2006:7. Fokus Attityd 2006

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2006:7 ISSN Fokus Attityd 2006 För att lyckas kommer dagens ungdom att behöva entreprenörsanda, ledarskapsförmåga och förändringsbenägenhet. Det är inte självklart att dessa egenskaper premieras i dagens skola.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Fler än 2000 västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 Tretton punkter för förändring och entreprenörskap i skolan Inom den närmaste tioårsperioden kommer närmare en miljon fyrtiotalister att lämna arbetsmarknaden. Upp till företag som i dag ägs och drivs av fyrtiotalister kommer att genomgå ett ägarskifte. Hälften av dagens cirka chefer kommer att bytas ut. Då måste det finnas de som är beredda att ta över. För att lyckas kommer de att behöva entreprenörsanda, ledarskapsförmåga och förändringsbenägenhet. Det är inte självklart att dessa egenskaper och attityder premieras i dagens skola. Mot bakgrund av detta formulerar Västsvenska Industri- och Handelskammaren ett antal tankar till alla regionala och nationella aktörer inom skolans område. Se dem som ett diskussionsunderlag. Hur kan skolan bli bättre på att stärka entreprenörskap, ledarskap och förändringsbenägenhet hos dagens unga? Alla måste ha goda baskunskaper när de lämnar skolan, men skolan måste också lära barnen att kunskaper skall leda till resultat. Det räcker inte med bildade analyser kunskaperna måste också tillämpas. Många lärare har sällan eller aldrig varit på en annan arbetsplats än skolan. Därför kan de ha bristande insikt i hur kunskap tillämpas. Ställ krav på att lärare tillbringar minst två dagar per år ute på den typ av arbetsplatser där deras elever skall jobba i framtiden. Vi behöver många olika sorters kompetens i näringslivet. Uppmärksamma och uppmuntra varje enskild elev utifrån dennes individuella potential. Premiera arbetsmoral och ambition. Skapa och säkerställ respekten för dem som sticker ut. Flertalet av framtidens jobb finns i branscher som inte är särskilt kända bland ungdomen. Därför drömmer och utbildar sig många till jobb som bara några få kommer att kunna försörja sig på. Öka kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen. Ge praktiskt lagda barn och ungdomar kvalificerad utbildning i hantverksyrken. Vi behöver välutbildade mekaniker, byggnadsarbetare, praktiskt lagda logistiker, lastvagnschaufförer, etc. Utfärda mästarbrev och erbjud kontinuerlig vidareutbildning. Allt fler, både hög- och lågutbildade, kommer att arbeta med tjänster. Därför måste skolan ge ungdomen en positiv attityd till service. En fungerande ekonomi har förtroende som ett av sina främsta smörjmedel. Barn och ungdomar måste vara medvetna om vikten av och träna sig i att etablera långsiktigt hållbara relationer. Svenska och engelska i såväl tal som skrift är i dag grundläggande krav från allt fler företag. Behoven av tredjeoch fjärdespråk blir däremot allt mer speciella. Inled en dialog med näringslivet om hur resurserna inom språkutbildningen skall fokuseras. Det är ytterst ovanligt med unga människor som kommer in på våra banker och vill låna pengar för att förverkliga en idé. Ge skolan i uppdrag att inspirera fler ungdomar till att bli innovatörer och entreprenörer. Inled en dialog med näringslivets innovatörer, entreprenörer och affärsmän om vad som kännetecknar deras typ av kompetens och se till att individuell talang på dessa områden hos våra yngsta identifieras och tas tillvara. Gör om några av våra högskolor till eftergymnasiala företagarskolor. Utbildningarna skall vara kortare och avsevärt mer praktiskt inriktade, än de akademiska utbildningarna. Ge framgångsrika entreprenörer inflytande över utbildningen. Ge grund- och gymnasieskolan i uppdrag att anlita föreläsare från akademin och näringslivet. Höj lärarnas status genom ökade antagnings- och utbildningskrav samt successivt högre lön.

4 Ansvaret för att utveckla relationen mellan näringsliv, skola och politik ligger dock inte bara på skolan och politikerna. Även företagen spelar en viktig roll. Företagsledare och ägare måste fortsätta att öppna upp sina företag för elever, lärare och politiker som vill ha yrkeslivserfarenhet. I en allt mer snabbrörlig, global ekonomi är det inte självklart att detta prioriteras. All tid ägnas åt den egna verksamheten. Skolan är näringslivets viktigaste leverantör. Då måste näringslivet på ett tidigt stadium borga för att dess framtida arbetskraft får en god förståelse för de villkor som väntar dem. Denna förståelse är dock inte ensidig. Precis som dagens gymnasieelever har nytta av en ökad förståelse för näringslivets villkor, har de företag som förstår de ungas attityder ett försprång. Det är attityderna hos framtidens ledare, entreprenörer och arbetskraft det handlar om. Ta lärdom av dem! Västsverige oktober 2006 Anders Källström VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren

5 Innehållsförteckning Tretton punkter för förändring och entreprenörskap i skolan 3 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 Inledning 9 Perestrojka 9 Generationsskifte 9 Family business ain t funkybusiness 9 Dagens attityder hos framtidens ledare 10 Fokus Attityd Viktigt i livet 13 Ambition 13 Ledarskap 14 Entreprenörskap 14 Förändringsbenägenhet 14 Viktigt i skolan 1 Roligt i skolan 1 Språk 16 Högre utbildning 16 Rörlighet 17 Framtidstro 17 Framtidsbranscher 18 Ekonomi - Lån 18 Bilaga 1. Analys av bakgrundsvariabler 20 Skillnader beroende på genus 20 Skillnader beroende på etnicitet 22 Bilaga 2. Så gjordes undersökningen 24

6

7 Sammanfattning Seriösa, ambitiösa och språkintresserade. Beredda att jobba hårt och göra rätt för sig, men mindre benägna att starta eget eller uppfinna något. Inställda på högre studier och på ett jobb inom media eller försäljning, snarare än sjukvård eller industri. Så kan bilden av de västsvenska gymnasieungdomarnas attityder sammanfattas när Västsvenska Industri- och Handelskammaren för femte året i rad presenterar undersökningen Fokus Attityd. I undersökningen har 3 76 gymnasieungdomar på de teoretiska programmen tagit ställning till 4 påståenden. Resultaten visar att: Västsvenska gymnasieungdomar rankar arbetet allra högst. Påståendet det är viktigt att ha ett bra arbete hamnar överst på listan över samtliga påståenden, med ett medelvärde på 4,46 på en skala från noll till fem. 1 Fritiden bidrar dock i större utsträckning än arbetet till att man får ett bra liv. Med ett medelvärde på 4,41 kommer påståendet att fritiden bidrar till att man får ett bra liv på listans andra plats. Motsvarande påstående om arbetet kommer på fjortonde plats. Ambitionsnivån är hög bland västsvenska gymnasieungdomar. Vikten att göra rätt för sig och glädjen att lära sig nya saker hamnar båda bland de tio högst placerade påståendena. Eleverna vill ha stort inflytande på jobbet, men det är inte lika självklart att axla ett ledaransvar. Inställningen till entreprenörskap är ljummen. Eleverna håller bara i viss mån med om att business är roligt och att de skulle vilja starta eget. Ännu svalare är inställningen till att uppfinna något. Med ett medelvärde på 2,32 hamnar detta påstående bland de tio lägst rankade. Förändringsbenägenheten minskar bland de västsvenska gymnasieeleverna. Viljan att förändra sin omvärld En djupare beskrivning av hur svaren graderas ges i bilaga 2. tillhör de påståenden där attityderna har minskat mest sedan Gymnasieungdomarna tycker att matematik, teknik, naturvetenskap och samhällskunskap är viktiga ämnen, men inte lika roliga. De är alltså seriöst inställda till, snarare än entusiastiska inför, dessa skolämnen. Samhällskunskap och matematik upplevs som viktigare än naturvetenskap och teknik. Samhällskunskap är också det ämne som uppfattas som klart roligare än de övriga ämnena. Språk är viktigt både att kunna uttrycka sig på engelska och på svenska. Dessa båda påståenden rankas i princip lika högt och hamnar på tredje respektive fjärde plats på listan över samtliga påståenden. Att uttrycka sig på ett tredje språk anses dock inte alls lika viktigt. Ungdomarna är i hög grad inställda på att studera på högskola/universitet, men inställningen till högre utbildning uppvisar en vikande trend. Framför allt har benägenheten att åka utomlands eller flytta för att få en utbildning minskat sedan För att få ett jobb är dock ungdomarna relativt rörliga. De kan tänka sig att flytta för att få arbete både inom och utom landet. De kan också tänka sig att resa mycket i arbetet, även om trenden är vikande. Benägenheten att pendla till arbetet inom Västsverige är dock betydligt lägre. Med ett medelvärde på 2, hamnar detta påstående precis över skalans mittpunkt. Ungdomarna har en ljus bild av sin egen framtid, men framtidstron för Sverige och för den egna hemorten är inte lika stark. Dagens gymnasieungdomar vill jobba inom media eller försäljning, även om trenden för mediebranschen är vikande. Viljan att i framtiden jobba inom industrin hamnar däremot allra lägst på rankinglistan, med ett medelvärde på 1,4. Eleverna har en seriös inställning till att låna pengar. Det anses acceptabelt att låna för att köpa hus, utbilda sig och starta eget, medan det i mycket mindre 7

8 grad uppfattas som OK att låna för att köpa kläder eller åka på semester. Likaså upplevs det som mindre acceptabelt att låna pengar för att köpa aktier, men det är ett av de påståenden där attityderna har stärkts som mest sedan Trenden är vikande om man ser till ungdomarnas attityder till påståendena i stort. Sedan undersökningen först genomfördes 2002 har ungdomarna blivit mer positiva till 20 påståenden och mer negativa till 34 påståenden. Jämför man med föregående års undersökning ljusnar dock bilden. Sedan 200 ökar 34 påståenden, medan 20 minskar. Ökningarna är dessutom överlag större än minskningarna. 8

