KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012

Transkript

1 KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012 STADSFULLMÄKTIGE 2013

2

3 Kristinestads stad Bokslut Innehåll Innehållsförteckning 1. Inledning sida 5 2. Bokslut och verksamhetsberättelse enligt KL och BFL sida 6 3. Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 3.1. Stadsdirektörens översikt sida Den allmänna ekonomiska utvecklingen sida Kristinestads organisationsschema sida Personalrapport sida Bokslutsscheman och totalekonomiska nyckeltal 4.1. Totala intäkter och kostnader sida Resultaträkning med nyckeltal sida Finansieringskalkyl med nyckeltal sida Balansräkning med nyckeltal sida Koncernbokslut 2012 sida Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin sida Budgetens utfall 6.1. Driftsekonomidelens utfall sida Förvaltningscentralen sida Vård- och omsorgscentralen sida Utbildningscentralen sida Bildnings- och fritidscentralen sida Tekniska centralen sida Investeringsdelens utfall sida Resultaträkningsdelens utfall sida Finansieringsdelens utfall sida Bokslutets bilagor 7.1. Noter 7.2. Affärsverket KRS-Vattens berättelse 8. Balansbok (skild inbunden bok)

4 Kristinestads stad Bokslut

5 Kristinestads stad Bokslut Inledning I kapitel 2 redogörs för stadgandena kring bokslutet och verksamhetsberättelsen. I det tredje kapitlet framförs stadsdirektörens översikt, stadens organisationsschema för nämnderna och redogörs för utvecklingen i Kristinestad samt stadens personal. I kapitel 4 finns bokslutsscheman med nyckeltal samt koncernbokslutet. Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin återfinns i kapitel 5. I kapitel 6 redogörs för budgetens utfall. Driftsekonomidelens utfall redogörs resultatområdesvis och har grupperats enligt central. Utfallet framgår ur jämförelse mellan budget jämte budgetar sammanslaget samt bokslutet. Avvikelse har ett positivt eller negativt förtecken utgående från hur avvikelsen inverkar på verksamhetsbidraget. Budgetarna har ett negativt förtecken om utgifterna eller inkomsterna ökats och ett positivt om anslagen minskats. Samt negativt om inkomsterna minskat. I kap redogörs för utfallet för de av stadsfullmäktige uppställda målsättningarna. I kapitel 7 redogörs för bokslutets bilageuppgifter och kapitel 8 innehåller balansbok.

6 Kristinestads stad Bokslut Bokslut och verksamhetsberättelse enligt KL och BFL Bokföring Kommunlagen 67 Om kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller utöver kommunlagen i tillämpliga delar bokföringslagen (1336/97). Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och kommunlagens (68-70 ) stadganden. Bokslut Kommunallagen 68 Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen skall upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning. De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren. Kommunallagen 68a En kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet skall upprättas samma dag som kommunens bokslut. Koncernbokslutet skall upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds. Koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen behöver inte upprättas, om dottersamfundens sammanräknade omsättning eller motsvarande avkastning under såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som under den omedelbart föregående räkenskapsperioden har understigit euro. Koncernresultaträkning och finansieringsanalys för koncernen skall emellertid alltid upprättas, om det sammanräknade värdet av dottersamfundens balansomslutning för såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som den omedelbart föregående räkenskapsperioden har överstigit en tredjedel av kommunkoncernens balansvärde den räkenskapsperiod som föregick den räkenskapsperiod som har gått ut. Bokföringslagen Bokföringslagens stadganden har ändrats genom L (1304/2004) och bokföringsförordningen genom statsrådets förordning (1313/2004). Bokföringsnämndens kommunsektion har ansett att arna börjar tillämpas i kommunernas och samkommunernas bokföring först I bokföringslagens 3 kap. stadgas om innehållet i bokslutet. Innehållet i kommunernas och samkommunernas bokslut har reglerats i kommunallagen (68 2 mom.), så bokföringslagens ändrade bestämmelse om innehållet

7 Kristinestads stad Bokslut Verksamhetsberättelse tillämpas inte på kommunernas och samkommunernas bokslut. Enligt kommunsektionens anvisningar utgör finansieringskalkylen en bilaga till bokslutet. Kommunlagen 69 I verksamhetsberättelsen skall ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte skall redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin. Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Intern kontroll De redovisningsskyldiga utför också den interna kontrollen över verksamheten med iakttagande av gällande lagstiftning och de föreskrifter som finns i förvaltningsstadgan samt instruktionen om intern kontroll. Koncerntillsynen utförs likaså av de redovisningsskyldiga med iakttagande av ovan nämnda regelverk även de målsättningar Stadsfullmäktige definierat för koncernen.

