BUDGET 2012 EKONOMIPLAN STADSFULLMÄKTIGE 2011

Transkript

1 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN STADSFULLMÄKTIGE 2011

2 Innehållsförteckning Innehåll sida 3 Förord sida 5 1. Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 7 2. Ekonomiska grunder sida Stadsdirektörens översikt sida Finansieringskalkyl 2012 sida Driftshushållningsdelen för år 2012 samt plan för sida 13 driftshushållningen Direktiv för verkställandet av budgeten 2012 sida Förvaltningscentralen sida Vård- och omsorgscentralen sida Utbildningscentralen sida Bildnings- och fritidscentralen sida Tekniska centralen sida Investeringsdelen för år 2012 samt plan för sida 63 investeringar Den budgeterade resultaträkningen 2012 sida Budgetmålsättningar gällande affärsverket KRS- sida 71 Vatten Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

3 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

4 FÖRORD Budgetens dispositionsplaner har av förvaltningarna uppgjorts på kostnadsställenivå. I budgetdokumentet redovisas utgifter och inkomster på resultatområdesnivå. Den nuvarande kontoplanen togs i bruk 2010 och har reviderats för Stadsfullmäktige godkänner anslagen på resultatområdesnivå. Enligt 65 i Kommunlagen skall kommunen uppgöra en ekonomiplan för minst tre år sålunda att budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen skall vara i balans under en planeperiod på högst fyra år. Budgeten och ekonomiplanen för är uppgjord i hela euro. I anslutning till budgeten finns i kapitel 2 de ekonomiska utgångspunkterna samt balanseringen av ekonomin under planeperioden samt den budgeterade finansierings-kalkylen. Kapitel 5 innehåller den budgeterade resultaträkningen. Som bilaga finns även kontoplan för budgeten samt affärsverket Krs Vattens budget och investeringsplan. Kristinestad, november 2011 Stadskansliet Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

5 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

6 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM KRISTINESTAD Grundat: 1649 Invånarantal: 7157 ( ) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Näringsstruktur: Arbetsplatser 2007 (2000) (1995) Jord- och skogsbruk 14,3 % (14,0) (16,7) Industri 19,0 % (25,6) (22,7) Privata tjänster 33,8 % (28,5) (28,8) Samh. tjänster 31,9 % (30,2) (29,6) Okänd 1,3 % (1,7) (2,2) Största arbetsgivare: Kristinestads stad, 448 anställda. Arbetslöshetsgrad: 6,1 % i oktober 2010 (8,0 % i oktober 2009) 7,9 % (2009), 5,5 % (2008), 5,8 % (2007), 7,5% (2006), 8,0 % (2005), 7,3 % (2004), 11,4 % (1997), 15,6 % (1993), 4,1 % (1990) Inkomstskatteprocent: Skatteinkomster: Långfristiga lån: Årsbidrag: 20,0 % från ,5 % från ,2 milj. euro 10,6 milj. euro (1 465 euro per inv.) och 13,75 milj. euro (1 879 euro per invånare) , 7254 inv.) 15,05 milj. euro (3102 euro per invånare) Det budgeterade årsbidraget år 2012 är euro. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

7 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan EKONOMISKA GRUNDER 2.1. Stadsdirektörens översikt för Ansvarsfull utveckling Kristinestad har i likhet med de övriga kommunerna i Finland under hösten gjort upp förslag till budget för 2012 under osäkra förhållanden då nedskärningen i kommunernas statsandelar och minskningarna i samfundsbeskattningen belastar kommunernas ekonomi. Statens åtgärder beror på balanseringen av den offentliga ekonomin. I Kristinestad ökar statsandelarna dock år 2012 till följd av den ökande andelen äldre, men man bör komma ihåg att en äldre åldersstruktur i sin tur belastar hälsovården allt mera i framtiden. - Om den ekonomiska krisen i Europa förvärras, är det nödvändigt att också förbereda sig på statens anpassningsåtgärder. Under åren investerar staden betydande summor framför allt i att ändra anstaltsvården så att vården blir mera öppenvårdsbetonad, vilket är positivt ur klienternas synvinkel och senare också kommer att påverka kostnadsstrukturen i positiv riktning. Tack vare investeringarna kan kostnadsökningen kontrolleras under kommande år, vilket i sin tur gör att stadens ekonomi kan hållas på en stabil grund under en längre tidsperiod. Personalen inom vård- och omsorgssektorn ökar med 16 personer år Övergången till öppenvårdsbaserad verksamhet och den personalökning detta medför (t.ex. Akutteamen) minskar räkningen för den korrigerande vården. Vård- och omsorgssektorn får i och med de nya satsningarna i uppgift att från och med år 2012 målmedvetet minska specialsjukvårdens kostnader. Redan efter ett år kan satsningarnas kvalitativa, kvantitativa och kostnadseffekter bedömas första gången, dvs. vad de nya satsningarna börjar åstadkomma. Insikten om effekterna stöder planeringen och ledningen av verksamheten samt beslutsfattandet. Befolkningsminskningen inverkar negativt på utvecklingen och beror till stor del på att mortaliteten är större än nativiteten. År 2011 minskade invånarantalet med ca 85 personer och var i november personer. Enligt stadens strategi 2020 är målsättningen 8000 invånare. Färre invånare i kombination med en åldrande befolkning gör det ännu svårare att upprätthålla servicestrukturer och en god service, och det går inte att undvika förändringar som anpassar servicen till åldersgruppernas behov. Det viktigaste är att det finns ett stabilt utbud på service för kommuninvånarna och att detta utvecklas på basen av klienternas behov. Attraktionsfaktorerna för framåt Under år 2011 har staden inlett flera förnyelser och projekt som kommer att förbättra verksamhetsförutsättningarna i framtiden. Ett sådant är t.ex. att stärka och koncentrera näringslivscentralens, turismens och Cittaslow-byråns verksamhet under samma tak till ett effektivt front-office och utvecklingsenhet som betjänar företagare, turister och invånare. Dessutom kan nämnas investeringarna i hälsocampuset och de strukturella förändringarna för att förnya vårdoch omsorgssektorns service. Dessa inverkar positivt på stadens image, gör hälsocampuset mera attraktivt i personalens ögon och kommer därmed att underlätta rekryteringen i framtiden och gör att tjänster i mån av resurser också kan säljas åt utomstående. Cittaslow-statusen bearbetas och utnyttjas maximalt med målsättningen att göra staden ännu mera trivsam för invånarna och bl.a. öka antalet besökare, vilket sysselsätter turistnäringen och ökar möjligheterna att utveckla näringen. Även energibolagens vindkraftsprojekt medför, om de förverkligas, sysselsättning och aktivitet till staden särskilt i byggnadsskedet, men även med tanke på underhåll och service, och därför är utbildningen av servicepersonal intressant. - Byråkratin har försenat energibolagens investeringsbeslut. Statsandelarna för basservicen minskar tillfälligt med 631 milj. euro per år fram till år 2015, dvs. totalt 2,6 miljarder euro på fyra år. Det täcker social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Kommunerna beslutar själva hur statsandelarna och minskningen av dessa riktas.