9 Inledning Perestrojka Vi är alla elever, och livet och tiden är våra lärare. Jag tror att fler och fler människor kommer att inse att det är genom FÖR- ÄNDRING i ordets djupaste bemärkelse som världen får möjlighet att leva vidare. När vi har fått goda betyg av vår främste lärare, livet, går vi in i 2000-talet väl förberedda och säkra på att vi kommer att gå vidare. 2 Citatet kommer från Michail Gorbatjov. Den förändring han talar om är den perestrojka (nydaning) som han tillsammans med glasnost (öppenhet) införde under 1980-talet och som kom att förändra hela världen. Den första oktober 1988 utsågs Gorbatjov till ordförande i Högsta Sovjets presidium ett ämbete som sedan övergick till president i Sovjetunionen. Samma år är merparten av de gymnasieelever som ingår i årets Fokus Attityd födda. Året därpå föll muren i Berlin och satte en definitiv punkt för det kalla kriget. Dessa händelser lade grunden till ett paradigmskifte. Världen skulle inte längre förstås utifrån gränser, utan relationer. Årets Fokus Attityd-elever är i princip jämgamla med denna nya, gränslösa epok. Att växa upp i en gränslös tid medför oändliga möjligheter. Strävandena inom EU för fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital ökar möjligheterna att både studera och arbeta utomlands. Allt fler människor lär sig engelska för att minska språkgränserna. Medier blir globala och sprider på så sätt värderingar, kultur, musik och modetrender över hela världen. Internet och mobil telefoni minskar gränserna ytterligare. Obegränsade mängder information finns bara på en tangenttrycknings avstånd. Samtidigt ställer det gränslösa samhället stora krav. För att ta för sig av de möjligheter som erbjuds, krävs både ambition och urskiljningsförmåga. I en föränderlig tillvaro krävs både förändringsbenägenhet och rörlighet. 2 Källa: Perestrojka Ett nytt sätt att se på vårt land och världen, Michail Gorbatjov, Generationsskifte En av de allra största förändringarna som vi står inför är det kommande generationsskiftet, då stora kullar fyrtiotalister går i pension. I dag finns cirka 1,18 miljoner fyrtiotalister i Sverige. 3 Närmare 70 procent av dem är fortfarande yrkesarbetande. Det innebär att nästan fyrtiotalister förväntas lämna arbetsmarknaden inom den kommande tioårsperioden. Men dagens unga är inte beredda att ta över - inte till vilket pris som helst. Tvärtom är dagens sjuttiotalister tveksamma till att ta över. De ser långa arbetsdagar, stress och hög arbetsbelastning. 38 procent av dem kan visserligen tänka sig att bli chefer - men då måste det gå att kombinera med familjeliv. 4 Risken finns därmed att det blir brist på chefer i Sverige. Hälften av Sveriges uppskattningsvis chefer kommer att lämna arbetsmarknaden inom tio år. De yngre som skall ta över ansvaret har delvis andra värderingar, preferenser och ambitioner jämfört med tidigare generationer. Samtidigt kommer de knappast att lyckas om de inte till stora delar bygger sin framtid på det arv som tidigare generationer lämnar efter sig och är villiga att anpassa sig till de spelregler som finns på världsmarknaden. Family business ain t funky business En del av dessa spelregler har skapats av Sveriges alla familjeföretagare. Familjeföretagens betydelse för samhällsekonomin är mycket stor. Inom den privata sektorn svarar de för mer än hälften av såväl sektorns BNP som antalet arbetstillfällen. Omkring företag i Sverige ägs och drivs i dag av fyrtiotalister. Det innebär att ett stort antal företag står inför ett generationsskifte. Hela 1 procent av de medelstora svenska företag som står inför ägarförändringar de närmaste Källa: Statistiska Centralbyrån, 200. Källa: Morgondagens ledare, Kairos Future och tidningen Chef, 200. Källa: Tillväxt i familjeföretag, Öhrlings PWC,

10 åren räknar med att sälja verksamheten vidare. Sverige har därmed högst andel som planerar ägarskifte genom försäljning i en internationell jämförelse. 6 Samtidigt planerar endast cirka 17 procent av de svenska familjeföretagarna att överlåta företaget till familjen. Motsvarande andel bland japanska företagare är 42 procent. Dessutom är beredskapen inför ägarförändringar i svenska företag lägst i jämförelse med andra länder. Bara 28 procent har påbörjat planeringen, jämfört med till exempel 73 procent av de kanadensiska företagen. Den höga försäljningsbenägenheten och låga planeringsgraden bland svenska familjeföretagare tyder på att de har börjat utesluta generationsskifte inom familjen. Deras barn har sett föräldrarna jobba hårt i familjeföretaget. Långa arbetsdagar, korta eller obefintliga semestrar och många tuffa beslut - det är inte alls självklart att barnen vill ta över. Dagens attityder hos framtidens ledare Att leva i en tid av ständig förnyelse kräver förändringsbenägenhet, rörlighet och ambition. För att lyckas med det föreståndande generationsskiftet krävs vilja att leda och ta ansvar. För att säkra ägarskiftet i alla familjeföretag krävs entreprenörskap och hårt arbete. Vi är alla elever och livet och tiden är våra lärare, sade Gorbatjov i det inledande citatet. För att lära av tidens anda måste vi lyssna till vår tid. Men det är svårt. Tidsandan är mänsklighetens blinda fläck det har både historiker och filosofer konstaterat genom århundraden. Ett sätt att lyssna och lära av tidsandan, är att försöka fånga och förstå de attityder som finns hos dagens unga. Därför genomför Västsvenska Industrioch Handelskammaren en årlig attitydundersökning bland gymnasieelever på de teoretiska programmen Fokus Attityd. Undersökningen omfattar bland annat de viktiga attityder som nämns ovan ambition, förändringsbenägenhet, ledarskap och entreprenörskap. Undersökningen syftar till att följa värderingsförändringar bland unga för 6 Källa: Grant Thornton-rapporten, Lindebergs Grant Thornton, 200. att få en bild av hur samhället med dem kommer att förändras på sikt. De värderingar vi formar i ungdomsåren bär vi med oss när vi blir äldre. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer dessa ungdomar att vara med och påverka samhället utifrån sina uppfattningar. De företag som har förmåga att lyssna och lära av de ungas attityder får ett försprång. Det är attityderna hos framtidens ledare, entreprenörer och arbetskraft det handlar om. Fokus Attityd 2006 Attityder och värderingar förändras långsamt över tiden. Så är också fallet med attityderna till de påståenden som ingår i Fokus Attityd. Några påståenden sticker dock ut, vilket framgår av diagram 1. Diagrammet visar den förändring som skett för vart och ett av de 4 påståendena sedan undersökningen först genomfördes Förändringen uttrycks i absoluta tal och mäts i skalenheter. Samtliga förändringar är inte lika betydelsefulla. Eftersom det handlar om trender, har vi valt en bedömning som innebär att en förändring är betydelsefull om den uppgår till åtminstone 0,2 skalenheter. Det motsvaras av att var femte elev förändrar sin grad av instämmande i ett påstående med ett skalsteg. I hela undersökningen motsvaras detta av cirka 700 elever. Med 0,2 skalenheter som riktvärde har inget av de påståenden som förändrats positivt ökat betydligt under perioden. Samtidigt ser vi en betydande negativ förändring för sex påståenden. De två påståenden som utvecklats mest negativt sedan 2002 är de som handlar om att vilja jobba inom data respektive FoU. De har minskat med 0,48 respektive 0,4 skalenheter. Framtidsbranscher handlar också de påståenden som har utvecklats mest positivt under perioden om. Både viljan att jobba inom sjukvård och försäljning har stärkts sedan De fyra påståendena om huruvida matematik, teknik, samhällskunskap och naturvetenskap är viktiga ämnen var inte med i frågebatteriet För dessa fyra påståenden mäts förändringen sedan

11 Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning Det är OK att låna pengar för att köpa aktier Naturvetenskapliga ämnen är viktiga Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel Tekniska ämnen är roliga Matematik är ett viktigt ämne Samhällskunskap är ett viktigt ämne Business (affärsverksamhet) är roligt Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom utbildning Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom bank och finans Jobbet bidrar till att man får ett bra liv Att hjälpa andra är viktigt i livet Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden Det är OK att låna pengar för att köpa kläder/åka på semester Jag skulle gärna vilja starta ett eget företag Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt Tekniska ämnen är viktiga Att arbeta är roligt Jag kommer att arbeta hårt Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Man skall göra rätt för sig Det är OK att låna pengar för att starta eget företag Det är OK att låna pengar för att köpa hus Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden Jag skulle vilja vara ledare på jobbet Naturvetenskapliga ämnen är roliga Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri Det är viktigt att tjäna mycket pengar i livet Fritiden bidrar till att man får ett bra liv Det är OK att låna pengar för att utbilda sig Jag drömmer om att ha inflytande på jobbet Jag vill gärna flytta utomlands för att arbeta Det är viktigt att ha ett bra arbete Jag tror det kommer att gå bra för mig i framtiden Matematik är ett roligt ämne Samhällskunskap är ett roligt ämne Jag vill förändra min egna situation Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt Mina hobbys är viktiga i livet Jag drömmer om att uppfinna något Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Det är viktigt att vara ledig/vara med familjen Det är kul att lära sig nya saker Jag vill studera på högskola/universitet Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig en utbildning Jag vill förändra min omvärld Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom media Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom FoU Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data -0,0-0,2 0,00 0,2 0,0 Diagram 1. Förändring av attityder under perioden

12 Sammantaget har ungdomarna blivit mer positiva till 20 påståenden och mer negativa till 34 påståenden sedan undersökningen först genomfördes. Trenden är alltså vikande om man ser till ungdomarnas attityder till påståendena i stort. Jämför man med föregående års undersökning ljusnar dock bilden. Sedan 200 ökar 34 påståenden, medan 20 minskar. Ökningarna är dessutom överlag större än minskningarna, även om inget påstående uppvisar en förändring som överskrider 0,2 skalenheter sedan förra året. Påstående Ökning Område Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden 0,17 Framtidstro Det är OK att låna pengar för att köpa aktier 0,13 Ekonomi - Lån Matematik är ett roligt ämne 0,12 Roligt i skolan Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården 0,12 Framtidsbranscher Tekniska ämnen är roliga 0,11 Roligt i skolan Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden 0,11 Framtidstro Tabell 1. Påståenden som ökat mest Ser man till de påståenden som utvecklats mest positivt under det gångna året, har både framtidstron och entusiasmen till skolämnen stärkts. Det anses också mer acceptabelt än tidigare att låna pengar till att köpa aktier. Påstående Minskning Område Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig en utbildning -0,08 Högre utbildning Jag vill studera på högskola/universitet -0,06 Högre utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data -0,0 Framtidsbranscher Jag vill förändra min egen situation -0,0 Förändringsbenägenhet Jag vill förändra min omvärld -0,04 Förändringsbenägenhet Tabell 2. Påståenden som minskat mest Ser man i stället till de påståenden som minskat mest sedan föregående år, viker både inställningen till högre utbildning och förändringsbenägenheten. Förändringarna är dock inte särskilt stora. I följande kapitel ges en fördjupad bild av ungdomarnas attityder till de 4 påståendena. För att underlätta analysen och möjliggöra relevanta jämförelser har påståendena grupperats i 13 områden från vad som är viktigt i livet till inställningen till att låna pengar. 12

13 Viktigt i livet Västsvenska gymnasieungdomar tycker att arbetet är mycket viktigt. Samtliga påståenden inom denna kategori rankas mycket högt. Viktigt i livet Det är viktigt att ha ett bra arbete Fritiden bidrar till att man får ett bra liv Det är viktigt att vara ledig/vara med familjen Mina hobbys är viktiga i livet Jobbet bidrar till att man får ett bra liv Det är viktigt att tjäna mycket pengar i livet Att hjälpa andra är viktigt i livet Diagram 2. Viktigt i livet Allra högst rankas vikten av att ha ett bra arbete år efter år. Med ett medelvärde på 4,46 på en skala från 0 till värderas detta påstående högst på listan över samtliga 4 påståenden. Samtidigt bidrar fritiden i högre utsträckning än arbetet till ett bra liv. Påståendet att fritiden bidrar till att man får ett bra liv hamnar på andra plats på listan över samtliga påståenden, med ett medelvärde på 4,41. Motsvarande påstående om arbetet hamnar först på fjortonde plats. Detta påstående knappar dock in på de övriga, då det är ett av två påståenden inom detta avsnitt där attityden har stärkts under mätperioden Det andra påståendet där attityden har stärkts är vikten av att hjälpa andra. Här märks en tydlig skillnad mellan tjejers och killars attityder. Tjejerna värderar att hjälpa andra betydligt högre än killarna. Med en skillnad på 0,4 skalenheter är påståendet ett av fyra där skillnaden mellan könen är som störst. Där tjejerna tycker att det är viktigare att hjälpa andra, tycker killarna att det är viktigare att tjäna mycket pengar i livet. Denna attityd är också framträdande bland ungdomar med invandrarbakgrund. 8 Noterbart är dock att denna grupp värderar att tjäna pengar i princip lika högt som att hjälpa andra. Ambition Att arbetet är viktigt i livet märks också i påståendena som berör ambition. Västsvenska gymnasieungdomar är mycket ambitiösa. De tycker att man ska göra rätt för sig och att det är roligt att lära sig nya saker. Båda dessa påståenden hamnar bland de tio högst placerade av samtliga 4 påståenden, med medelvärden på 4,2 respektive 4,11. Ungdomarna är också beredda att arbeta hårt, men tycker bara i viss grad att det är roligt att arbeta. Med ett medelvärde på 3,29 hamnar påståenden att det är roligt att arbeta betydligt lägre än övriga tre påståenden inom denna kategori. Inom detta område finns stora attitydskillnader mellan könen. Tjejerna är mycket mer ambitiösa än killarna, framför allt när det gäller att göra rätt för sig. Medelvärdet kring detta påstående skiljer sig med 0,36 skalenheter mellan tjejer och killar. Samtliga fyra påståenden inom Ambition Man skall göra rätt för sig Det är kul att lära sig nya saker Jag kommer att arbeta hårt Att arbeta är roligt Diagram 3. Ambition Till denna grupp räknas elever som antingen själva är födda i ett annat land, eller har en förälder som är född i ett annat land, det vill säga första eller andra generationens invandrare. 13