8 Kristinestads stad Bokslut Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 3.1. Stadsdirektörens översikt 2012 Stadens budget för år 2012 utarbetades nationellt sett under osäkra förhållanden då staten fortsatte skära ner kommunernas statsandelar och balansera den offentliga ekonomin. Kommuninvånarnas service producerades enligt planerna men ekonomiskt sett förverkligades verksamhetsåret inte enligt budgeten. Trots att fullmäktige år 2010 på grund av det 3-4-åriga utvecklingsarbetet inom vård- och omsorgscentralen godkände tanken om några år av underskott, är underskottet om 2,2 milj. euro år 2012 för stort 1. Arbetet för att hälso- och sjukvården till följd av den åldrande befolkningen i framtiden inte ska belasta driftsekonomin fortsatte. Välfärdsberättelsen som fullmäktige godkände 2012 och som uppdateras varje fullmäktigeperiod visar de starka sidorna i verksamheten, som har som målsättning att stärka invånarnas välfärd, samt förbättringsobjekten och fungerar som rättesnöre för den fortsatta planeringen. Nämnderna beaktade dokumentet Så formar vi framtiden i Kristinestad - en strategi för i sitt utvecklingsarbete. De väsentligaste avvikelserna Skatteinkomster, budgeterat Skatteinkomster, förverkligat Skillnad euro Statsandelar, budgeterat Statsandelar, förverkligat Skillnad euro Övriga intäkter, budgeterat Övriga intäkter, förverkligat Skillnad euro Driftsekonomins netto var 39,5 milj. euro, ökningen från år 2011 var således 2,9 milj. euro, d.v.s. 7,8 %. Årsbidraget var -0,49 milj. euro (-69 /inv.). Skatteinkomsterna var 21,0 milj. euro (20,3 M ). Driftsbidraget var euro ( ). Nettoinvesteringarna uppgick till 2,3 milj. euro (3,8 M ). Avskrivningarna uppgick till 1,7 milj. euro (1,4 M ). Övriga inkomster uppgick till 7,9 milj. euro (7,97 M ). Uppmärksamhet fästs vid en ökning av inkomsterna och sektorerna lyckades också öka sina inkomster. Övriga inkomster uppgick till 7,9 milj. euro (7,97 M ). Inkomstskatteprocenten år 2012 var för sjunde året i följd 20 % men fastighetsskattesatserna höjdes något. Efter avdragen var den verkliga skattesatsen 16,5 procent. Underskottet för räkenskapsperioden 2012 var ,48 euro (1,4 M ), vilket är euro sämre än målsättningen om underskott på euro. Underskottet ,48 euro minskas från de tidigare årens ackumulerade överskott på 2,9 milj. euro, vilket innebär att det ackumulerade överskottet sålunda har använts och stadens underskott i balansen i slutet av år 2012 är euro. I slutet av år 2011 var överskottet 1,5 milj. euro. 1 Tack vare investeringarna och satsningarna kan kostnadsökningen kontrolleras under kommande år, vilket i sin tur gör att stadens ekonomi kan hållas på en stabil grund under varje planeperiod. Satsningarna inom vård- och omsorgen har under kommande år en inbesparingseffekt om ca 1milj. euro. Kommunernas ekonomi ska vara i balans under planeperioden.

9 Kristinestads stad Bokslut Lån upptogs för 6,1 milj. euro till investeringar, och lånen avkortades totalt med 2,5 milj. euro. Stadens lånesumma uppgår till 19,5 milj. euro (15,9 M ), 2765 euro/invånare (2241 euro/inv.) Lånesumman i kommunerna i Fasta Finland år 2011 var i genomsnitt 2282 euro/inv. (2038 euro/inv.). Ränteutgifterna var euro. Likviditeten var 21 dagar (25 dagar). Stadens invånarantal i slutet av året 2012 var 7055 invånare d.v.s. 41 personer färre än år 2011 (7096). Förverkligad kostnadsfördelning 2012 Sektor Euro Ökning % % av budgeten /invånare Förvaltning 1) ,2 104,8 314 Tekniska ,7 104,9 842 Vård- och omsorg ,4 100, Utbildning ,1 98,3 893 Bildning ,6 97,8 165 Totalt ,6 100, ) I förvaltningscentralens kostnader ingår bl.a. Näringslivscentralens köptjänster samt hela organisationens bokslutsposter inklusive semesterlöneperiodiseringen Korrigerat utgör förbrukningen 94 % av budgeten. Vård- och omsorgscentralen - utveckling i enlighet med strategin och planerna År 2012 fortsatte staden satsningarna på att ändra anstaltsvården så att vården blir mera öppenvårdsbetonad, vilket under de kommande senare kommer att påverka kostnadsstrukturen i positiv riktning. En övergång till öppenvårdsbaserad verksamhet och den personalökning detta medför skulle minska ökningen av specialsjukvårdskostnaderna och denna uppgift gavs till vård- och omsorgssektorn 2. Specialsjukvårdskostnaderna ökade endast med 0,61 % och därför kan konstateras att vård- och omsorgssektorn lyckats i denna målsättning år Seniorrådgivningen, hemvården, nattpatrullen och satsningarna på närståendevården eftersträvade för att möjligast länge upprätthålla funktionsförmågan och möjligheten till eget boende. Centrala tyngdpunktsområdena har varit barn, ungdom och unga vuxna samt den äldre befolkningen. Familjecentret grundades i april 2012 för att sammanföra de aktörer som arbetar med och runt barn, ungdom och unga vuxna. Detta mångprofessionella arbetssätt har effektiverat identifieringen och behandlingen av de problem och utmaningar som uppstår hos denna målgrupp. Tack vare skolkuratorn som anställdes förbättrades kontaktytan till skolvärlden. Strukturförarna i hälsocampuset och investeringarna för att förnya vård- och omsorgssektorns service inverkade också positivt på stadens image. De förbättrade hälsocampusets dragningskraft och underlättade den framtida rekryteringen. Personalen inom vård- och omsorgssektorn ökade med 16 personer år Omstruktureringen av vård- och omsorgen fortsätter och då utvecklas den service som riktas mot hemmet. Planeringen av det regionala geriatriska centret med Kristinestad som placeringsort fortsatte. KristinaMedi Ab, av vilket staden äger 30 %, inledde sin verksamhet i hälsocampuset år Tack vare nya satsningar minskar vård- och omsorgssektorn från år 2012 målinriktat kostnaderna för specialsjukvården.

