Innehåll sida 3. Förord sida Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 7

Transkript

1

2 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Innehållsförteckning Innehåll sida 3 Förord sida 5 1. Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 7 2. Ekonomiska grunder sida Stadsdirektörens översikt sida Finansieringskalkyl 2010 sida Driftshushållningsdelen för år 2010 samt plan för driftshushållningen sida Direktiv för verkställandet av budgeten 2010 sida Förvaltningscentralen sida Vård- och omsorgscentralen sida Utbildningscentralen sida Bildnings- och fritidscentralen sida Tekniska centralen sida Investeringsdelen för år 2010 samt plan för investeringar sida Den budgeterade resultaträkningen 2010 sida Budgetmålsättningar gällande affärsverket sida 51 KRS-Vatten Korrigerad i enlighet med stadsfullmäktiges beslut

3 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan

4 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan FÖRORD Budgeten för 2010 har nu uppgjorts enligt en ny struktur för kontoplanen. För 2010 tar staden ett nytt ekonomiförvaltningssystem i bruk (Logicas ProEconomica) och budgeprogrammet har tagits i bruk redan nu. Rent praktiskt är den största förändringen den att vi nu bokför på kostnadsställen och inte med en lång kontonummer som innehåller resultatområden och resultatenheter. Utgift och intäktsslagen har också förändrats och följer nu den standard som Finlands Kommunförbund rekommenderar. Stadsfullmäktige godkänner fortfarande anslagen på resultatområdesnivå och den strukturen innehåller inte några större förändringar. Indelningen i huvudansvarsområden har förändrats i och med de organisationsförändringar som skett redan under 2009, Socialcentralen och bashälsovården har sammanförts till Vård och omsorg. Den nya Bildningscentralen omfattar kultur och fritidsverksamhet samt nu också Medborgarinstitutet. Eftersom både organisation och kontplan har förändrats så betyder det att belopp för bokslut 2008 och budget 2009 endast noterats på summanivå. Enligt 65 i Kommunlagen skall kommunen uppgöra en ekonomiplan för minst tre år sålunda att budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen skall vara i balans under en planeperiod på högst fyra år. Budgeten är uppgjord i hela euro, ekonomiplanen för presenteras i 1000 euro. I anslutning till budgeten finns i kapitel 2 de ekonomiska utgångspunkterna samt balanseringen av eknomin under planeperioden samt den budgeterade finansieringskalkylen. Kapitel 5 innehåller den budgeterade resultaträkningen. Som bilaga finns även kontoplan för budgeten samt affärsverket Krs Vattens budget och investeringsplan. Kristinestad, november 2009 Stadskansliet

5 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan

6 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan ALLMÄNNA UPPGIFTER OM KRISTINESTAD Grundat: 1649 Invånarantal: ( ) (okt.2009 preliminär) Budget Budget Plan Plan Plan Plan Näringsstruktur: Arbetsplatser 2007 (2000) (1995) Jord- och skogsbruk 14,0 % (14,0) (16.7) Industri 19,0 % (25,6) (22.7) Privata tjänster 33,8 % (28,5) (28.8) Samh. tjänster 31,9 % (30,2) (29.6) Okänd 1,3 % (1,7) ( 2.2) Största arbetsgivare: Kristinestads stad, 435 anställda. Arbetslöshetsgrad: 8,0 % i oktober ,5 % (2008), 5,8 % (2007), 7,5% (2006), 8,0 % (2005), 7,3 % (2004), 11,4 % (1997), 15,6 % (1993), 4,1 % (1990) Inkomstskatteprocent: 20,0 % från % från Skatteinkomster: Långfristiga lån: 19,8 milj. euro 9,43 milj. euro (1298 euro per inv.) och 11,87 milj. euro ( 1635 euro per invånare , 7262 inv.) (1611 euro/inv och 1248 euro/ inv ). Årsbidrag: Det budgeterade årsbidraget år 2010 är euro.

7 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Ekonomiska grunder 2.1. Stadsdirektörens översikt för 2010 Budgeten 2010 och ekonomiplanen har i Kristinestad såsom i övriga kommuner i Finland uppgjorts under osäkra ekonomiska förhållanden. Då budgetramarna för 2010 fastställdes uppskattades landets totalproduktion minska med 7-8 % från år 2009 till 2010 och förändringen i skatteinkomstutfallet vara - 4,7 % 1. Det allmänna ekonomiska läget och bl.a. stängningen av Metsä-Botnias fabrik i Kaskö återspeglas också på Kristinestad. Offentlig service finansieras huvudsakligen med skatteinkomster och statsandelar. Kommunernas nuvarande servicestruktur grundar sig på antagandet att skatteinkomsterna ökar automatiskt med minst 3,5 %/år. Under lågkonjunkturen minskar dock skatteinkomsterna eller så avstannar ökningen. I det rådande ekonomiska läget måste också Kristinestad följa en återhållsam budgetpolitik. Inkomstskattesatsen bibehålls vid 20 % (genomsnittet i Finland år %) Marginalen som fås från den måttliga höjningen av fastighetsskatterna bör användas för att finansiera investeringarna och avkorta lån 2. Verksamhetsbidraget för 2010 är 35,8 milj. euro, ökningen är 3,5 %. Skatteinkomsterna uppskattas till 20 milj. euro och statsandelarna till 16,75 milj. euro. En statsandelsreform är på kommande år År 2010 genomförs samtidigt många förnyelser och förändringar, t.ex. flyttningen av socialbyrån till hälsovårdscentralen, flyttningen av stadskansliet till rådhuset, övergången till centraliserad fastighetsskötsel (fr.o.m ) utvecklandet av den interna kontrollen, det personalpolitiska programmet och utvecklandet ADB-funktionerna och elektroniska tjänster. Stadens strategidokument uppdateras och stadens profilering, marknadsföring och information effektiveras. Strukturella förändringar Minskningen av andelen unga och ökningen av andelen äldre personer av stadens befolkning är en stor utmaning. Detta innebär att vi måste vidta strukturella förändringar och anpassa budgetmedlen på ett kundorienterat sätt d.v.s. omfördela resurserna enligt behovet. Förändringsbehoven är dessutom nödvändiga eftersom finansieringen av offentlig service och tillgången på personal är osäkra i framtiden. Kommunernas uppgifter kommer troligen att omvärderas grundligt i fortsättningen En nödvändig del av serviceproduktionens helhetslösning är att effektivera och förnya serviceproduktionen. Servicens effektivitet och produktivitet förbättras genom att utveckla kunnandet samt kostnadskontrollen och kvalitetsstyrningen och utnyttja informations- och kommunikationstekniken. Produktiviteten bör höjas för den service där effekter kan förväntas. Nämnderna som utför utvecklingsarbetet måste ha förmåga att identifiera förändringar i servicebehovet. Samarbetet över traditionella sektorgränser bör utökas och nya nätverksbaserade servicemodeller bör tas i bruk (K5, privata serviceproducenter och tredje sektorn). Med hjälp av informations- och kommunikationstekniken kan vi utveckla helt nya servicemodeller som förbättrar servicen och underlättar arbetet. 1 Tillsvidare har skatteinkomsterna i Kristinestad inte sjunkit lika drastiskt som i många kommuner med många exportföretag. 2 Av det lån som upptagits för driftsekonomin före år 2005 återstå ännu 9 M.

