tio åren ökat med 10 procent. Hur kommer vi dit? Med hjälp av vår egen viljekraft, optimism, kreativitet och aktivitet förädlar vi livskvaliteten och mångfalden i stan. Vi gör det genom att: - Utveckla Det goda livet ;- Utveckla och skapa nya lokala företag;- Utveckla vård och omsorg;- Utveckla skola och utbildning; - Utveckla näringslivet. * Ge äldrerådet ökade befogenheter och inflytande. * Bilda ett barnfamiljeråd. * Barnfamiljerna beaktas i det kommunala beslutsfattandet. * Staden planerar en trivsam stadsdel i stil med Gamla stan på Grannasudden. * Planera bostadsområden som tar hänsyn till barnfamiljernas behov. * Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. * Fortsätta Kristinestadsforum som främjar förverkligandet av denna strategi, samt ger förslag till och idéer om hur invånarna kan utveckla Kristinestad. * Kristinestad 2020 samt välfärdsberättelsen integreras i verksamheten och målsättningar. Dokumenten fungerar som rättesnöre för de kommunala verkens verksamhet. De pågående detaljplaneändringarna godkänns i stadsfullmäktige. Revideringsbehovet av delgeneralplanen för centrumområdet granskas. Detaljplaneringen av Grannasudden förs vidare. Detaljplaneringen av egnahemsområdena längs Skatavägen påbörjas. Godkänns principerna för hur de utarrenderade sommarstugetomterna kan inlösas av arrendetagarna och stadsfullmäktige fastställer inlösningspriserna och inlösningsvillkoren. Kristinestadsforum främjar samspelet mellan de olika stadsdelarna och bidrar till att förankra och förverkliga strategin. Strategidokumentets uppdatering inleds. Av disp.anslaget beviljas ett bidrag om euro för lilla parlamentet. Kristinestads Stad Budget

21 Huvudansvarsområdet Resultatområde Stadsstyrelsen 503 STADSSTYRELSEN Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster 97,56 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetsutgifter , , , , , ,00 Netto , , , , , ,00 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal 1 /enhet Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar * Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. * Motverka utflyttning och stimulera inflyttning. Effektiverad marknadsföring av egnahemstomter sker via en nyskapad webplats. * Effektiverad försäljning av villaarrendetomterna i enlighet med de av stadsfullmäktige godkända principerna. Webplatsen färdigställs i samråde med näringslivscentralen. * Välkomna inflyttade genom att snabbt ge dem nödvändig och nyttig information om den lokala servicen och andra lokala angelägenheter. Alla nyinflyttade får ett inflyttningspaket. Kristinestads Stad Budget

22 * Satsa på baslivsnärningarna. Etablera Kristinestad som Finlands potatisstad och nationellt centrum för forskning i potatis. Satsa på att förädla potatisen. * Sysselsätt ungdomen med hjälp av sommarjobbssedeln. För ungdomarnas Sommarjobbsedel 2014 har reserverats euro. Finansiering styrs till projekt som stöder baslivsnäringarna samt potatisforskning. Sommarjobbsedel utdelas senast åt ungdomarna. Kristinestads personalstrategi följs. Personalstrategins åtgärdsprogram uppdateras och förverkligas. Kommunkoncernens styrning. Mål för koncernen. Målen uppgörs tillsammans med dottersamfunden i enlighet med konerndirektiven Kommunstruktursutredningar görs under året. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i årsverk (+ = ökning; - = minskning) Förändring i anslagsbehov (+ = ökning; - = minskning) Övrigt Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen Stadsstyrelsen 540 ALLMÄN FÖRVALTNING Förvaltning Övrig förvaltning Bokslutsposter Upprätthållande av arbetsförmågan Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster , , , , , ,00 Verksamhetsutgifter , , , , , ,00 Netto , , , , , ,00 Kristinestads Stad Budget