10 Kristinestads stad Bokslut Attraktionsfaktorerna för framåt Utbildningscentralen (17 % av budgeten) gav fortsättningsvis god undervisning åt eleverna och stadens gymnasierna klarade sig bra i de nationella jämförelserna av resultaten från studentskrivningarna. På grund av elevminskningen var staden tvungen att stänga Dagsmark skola och flytta eleverna till Lappfjärd skola. Skolfastighetsarbetsgruppens rapport om effektiveringen av de skolfastigheter som inte används till full kapacitet ledde ännu inte till konkreta resultat under verksamhetsåret 2012 utan besluten senarelades till följande år. Staten beviljade inte bidrag för grundrenovering av svenskspråkiga högstadiet som beräknats kosta ca 4,5 miljoner. Staden verkade aktivt för att inleda utbildning av vindkraftstekniker i området eftersom underhållet och servicen av vindkraftverken i framtiden kommer att sysselsätta efter byggnadsskedet. Tekniska centralen (14 % av budgeten) förbättrade stadens infrastruktur och fortsatte planeringen av vindkrafts- och andra områden samt åtgärder för att öka energieffektiviteten, effektivera den centraliserade fastighetsskötseln och förverkliga fjärrvärme. De olika energibolagens vindkraftsprojekt framskred. Bildnings- och fritidscentralen (3 % av budgeten) arbetade på ett mångsidigt sätt för att förbättra invånarnas trivsel och välfärd och stärka stadens dragningskraft. Under året ordnades olika populära evenemang, bl.a. Öppna Portar och Romatikveckan. Sektorns verksamhet är en viktig del av den förebyggande verksamheten. Utredningen av tjänste- och befattningsarrangemangen fortsatte. Förvaltningscentralen (5 % av budgeten) skötte på ett målinriktat sätt stadens förvaltning, ekonomi och personalförvaltning. Staden köpte näringslivstjänsterna av stadens näringslivsbolag och bolagets verksamhetsförutsättningar stärktes. Av förnyelserna och projekten kan nämnas koncentreringen av näringslivscentralen, turismen och Cittaslow-byrån under samma tak till en front office/utvecklingsenhet som betjänar företagare, turister och invånare. Staden drog nytta av Cittaslow-statusen i marknadsföringen och antalet turister ökade också betydligt. Marknadsförings- och kommunikationsarbetsgruppen ansvarade för kommuniceringen av stadens strategi och för att göra staden mera känd. Stadens image antas ha förbättrats. Verksamhetens interna effektivitet och produktivitet förbättrades genom att stärka samarbetet mellan sektorerna. Befolkningsminskningen inverkar negativt på utvecklingen och beror till stor del på att mortaliteten är större än nativiteten. Trots att antalet inflyttade glädjande nog ökade, minskade invånarantalet år 2012 med 50 personer och var personer i slutet av år Staden deltog i en mässa i Holland för att locka nya invånare. Enligt stadens strategi 2020 är målsättningen 8000 invånare. Kommunstrukturen och sote-reformen: För att vara stark i framtiden krävs att staden smidigare producerar service på ett effektivare sätt, anpassar servicestrukturerna enligt olika åldergruppers behov och lyckas genomföra framgångsrika åtgärder inom näringslivet d.v.s. bevara och skapa nya arbetsplatser. I fortsättningen blir ett inspirerande samarbete med de viktigaste intressentgrupperna och kommunpartnerna allt viktigare. Kristinestad, Riitta El-Nemr Stadsdirektör

11 Kristinestads stad Bokslut Den allmänna ekonomiska utvecklingen Befolkning Befolkningen var invånare (7 096 per ). Befolkningen minskade med 41 personer eller 0,6 % jämfört med situationen Av befolkningen hade 55,8 % (3 937 inv.) svenska som modersmål och 41,6 % (2 935 inv.) finska som modersmål. 183 personer hade ett annat språk än de ovan nämnda som modersmål. Åldersstrukturen i Kristinestad Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Sammanlagt , , , , , ,0 Sysselsättning Arbetslöshet i medeltal Kristinestad antal Kristinestad % 8,0 7,4 5,8 5,5 7,4 7,3 6,4 5,5 Österbotten % 7,6 6,6 5,5 5,0 7,3 6,9 6,0 6,6 Hela landet % 10,9 9,5 8,2 7,6 9,8 9,8 9,1 7,7 Näringsliv Befolkning enligt huvudsaklig Antal Antal Antal Antal Antal Antal verksamhet år fyllda Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa år fyllda utanför arbetskraften år fyllda

12 Kristinestads stad Bokslut Arbetsplatsernas antal och andel Antal Andel enligt näringsgren A Jordbruk, skogsbruk och fiske ,1 B, D-E Utvinning av mineral; Försörjning av el, gas, värme och kyla; Vattenförsörjning; avloppsrening 68 2,6 C Tillverkning 255 9,7 F Byggverksamhet 138 5,3 G-I Handel; Transport och magasinering; Hotell- och restaurangverksamhet ,6 J Informations- och kommunikationsverksamhet 18 0,7 K Finans- och försäkringsverksamhet 57 2,2 L Fastighetsverksamhet 12 0,5 M-N Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ; Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster O-Q Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring; Utbildning; Vård och omsorg; Sociala tjänster 163 6, ,0 R-U De övriga tjänster 97 3,7 X Näringsgrenen okänd 38 1,4 Alla näringsgrenar totalt ,0 Pendling Pendling till och från Kristinestad enligt kommun (över 5 pendlande personer) Inpendling Utpendling Sammanlagt Espoo-Esbo 6 Helsinki - Helsingfors 5 12 Isojoki - Storå Karijoki - Bötom Kaskinen - Kaskö Kauhajoki Korsnäs 2 3 Kurikka 8 Maalahti - Malax 7 3 Merikarvia - Sastmola 18 7 Maarianhamina-Mariehamn 7 Mustasaari - Korsholm 8 9 Närpiö - Närpes Pori - Björneborg Rauma - Raumo 6 Seinäjoki Teuva - Östermark Turku - Åbo 12 Vaasa - Vasa Övriga kommuner 83 69