8 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Totalekonomiska hälso- och omsorgstjänster Vård- och omsorgscentralen är den största sektorn inom staden och de viktigaste delarna i servicestrategin är åldringsvården, barn och barnfamiljer samt vuxna. Staden har redan beslutat om många förändringar som får full effekt fr.o.m. 2010; i slutet av år 2008 beslöt fullmäktige inrätta två nya närvårdarbefattningar vid hemservicen och en närvårdarbefattning vid båda åldringshemmen. Hösten 2009 beslöt stadsstyrelsen lediganslå en befattning som avdelningsskötare vid fysioterapiavdelningen, omändra anställningen av reservpersonal och primärvårdare i tidsbestämt avtal till ordinarie, omändra en befattning som konditionsskötare till befattning som fysioterapeut samt en del andra personalarrangemang i enlighet med god personalpolitik. I början av år 2009 förstärktes hälsovårdscentralens personalresurs med sju befattningar (ingick i upplösandet av samkommunen med Bötom kommun). Då resurserna omfördelas och utvecklingssträvandena omprioriteras (från avhjälpande arbete till förebyggande arbete) bör målsättningen vara att minska efterfrågan på tjänster. Vårdresurserna bör ordnas koncentrerat så att de är av bra kvalitet under den tid som klienterna är aktiva. För dem som behöver hjälp nattetid på olika håll i staden måste vi hitta en rättvis helhetslösning. Nu tillhandahåller många olika vårdinrättningar vård i 24 timmar. Också i fortsättningen är det viktigt att kombinera mänskligt kunnande med maskinell hjälp (t.ex. Doctagons försöksprojekt). Lagstiftningen 3, normer och anvisningar utgör grunden för strukturella förändringar. I framtiden kunde en kretssjukhusresurs skapa balans mellan närservice och centraliserad service. För år 2010 föreslår nämnden bl.a. anställande av kurator. Personer som arbetar med barn och unga har redan i åratal efterlyst en kurator som arbetar med familjer och går ut till skolorna. Då det gäller psykologtjänsten konstaterade stadsstyrelsen i samband med beslutet om socialoch hälsovårdsverksamheten 2008 att psykologen har avsetts bli en del av de gemensamma tjänsterna som utförs av den nya samkommunen (K5). - I fortsättningen kunde man också överväga behovet av andra gemensamma läkare (geriatri, inre medicin). Alla kommuninvånares hälsovanor är viktiga och staden har en viktig roll i detta arbete. Stadens alla arbetstagare och beslutsfattare föregår med gott exempel då det gäller bra hälsovanor. Hälsoaspekterna måste också beaktas i alla framtida beslut med tanke på ekonomin som helhet. Stävjande av utgiftsökningen Förnyelser som möjliggör förebyggande verksamhet med tyngdpunkten på inledningsskedet har vidtagits enligt behov och resurser. Under strama ekonomiska förhållanden kännetecknas en sparsam budgetpolitik av att kostnaderna inte ökas okontrollerat i en alltför snabb takt - med beaktande av det som tidigare konstaterats; "Kommunernas nuvarande servicestruktur grundar sig på antagandet att skatteinkomsterna ökar automatiskt minst 3,5 %/år - Under lågkonjunkturen minskar dock skatteinkomsterna eller så avstannar ökningen. En annan fråga är om ekonomin och tillväxten (som upprätthållandet av våra välfärdstjänster grundar sig på) i Finland återhämtar sig till det tidigare och i så fall hur snabbt. Ökningen av arbetslösheten kommer fortsättningsvis att minska kommunernas skatteinkomster nästa vinter. Inom den kommunala ekonomin anser man att år 2011 kommer att vara ytterst svårt och därför har vi ännu stramare tider framför oss. De övriga sektorerna ordnar sin verksamhet i enlighet med ramarna med existerande anslag som täcker kostnaderna. Övergången till centraliserad fastighetsskötsel ändrar den interna 3 T.ex. den nya lagen om hälso- och sjukvård och handikappades subjektiva rätt till personlig assistent.