14 kategorin värderas dock betydligt högre av tjejerna än av killarna. Ledarskap Likväl som ambitionen är hög, är viljan att ha inflytande på jobbet stark. Påståendet jag drömmer om att ha inflytande på jobbet hamnar på rankinglistans 16:e plats. vilja starta eget. Ännu färre drömmer om att uppfinna något. Detta påstående återfinns bland de tio lägst placerade av samtliga 4 påståenden. Medelbetyget på 2,32 ligger under skalans mittvärde. 4 Entreprenörskap Ledarskap Jag skulle gärna vilja starta ett eget företag Business (affärsverksamhet) är roligt Jag drömmer om att uppfinna något Jag drömmer om att ha inflytande på jobbet Jag skulle vilja vara ledare på jobbet Diagram 4. Ledarskap Att bli ledare på jobbet värderas dock inte lika högt som att ha inflytande. Trenden är dessutom vikande för båda påståendena. När det gäller inställningen till ledarskap märks tydliga könsmässiga skillnader. Tjejer drömmer i större utsträckning än killarna om att ha inflytande på jobbet. Samtidigt vill killarna i större utsträckning än tjejerna bli ledare. Gymnasieelever med invandrarbakgrund har en mer positiv attityd till ledarskap överlag. De vill både ha inflytande och bli ledare i högre grad än elever med svensk bakgrund. Entreprenörskap Precis som det inte är självklart att axla ett ledaransvar på jobbet, är det inte heller självklart att starta eget. Gymnasieungdomarna har en relativt ljummen inställning till entreprenörskap. Genomsnittseleven håller bara i viss mån med om att business är roligt och att de skulle Diagram. Entreprenörskap Killarna drömmer dock i betydligt högre grad än tjejerna om att uppfinna något. Det är ett av de påståenden där skillnaden mellan könen är som mest markant (0,48 skalenheter). Killarna är överlag mer entreprenöriella än tjejerna och har starkare attityder till samtliga tre påståenden inom kategorin. Så är också fallet bland elever med invandrarbakgrund. Det märks särskilt när det gäller viljan att starta eget, där elever med invandrarbakgrund har en betydligt starkare attityd (skillnad 0,33 skalenheter). Förändringsbenägenhet Västsvenska gymnasieungdomars förändringsbenägenhet uppvisar en vikande trend. Särskilt gäller det viljan att förändra sin omvärld, som med en minskning på 0,21 skalenheter hör till de påståenden som minskat mest sedan undersökningen först genomfördes I dag vill genomsnittseleven bara i viss grad förändra sin omvärld. Viljan att förändra sin egen situation är något högre, men också detta påstående uppvisar en negativ trend. Båda påståendena kring 14

15 Förändringsbenägenhet Viktigt i skolan Jag vill förändra min egna situation Jag vill förändra min omvärld Diagram 6. Förändringsbenägenhet Matematik är ett viktigt ämne Samhällskunskap är ett viktigt ämne Naturvetenskapliga ämnen är viktiga Tekniska ämnen är viktiga 2006 förändringsbenägenhet hör dessutom till dem som minskat mest sedan förra året. Tjejerna i undersökningen är betydligt mer förändringsbenägna än killarna. Framförallt gäller det att förändra omvärlden, där skillnaden mellan tjejers och killars medelvärde är 0,29 skalenheter. Också elever med invandrarbakgrund är mer inriktade på att förändra både omvärlden och sin egen situation. Även här är det viljan att förändra omvärlden som uppvisar störst skillnad. Viktigt i skolan Eleverna har en seriös inställning till skolarbetet. De fyra ingående skolämnena upplevs alla som förhållandevis viktiga och attityderna är väldigt stabila över åren 9. Genomsnittseleven pendlar mellan att i viss grad och i hög grad hålla med om att matematik, tekniska ämnen, naturvetenskapliga ämnen och samhällskunskap är viktiga ämnen. Mest viktiga anses matematik och samhällskunskap vara, medan tekniska och naturvetenskapliga ämnen anses vara mindre viktiga. Inställningen till skolämnenas betydelse uppvisar stora könsmässiga skillnader. Tjejer upplever samhällskunskap viktigare än killar (skillnad 0,34 skalenheter). Ännu mer markant är skillnaden när det gäller tekniska ämnen, som kil- Diagram 7. Viktigt i skolan larna tycker är betydligt viktigare än tjejerna (skillnad 0,4 skalenheter). Roligt i skolan Gymnasieungdomarna anser generellt att samhällskunskap är roligare än teknik, naturvetenskap och matematik, vilka alla ligger kring skalans mittvärde 2,. Den enda könsmässiga skillnaden är inställningen till tekniska ämnen, där killarna i väsentligt högre grad än tjejerna tycker att tekniska ämnen är roliga (skillnad 0,91 skalenheter) Roligt i skolan Samhällskunskap är ett roligt ämne Naturvetenskapliga ämnen är roliga Tekniska ämnen är roliga Matematik är ett roligt ämne De fyra påståendena om respektive ämne är viktigt ingick inte i frågebatteriet Diagram 8. Roligt i skolan 1