8 Stadens ekonomi och stävjande av kostnaderna i framtiden Staden Kristinestad har som målsättning att ordna serviceproduktionen enligt principen on närservice så effektivt och driftsekonomiskt fördelaktigt som möjligt. Detta uppnås genom att under åren göra exceptionellt stora investeringar och satsningar för att göra det möjligt att hålla stadens ekonomi på en sund grund under planeperioden, även om skuldbördan ökar tillfälligt. Man bör komma ihåg att i början av år 2011 var överskottet 2,4 milj. euro. Servicen finansieras till stor del med skatteinkomster och statsandelar. Skatteinkomsten beräknas bli 22,16 milj. euro och statsandelarna 18,5 milj. euro. Övriga inkomster beräknas till 7,9 milj. euro. Inkomstskattesatsen ska enligt beslut bibehållas på 20 %. Fastighetsskattesatsen höjs. Verksamhetsbidraget (staden och vattenverket sammanlagd) är 39,0 milj. euro, ökningen från föregående år är euro dvs. 4,3 %. Resultatet år 2012 uppvisar ett underskott om euro. För investeringar lyfts lån till ett belopp om 6,1 milj. euro och tidigare lyfta lån amorteras med 3,38 milj. euro. Av tidigare lån finns i slutet av år 2011 kvar 13,75 milj. euro (1879 /inv.). Stadens kostnader kan i fortsättningen hanteras på följande sätt: Vård- och omsorgscentralens service förnyas så att ökningen av specialsjukvårdens kostnader i framtiden kan stävjas. Satsningarna och investeringarna i vården och omsorgen under år kommer att betala tillbaka sig under kommande år så att inbesparingseffekten (= stävjad kostnadsökning) blir ca 1 milj. euro i året. Enligt nya rekommendationer ska kommunerna förhandsbedöma effekterna av besluten, dvs. på förhand jämföra effekterna av olika tillämpningar i praktiken: t.ex. vilka är effekterna om ett planerat projekt inte genomförs. 2 Anställd under vård- och omsorgscentralen. I detta sammanhang bör noteras att kommunerna har ansvar för unga och personer som är svåra att sysselsätta. Den uppsökande ungdomsverksamheten söker upp unga som riskerar at marginaliseras. Dessutom arbetar Jobbcenter och handledaren 2 som anställts för aktivering av arbetslösa var för sig och tillsammans för att ingen ska lämna hemma. I statsbudgeten är de två största sysselsättningspunkterna kommunförsöket och de ungas samhällsgaranti som träder i kraft år Inom utbildningssektorn anpassas person- och utrymmesresurserna till det verkliga elevantalet. Det viktigaste är ju att eleverna får undervisning av hög kvalitet. Elevantalet kommer att sjunka kraftigt under planeperioden. Då flera skolors (ca 2/3) kapacitet redan nu inte används fullt ut har stadsdirektören föreslagit att en utredning görs om hur skolfastigheternas användning kan effektiveras samt i olika sammanhang föreslagit åtgärder för att öka samarbetet. I detta sammanhang kan nämnas att staten år 2012 beviljar endast 5 milj. euro i nytt statsunderstöd för skolbyggnadsprojekt, medan den största delen av anslaget, 52 milj. euro, riktas till statsandelar och - understöd för redan tidigare beviljade projekt som efterfinansiering 4. Inom tekniska sektorn kommer kostnadsökningen i fortsättningen att stävjas av bl.a. energieffektivitetsåtgärder, centraliserad fastighetsskötsel och fjärrvärme. Energieffektivitetsavtalet är en del av energiprogrammet. De summor som investeras i energisaneringen och effektivering av energianvändningen betalar snabbt tillbaka sig, dessutom utgör de grön ekonomi och medverkar till att förhindra klimatförändringen. Bildnings- och fritidssektorn (3 % av budgeten): Stadsfullmäktige beslöt i samband med budgetmötet att nämnden ser över tjänstestrukturerna inom resultatområdena 8015 Museiväsendet, 8020 Kulturväsendet och 8040 Idrotts- och ungdomsarbetet. Kravet 3 För varje person under 25 år och varje nyutexaminerad som inte fyllt 30 år erbjuds ett jobb eller en praktik-, studie-, arbetsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från arbetslöshetens början. 4 Under regeringsperioden minskas anslagen för skolbyggnadsprojekt med totalt 20,3 milj. euro. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