9 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan uppdelningen av anslagen då fastigheterna 4 som tidigare hörde till vård- och omsorgs-, utbildnings- samt bildnings- och fritidsnämnden överförs till tekniska centralen. Inbesparingar från samkommunerna Samtidigt som den egna organisationen finslipas för att fungera optimalt, riktas blickarna på samkommunerna. Under flera år har problemet varit att samkommunerna då de har en säker faktureringsadress lever i en annorlunda ekonomisk verklighet än kommunerna. Samkommunerna kan inte förbise den ekonomiska verkligheten, utan strukturomvandlingarna och förnyelsebehovet gäller också dem särskilt under ekonomiskt strama tider. Staden har meddelat detta till samkommunerna i utlåtanden gällande bl.a. samkommunernas verksamhet och ekonomi. Stadens representanter i samkommunerna har i framtiden en viktig uppgift att övervaka att utvecklingen går i rätt riktning och förverkligas i rätt tid. Personalen Utgångspunkten för serviceproduktionen är en kundorienterad verksamhet och effektiv resursanvändning. Stadens personalstyrka kan inte ökas om stadens invånarantal bibehålls på nuvarande nivå eller minskar. I samband med pensioneringar används olika arbetsfördelningsmodeller för att omplacera nuvarande personal och omfördela uppgifterna (rationalisering). Detta utgör både en utmaning och en möjlighet. År 2010 har Kristinestad en tillräcklig personalstyrka. Vi bör dock komma ihåg att andelen personal som pensioneras åren är totalt 24 % 5. Alla som pensioneras kan naturligtvis inte ersättas med interna arrangemang. Stadens personalstyrka år 2009 är 47 personer/1000 invånare, jfr. Österbotten 67/1000 och hela Finland 61/1000 (år 2008). Stadens iimage om att vara en progressiv organisation som är kundorienterad och effektiv, t.ex. hälsovårdscentralen, höjer arbetsgivarens image och förbättrar möjligheterna att lyckas i rekryteringen, vilket är en utmaning som vi står inför redan inom de närmaste åren. God service för kommuninvånarna Under årens lopp har Kristinestad satsat både resursmässigt och även procentuellt i mycket lagstadgade uppgifter, så också år Man kan konstatera att staden tillhandahåller sina invånare bra service. En del delområden, såsom utvecklande av näringslivet, underhållet av vägar och gator och en del investeringar har tilldelats små anslag, vilket är beklagligt. Staden borde kunna dra nytta av t.ex. stimulanspengar. Totalt sett ser Kristinestad genom att sätta egen verksamhet i skick mycket positivt på nästa och kommande år. Många möjligheter är ännu outnyttjade. 4 Städ-, gårdskarls- och vaktmästarkostnader. 5 Pensioneringar (enligt Kommunernas pensionsförsäkring) år totalt 24 %, åren totalt 45 %, åren totalt 61 %.

10

11

12 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN FÖR ÅR 2010 SAMT PLAN FÖR DRIFTSHUSHÅLLNINGEN Direktiv för verkställande av budgeten Resultatområdets anslag för bruttoutgifterna får inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande om det inte är fråga om en överskridning av personalkostnaderna, som betingas av personalarrangemang, för vilka erhålls ersättningar, som bokförs som socialinkomst. Stadsfullmäktiges godkännande bör även inhämtas i det fall, att det budgeterade nettoresultatet inom resultatområdet inte nås på grund av att inkomsterna blir mindre än beräknat. Över- och underskridningar av resultatenheternas anslag skall behandlas i ifrågavarande nämnd/organ även om resultatområdets ram uppfylles. 2. Om godkännande och ändringar av dispositionsplanen för resultatenheterna besluter resp. verksamhetsorgan. Då tjänsteinnehavare besluter om ändring av dispositionsplanen skall däröver uppgöras beslutsförteckning för uppföljningen. 3. Anslagen för olika projekt inom investeringsdelen får inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande. 4. Verksamhetsorganet bör vid förverkligandet av budgeten följa de motiveringar och målsättningar, som stadsfullmäktige har godkänt. 5. Verksamhetsorganet får inte anvisa anslag under budgetåret för inledande av verksamhet eller utvidgande av service, som inte ingår i budgeten. 6. Verksamhetsorganen bör kontinuerligt omvärdera servicebehovet och sätten att producera service samt aktivt söka metoder för att förbättra kvaliteten och öka kostnadseffektiviteten. 7. Inkomsterna bör uppbäras snabbt efter tillkomsten av faktureringsgrund. Inköpsfakturorna betalas först den sista betalningsdagen för att minimera finansieringskostnaderna. 8. För att verksamhetsorganen skall kunna ansvara för sin verksamhet och ekonomi bör uppföljningen ägnas speciell uppmärksamhet. Enligt de av stadsfullmäktige godkända anvisningarna för Kristinestads interna kontroll sker rapportering av budgetens förverkligande tre gånger per år: 31.3, 30.6, 30.9 samt 31.12, som i praktiken är bokslutet. Rapporterna behandlas i ansvarig nämnd och meddelas för kännedom till stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Rapporterna sammanställs av förvaltningscentralen, som bör ha huvudansvarsområdenas rapporter senast den 15 i följande månad. I rapporterna bör framläggas åtgärdsförslag för nödvändiga justeringar och ändringar.

13 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Förvaltningscentralen CENTRALVALNÄMNDEN VAL Redovisningsskyldiga Medlemmarna i centralvalnämnden Helge Nyström, Patrik Haapamäki, Sirkka Rajamäki, Raija Kärkkäinen, Per-Erik Nordman Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 2,57 0,14 0,00 0,55 4,68 0,00 Under år 2010 hålls inga ordinarie val. År 2011 hålls riksdagsval och 2012 presidentval samt kommunalval. STADSFULLMÄKTIGE Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 7,58 10,05 10,11 10,19 10,19 10,19 Mål - befrämjande av fullmäktigegruppernas arbete enligt skild plan/beslut, dock inte direkta stöd till grupperna (ändr. i KomL) - stadsfullmäktige har en central roll i utvecklandet av strukturer och serviceproduktionen. De år 2007 godkända visioner till år 2014 och de strategiska målen uppdateras och samtidigt uppgörs en marknadsförings- och kommunikationsplan för Kristinestad. - koncerntillsynen utvecklas i enlighet med de nya bestämmelserna förändringarna i befolkningsstrukturen, det ökande inslaget av nya invånargrupper, flyttningsrörelsen, likaså generellt de ökande kraven på boendestandarden och mera mångfald i fråga om boendealternativen i kombination med det nuvarande bostadsbeståndets skick och ålder innebär stora utmaningar för bostadspolitiken under år 2010 uppgörs en begränsad bostadspolitisk utredning i vilken ingår en kartläggning av nuläget samt bl.a. en plan över de centrala åtgärderna under de närmaste åren samt fördelningen av uppgifter, finansieringsfrågor m.m. i relationen staden och dottersamfundet Kristinestads Bostäder Fastighets Ab Kiinteistö Oy