16 Ämne Viktigt Roligt Skillnad Matematik 3,6 2, 1,1 Tekniska ämnen 3,11 2,4 0,7 Naturvetenskapliga ämnen 3,21 2,7 0,64 Samhällskunskap 3,63 2,9 0,68 Tabell 3. Skillnad mellan hur viktiga respektive roliga de ingående skolämnena upplevs Påståendena om hur roliga ämnena upplevs blir än mer intressanta om de sätts i relation till hur viktiga de anses vara. Överlag tycker gymnasieungdomarna att skolämnena är viktigare än vad de är roliga. Skillnaden är som mest markant när det gäller matematik, vilket tabell 3 visar. Språk Västsvenska gymnasieungdomar tycker att det är mycket viktigt att kunna uttrycka sig både på svenska och engelska. Dessa båda påståenden hamnar på tredje respektive fjärde plats på rankinglistan över samtliga 4 påståenden. Attityderna är dessutom stabila över åren. Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk anses inte alls lika viktigt. Ungdomarna instämmer endast i viss grad med detta påstående. Tredjespråket värderas dock betydligt högre bland ungdomar med invandrarbakgrund (skillnad 0,7 skalenheter). Likaså tycker tjejer i betydligt större utsträckning än killar att tredjespråket är viktigt (skillnad 0,38 skalenheter). Tjejerna värderar för övrigt samtliga språk högre än vad killarna gör. Högre utbildning Västsvenska gymnasieungdomar är i hög grad inställda på att studera vid universitetet för att nå sina framtida mål. Med ett medelvärde på 3,99 placerar sig påståendet jag vill studera på högskola/universitet precis efter listans tio i topp Högre utbildning Språk Jag vill studera på högskola/universitet Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig en utbildning Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Diagram 10. Högre utbildning Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt Diagram 9. Språk Men inställningen till högre utbildning uppvisar en vikande trend. Samtliga fyra påståenden inom denna kategori återfinns bland de tio påståenden som minskat mest sedan Framförallt är det viljan att åka utomlands och benägenheten att flytta för att få en utbildning som minskat sedan 2002 (-0,28 respektive -0,23 skalenheter). Det senaste året är det dock de andra två påståendena inom kategorin som vi- 16

17 ker. Både benägenheten att avstå inkomst för att studera och viljan att studera finns bland de påståenden som förändrats mest negativt under det gångna året. Inställningen till högre studier varierar starkt mellan könen. Tjejerna är betydligt mer positivt inställda till samtliga påståenden inom kategorin. Särskilt markant är skillnaden när det gäller att flytta utomlands för att studera (0,64 skalenheter). Också elever med invandrarbakgrund är mer positivt inställda till högre studier än elever med svensk bakgrund. Rörlighet Ungdomar i Västsverige är relativt rörliga. De kan tänka sig att flytta för att få arbete både inom och utom landet. De kan också tänka sig att resa mycket i arbetet, även om trenden är vikande. Rörlighet Sedan 2002 har detta påstående minskat med 0,16 skalenheter och hamnar därmed bland de tio påståenden som minskat mest. Pendlingsbenägenheten bland gymnasieungdomarna är dock betydligt lägre än benägenheten att flytta och resa i arbetet. Med ett medelvärde strax över skalans mittpunkt kan genomsnittseleven bara i viss eller liten mån tänka sig att pendla till jobbet. Precis som när det gäller förändringsbenägenhet, är tjejerna betydligt mer rörliga än killarna. Särskilt gäller det benägenheten att flytta utomlands för att få ett arbete, där det skiljer 0, skalenheter mellan tjejernas och killarnas medelvärde kring detta påstående. Även elever med invandrarbakgrund är mer rörliga, särskilt när det gäller att resa i arbetet. Den större rörligheten inom denna grupp omfattar dock inte att pendla inom Västsverige, där elever med invandrarbakgrund istället har lägre benägenhet (skillnad 0,14 skalenheter). Framtidstro Västsvenska gymnasieungdomar har en mycket ljus bild av sin egen framtid både tjejerna och killarna. Genomsnittseleven instämmer i hög grad med påståendet det kommer att gå bra för mig i framtiden. Framtidstro Jag vill gärna flytta utomlands för att arbeta Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige Jag tror det kommer att gå bra för mig i framtiden Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden Diagram 12. Framtidstro Diagram 11. Rörlighet Framtidstron för hela Sverige och för den egna hemorten är inte lika stark. Båda dessa påståenden hamnar dock bland de sex påståenden som ökat mest sedan förra årets undersökning. Tron att det kommer att gå bra för hemorten i framtiden är det påstående som har ökat mest sedan i fjol (en ökning på 0,17 skalenheter). Tjejerna har en betydligt ljusare bild av Sveriges och hemortens framtid än vad killarna har. När det gäller den egna framtiden finns dock ingen skillnad mellan könen. 17

18 Framtidsbranscher Media och försäljning toppar listan när det gäller vilka branscher de västsvenska ungdomarna vill jobba inom i framtiden Bransch påståenden, med ett medelvärde på 1,4. Likaså är framtidsbranscher ett område med tydliga skillnader mellan könen. Alla branscher utom just försäljning och media som är de mest populära uppvisar skillnader som överstiger 0,2 skalenheter mellan tjejer och killar. Där tjejer föredrar sjukvård, service/handel och utbildning, premierar killar istället data, industri, FoU och bank/finans. Skillnaderna är inte lika markanta mellan elever med invandrarbakgrund och svensk bakgrund. Där utmärker sig endast två branscher sjukvård och bank/finans där elever med invandrarbakgrund har betydligt mer positiva attityder Ekonomi - Lån Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom media Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom FoU Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom bank och finans Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri Diagram 13. Framtidsbranscher Trenderna går dock åt motsatt håll för dessa båda branscher. Att jobba inom media är ett av de påståenden som minskat mest sedan 2002 (-0,27 skalenheter). Samtidigt är att jobba med försäljning det påstående som ökat allra mest (+0,1 skalenheter) under motsvarande period. En lika stor ökning, men från en betydligt lägre nivå, har att jobba inom sjukvården gjort sedan Bara sedan förra året har detta påstående ökat med 0,12 skalenheter, vilket gör det till ett av de påståenden som ökat mest på ett år. I motsatt riktning går trenden för att jobba inom data och FoU. Dessa två påståenden är de som minskat mest mellan Sammantaget är framtidsbranscher det område som är mest föränderligt och där störst utveckling syns i trenderna. Fyra av påståendena tillhör de tio påståenden som ökat mest sedan 2002, medan tre tillhör de tio påståenden som minskat mest. Endast ett påstående har legat relativt stabilt jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri. Det är det påstående som rankas allra lägst av samtliga 4 Västsvenska gymnasieungdomarna har en seriös inställning till att låna pengar. Att köpa hus är, vid sidan om utbildning, det område som det är mest acceptabelt att låna pengar till. Med medelvärden på 4,28 respektive 4,21 hamnar båda dessa påståenden bland de tio som ungdomarna rankar allra högst Ekonomi - Lån Det är OK att låna pengar för att köpa hus Det är OK att låna pengar för att utbilda sig Det är OK att låna pengar för att starta eget företag Det är OK att låna pengar för att köpa aktier 2006 Det är OK att låna pengar för att köpa kläder/åka på semester Diagram 14. Ekonomi - Lån Nästan lika acceptabelt anses det vara att låna pengar till att starta eget företag. Att belåna sig för att ha råd med semester eller kläder är dock inte OK. Med ett medelvärde på 1,4 hamnar detta påstående, tillsammans med viljan att i 18

19 framtiden arbeta inom industri, på listans absoluta jumboplats. Inte heller att låna pengar till att köpa aktier anses särskilt acceptabelt. Med ett medelvärde på 2,1 instämmer genomsnittseleven endast i låg grad med att det är OK att låna för aktieköp. Detta påstående är dock ett av de tre påståenden som ökat allra mest sedan undersökningen först genomfördes Bara sedan förra året har attityden stärkts med 0,13 skalenheter, vilket gör det till det påstående som ökat näst mest det senaste året. Tjejerna är något mer benägna att låna pengar överlag, men den enda betydande skillnaden gäller att låna för att utbilda sig (skillnad 0,38 skalenheter). Elever med invandrarbakgrund är något mer tveksamma till att låna pengar till att köpa hus (skillnad 0,3 skalenheter) och att starta eget företag (skillnad 0,11 skalenheter). De tycker däremot i högre utsträckning att det är OK att låna pengar för att åka på semester eller köpa kläder (skillnad 0,19 skalenheter). 19

20 Bilaga 1. Analys av bakgrundsvariabler Näringslivet är beroende av att kunna rekrytera den bäst lämpade kompetensen för att överleva i en global konkurrens. I alla ekonomier är det positivt att rekryteringsbasen är så bred som möjligt. Därför görs i de två avslutande avsnitten en analys på basis av bakgrundsvariablerna genus och etnicitet. Finns skillnader mellan tjejers och killars attityder och mellan attityderna hos ungdomar med invandrarbakgrund respektive svensk bakgrund? Hur ser i sådana fall dessa skillnader ut? Skillnader beroende på genus Ser man till de påståenden som tjejer respektive killar värderar högst är skillnaderna ytterst marginella. Fyra av fem påståenden på topplistan är gemensamma för de båda könen, vilket framgår av tabell 4 och. Påstående Medelvärde Område Det är viktigt att ha ett bra arbete 4,4 Viktigt i livet Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt 4,2 Språk Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,47 Språk Fritiden bidrar till att man får ett bra liv 4,44 Viktigt i livet Det är OK att låna pengar för att utbilda sig 4,4 Ekonomi - Lån Tabell 4. Tjejernas topp fem Påstående Medelvärde Område Det är viktigt att ha ett bra arbete 4,38 Viktigt i livet Fritiden bidrar till att man får ett bra liv 4,38 Viktigt i livet Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,28 Språk Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt 4,26 Språk Det är OK att låna pengar för att köpa hus 4,18 Ekonomi - Lån Tabell. Killarnas topp fem Det finns dock en rad påståenden där tjejerna är betydligt mer positivt inställda än killarna, vilket tabell 6 illustrerar. 20