13 Kristinestads stad Bokslut Kristinestads organisationsschema

14 Kristinestads stad Bokslut Personalrapport Personalens antal Kristinestads personal Central Tjänsteinnehavare Arbetstagare Sammanlagt huvud- bi- tjänster arb.tag. heltid deltid tjänst tjänst totalt totalt Förvaltningscentralen Vård- och omsorgscentralen Utbildningscentralen Bildnings- och fritidscentralen Tekniska centralen Sammanlagt I personalantalet ingår tillsvidare anställda tjänsteinnehavare och arbetstagare samt arbetstagare med arbetsavtal för viss tid, som sträcker sig över årsskiftet Personalstatistik Personalens sjukfrånvaro 2012 Central Med eget meddelande Med intyg av hälsovårdare (4. och 5. dagen) Med läkarintyg Sjukfrånvaro Sjukfrånvarodagar/person Procent Förvaltningscentralen ,6 1,54 Vård- och omsorgscentralen ,8 4,05 Utbildningscentralen ,0 1,63 Bildnings- och fritidscentralen ,3 0,91 Tekniska centralen ,0 4,39 Sammanlagt ,1 3,32 Intyg av sjukskötare, hälsovårdare och fysioterapeut för fjärde och femte kalenderdagen tillämpas för påvisande av arbetsoförmåga först från

15 Kristinestads stad Bokslut Personalens sjukfrånvarodagar per person Central Förvaltningscentralen 11,8 5,9 2, ,3 5,6 Vård- och omsorgscentralen 20,4 19,7 15,1 14,1 15,0 14,8 Utbildningscentralen 10,4 7,1 10,8 5,2 9,7 6,0 Bildnings- och fritidscentralen 17,9 11,4 7,0 3,3 Tekniska centralen 7,2 11,6 20,2 14,8 9,4 16,0 Sammanlagt 14,1 12,3 13,9 11,6 12,0 12,1 Arbetsförmåga och hälsa Totalantalet sjukfrånvarodagar är i stort på samma nivå som år Den har ökat med 0,1 dagar, från 12,0 dagar/person år 2011 till 12,1 dagar/person år Sjukfrånvaron har ökat vid förvaltningscentralen och tekniska centralen men minskat vid vård- och omsorgscentralen, utbildningscentralen samt bildnings- och fritidscentralen. Personalantalet vid en del centraler är ändå på sådan nivå att man inte kan dra långtgående slutsatser utifrån sjukfrånvarouppgifterna. Redan några anställdas sjukfrånvaro längre än en vecka, ofta av orsaker som inte är arbetsrelaterade, syns snabbt i statistiken. I Kristinestads personalstrategi har arbetshälsan lyfts fram som ett mycket viktigt delområde. Arbetshälsan främjas i samverkan mellan arbetsgivaren och personalen. Arbetstillfredsställelsen, hälsan och arbetsförmågan syns i arbetskvaliteten, kundtillfredsställelsen och organisationens resultat. Kristinestad lät Kommunförbundet utföra en enkät och personalanalys för att bl.a. få personalens synpunkter hur staden har genomfört personalstrategin och dess åtgärder framför allt gällande arbetshälsan. Personalanalysen var också avsedd som ett utvecklingsverktyg, som utgör en utgångspunkt för beredning och utarbetande av en ny personalstrategi för åren Enkätens resultat visar att Kristinestads anställda, generellt sagt, har hög arbetslivskvalitet. Arbetsbelastningen är en av de viktigaste kommunala arbetsmiljöfrågorna. 46 % av de anställda tycker att arbetsbelastningen är ganska stor och 15 % att den är mycket stor. 78 % av stadens anställda är överlag nöjda med sitt nuvarande arbete. Särskilt nöjd är man med arbetsuppgifternas innehåll (83 % mycket eller ganska nöjd), människorelationerna och arbetsatmosfären på arbetsplatsen (77 %) samt företagshälsovårdens tillgänglighet och service (77 %). Nio av tio anställda i Kristinestad rekommenderar staden som arbetsgivare och hoppas att staden satsar ännu mera på arbetshälsan under de kommande åren. Med personalanalysens resultat som grund har vi utarbetat en ny personalstrategi för åren Stadsfullmäktige godkände den nya personalstrategin i december Den nya personalstrategin har samma tyngdpunktsområden som de tidigare, d.v.s. personalresurser (personalrekrytering och kompetensutveckling), arbetshälsa, ledarskap samt lön och belöning. Genom verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan har vi inverkat på arbetsförhållandena, arbetsmetoderna samt upprätthållande av den egna konditionen. Genom motionsverksamhet har vi försökt öka personalens arbetsförmåga och aktivera intresset för egenvård. Arbetsgivaren subventionerar personalens besök i stadens samtliga konditionssalar (gym) och simhall. Dessutom har personalen möjlighet att delta i medborgarinstitutets gymnastik- och motionskurser, som arbetsgivaren har

16 Kristinestads stad Bokslut subventionerat. Totala antalet besök i gymmen 2012 var 1597, d.v.s. 3,2 besök per anställd. Totala antalet besök i simhallen var 2961, d.v.s. 6,0 besök per anställd. I medborgarinstitutets motionskurser deltog 61 personer på våren och 58 personer på hösten. Arbetshälsovården för stadens personal är ordnad på HVC:s företagshälsovård. Staden erbjuder sina anställda lagstadgad arbetshälsovård och sjukvård på allmänläkarnivå. Arbetshälsovården under 2012 har förverkligats i enlighet med arbetshälsovårdens verksamhetsplan för åren Målet för arbetshälsovårdens verksamhet är en hälsosam och trygg arbetsmiljö, en välfungerande arbetsgemenskap, förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar samt upprätthållande och stödande av arbets- och funktionsförmågan. Verksamhetsplanen innehåller också förfaringssätt för hur upprätthållandet, uppföljningen och ett tidigt stödjande av arbetsförmågan skall förverkligas genom arbetsplatsens och arbetshälsovårdens gemensamma åtgärder. Enligt en av sjukförsäkringslagen från är avtal om dylika förfaringssätt numera villkor för att arbetsgivaren kan erhålla 60 % i ersättning från FPA. Företagshälsovårdens viktiga roll har ytterligare förstärkts genom ar från i Lagen om företagshälsovård (anmälan om sjukfrånvaro) och i sjukförsäkringslagen (utlåtande om återstående arbetsförmåga). Hälsogranskningar och arbetsplatsbesök förverkligades i enlighet med verksamhetsplanen för arbetshälsovården. I rehabilitering, som bekostas av FPA, deltog 12 personer. Rehabiliteringen baserar sig på remiss av arbetshälsovårdsläkaren och staden betalar lön under rehabiliteringstiden. Under 2012 betalade staden lön under rehabilitering för sammanlagt 93 kalenderdagar. Användningen av arbetshälsovårdsservice Hälsoundersökningar Sjukvårds mottagningar Kostnaderna för den lagstadgade arbetshälsovården 2012 var ,66. Kostnaderna för den frivilliga sjukvården var ,50. FPA betalar 60 % av kostnaderna för den lagstadgade arbetshälsovården och 50 % av kostnaderna för sjukvården till arbetsgivaren. Fortbildning Principerna för stadens personalutbildning och fortbildning regleras i Personalutbildningens ABC som godkändes i personalsektionen i slutet av Personalutbildningens ABC är ett styrmedel för hantering av personalutbildningsfrågor i stadens organisation. Målet med fortbildningen är att stöda tjänsteinnehavarna och arbetstagarna så att de orkar med sina arbetsuppgifter och med utvecklingen i arbetet. Personalutbildningen genomförs både som lokal utbildning och regional/riksomfattande utbildning. Medborgarinstitutet ordnar och ansvarar för den lokala utbildningen i samarbete med centralerna. Kristinestad har inte ett centralt personalutbildningsanslag utan varje central reserverar ett utbildningsanslag för genomförandet av den lokala personalutbildningen. Den centrala ledningsgruppen följer upp förverkligandet av personalutbildningen. Utbildningen under 2012 har förverkligats som stadens interna och externa fortbildning. Den lokala personalutbildningen under år 2012 har i huvudsak kunnat förverkligas med hjälp av externa medel inom KUNNIG och OSAAVA programmen. Programmen

17 Kristinestads stad Bokslut Kunnig och Osaava är avsett för hela personalen som arbetar inom undervisningsväsendet. I Kristinestad har utbildningen inom KUNNIG och OSAAVA programmen förverkligats genom det svenskspråkiga kompetensutvecklingsprojektet KUNNIG i Väst och motsvarande finskspråkiga kompetensutvecklingsprojektet OSAAVA K 3. Under vårterminen ordnades kurser som berörde kommunikation, arbetsgemenskap, självkänsla, välbefinnande, röstens bevarande och utvecklande, sisu i skolsamfundet, arbetshälsa och välbefinnande, frigörande ledarskap, mentorskap samt arbetshandledning. Inför höstterminen erhölls ytterligare statsbidrag för OSAAVA K 3 2. Under höstterminen ordnades kurser som berörde en inspirationsdag för kökspersonal i skolor och daghem, arbetshälsa och välbefinnande, Tala är guld riktat till timlärare, Inner Strength, barns och ungas rätt till ett tryggt liv, puhejudo, säkerhet inom skolvärlden, social media samt kvalitet i rengöring. Till utbildningstillfällena har även övrig personal inom staden inbjudits. Under året genomfördes en svensk- och en finskspråkig kurs i rättelseförfarande samt kurser i filhantering och textbehandling för vårdpersonalen. Inför höstens verksamhet inplanerades även hösten 2012 grundkurser i Hälsovårdsadministration som en del av det Öppna Universitetet i samarbete med Närpes vuxeninstitut. Kurserna kunde inte heller denna gång genomföras på grund av för få anmälningar. Medborgarinstitutet hade också tillsammans med vård- och omsorgscentralen del i arrangemanget av en jippodag som berörde hjälpmedel för seniorer i samarbete med projektet Trygghet i hemmet - dygnet runt. Under hösten tillsattes en arbetsgrupp, med uppgift att kartlägga behovet av och planera personalutbildningen inom centralerna. Beviljade pensioner enligt pensionsform Ålderspension Förtida ålderspension Deltidspension Invalidpension Delinvalidpension Individuell förtidspension Rehabiliteringsstöd Rehabiliteringsförmåner Arbetslöshetspension Pensioner sammanlagt

18 INTÄKTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter ,7% Verksamhetsutgifter ,3% Skatteintäkter ,9% - tillverkn för eget bruk Ränteintäkter ,0% Ränteutgifter ,8% Statsandelar ,2% Övriga finansieringsutgifter ,0% Övriga finansieringsintäkter ,1% Extraordinära utgifter Extraordinära intäkter Inkomstfinansieringens korrektivposter Inkomstfinansieringens korrektivposter +/- förändr av obl. Reserveringar 0,0% -korrektivposter 0,0% -förlust på försäljn. Av anl. Tillgångar Investeringar Investeringar Finansieringsandelar i investeringen ,2% Investeringar i anläggningstillgångar ,8% Försäljningsinkomster av anl.tillg ,5% Finansiering Finansiering Ökning av utlåning Minskning av utlåning Minskning av långfristiga lån ,3% Ökning av långfristiga lån ,3% Minskning av kortfristiga lån ,8% Ökning av eget kapital 0,0% Minskning av eget kapital Ökning av kortfristiga lån Intäkter totalt ,0% Utgifter totalt ,00% - Finansieringskalkylens förändr I kapital för av kassamedel , Kristinestads stad Bokslut Bokslutsschema och totalekonomiska nyckeltal 4.1. Totala intäkter och kostnader

19 Kristinestads stad Bokslut Resultaträkning med nyckeltal Resultaträkning Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter , ,54 Avgiftsintäkter , ,97 Understöd och bidrag , ,83 Övriga intäkter , ,83 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och Arvoden , ,02 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,32 Övriga lönebikostnader , ,41 Köp av tjänster , ,69 Material, förnödenheter Inköp under räkenskapsperioden , ,50 Ökning (-) el minskning (+) av lager 3 998,45-136,36 Understöd , ,53 Övriga kostnader , ,20 Verksamhetsbidrag , ,14 Skatteinkomster , ,66 Statsandelar , ,94 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter ,29 Övriga fin. Intäkter , ,72 Räntekostnader , ,72 Övri. Fin kostnader , ,67 Årsbidrag , ,79 Avskrivningar , ,25 Nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat , ,46 Räkenskapseriodens överskott , ,46 Driftsintäkter / Verksamhetskostnader 16,7% 17,9% Årsbidrag / Avskrivningar -28,1% 14,0% Årsbidrag / Invånare Invånarantal

20 Kristinestads stad Bokslut Finansieringskalkyl med nyckeltal Finansieringsanalys 2012 Kassaström för den ordinarie verksamheten Årsbidrag ,76 Extraordinära poster 0,00 Korrektivposter , ,70 Investeringar Investeringsutgifter ,07 Investeringarnas finansieringsandel ,00 Försäljning av egendom ,26 Övriga investeringsinkomster 8 000, , ,51 Finansieringens kassaström Förar i utlåning Ökning av långivning ,00 Minskning av långivning 0, ,00 För i lånestock Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av långfristiga lån ,70 För av kortfristiga lån 0, ,30 För i eget kapital Övriga förar i bet.beredskap Förar i förvaltade medel o kapital ,06 Förar i omsättningstillgångar ,56 Förar av fordringar ,12 Förar av räntefria skulder , ,18 För i kassamedel ,61 För i kassamedel Kassamedel ,03 Kassamedel , ,61

21 Kristinestads stad Bokslut Balansräkning med nyckeltal BALANSRÄKNING AKTIVA A Bestående aktiva I Immateriella tillgångar 1. Immateriella rättigheter , ,70 II Materiella tillgångar 1. Mark och vattenområden , ,33 2. Byggnader , ,37 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,55 4. Maskiner och inventarier , ,88 5. Övriga materiella tillgångar 6. Förskottsbetalninger och pågående nyanläggningar , ,84 III Placeringar 1. Aktier och andelar , ,15 2. Masskuldebrevsfordringar 3. Övriga lånefordringar 4. Övriga fordringar , ,00 B Förvaltade medel 1. Statens uppdrag , ,92 2. Donationsfondernas särskilda täckning , ,17 3. Övriga förvaltade medel C Rörliga aktiva I Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter , ,41 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga produkter/varor 4. Övriga omsättningstillgångar 5. Förskottsbetalningar II Fordringar Långfristiga fordringar 1. Kundfordringar 2. Lånefordringar , ,00 3. Övriga fordringar , ,69 4. Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar , ,28 2.Lånefordringar 3. Övriga fordringar , ,04 4. Resultatregleringar , ,21 III Finansiella värdepapper 1. Aktier och andelar 2. Placeringar i penningmarknadsinstrument , ,00 3. Masskuldebrevsfordringar 4. Övriga värdepapper IV Kassa och bank , ,61 AKTIVA TOTALT , ,15

22 Kristinestads stad Bokslut PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,71 II Anslutningsavgiftsfond III Uppskrivningsfond , ,50 IV Övriga egna fonder , ,81 V Överskott från tidigare år , ,51 VI Räkenskapsperiodens över/underskott , ,46 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. Avskrivningsdifferens 2. Reserver C AVSÄTTNINGAR 1. Avsättningar för pensioner , ,79 2. Övriga avsättningar , ,17 D FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag , ,20 2. Donationsfondernas kapital , ,21 3. Övrigt förvaltat kapital 66,85 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt 1. Masskuldebrevslån 2. Lån fr fin. Institut och försäkr.anst , ,95 3. Lån från off. Samfund , ,58 4. Lån från övriga kreditgivar 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer , ,32 7. Övriga skulder , ,40 8. Resultatregleringar 48,80 II Kortfristigt 1. Masskuldebrevslån 2. Lån från fin.institut och försäkr.anst , ,28 3. Lån från off. Samfund , ,91 4. Lån från övriga kreditgivar 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer , ,66 7. Övriga skulder , ,13 8. Resultatregleringar , ,10 PASSIVA TOTALT , ,42 Soliditet 35,4% 37,1% Lånestock Lån / invånare Invånare

23 Kristinestads stad Bokslut Koncernbokslut 2012 KONCERNRESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter , ,09 Verksamhetens kostnader , ,69 Andel av samfundens vinst (förlust) Verksamhetsbidrag , ,60 Skatteintäkter , ,66 Statsandelar , ,94 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,32 Övr. fin.intäkter , ,14 Räntekostnader , ,65 Övr. Finkostnader , ,31 Årsbidrag , ,50 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning enligt plan , ,53 Periodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära intäkter och kostnader , ,11 Räkenskapsperiodens resultat , ,92 Bokslutsdispositioner 9 440, ,77 Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens underskott , ,69 Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader 35,2 % 35,2 % Årsbidrag / Avskrivningar 9,3 % 32,8 % Årsbidrag / Invånare Invånarantal