9 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan på inbesparing ströks. Sektorns årsverken minskar med ett från år 2011 till I konkurrensen med grannkommunerna om återflyttare och nya invånare blir trivseln allt viktigare. Det är inte förnuftigt att avstå från service som stärker kommuninvånarnas trivsel och välbefinnande samt stadens attraktionskraft. Förvaltningscentralens personal har minskat under det senaste året med 1,5 personer. Stadens jurist, som inledde arbetet i januari 2011, fungerar som juridisk sakkunnig för hela kommunkoncernen och bl.a. som sekreterare i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Staden köper näringslivstjänsterna av stadens näringslivsbolag och bolagets verksamhetsförutsättningar stärks. Ifall staten ändå med sina åtgärder tvingar kommunerna till sammanslagningar, måste Kristinestad tillsammans med intresserade kommuner förbereda sig på tiden efter reformen och bygga upp en innovativ framtidsmodell som tryggar närservice av hög kvalitet och närdemokrati. Kristinestad Riitta El-Nemr stadsdirektör Verksamhetens effektivitet och produktivitet förbättras 5 internt genom att utveckla samarbetet mellan sektorerna. Då förändringar genomförs förutsätts förnyelse av alla serviceproduktionsstrukturer. En målsättning är att målmedvetet öka inkomsterna. Kristinestad på Finlands kommunkarta Då budgeten uppgörs är det känt att regeringen kommer att främja en stabil och hållbar kommunal ekonomi genom att genomföra en riksomfattande kommunreform där målet är kommuner som omfattar pendlingsregioner. Kommunstrukturen utreds i hela landet enligt samma grundmönster 6. Information om tidtabell och lösningar ges åt kommunerna i slutet av år Hittills har Kristinestads ståndpunkt varit att förbli en självständig kommun och detta har varit möjligt tack vare samarbete och en kontrollerad ekonomi. Detta lyckas även i fortsättningen men förutsätter flexibilitet att effektivare producera service, anpassa servicestrukturerna till olika åldersgruppers behov och lyckade näringslivsåtgärder inkl. skapande av arbetsplatser. I fortsättningen blir ett inspirerande samarbete med intressentgrupper och kommunpartner allt viktigare. 5 Bl.a. nya AKTA och TES-avtal erbjuder nya redskap för detta. 6 Mätare för den kommunala och lokala ekonomin är skatteinkomster, skattesats, statsandelar, skuldbörda, förändringen i invånarantal, försörjningskvot, arbetslöshet och arbetsplatssufficiens.

10 2.2 Budgeterad Finansieringskalkyl Staden Vattenverket S + V Budgeterad finansieringskalkyl Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter Investeringar Invest. i anläggningstillgångar Inkomster Statsandelar Kassaström för ordinarie verksamhet och investeringar Finansieringens kassaström Förändringar i utlåning Ökning av långivning Minskning av långivning Förändring i lånestock Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i bet.beredskap Finansieringens nettokassaström Förändring i kassamedel Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

11 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Finansieringskalkyl Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Investeringarnas finansieringsandel Försäljning av anläggningstillgångar Kassaström för ordinarie verksamhet och investeringar Finansieringens kassaström Förändringar i utlåning Ökning av långivning Minskning av långivning Förändring i lånestock Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i bet.beredskap Finansieringens nettokassaström Förändring i kassamedel