14 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan på basen av utredningen, som uppgörs i samråd med dottersamfundet och berörda sektorer inom staden, godkänns senast i budget-ekonomiplan mål för bostadspolitiken och för dottersamfundet. - budget-ekonomiplanens funktion som stadsfullmäktiges styrmedel accentueras till följd av bestämmelserna i KomL som förutsätter balansering av ekonomin under ekonomiplanens period av disp.anslaget beviljas ett bidrag om euro för lilla parlamentet. REVISIONSNÄMNDEN Redovisningsskyldiga Medlemmarna i revisionsnämnden Leif Lundell, Henrik Antfolk, Mia Häggblom, Tapio Saari, Kirsi Rantatalo Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 2,03 3,03 3,30 3,30 3,30 4,13 Målsättningar Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och som fullmäktige skall fatta beslut om. Nämnden bedömer huruvida de mål för verksamheten och ekonomin, som stadsfullmäktige har satt upp, har nåtts i stadens egen verksamhet och i kommunkoncernen. Revisionsnämnden skall se till att granskningen av staden och dess dottersamfund samordnas. Stadsfullmäktige har antecknat för kännedom revisionsnämndens utvärderingsplan för åren Revisionsnämnden följer genomförandet av revisorns granskningsplan. Revisionsnämndens utvärderingsarbete utförs enligt utvärderingsplanen. STADSSTYRELSEN Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Hans Nybond, Paavo Rantala, Mikael Perjus, Joakim Ingves, Anna-Lena af Hällström, Carina Storhannus, Hans Ingvesgård, Alexandra Teir, Marianne Salo-Tuisku, Tarja Nummela, Per- Elof Boström Stadsdirektör Riitta El-Nemr

15 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 28,96 36,22 39,91 39,93 39,93 39,93 Mål - utredningen gällande näringslivsfunktionen färdigställs i mars - den interna kontrollen utvecklas under året - stadsstyrelsen leder beredningen av omstruktureringsprocessen: ett flertal olika planer och program bereds och behandlas: utredningen och beslut angående Vasaregionen, samordning av upphandlingen, kollektivtrafiken o.s.v. - visionerna och strategierna 2014 uppdateras via en bred delaktighet, som involverar näringslivet, invånarna och de olika kommundelarna samt de politiska grupper och förvaltningen. Samtidigt uppgörs en marknadsförings- och kommunikationsplan för Kristinestad. - för sommararbetsplatsstöd reserveras euro - det treåriga personalpolitiskt utvecklingsprojektet tillsammans med Finlands Kommunförbund, Kommunala arbetsmarknadsverket, andra kommuner (Pargas, Dragsfjärd, Jakobstad) avslutas det personalpolitiska programmet konkretiseras i åtgärdshelheter och åtgärdshelheterna implementeras - informationssystemen utvecklas och staden deltar i förhandlingar kring ett kommunägt IT servicecenter aktiebolag. ALLMÄN FÖRVALTNING Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Stadsdirektören Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 48,86 126,00 135,77 144,59 144,59 144,59 Målsättningar Administration - utvecklandet av de elektroniska tjänsterna (inom direkt serviceproduktion, inom information o.s.v.) är ett viktigt tyngdpunktsområde de närmaste åren. Staden deltar i förhandlingar kring ett kommunägt IT servicecenter aktiebolag.

16 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan inom ramen för strukturomvandlingsprocessen och även separat utreds olika regionala samarbetsmöjligheter och modeller gällande bl.a. upphandling, men även i fråga om olika stödfunktioner (ekonomi, personalförvaltning o.s.v.). - utrymmesfrågan avgörs under året, varvid beaktas ändamålsenliga och funktionella utrymmen Övrig allmän förvaltning - Vasa-regionbiljettens pris bibehålls på nuvarande nivå. Ny lagstiftning förutsätter nya avtal och beslut Effektiverad marknadsföring av bostadstomter Bokslutsposter - försäljningsvinster från fastighetsförsäljningar har antecknats till euro TYKY - anslaget är centralt för stadens hela TYKY-verksamhet, företagshälso- och sjukvård samt arbetarskydd. Anslaget för rehabilitering är beräknat som lönekostnad för fem personers rehabilitering (TYK- eller ASLAK) under 14 dagar. JobCenter - JobCenter och ungdomsprojektet PreGo fortsätter som regionala projekt med målsättningen att öka deltagarnas beredskap att planera sin yrkes- eller studiekarriär med hjälp av individuell handledning och arbetsträning, genom att förebygga att unga marginaliseras och för att ingripa då utslagning skett. NÄRINGSFUNKTION Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Stadsdirektör Riitta El-Nemr Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 35,19 47,23 47,71 47,78 47,78 47,78 Målsättningar för år näringsfunktionen åtgärdas enligt utredningen - vid beslut om kommunal medfinansiering i projekt skall i mån av möjlighet beaktas de regionala målsättningarna (energi, företagsamhet och IKT) - anslag reserveras för deltagande i KOKO-programmet tillsammans med Närpes och Kaskö - anslag reserveras för medverkan i programmet för landsbygdsutveckling Leader och i Kustauktionsprogrammet i Österbotten (KAG) anslag budgeterats för ett tiotal pågående utvecklingsprojekt och för nya projekt som genereras inom ramen för KOKO-programmet, Österbottens mål 3-program och andra motsvarande regionala, nationella och EU program.