24 Kristinestads stad Bokslut KONCERNBALANSRÄKNING AKTIVA A Bestående aktiva I Immateriella rättigheter 1. Immateriella rättigheter , ,61 II Materiella tillgångar 1. Mark och vattenområden , ,68 2. Byggnader , ,06 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,82 4. Maskiner och inventarier , ,87 5. Övriga materiella tillgångar , ,56 6. Förskottsbetalningar och pågående , ,29 nyanläggningar III Placeringar 1. Aktier och andelar , ,45 2. Masskuldebrevsfordringar 0,00 3. Övriga lånefordringar , ,81 4. Övriga fordringar , ,73 B Förvaltade medel 1. Statens uppdrag , ,92 2. Donationsfondernas särskilda täckning , ,17 3. Övriga förvaltade medel , ,86 C Rörliga aktiva I Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter , ,13 2. Varor under tillverkning , ,05 3. Färdiga produkter/varor 4. Övriga omsättningstillgångar 5. Förskottsbetalningar II Fordringar Långfristiga fordringar 1. Kundfordringar 2. Lånefordringar , ,00 3. Övriga fordringar , ,88 4. Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar , ,90 2. Lånefordringar 3. Övriga fordringar , ,04 4. Resultatregleringar , ,21 III Finansiella värdepapper 1. Aktier och andelar , ,85 2. Placeringar i penningmarknads , ,00 instrument 3. Masskuldebrevsfordringar 4. Övriga värdepapper IV Kassa och bank , ,75 AKTIVA TOTALT , ,64

25 Kristinestads stad Bokslut PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,36 II Anslutningsavgiftsfond III Uppskrivningsfond , ,68 IV Övriga egna fonder , ,40 V Underskott från tidigare år , ,27 VI Räkenskapsperiodens över/underskott , ,70 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. Avskrivningsdifferens , ,74 2. Reserver , ,50 C AVSÄTTNINGAR 1. Avsättningar för pensioner 0, ,09 2. Övriga avsättningar , ,05 D FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag , ,20 2. Donationsfondernas kapital , ,36 3. Övrigt förvaltat kapital , ,61 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt II Kortfristigt 1. Masskuldebrevslån 2. Lån fr. Fin. Institut och försäkr.anst , ,00 3. Lån från off. Samfund , ,94 4. Lån från övriga kreditgivare 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer , ,32 7. Övriga skulder , ,74 8. Resultatregleringar 48,80 1. Masskuldebrevslån 2. Lån fr. Fin. Institut och försäkr.anst , ,56 3. Lån från off. Samfund , ,91 4. Lån från övriga kreditgivare , ,06 5. Erhållna förskott 5 699, ,36 6. Skulder till leverantörer , ,45 7. Övriga skulder , ,04 8. Resultatregleringar , ,90 PASSIVA TOTALT , ,64 Soliditet 32,8 % 41,8 % Relativ skuldsättningsgrad 162,3 % 143,7 % Ackumulerat överskott (underskott), ,1 2022,2 Ackumulerat överskott (underskott), /inv. -50,8 285,0 Lånestock Lån / invånare Lånefordringar Invånarantal

26 Kristinestads stad Bokslut KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 2012 Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag ,17 Extraordinära poster ,80 Inkomstfin. korrektivposter , ,44 Investeringar Invest. i anläggningstillgångar ,12 Investeringarnas finansieringsandel ,37 Försäljning av anläggningstillgångar ,68 Övriga investeringsinkomster 8 000, ,07 Kassaström för ord.verks. och investeringar ,51 Finansieringens kassaström Förar i utlåning Ökning av långivning ,00 Minskning av långivning 1 200,00 För i lånestock Ökning av långfristiga lån ,21 Minskning av långfristiga lån ,94 För av kortfristiga lån ,02 För i eget kapital ,96 Övriga förar i betalningsberedskapen För av förvaltade medel och förvaltat kapital -2821,17 För av omsättningstillgångar ,66 För av fordringar ,11 För av räntefria skulder ,65 Finansieringens nettokassaström ,88 För i kassamedel ,63 Kassamedel ,98 Kassamedel ,61 För i kassamedel ,63 Intern finansiering av investeringar 4,5 % Intern finansiering av kapitalutgifter 3,0 % Låneskötselbidrag 24,2 % Likviditet, kassadagar 23

27 Kristinestads stad Bokslut Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin Underskottet på ,48 euro dras av från eget kapital i balansräkningens passiva. Staden har ett ackumulerat överskott på ,05 euro (214 euro per invånare). 5.1 Intern tillsyn Den interna tillsynen utförs i första hand via en traditionell budgetkontroll samt kvartalsrapporter till stadsstyrelsen. Från och med 2010 har stadsstyrelsen även erhållit en uppföljning per kalendermånad. I samband med budgeten fastställdes också regelverket för kontroll och godkännande av inköpsfakturor. Staden tog ett nytt ekonomiförvaltningssystem i bruk för 2010 och inköpsfakturorna granskas och godkänns elektroniskt av namngivna ansvarspersoner. Riskhanteringen utförs i samband med försäkringsbolaget Aktia. Fastigheterna har fullvärdesförsäkring och staden har förutom lagstadgade försäkringar även frivilliga olycksfallsförsäkringar.

28 Kristinestads stad Bokslut Budgetens utfall 6.1. Driftsekonomidelens utfall Förvaltningscentralen Förvaltningscentralen Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster , , , , , ,10 Verksamhetsutgifter , , , , , ,76 Netto , , , , , ,34 Interna inkomster 5 662,50 Interna utgifter ,80 Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Nyckeltal /invånare Huvudansvarsområdet CENTRALVALNÄMNDEN Resultatområde 1010 Allmänna val Kostnadsställen Allmänna val Centralvalnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i centralvalnämnden Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0, , ,00 0, ,60-838,40 Verksamhetsutgifter -5, , ,00 0, , ,29 Netto -5, , ,00 0, , ,89 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter -624,00 Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Nyckeltal /invånare

29 Kristinestads stad Bokslut Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Operativa målsättningar - Centralvalnämnden Röstningsområdesindelningen granskas under året. Samtidigt ökas förhandsröstningsmöjligheterna. Presidentval hålls Kommunalval hålls Uppnådda målsättningar Under året hölls presidentval i 2 omgångar samt kommunalval. Granskningen av röstningsområdena föranledde inga ar i indelningen i röstningsområden. Röstningsaktivitet: Valresultat i kommunalvalet 2012: Förar i Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut strukturer / anslagsbehov Nettoför i anslagsbehov; euro Övrigt Två val under året