12 3. DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN FÖR ÅR 2012 SAMT PLAN FÖR DRIFTSHUSHÅLLNINGEN Direktiv för verkställandet av budgeten Resultatområdets anslag för bruttoutgifterna får med undantag av vård- och omsorgsnämnden inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande om det inte är fråga om en överskridning av personalkostnaderna, som betingas av personalarrangemang, för vilka erhålls ersättningar, som bokförs som socialinkomst. Stadsfullmäktiges godkännande bör även inhämtas i det fall, att det budgeterade nettoresultatet inom resultatområdet inte nås på grund av att inkomsterna blir mindre än beräknat. Över- och underskridningar av resultatenheternas anslag skall behandlas i ifrågavarande nämnd/organ även om resultatområdets ram uppfylles. 2. Om godkännande och ändringar av dispositionsplanen för resultatenheterna besluter resp. verksamhetsorgan. Då tjänsteinnehavare besluter om ändring av dispositionsplanen skall däröver uppgöras beslutsförteckning för uppföljningen. 7. Inkomsterna bör uppbäras snabbt efter tillkomsten av faktureringsgrund. Inköpsfakturorna betalas först den sista betalningsdagen för att minimera finansieringskostnaderna. 8. För att verksamhetsorganen skall kunna ansvara för sin verksamhet och ekonomi bör uppföljningen ägnas speciell uppmärksamhet. Enligt de av stadsfullmäktige godkända anvisningarna för Kristinestads interna kontroll sker rapportering av budgetens förverkligande tre gånger per år: 31.3, 30.6, 30.9 samt 31.12, som i praktiken är bokslutet. Rapporterna behandlas i ansvarig nämnd och meddelas för kännedom till stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Rapporterna sammanställs av förvaltningscentralen, som bör ha huvudansvarsområdenas rapporter senast den 15 i följande månad. I rapporterna bör framläggas åtgärdsförslag för nödvändiga justeringar och ändringar. 3. Anslagen för olika projekt inom investeringsdelen får inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande. 4. Verksamhetsorganet bör vid förverkligandet av budgeten följa de motiveringar och målsättningar, som stadsfullmäktige har god-känt. 5. Verksamhetsorganet får inte anvisa anslag under budgetåret för inledande av verksamhet eller utvidgande av service, som inte ingår i budgeten. 6. Verksamhetsorganen bör kontinuerligt omvärdera service-behovet och sätten att producera service samt aktivt söka metoder för att förbättra kvaliteten och öka kostnads-effektiviteten. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

13 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Förvaltningscentralen Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare -266,43-287,97-264, Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen CENTRALVALNÄMNDEN 1010 Allmänna val Allmänna val Centralvalnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i centralvalnämnden Helge Nyström, Patrik Haapamäki, Sirkka Rajamäki, Raija Kärkkäinen, Per-Erik Nordman Verksamhetsinkomster 0, , , Verksamhetsutgifter -5, , , Netto -5, , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare 0,00-1,82-4,

14 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Operativa målsättningar - Centralvalnämnden Röstningsområdesindelningen Presidentval hålls granskas under året. Samtidigt ökas Kommunalval hålls förhandsröstningsmöjligheterna. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Nettoförändring i anslagsbehov; euro Övrigt Två val under året Inga val EU-val Riksdagsval Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 505 Revisionsnämnden Revisionsnämnden Revisionsnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i revisionsnämnden Leif Lundell, Bror Eriksson, Mia Häggblom, Tapio Saari, Kirsi Rantatalo Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0, Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare -2,82-3,35-4, Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

15 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Nämnden följer den fastställda Utvärderingsberättelse för år 2011 utvärderingsplanen för åren uppgörs inför stadsfullmäktiges behandling av bokslutet för Nämnden följer upp genomförandet av revisionen. Nämnden gör ett svarsbesök till Nyköping för att inhämta erfarenheter och idéer för utvärderingsarbetet. Nämnden förbereder upphandlingen av revisionstjänster inför mandatperioden Nämnden ger förslag till stadsfullmäktige huruvida bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i anslagsbehov tillägg euro Övrigt Två nämnder arbetar samtidigt första halvåret. Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 510 Stadsfullmäktige Stadsfullmäktige Verksamhetsinkomster 0, , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , ,

16 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Kristinestad Så här ska det Stadens beslutsorganisation ses över bli: Ett ställe som erbjuder livskvalitet inför mandatperioden och mångfald i sättet att leva, lika rofullt som dynamiskt när gammalt möter nytt. Trähusidyllen i Gamla stan, Finlands bäst bevarade stormaktstida småstad med rutplan, har status av finländskt kulturarv som vi tar till vara i utvecklingsarbetet. Invånarantalet närmar sig Antalet arbetsplatser har under de senaste tio åren ökat med 10 %. Hur kommer vi dit? Med hjälp av vår egen viljekraft, optimism, kreativitet och aktivitet förädlar vi livskvaliteten och mångfalden i stan. De pågående detaljplaneändringarna godkänns i stadsfullmäktige. Revideringsbehovet av delgeneralplanen för centrumområdet granskas. Principerna gällande förnyandet av villaarrendekontrakten godkänns under året. Detaljplaneringen av Grannasudden förs vidare. Detaljplaneringen av eganhemsområdena längs Skatavägen påbörjas. De utarrende sommarstugetomterna i Antila kan inlösas av arrendetagarna och stadsfullmäktige fastställer inlösningspriserna och inlösningsvillkoren. Kristinestadsforum främjar samspelet mellan de olika stadsdelarna och bidrar till att förankra och förverkliga strategin. Av disp.anslaget beviljas ett bidrag om euro för lilla parlamentet. Vi gör det genom att: - Utveckla Det goda livet ;- Utveckla och skapa nya lokala företag;- Utveckla vård och omsorg;- Utveckla skola och utbildning; - Utveckla turismen. Ge äldrerådet ökade befogenheter och inflytande. Bilda ett barn-familjeråd. Barnfamiljerna beaktas i det kommunala beslutsfattandet. Staden planerar en trivsam stadsdel i stil med Gamla stan på Grannasudden. Planera bostadsområden som tar hänsyn till barnfamiljernas behov. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

17 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Bilda Kristinestadsforum som främjar förverkligandet av denna strategi, samt ger förslag till och idéer om hur invånarna kan utveckla Kristinestad. Kommunalförvaltningen integrerar Kristinestad 2020 i sin verksamhet och sina målsättningar. Dokumentet fungerar som rättesnöre för de kommunala verkens verksamhet. Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 530 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Hans Nybond, Carina Storhannus, Mikael Perjus, Anna-Lena af Hällström, Sari-Milla Ingves, Hans Ingvesgård, Arvo Jaakkola, Tarja Nummela, Peder Sahl, Marianne Salo- Tuisku, Alexandra Teir Stadsdirektör Riitta El-Nemr Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0, Verksamhetsutgifter , , , Netto , , ,

18 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Motverka utflyttning och stimulera inflyttning. Effektiverad marknadsföring av egnahemstomter sker via en nyskapad webplats. Sommarjobbsedel ges åt 100 ungdomar. Effektiverad försäljning av villaarrendetomterna. Alla nyinflyttade får ett inflyttningspaket, som planerats inom ramen för Cittaslow-projektet. Välkomna inflyttade genom att snabbt ge dem nödvändig och nyttig information om den lokala servicen och andra lokala angelägenheter. Satsa på baslivsnärningarna. Etablera Kristinestad som Finlands potatisstad och nationellt centrum för forskning i potatis. Satsa på att förädla potatisen. Koncerndirektiven godkänns i januari Projektet Potato 2020 nystartas med en ny projektägare efter att finansieringen erhållits. Sommarjobbsedel utdelas senast åt ungdomarna. Personalstrategin bereds i samråd med personalen. Sysselsätta ungdomen med hjälp av sommarjobbssedeln. Effektiv koncernledning. Kristinestads personalstrategi uppdateras under året. Kommunkoncernens styrning. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Personalförändringar; årsverken -1 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

19 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 540 Allmän förvaltning Förvaltning, Övrig förvaltning, Bokslutsposter, Upprätthållande av arbetsförmåga Allmän förvaltning Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Stadsdirektör Riitta El-Nemr Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare -146,58-142,87-109, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Välkomna inflyttade genom att snabbt ge dem nödvändig och nyttig information om den lokala servicen och andra lokala angelägenheter. De behöriga iståndsätter skyltningen vid riksåttan. Låt en jättepotatis pryda var och en infart. Sända ut både en fullständig och senare en kortfattad version till varje hem som är lätt att snabbt studera och ta till sig, medan strategin i sin helhet finns på nätet. Sprida/marknadsföra strategin med hjälp av Kristinestadsmodellen, som Stadens hemsidor uppdateras i samråd med Cittaslow-projektet och näringslivscentralen. Marknadsförings- och kommunikationsarbetsgruppen uppgör den kortfattade versionen. Inom ramen för strukturomvandlingsprocessen och även separat utreds såsom i samarbetsdelegationen beslutats olika regionala samarbetsmöjligheter och modeller gällande bl.a. upphandling, men även i fråga om olika stödfunktioner (ekonomi, personalförvaltning o.s.v.). En nyinflyttad ska få inflyttningsinformationspaketet inom två veckor från det staden fått kännedom om inflyttningen. Reklamskyltarna vid riksvägen och längs infarten hålls uppdaterade. Under året publiceras 2-3 nyhetsbrev för invånarna. Effektiverad marknadsföring av bostadstomter via olika medier.

20 gör invånarna/hushållen så Under kostnadsstället tilltalade/beroende av dokumentet att Bokföringsposter antecknas det blir en vana att använda den. euro som försäljningsvinster. Samarbeta med grannkommunerna på sätt som gagnar båda parterna. Ett gemensamt anslag för stadens hela TYKY-verksamhet, företagshälsooch sjukvård samt arbetarskydd. Anslaget för rehabilitering är beräknat som lönekostnad för fem personers rehabilitering (TYK- eller ASLAK) under 14 dagar. Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 520 Näringsfunktion Näringombudsmannen, Turism, Job-Center/ Vuxna, Job-Center/ Unga, Uppsökande ungdomsarbete, Projekt Kristinestad en småstad med Cittaslow-status Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /Invånare -49,15-66,33-70, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Säkra att näringslivsbolaget får en Näringslivstjänsterna och turism ges Webplatserna som stöder handeln och kraftig start. Utveckla som köptjänst av dottersamfundet Ab turismen färdigställs under året. näringslivssamarbete med Kristinestads näringslivscentral grannstäderna och -kommunerna. Kristiinankaupungin elinkeinokeskus Effektiverade aktiveringsåtgärder. Oy. För ändamålet har år 2012 Skapa nya ordinarie arbetsplatser. reserverats euro. Alla ungdomar beaktas. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

21 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Skriva på en gemensam hemsida om tjänster som finns att få i Kristinestad. Stöda ungdomar för att förhindra ungdomarnas utslagning. Projektet Uppsökande ungdomsarbete Staden erbjuder intressanta objekt för pågår till slutarbeten. JobCenter projekten fortsätter som regionala projekt med målsättningen att öka deltagarnas beredskap att planera sin yrkes- eller studiekarriär med hjälp av individuell handledning och arbetsträning, genom att förebygga att unga marginaliseras och för att ingripa då utslagning skett. Vid beslut om kommunal medfinansiering i projekt skall i mån av möjlighet beaktas de regionala målsättningarna (energi, företagsamhet och IKT). Anslag reserveras för medverkan i programmet för landsbygdsutveckling Leader Anslag budgeterats för ett tiotal pågående utvecklingsprojekt samt för nya projekt som genereras gemensamt inom Sydösterbottens kustregion, Österbottens mål 3- program och andra motsvarande regionala, nationella och EU program. Näringslivscentralen deltar i beredningen av stadens beslut om medverkan i projekt samt utvärderingen av projekt. Staden understöder studerandes slutarbeten.

22 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 535 Landsbygdsnäringarna Landsbygdsförvaltning Verksamhetsinkomster 406, , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /enhet -16,45-21,40-20, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelse Landsbygdsförvaltningen överförs till Bidrag till 4H (7 000 euro). Kust-Österbottens samkommun Anslag har reserverats för köptjänsten. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i årsverk (+ = -2 ökning; - = minskning) Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

23 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Vård- och omsorgscentralen Vård- och omsorgsnämnden Redovisningsskyldiga Vård- och omsorgsnämndens medlemmar Åsa Blomstedt, Sari-Milla Ingves, Carita Björne, Peter Nygård, Pia Patoranta, Olli Pursiainen, Ingmar Rosenback, Peder Sahl, Yngve Storsved, Agneta Teir, Merja Uusitalo Vård- och omsorgsdirektören Peter Riddar Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare , , , Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Centralens tjänster skall garanteras och anpassas för hela befolkningen under hela livscykeln, antingen som en lokal närservice eller som en regional service i samarbete med övriga aktörer. Till familjecentret koncentreras sakkunskapen kring barn, unga, barnfamiljer och unga vuxna. Den arbetsföra befolkningens behov möts via läkarmottagningen och arbetsplatshälsovården. För att kunna möta den äldre befolkningens behov måste nya serviceformer utvecklas som i högre grad än hittills beaktar de gerontologiska realiteterna. För detta Centralens tjänster skall vara individanpassade och ges av multiprofessionella team vars medlemmar skall representera högsta möjliga kunskapsnivå. Centralens tjänster skall vara högkvalitativa och kostnadseffektiva. För att på sikt kunna stävja den växande kostnaden för sjukvård och korrigerande ingrepp måste det förebyggande arbetet utvecklas och resurser riktas mot screening och tidigt ingripande.

24 ändamål planeras i samarbete med andra ett geriatriskt kunskaps-centrum. Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Ledningsgruppen Beroende på användningsgraden och befolkningstätheten skall en tillräckligt tät närservice utvecklas som är lättillgänglig. Den regionala servicen omfattar tjänster som det egna befolkningsunderlaget inte räcker till för att upprätthålla. Klienten skall bemötas av en kompetent och sakkunnig personal som kan utnyttja hela centralens samlade kompetens i problemlösningen. Förutom de direkta medicinska problem som centralen handlägger skall även allt mer komplicerade psykosociala utmaningar mötas och personalens professionalism skall stärkas (K5) för att effektivera möjligheterna att erbjuda hjälp. Förtroendet för centralens tjänster skall vara tillräckligt högt för att de som söker hjälp skall kunna lita på att de erhåller en kvalitativ bedömning. De största hoten mot folkhälsoarbetet utgörs av bristande förmåga att förhindra marginalisering samt oförmåga att ta till tals destruktiva livsvanor. Personalen måste ges fortbildning och beredskap att effektivera sitt arbete på dessa punkter. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, , , Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6550 Specialsjukvård Vsjd, Köptjänster inom specialsjukvården Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0, Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare , , , Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

25 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Kristinestad skall ingå i en samkommun vars uppgift är att säkerställa tillgången till en högkvalitativ och tvåspråkig specialsjukvård som är tillgänglig för hela den befolkning som är i behov av den och som kan tillgodogöra sej den. Tjänster som inte kan produceras på ett kostnadseffektivt och kvalitativt sätt inom den tidsram som vårdgarantin fastställer skall upphandlas på ett sätt som beaktar den totala kostnadsprofilen och säkerställer vårdkvaliteten. Specialsjukvårdens kontinuerliga kostnadsökning stävjas genom att bygga upp en lokal och regional service som svarar mot befolkningens grundbehov. Specialsjukvårdens tjänster skall finnas tillgängliga för befolkningen och tillhanda hållas enligt den skyndsamhetsordning det medicinska tillståndet kräver. Patienter som inte längre kräver uppföljning hos specialsjukvården skall omgående garanteras uppföljning inom primärhälsovården. Tillgängligheten skall garanteras och förbättras via ökad användning av teknologi. Utrustningsnivån skall garanteras för ett smidigt och säkert omhändertagande. Operativa målsättningar Producenterna av specialsjukvård skall kontinuerligt utvärderas och deras verksamhet skall uppföljas beträffande kostnadseffektivitet samt kvalitet. Vårdkedjorna samt remitteringsindikationer skall finnas tillgängliga för alla. Varje patient skall beredas möjlighet till upplysning om alternativ vid remittering och han skall kunna fatta ett beslut som bygger på säkerställda fakta för att kunna garanteras en god kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. Målsättningen är att specialsjukvårdens tjänster skall finnas tillgängliga och kunna utnyttjas enligt den skyndsamhet det medicinska tillståndet kräver. Den insats patienten erbjuds skall vara av god kvalitet och i möjligaste mån utan komplikationer. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Överföring av öppna psykiatrin från spec.sjukvård, ,00 Resultatområdets helhetsförändring, , ,

26 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6520 Vård- och omsorgscentralens förvaltning och ekonomi Vård- och omsorgscentralens förvaltning, Utvecklingsarbete/projekt, Trygghet i hemmet, Kust-Österbottens sk Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -62,17-109,65-203, K5 netto / invånare -7,80-34,23-134,64 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Ledningsgruppen - Förvaltningschefen I verksamheten iakttas stadens strategi. Målsättningen är att också inleda nya projekt som kan bidra till att spara kostnader. Följer med Kssr-projektets utveckling för att kunna beakta eventuella förändringar i kommande planer. Förutom en effektiv förvaltning är De olika utvecklingsprojekten fortsätter Servicen förbättras gemensamt inom målsättningen att på olika sätt förbättra med målsättningen att förbättra K5. serviceutbudet så att inbesparingar i de klientens möjligheter att bo hemma totala kostnaderna görs på längre sikt. längre. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Varav K5:s andel, , ,00 Chefen för vårdarbetet och utvecklingskoordinatorn, ,00 Resultatområdet som helhet, , , Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

27 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6530 Öppen vård Rådgivningen, Läkarmottagningen, Arbetshälsovården, Sjuktransport Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -300,79-355,90-325, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Överläkaren och chefen för vårdarbetet Fortsatt förverkligande av god vård inom rådgivningsverksamheten enligt den nya förordningen. Främjande av Genom att följa med antalet skolningsdagar i form av 'skolningskort' och välbefinnande i arbetet genom antalet sjukfrånvarodagar. Genom att följa med antalet besök på sjuksköterskemottagningarna och fördelningen av arbetsuppgifter mellan läkare och sjukskötare. Effektiv prissättning och samarbete med övriga verksamhetsområden. Genom Familjecentrets möjligheter kan klientens ärenden skötas mångprofessionellt. Genom införande av mångsidig sjukskötar hälsa och tidigt ingripande. Genom läkarmottagningens verksamhet mottagningsverksamhet och verkställs jour och icke-brådskande fördelninga av sjukskötarnas och vård enligt rekommendationerna. En läkarnas arbetsuppgifter, effektiveras välfungerande arbetshälsovård enligt verksamheten inom kundens och arbetsplatsens behov. läkarmottagningens verksamhetsområde. Främja arbetshälsa och tidigt ingripande i olika hälsoproblem. Tillgänglig vård av sakkunniga vårdare.tillgänglighet och kort kösituation tills klienten kommer till vårdbedömning. Tillfredsställda klienter och förbättrad hälsa. Upprätthålla god yrkeskunskap och välbefinnande i arbetet i förändringens tid. Genom att ge effektiv och kunnig vård. Se till att all apparatur fungerar som de skall. Förverkliga ett effektivt samarbete med läkarmottagningen. Ansvara för att apparaturen fungerar. Effektiv vård och god personalsammanhållning. Utvecklingssamtal och god personalpolitik. Förverkliga ett effektivt och nationellt jämförbart prissystem i samarbete med Botnia- Seitti projektet.

28 Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, , , Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6531 Tandvård Tandvård Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -61,22-83,59-69, Netto / besök -43,56-60,01-49, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören Tyngdpunkten läggs på förebyggande tandvård i enlighet med den nya lag-en om hälso- och sjukvård - speciell tonvikt läggs på skolelevernas och de äldres munhygien. Systemet med regelbunden kallelse (för dem som vill) fortsätter, detta har också en förebyggande funktion. En förnuftig och kontrollerad kostnadshantering, målinriktad inkomstbildning, målsättningen är ett vinstgivande resultat. Personalbrist, 1-2 tandläkare för litet åtminstone fram till början av september Det finns altid en risk att någon pensioneras i förtid på grund av invaliditet. Vikarier anställs som köpservice. I investeringarna ingår en ny tandvårdsenhet (tandläkarmaskin) Tandvård med lustgas inleds hösten Tandvården är till för alla åldrar. Målsättningen är att bibehålla nivån på Köbildning undviks med hjälp av en Skoleleverna får profylaktisk tandvård kundbetjäningen och dessutom effektiv förebyggande vård. Vikt sätts Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