17 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan LANDSBYGDSNÄRINGSNÄMNDEN LANDSBYGDSNÄRING Redovisningsskyldiga Medlemmarna i landsbygdsnäringsnämnden Henrik Antfolk, Kenneth Rosenback, Gun-Lott Björses, Susan Englund, Mikael Klåvus, Kari Nummela, Marja-Terttu Ylinen Lantbrukssekreteraren Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 18,68 22,58 24,01 24,37 24,37 24,37 Målsättningar för år ny lagstiftning förutsätter bildandet av större förvaltningsenheter. Det regionala samarbetet utreds och beslut i slutet av året. - andel i potatiskonsulenten ( euro) och för 4H (7 000 euro).

18 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Vård- och omsorgscentralen VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Redovisningsskyldiga Vård- och omsorgsnämndens medlemmar Åsa Blomstedt, Sari-Milla Ingves, Helena Lundman-Evars, Peter Nygård, Pia Patoranta, Olli Pursiainen, Ingmar Rosenback, Peder Sahl, Yngve Storsved, Agneta Teir, Merja Uusitalo. Vård- och omsorgsdirektören Peter Riddar VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 2608, , , , , ,69 I bokslutet för 2008 ingår samkommunen för Krs-Bötom hälsovårdscentral samt Socialcentralen. Gällande fastighetsskötsel är siffrorna inte jämförbara eftersom sociala sidans siffror är beräknade separat först SPECIALSJUKVÅRD Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0, , , , ,66 Utgifterna för specialsjukvården korrigerades för stadens del neråt via den omstrukturering som sjukvårdsdistriktet genomförde när bäddavdelningsverksamheten vid Bottenhavets sjukhus avslutades. Därefter har en normal kostnadsökning kommit årligen och den är till viss del högre än för landet i genomsnitt eftersom sjukvårdsdistriktets kostnadsprofil påverkas av hur tjänsterna produceras. Ifall den egna produktionen är otillräcklig och kompletteras med köptjänster påverkar detta kostnadsbilden. Den enda reella möjligheten att påverka kostnaden är genom en rätt dimensionering av den egna verksamheten. Detta betyder att patienter som är färdigt skötta inom specialsjukvården måste kunna erbjudas eftervård direkt samt en adekvat uppföljning. Vidare måste den egna organisationen kunna ta hand om de sjukdomstillstånd som inte kräver specialsjukvård samt på egen hand vårda de patienter som inte kan tillgodogöra sig den högteknologiska sjukvård som specialsjukvården erbjuder. I detta arbete är det av ytterst stor vikt att vårdkedjorna utvecklas och att det i samförstånd görs upp kriterier enligt vilka båda parterna kan arbeta.

19 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan FÖRVALTNING OCH EKONOMI Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 59,34 59,35 59,35 59,35 Social- och hälsovårdens kanslifunktioner samordnas och utvecklas, i detta ingår också flyttning av socialväsendets enhet till hälsovårdscentralens utrymmen. ADB-funktionerna förnyas och utökas, vilket innebär ibruktagande av materialförvaltningsprogrammet Sonet i stället för det gamla Visio 3 samt ibruktagande av Effica också inom socialväsendet. Verksamheten ska vara kostnadseffektiv inom alla delområden. ÖPPEN VÅRD Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 319,47 311,21 311,21 311,21 Den för patienten mest synliga delen av öppna vården är läkarmottagningen och läkarjouren. Förutom denna innehåller även öppna vården hälsovårdar- och sjukskötarmottagningar, arbetshälsovård och sjuktransport. Under denna rubrik finns även depressionsskötarens och rusmedelsskötarens arbetsinsats. Som köptjänst ordnas sjuktransporterna samt laboratorie- och röntgentjänsterna. Under planeperioden kommer läkarkollegiet att halveras ifall inte nyrekryteringen lyckas. Detta utgör ett konkret hot mot den nuvarande verksamheten och vi märker redan idag en uppenbar brist på resurser som den redan i sig utgör ett hinder att utveckla verksamheten. Under kommande år kommer det mångprofessionella bemötandet av patienterna att utvecklas och läkarmottagningens verksamhetsideologi i grunden att förändras. Redan från den första telefonkontakten skall en professionell vårdbedömning göras av en för uppgiften skolad person. Den vidare handläggningen skall sedan fördelas på den ordinarie läkarmottagningen, dejourerande läkare, den konsulterande läkaren, dejourerande sjukskötare, arbetsplatshälsovården, hälsovårdarna, fysioterapeuterna samt den växande gruppen sjukskötare med områdesvis specialisering. Förutom denna vårdbedömning skall även vissa patientgrupper tilldelas speciellt intresse och speciella resurser. För barnens del skall undvikas långa köer och annat som gör kontakten till mottagningen obehaglig. Speciellt intresse bör även riktas till den patientgrupp som ofta och regelbundet besöker mottagningen och speciellt jourmottagningen. Återkommande korta jourbesök brukar sällan betjäna patienten och den grundläggande orsaken till känslan av ohälsa kan sällan identifieras på detta sätt. Vidare bör speciella resurser tilldelas den geriatriska patienten på akutmottagningen. Den bakomliggande historien bör på ett enkelt sätt kunna lyftas fram och den akuta sjukdomen bör tydligare ställas i relation till den sociala situationen och redan vid det första besöket behöver man reflektera

20 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan över hemsituationen och hur den påverkar hälsotillståndet. Ett av de kommande tyngdpunktsområdena blir det preventiva arbetet. Satsningar har redan gjorts för att utveckla möjligheterna till tidigt ingripande inom barn- och familjevården och ytterligare insatser behövs för hälsobefrämjande arbete hos definierade riskgrupper. TANDVÅRD Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 81,26 81,24 81,24 81,24 Tandvården kommer att få ett överraskande bakslag både då det gäller inkomstsidan och antalet besök. Då en av tandläkarna går i delinvalidpension går vi miste om ca 1000 besök och på inkomstsidan minskar patientfaktureringen med ca Då en annan tandläkare troligtvis går på föräldraledighet får vi ett inkomstbortfall på minst och en minskning av antalet besök med Eftersom produktionen av tjänster minskar, minskar också konsumtionen i motsvarande grad och därför uppskattas inbesparingen i vårdförnödenheter bli Tandvården har som mål att klara år 2010 utan vikarier men på grund av tandläkarsituationen måste tandvården troligen anställa en semestervikarie vilket inte gjorts under de senaste 15 åren. ANSTALTSVÅRD Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 451,34 461,17 461,17 461,17 I detta ansvarsområde ingår bäddavdelningen, Kristinahemmet och Åldersro servicecenter. Till individ- och familjeomsorg har från detta ansvarsområde överförts anstaltsvård för utvecklingsstörda och missbrukare fr.o.m Under planeringsperioden utvärderas behovet av anstaltsvårdplatser för både akutpatienter och patienter som är i behov av långtidsvård. Målsättningen är att antalet anstaltsplatser ska motsvara de riksomfattande rekommendationerna. En minskning av anstaltsplatserna förutsätter att resurser reserveras för hemvården så att åldringarna kan bo hemma så länge som möjligt. Dessutom utreds och eventuellt utökas olika alternativ inom serviceboende endera som egen verksamhet eller köptjänster. Målsättningen är att erbjuda tryggt serviceboende i en hemlik miljö åt små specialgrupper (t.ex. olika demenspatienter, personer med rusmedelsproblem och unga handikappade).

21 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Vård- och omsorgscentralen satsar på att utveckla fungerande vårdkedjor så att patienten så smidigt som möjligt kan flyttas från specialsjukvård till fortsatt vård. De olika inrättningarnas verksamhetsmässiga styrkor och kompetensområden som en del av en fungerande vårdkedja utreds. I detta ingår också ordnandet av dialysvården på lokal nivå i fortsättningen. En bra äldreomsorg förutsätter att det finns tillräckligt med personal som är kompetent och intresserad av sitt eget kompetensområde. För att upprätthålla personalens yrkeskunskaper och kunnande ordnas regelbunden fortbildning. KOMPLETTERANDE TJÄNSTER Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 74,08 77,53 77,53 77,53 Området innefattar: Fysioterapi, Medicinsk rehabilitering, Centrallager, Screening, Apotek och Kosthåll, kosthållsfunktionen med fr.o.m Målsättningen för fysioterapiverksamheten är att dra nytta av den fysioterapeutiska sakkunskapen tillsammans med olika samarbetspartners. En annan målsättning är att dra nytta av sakkunskapen redan vid bedömningen av vårdbehovet samt hälsofrämjande verksamhet. Den tredje målsättningen är att i samarbete med hemvårdens personal stöda vården i hemmet med nödvändiga hjälpmedel och annat som upprätthåller funktionsförmågan. Screeningundersökningarna ordnas som köptjänst i samarbete med samarbetsområdet. Samarbetet med Vasa centralsjukhus fortsätter inom apoteksfunktionerna. Centrallagret har över aktiva produkter och antalet leverantörer uppgår till ca 50 av vilka stora leverantörer är ca 10. Totalt delar lagret ut material och förnödenheter till ett skattefritt värde om ca euro. Centrallagret har fr.o.m levererat varor till stadens alla enheter (30). Detta har ökat antalet leveranser så att en persons arbetsinsats måste överföras från öppenvården till centrallagret en dag/vecka för att underlätta arbetsbördan för centrallagrets skötare. Samma arbetstagare fungerar också som vikarie för centrallagrets skötare. Beskattningsvärdet på försäljningen till utomstående uppskattas till ca på årsbasis. Den största utomstående kunden är Bottenhavets sjukhem. Varor säljs också till hälsovårdscentralen i Närpes (boende både på Kårkulla och Mendis), Suupohjan Sairaankuljetus, Terveyspalvelut Mendis och De Gamlas Hem, Kaskö stad (boende på Mendis), Suomen Terveystalo, asylcentralen i Kristinestad/FRK och kulturhuset Dux. År 2010 tar centrallagret i bruk ett nytt materialförvaltningsprogram, Sonet, som är kompatibelt med stadens ekonimiförvaltningsprogram ProEconomica, och då blir det också möjligt att göra lageröverföringar i bokföringen. Med hjälp av det nya programmet kan också största delen av verksamhetspunkterna göra sina beställningar via datorn.

22 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan I fortsättningen är avsikten att materialanskaffningen sköts centraliserat inom K5- samarbetsområdet och då har vårt centrallager goda förutsättningar att ha en central roll. Kosthållet på sjukhusbacken har överförts till hälsovårdscentralen fr.o.m För detta ändamål har hvc hyrt köksutrymmena vid Bottenhavets sjukhus. Avsikten är att stadsstyrelsen inom den närmaste framtiden ska besluta om inrättningarnas gemensamma köksfunktioner. Då kommer detta kök sannolikt att ha en central roll för stadens kosthåll. Köket säljer måltider till Bottenhavets sjukhem, Bottenhavets sjukhus, Suomen Terveystalo och YA!:s enhet i Kristinestad. Till vård- och omsorgscentralen hör också köken vid Kristinahemmet och Åldersro och deras verksamhet fortsätter tillsvidare oförändrad. HEMVÅRD Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 280,87 282,43 282,43 282,43 Från detta ansvarsområde har servicen för de utvecklingsstörda budgetmässigt överförts fr.o.m. 2010, tillkommit har hemsjukvården. - samordna hemservicen och hemsjukvården till enhetlig verksamhet - integrering av utökad kvälls och nattservice påbörjas från och utvärderas i slutet av För verksamheten reserveras euro företrädesvis som stadens andel i ett utvecklingsprojekt, i vilken även tredje sektorn kan engageras, för startande av verksamheten. - ibruktagande av Effika för effektivare informationsförmedling och klarare kartläggning av vårdtyngden - förebyggande insatser i barnskydd och socialt arbete utförs som tidigare av en hemvårdare. Regelbunden utvärdering av den förebyggande insatsen sker regelbundet - yrkesskickligheten upprätthålls genom lämplig skolning - krigsinvaliderna ges fortsättningsvis möjlighet att erhålla matkuponger för en daglig måltid på valfritt ställe i Kristinestad (minst 20% invaliditetsgrad) - matservicen ordnas via skolorna och åldringshemmen - storstädningar för krigsinvalider har utförts via hemservicen, men övriga hänvisas till privata producenter - trygghetstelefonservicen är ett gränsöverskridande samarbete med Verifi, Österbottens Räddningsverk och MTP Suupohja - de som erhåller stödet för närståendevård erbjudes avlastningsmöjligheter enligt lagstadgat och önskemål - äldrecentrum Österbotten pågår till 10/2009. Projektet fortsätter från Kristinestad har satsat på att utveckla arbetsmetoderna med tanke på depression bland äldre - Mendis serviceboende för klienter med psykisk ohälsa och demens fortsätter som tidigare - De Gamlas Hem serviceboende för äldre fortsätter som tidigare.

23 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 299,61 299,64 299,64 299,64 Målsättningar för år 2010 Till detta ansvarsområde har service för de utvecklingsstörda budgetmässigt överförts fr.o.m Service Utkomststöd, hushåll Utkomststöd utgifter/invånare 28, Familjevård av barn, klienter Barn inom barnskyddets öppenvård Boendeserviceplatser för utvecklingsstörda Kårkulla, kostnader per vårddygn 151,31 154,27 155,82 157,38 157,38 95,33 96,81 97,78 98,76 98,76 70,89 72,34 73,07 73,81 73,81 Eskoo, kostnader per vårddygn 38,50 76,50 77,27 78,05 78,05 160,00 168,00 169,68 171,38 171,38 Privat boendeservice 90,00 95,85 98,85 100,00 100,00 135,00 143,75 146,75 148,00 148,00 - utveckla serviceprocessen så att planeringen, tillhandahållandet och genomförandet av servicen utgår från klientens eller familjens individuella situation och individuella mål för att trygga och upprätthålla individens och familjens sociala trygghet och ett människovärdigt liv - skapa nya samarbets- och sysselsättningsmodeller för att minska stadens finansieringsandel av arbetsmarknadsstödet, i detta sammanhang viktigt med fortsatt understöd för vänstugan Primula - en barnskyddsplan, som omfattar alla kommunala förvaltningar, uppgörs tillsammans med de övriga K5-kommunerna, planen färdigställs nya arbetsmetoder inom barnskyddet utvecklas och implementeras i enlighet med nya barnskyddslagen - planeras mer boendeservice för de utvecklingsstörda inom kommunen - färdtjänst beviljas både enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen

24 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan för att uppnå tidsbestämmelsekraven (utkomststöd, barnskydd, handikappservice) krävs rätt personaldimensionering. Förändringar i strukturerna Förebyggande av utslagning av barn och unga, utveckling av arbetsmetoderna, samarbete mellan olika yrkesgrupper för att på ett ändamålsenligt sätt stöda barn och barnfamiljer. Fokus på öppna vården inom barnskyddet genom anställande av familjearbetare, skolkurator, psykolog. DAGVÅRD OCH SMÅBARNSFOSTRAN Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift /inv. 0,00 0,00 237,80 243,46 243,46 243,46 Service Barn i daghemmen Nettokostnader /barn/år Bruttokostnader/närvarodag 48,66 48,66 48,66 48,66 48,66 48,66 Barn i familjedagvård Nettokostnader /barn/år Bruttokostnader/närvarodag 47,88 47,88 47,88 47,88 47,88 47,88 Stöd för vård av barn (stödtagare) Målsättning Från detta ansvarsområde har dagverksamhet för de utvecklingsstörda budgetsmässigt överförts fr.o.m. 2010, tillkommit har en specialbarnträdgårdslärartjänst samt två gruppfamiljedaghem. - att trygga kommunal dagvårdsplats åt alla barn med stöd av den subjektiva rättigheten, antingen i daghem, gruppfamiljedaghem eller inom ledd familjedagvård - kvällsvård ges i första hand vid gruppfamiljedaghemmen Pupula i stamstaden eller Nallarna i Lappfjärd - den behovsprövade veckosluts- söckenhelgs- och nattvården ges vid Pupula - familjedagvårdens reservvård finns i första hand vid gruppfamiljedaghemmet Vekkula i stamstaden och på Lappfjärds daghem - ökat samarbete mellan familjedagvård och daghem vid beviljandet av dagvårdsplatser och under sommarmånaderna.

25 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Förändringar i verksamheten - planen för småbarnsfostran görs upp för varje barn i dagvård - personalen ges möjlighet till kompletterande fortbildning - förskolundervisning ges på daghemmen i Kristinestad, Dagsmark och Härkmeri samt i skolbyggnaden i Lappfjärd och i skolan i Tjöck. - morgon- och eftermiddagsvård för skolelever i åk 1-2 ges vid daghemmen samt i Tjöck skola. Eftersom barnantalet tycks stiga ( år 2008 föddes 36 barn, barn) kommer behovet av dagvård att öka. För att kunna svara på behovet av dagvårdsplatser ses strukturerna över.

26 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan Utbildningscentralen Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift / elever 7 849, , , , , ,22 Nettoutgift / inv , ,83 993,65 996,83 998,21 998,21 elever års nettokostnader per elev ( ) Skola Utgifter Inkomster Netto Elever /elev Dagsmark skola ,59 Härkmeri skola ,54 Krs skola ,01 Lappfjärd skola ,82 Tjöck skola ,30 Sv.lågst. TOTALT ,40 Krs förskola ,00 Lappfjärds förskola ,50 Härkmeri förskola ,00 Dagsmark förskola ,50 Sv.försk. TOTALT ,62 Krs högstadie ,88 Krs gymnasium ,61 Sv.skolor TOTALT ,04 Kantakaup.koulu ,87 Lapv./Tervah.koulu ,63 Finsksp.lågst. TOT ,00 Förberedande utb ,76 Kantakaup.esikoulu ,25 Lapväärtin esikoulu ,50 Finsksp.försk. TOT ,15 Krsseudun/Tervah.k ,05 Krs lukio ,86 Finskspr.sk. TOT ,09 Alla ,94 Förvaltnings- och skolskjutskostnader ingår ej.

27 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSNÄMNDEN Redovisningsskyldiga Medlemmar i svenskspråkiga utbildningsnämnden Christina Nygren-Landgärds, Ulf Grindgärds, Sara Bondegård, Tina Nyholm, Christer Rönnlund, Lars Nisula, Jessica Bårdsnes-Malinen, Helena Isuls, Sixten Lindfors Rektor Vivan Danielsson. Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift / elever 7 077, , , , , ,87 Nettoutgift / inv. 553,66 576,01 486,61 523,68 525,06 525,06 elever Enhetspris för den grundläggande utbildningen är år ,84 /elev. Gymnasiets enhetspris är år ,93 /elev. SVENSKSPRÅKIG FÖRVALTNING Redovisningsskyldiga Svenskspråkiga utbildningsnämnden Rektor Vivan Danielsson Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift / inv. 4,06 4,96 2,75 2,75 2,75 2,75 Målsättningar för 2010 Svenskspråkiga utbildningsnämnden ombesörjer ordnandet av utbildning samt utvecklar utbildning på sitt eget verksamhetsområde samt samarbetar med andra sektorer som anordnar utbildning. Nämnden handhar bl.a. administration, förvaltning och ekonomi.

28 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan SVENSKSPRÅKIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING MED ÅRSKURSERNA 0-6 Redovisningsskyldiga Svenskspråkiga utbildningsnämnden Rektor Vivan Danielsson Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift / elever 6 480, , , , , ,93 Nettoutgift / inv. 271,89 268,80 219,32 228,59 235,47 235,47 elever Målsättningar för 2010 Förändringar i verksamhet Förskolorna utvecklas att överbrygga dagvård och skolstart genom utvecklad språkstimulans och social träning. Målsättningen är stärka baskunskaperna för att garantera att eleverna uppnår en kunskapsplattform motsvarande minst landets medelnivå för att garantera en god grund för de fortsatta studierna. Målsättningen är att skapa en välmående skola där elevernas kreativitet och ansvarstagande utvecklas. Skaftung skola drogs in fr.o.m Dagsmark skolas elevantal underskrider elevgränsen för två-lärarskolor inför läsåret Stadsfullmäktige har fastslagit en elevgräns på 21 elever för skolan. En klasslärartjänst minskas vid Kristinestads skola fr.om Fastighetsskötseln har centraliserats.

29 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan SVENSKSPRÅKIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING ÅRSKURSERNA 7-9 Redovisningsskyldiga Svenskspråkiga utbildningsnämnden Rektor Vivan Danielsson Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift / elever 7 966, , , , , ,56 Nettoutgift / inv. 194,07 215,92 192,66 204,90 211,79 211,79 elever Målsättningar för 2010 Förändringar i verksamhet Målsättningen är att stärka kunskapsnivån för att garantera att eleverna uppnår en kunskapsplattform motsvarande minst landets medelnivå samt så att den garanterar en studieplats efter grundläggande utbildning. Temaområdet Växa som människa med bl.a. en positiv livssyn som grund för såväl inlärning som socialt umgänge betonas. Under året bearbetas temaområdet hållbar utveckling. Av anslagen anvisas euro för projektet Ung företagsamhet ett år som företagare; eleverna grundar riktiga företag med rådgivare från näringslivet. Målsättning är att eleverna skall få kunskap hur ett företag fungerar allt från registrering, bokföring, marknadsföring till försäljning. Elevernas inre företagsamhetsegenskaper som ansvarstagande, samarbete, kreativitet och självkänsla utvecklas. Fastighetsskötseln har centraliserats.

30 Kristinestads stad Budget 2010 Ekonomiplan SVENSKSPRÅKIGT GYMNASIUM Redovisningsskyldiga Svenskspråkiga utbildningsnämnden Rektor Margareta Rissanen Målsättningar för år 2010 Förändringar i verksamhet Utgifter Inkomster Netto Nettoutgift sammanlagt Nettoutgift / elever 7 022, , , , , ,71 Nettoutgift / inv. 83,64 86,34 71,88 87,44 75,05 75,05 elever Kristinestads gymnasium skall garantera att de studerande kan genomgå de 75 för erhållandet av avgångsbetyg från gymnasiet erforderliga kurserna inom tre läsår. För att uppnå detta mål idkar skolan samarbete med Vi7. Till buds står 28 distanskurser dvs vart och ett av gymnasierna inom nätverket erbjuder de övriga gymnasierna 4 distanskurser. De studerande får tack vare detta kunskaper och färdigheter i teknik och metodik inom distansundervisningen, vilket förutsätts på tredje stadiet. Lärarfortbildningen blir allt mer behovsanpassad för gymnasielärarna genom att nätverket även anordnar fortbildningstillfällen för olika ämneslärargrupper och allmänna tillfällen för hela lärarkåren. Inom nätverket byggs s.k. banker för elektroniskt undervisningsmaterial upp. Skolan deltar i ett projekt, som av utbildningsstyrelsen beviljats lärmiljöprojektmedel. Skolans egen finansiering är 500. Projektet är gemensamt för team Nord (gymnasierna i Jakobsstad, Karleby, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre) och Åbo Akademi. Projektet kallas Teknologi för undervisning och kommunikation i gymnasieskolan och har som målområden forskning, kommunikation och teknologianvändning. Målsättningen är att stärka kunskapsnivån för att garantera att eleverna uppnår en kunskapsplattform motsvarande minst landets medelnivå, samt ger studieplats till vidare studier. Vid gymnasiet ges möjligheter till kombinationstudier. Fastighetsskötsel har centraliserats. Elevantal inom det svenskspråkiga skolväsendet Läsår 09/10 10/11 11/12 12/13 Årskurser Årskurser Gymnasiet Sammanlagt