30 Kristinestads stad Bokslut Huvudansvarsområdet FÖRVALTNINGSCENTRALEN Resultatområde 505 Revisionsnämnden Kostnadsställen Revisionsnämnden Revisionsnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i revisionsnämnden Leif Lundell, Bror Eriksson, Mia Häggblom, Tapio Saari, Kirsi Rantatalo Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetsutgifter , , ,00 0, , ,53 Netto , , ,00 0, , ,53 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter 0,00 Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Nyckeltal /invånare Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Nämnden följer den fastställda utvärderingsplanen för åren Utvärderingsberättelse för år 2011 uppgörs inför stadsfullmäktiges behandling av bokslutet för Nämnden följer upp genomförandet av revisionen. Nämnden gör ett svarsbesök till Nyköping för att inhämta erfarenheter och idéer för utvärderingsarbetet. Nämnden ger förslag till stadsfullmäktige huruvida bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Nämnden förbereder upphandlingen av revisionstjänster inför mandatperioden

31 Kristinestads stad Bokslut Uppnådda målsättningar Revisionsnämnden följde den fastställda utvärderingsplanen och gav sin utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. Nämnden föreslog i enlighet med revisorns utlåtande att bokslutet skulle godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Nämnden besökte Nyköpings revisorer och fick intressanta erfarenheter, som kan tillämpas i nämndens utvärderingsarbete. Nämnden har förberett upphandlingen av revisionstjänster inför den nya mandatperioden. Huvudansvarsområdet FÖRVALTNINGSCENTRALEN Resultatområde 510 Stadsfullmäktige Kostnadsställen Stadsfullmäktige Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0, , ,00 0,00 0, ,00 Verksamhetsutgifter , , ,00 0, , ,45 Netto , , ,00 0, , ,45 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter -70,00 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Kristinestad Så här ska det bli: Ett ställe som erbjuder livskvalitet och mångfald i sättet att leva, lika rofullt som dynamiskt när gammalt möter nytt. Trähusidyllen i Gamla stan, Finlands bäst bevarade stormaktstida småstad med rutplan, har status av finländskt kulturarv som vi tar till vara i utvecklingsarbetet. Invånarantalet närmar sig Antalet arbetsplatser har under de senaste tio åren ökat med 10 %. Hur kommer vi dit? Med hjälp av Stadens beslutsorganisation ses över inför mandatperioden De pågående detaljplanearna godkänns i stadsfullmäktige. Revideringsbehovet av delgeneralplanen för centrumområdet granskas. Principerna gällande förnyandet av villaarrendekontrakten godkänns under året. Detaljplaneringen av Grannasudden förs vidare. Detaljplaneringen av eganhemsområdena längs Skatavägen påbörjas. De utarrende sommarstugetomterna i Antila kan inlösas av arrendetagarna och stadsfullmäktige fastställer inlösningspriserna och inlösningsvillkoren. Kristinestadsforum främjar samspelet mellan de olika stadsdelarna och bidrar till att förankra och förverkliga strategin.

32 Kristinestads stad Bokslut egen viljekraft, optimism, kreativitet och aktivitet förädlar vi livskvaliteten och mångfalden i stan. Vi gör det genom att: - Utveckla Det goda livet ;- Utveck la och skapa nya lokala företag;- Utveckla vård och omsorg;- Utveck la sk ola och utbildning; - Utveck la turismen. Ge äldrerådet ökade befogenheter och inflytande. Bilda ett barnfamiljeråd. Barnfamiljerna beaktas i det kommunala beslutsfattandet. Staden planerar en trivsam stadsdel i stil med Gamla stan på Grannasudden. Planera bostadsområden som tar hänsyn till barnfamiljernas behov. Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Bilda Kristinestadsforum som främjar förverkligandet av denna strategi, samt ger förslag till och idéer om hur invånarna kan utveckla Kristinestad. Kommunalförvaltningen integrerar Kristinestad 2020 i sin verksamhet och sina målsättningar. Dokumentet fungerar som rättesnöre för de kommunala verkens verksamhet. Av disp.anslaget beviljas ett bidrag om euro för lilla parlamentet.

33 Kristinestads stad Bokslut Uppnådda målsättningar Målen har inte uppnåtts helt till alla delar. Principerna gällande de nya villaarrendekontrakten har behandlats i stadsstyrelsen Detaljplanerna för Skatavägen och Grannasudden kommer till behandling under Prissättningen av villatomterna i Antila har påbörjats 2012 och avsikten är att priserna fastställs En ny förvaltningsstadga har godkänts i december Huvudansvarsområdet FÖRVALTNINGSCENTRALEN Resultatområde 530 Stadsstyrelsen Kostnadsställen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Hans Nybond, Carina Storhannus, Mikael Perjus, Anna-Lena af Hällström, Sari-Milla Ingves, Hans Ingvesgård, Arvo Jaakkola, Tarja Nummela, Peder Sahl, Marianne Salo-Tuisku, Alexandra Teir Stadsdirektör Riitta El-Nemr Ekonomi Bokslut Bokslut Budget Budget Bokslut Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 97,56 97,56 Verksamhetsutgifter , , , , , ,62 Netto , , , , , ,18 Interna inkomster 0,00 Interna utgifter -280,35 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Motverka utflyttning och stimulera inflyttning. Effektiverad marknadsföring av egnahemstomter sker via en nyskapad webplats. Sommarjobbsedel ges åt 100 ungdomar. Effektiverad försäljning av villaarrendetomterna. Alla nyinflyttade får ett inflyttningspaket, som planerats inom ramen för Cittaslow-projektet. Välkomna inflyttade genom att Koncerndirektiven godkänns i januari Projektet Potato 2020 nystartas med