29 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan Ledande tandläkaren ung. en gång i månaden då tandskötaren åker runt till skolorna och daghemmen. Munhygienisten besöker åldringshemmen och bäddavdelningen samt boendeenheten för utvecklingsstörda. Systemet med regelbunden kallelse, som togs ibruk 2005, utgör en god förebyggande grund. Tandvårdspersonalen har en stark kompetens som stöds med bl.a. utbildningar och tidsenlig utrustning. Tandvården betjänar sina klienter och om personalresurserna tillåter kan tjänster också säljas utanför kommungränsen. Tyngdpunkten sätts på förebyggande och korrigerande tandvård. betonas kallelsesystemets förebyggande inverkan. De profylaktiska besöken i skolorna och daghemmen fortsätter och de äldres munhygien är en viktig del av välfärden och omsorgen. vid att personalen ska orka i sitt arbete. Maskinerna och instrumenten ska vara tidsenliga och hållas i skick. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, , , Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6533 Anstaltsvård Bäddavdelningen, Kristinahemmet, Åldersro servicecenter Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , ,

30 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -494,57-510,65-584, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Utvecklande av bäddavdelningens verksamhet till en enhet som motsvarar dagens behov. Målsättningen är att anstaltsplatserna skall motsvara de nationella rekommendationerna. Verksamheten koncentrerar även på den fortsatta vården för specialsjukvårdsklienter. Kristinahemmet önskar förverkliga en god och individuell vård samt förverkliga ett rehabiliterande arbetssätt. Åldersro önskar upprätthålla och om möjligt återställa klientens funktionsförmåga till den grad det är möjligt, genom alldaglig sysselsättande verksamhet. Strävan att uppnå de nationella rekommendationerna på god vård. Effektivare vårdformer som leder till att avdelningen inte längre blir ett hem för patienter utan rehabiliteras till ett gott liv i eget boende. Genom att upprätthålla och återställa klienternas funktionsförmåga till den grad det är möjligt genom alldaglig sysselsättande verksamhet. Utveckla vårdkedjorna. Vårda rätt klient på rätt plats i ändamålsenliga utrymmen. Vårdpersonalen har ett rehabiliterande arbetssätt. Verksamheten skall bygga på ett rehabiliterande arbetssätt. Utveckla vårdkedjorna, rätt klient på rätt plats. Doctagons distansmedicinska tjänster används.välmående personal och klienter. Deltagande i ändamålsenlig skolning. Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Överläkaren och chefen för vårdarbetet Bäddavdelningen utvecklas till en akutvårds-, rehabiliterande och terminalvårds avdelning. Dialysverksamhet fortsätter. MRSA personalens fortsatta arbetsförhållanden bör säkerställas (beslut 1 år / gång). Minskande av kösituationen genom effektiv rehabilitering och samarbete med hemvården samt Akutteamet. Snabb diagnostisering, effektiv vård och hemvård. Samarbete med andra yrkesgrupper kring klienten samt med En effektiv och kunnig vårdpersonal. Ergonomiska vårdtillbehör. Utvecklande av patientsäkerheten på avdelningen. HaiPro. Den fysiska hälsan upprätthålls genom att träna de alldagliga aktiviteterna. Tillräcklig näringstillförsel. Bra hygien för att förebygga infektioner och trycksår. Upprätthålla goda relationer med klienternas anhöriga och ge bra information om vårdmetoderna och verksamheten. Upprätthållande och höjande av personalens kunnighet och Upprätthållande av personalens yrkesskicklighet Uppföljning av antalet vårddagar. Uppföljning av personalens välbefinnande i arbetet och sjukfrånvaro. Regelbundna utvecklingssamtal och avdelningsmöten. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan

31 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan VCS. Hela personalen med när det yrkesskicklighet genom deltagande i gäller utvecklande av verksamhetformer. Vårdpersonalens samman- utbildningar. hållning stärks. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, , , Huvudansvarsområdet VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN Resultatområde 6534 Kompletterande tjänster Kostnadsställen Fysioterapi och medicinsk rehabilitering, Kosthåll, Centralförrådet, Sållning (Apotek till år 2011) Verksamhetsinkomster , , , Verksamhetsutgifter , , , Netto , , , Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -67,77-73,84-74, Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktions-målsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Förebyggande insatser och vård av stöd- och rörelseorganen hos olika åldersgrupper samt upprätthållande av arbets- och funktionsförmågan bland befolkningen. Betydelsen av den egna hälsans vård och dess inverkan på olika hälsohinder samt konditionens och funktionsförmågans betydelse. Anskaffningen av förnödenheter för stadens inrättningar har nästan helt koncentrerats till centralförrådet. Koncentrera verksamheten på förebyggande och konsultativa insatser inom rehabiliterande vård. Centralförrådets målsättning är att avdelningarna beställer förnödenheter elektroniskt direkt från lagret. Fysioterapins målsättning är att öka utskrivningsmöjligheterna genom att stöda klienterna med rådgivning och hjälpmedel. Utveckla rehabiliterande hemvårdsverksamhet. Inom kosthållet finns behov av att förnya kökets relativt gamla utrustning samt utvidga datasystemet till kökets stödfunktioner, t.ex. så att personkortet kan användas för att betala måltider.