23 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar * Välkomna inflyttade genom att snabbt ge dem nödvändig och nyttig information om den lokala servicen och andra lokala angelägenheter. En nyinflyttad skall få inflyttningsinformationspaket. * De behöriga iståndsätter skyltningen vid riksåttan. Låt en jättepotatis pryda var och en infart. * Samarbeta med grannkommunerna på sätt som gagnar båda parterna. Stadens hemsidor uppdateras i samråd med Cittaslow-projektet och näringslivscentralen. Inom ramen för strukturomvandlingsprocessen och även separata beslut utreds olika regionala samarbetsmöjligheter och modeller gällande bl.a. upphandling, men även i fråga om olika stödfunktioner (ekonomi, personalförvaltning o.s.v.). Reklamskyltarna vid riksvägen och längs infarten hålls uppdaterade. Under kostnadsstället Bokföringsposter antecknas euro som försäljningsvinster. Effektiverad marknadsföring av bostadstomter via olika medier och nya metoder. Kristinestads Stad Budget

24 Ett gemensamt anslag för stadens hela TYKY-verksamhet, företagshälso- och sjukvård samt arbetarskydd. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i årsverk (+ = -0,4 ökning; - = minskning) Förändring i anslagsbehov (+ = ökning; - = minskning) Övrigt Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen Stadsstyrelsen 520 NÄRINGSFUNKTION Näringsombudsmannen Turism Job_Center/ Vuxen Job Center/ Unga Uppsökande ungdomsarbete Projekt Kristinestad en småstad med Cittaslow -status Leaderprojekt Cittaslow Ekonomi Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetsinkomster , , , , , ,00 Verksamhetsutgifter , , , , , ,00 Netto , , , , , ,00 Nyckeltal /Invånare Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Kristinestads Stad Budget

25 Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar * Utveckla näringslivssamarbete med grannstäderna och -kommunerna. * Tala på en gemensam hemsida om tjänster som finns att få i Kristinestad. Näringslivstjänsterna och turism ges som köptjänst av dottersamfundet Ab Kristinestads näringslivscentral Kristiinankaupungin elinkeinokeskus Oy. För ändamålet har år 2014 reserverats euro. Webplatserna som stöder handeln och turismen uppdateras under året. * Säkra campingplatsens konkurrenskraft. * Ingrip i och undanskaffa den tysta nöden innan ungdomarna faller igenom. Projektet Uppsökande ungdomsarbete pågår till JobCenter projekten fortsätter som regionala projekt med målsättningen att öka deltagarnas beredskap att planera sin yrkes- eller studiekarriär med hjälp av individuell handledning och arbetsträning, genom att förebygga att unga marginaliseras och för att ingripa då utslagning skett. Vid beslut om kommunal medfinansiering i projekt skall i mån av möjlighet beaktas de regionala målsättningarna (energi, företagsamhet och IKT) Anslag reserveras för medverkan i programmet för landsbygdsutveckling Leader Kristinestads Stad Budget

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2014-2016 GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.12.2012 67 Innehållsförteckning Innehåll sida 3 Förord sida 5 1. Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 6 2. Ekonomiska grunder sida 7

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN STADSFULLMÄKTIGE 2011

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN STADSFULLMÄKTIGE 2011 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2013-2015 STADSFULLMÄKTIGE 2011 Innehållsförteckning Innehåll sida 3 Förord sida 5 1. Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 7 2. Ekonomiska grunder sida 8 2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012

KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012 KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012 STADSFULLMÄKTIGE 2013 Kristinestads stad Bokslut 2012 3 Innehåll Innehållsförteckning 1. Inledning sida 5 2. Bokslut och verksamhetsberättelse enligt KL och BFL

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,

Läs mer

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område 1 (5) Grundtrygghetsnämndens instruktion Godkänd av stadsfullmäktige 3 / 21.1.2014 1 Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé är, att utveckla förhållandena

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet Projektbeskrivning Projektet Trygghet i hemmet dygnet runt startade i augusti 2010. Det tvååriga projektet är Kristinestads eget med Österbottens Förbund som delfinansiär. Projektets huvudsakliga målgrupp

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Motioner till partidagen 2016

Motioner till partidagen 2016 Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga, Sjukvård och omsorg och Äldreomsorg Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Vad innebär valfriheten för mig?

Vad innebär valfriheten för mig? Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen: 1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015 Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer