Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN 1650-7965"

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN Fokus Attityd 2005

2 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 Ge ungdomen lust! Vi har en bra ungdom! Det mesta tyder på att den är seriös och att den kommer att ta ansvar för det samhälle som den så småningom skall ta över ansvaret för. Däremot verkar ungdomen sakna lust till många av livets ekonomiska realiteter. Det mesta, som den visserligen inser är viktigt, uppfattas allt för ofta som mer eller mindre tråkigt. Det har kanske alltid varit så. Vi har gjort våra undersökningar sedan 2002 och vet tyvärr inte hur 20-, 40- och 60-talisterna hade svarat om de tagit ställning till samma frågor när de var i 18-årsåldern. Vi har dock en indikation på en svagt negativ tendens under den period som undersökningen gjorts. Oavsett om dagens unga generation är unik eller ej så är entusiasm och framtidstro inför kommande utmaningar viktig. Det gäller vanliga yrken och arbetsplatser i samma grad som inom exempelvis idrott och musik. Vi klarar oss inte med goda formella kunskaper och stark pliktkänsla. Vi behöver också känna lust inför utmaningarna för att orka. Allt talar för att detta kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Länder som vi för bara några år sedan betraktade som u-länder mobiliserar nu sina gigantiska befolkningar inom produktion och affärsverksamhet för att få tillgång till den välfärd som vi i västvärlden hittills varit i stort sett ensamma om. En ung och allt bättre utbildad generation i dessa f d u-länder känner både revanschlust och framtidsoptimism vilket tydligt visar sig i statistiken över den ekonomiska tillväxten. Europa är en förhållandevis trött kontinent jämfört med både Asien och Nordamerika. Denna rapport är en ytterst uppfordrande uppmaning till den vuxna generationen att ta ett större ansvar för ungdomens lust till framtidens realiteter. Vi måste vilja se möjligheterna om vi skall kunna ta vara på dem. Politiker, intresseorganisationer och samhällsdebattörer som fördrar moll framför dur skapar nedstämdhet och förbrukar energi hos oss alla. Byt tonart! Verksamhetsledare ute i arbetslivet har ett ansvar att ge sina medarbetare en stark lustfylld tro på vad de arbetar med. Det samma gäller lärarprofessionen, som ju har en särskild relation till just denna rapport. Vi måste utbilda och rekrytera lärare som både förstår och kan förmedla sina ämnen i ett tillämpat och konstruktivt perspektiv. Det kräver att både lärarstudenter och färdiga lärare tillbringar avsevärt mer tid i den problemlösande och möjlighetsskapande värld som väntar deras elever efter skolan. Det måste bli en obligatorisk del av lärarnas arbetstid. Rapporten är gjord av Kristina Ford och Robert Odenjung vid Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Västsverige den 20 september 2005 Anders Källström VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3

4 4

5 Inledning Västsverige står liksom övriga regioner i Europa inför stora utmaningar. Under det senaste året har vi nästintill dagligen kunnat läsa om företag som flyttar ut hela eller delar av sin verksamhet till låglöneländer. Vi ser hur Kina och Indien, hungriga på välstånd, vinner andelar på världsmarknaden inom både tillverkningsindustrin och den snabbväxande tjänstsektorn. Vi lever i en tid som kräver nytänkande. Politiska, ekonomiska och tekniska förändringar erbjuder våra företag villkor som både lockar och tvingar fram nya förhållningssätt. Företagen verkar i en alltmer global och kunskapsbaserad ekonomi, vilket medför stora krav på deras skicklighet och förmåga att * våga överge gamla sanningar * parera och manövrera ut problem * snabbt gripa an nya möjligheter * rekrytera relevant kompetens vid rätt tillfälle. På kort sikt finns det behov av smartare produktion, fler kunniga medarbetare, en utvecklad säljkultur och ett företagsklimat som ger lust snarare än likgiltighet. Men på längre sikt är det skolan som träder fram: Skolan måste kunna förse regionen med relevant kompetens. Allt färre behövs för att prestera allt mer. Likaså blir det tydligare att allt färre kommer att försörja allt fler. De kraftiga generationsväxlingar som nu sker inom många sektorer ställer stora krav på förnyelse och nytänkande. Över hela Europa föds idag alltför få barn. Konkurrensen hårdnar därför mellan regionerna om studenter och välutbildad arbetskraft. Det uppstår en kamp om kompetens. Det kommer att gå bra för de regioner som kompetensen flyttar till och avsevärt sämre för de regioner som överges. Det är därför nödvändigt att Västsverige blir en attraktiv region i världsklass, som lyckas behålla de egna ungdomarna men även locka till sig andras. Attityder spelar en avgörande roll för hur en individ använder sin samlade kompetens. En regions tillväxtpotential påverkas av dess ungdomars inställning till bland annat arbete, fritid, pendling, flytt, utbildning och framtid. Därför genomför Västsvenska Industri- och Handelskammaren en årlig attitydundersökning, Fokus Attityd, där attityder mäts bland gymnasieeleverna i andra årskursen på tre teoretiska program: samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och det tekniska programmet. Undersökningen syftar till att följa värderingsförändringar bland unga för att få en bild av hur samhället med dem kommer att förändras på sikt. De värderingar vi formar i ungdomsåren bär vi med oss när vi blir äldre. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer dessa ungdomar att vara med och påverka samhället utifrån sina uppfattningar. Ursprunget till undersökningen finns i följande frågeställningar: Påverkas ungdomarnas attityder av den kultur eller den anda som finns i en region? Kan de olika värderingar som uppstår i olika regioner bero på faktorer som regionens storlek, dess geografiska läge eller historia? Kan man koppla en regions attitydutveckling bland regionens ungdomar till faktorer som arbetslivsstruktur, invånarnas utbildningsgrad, närheten till högskola, mediernas roll, tillgång till sociala nätverk, infrastruktur och ledarskapet på olika nivåer? Denna rapport utgör en sammanfattning av Fokus Attityd under de senaste fyra åren. Resultaten utgör ett diskussionsunderlag för ett samtal mellan alla regionala och nationella 5

6 aktörer inom skolans område och syftar vidare till att öka förståelsen mellan näringsliv, skola och politik. I 2005 års undersökning deltog 29 skolor från femton västsvenska kommuner. Fjorton kommuner har deltagit under samtliga fyra mätår Dessa är: Alingsås, Borås, Göteborg, Herrljunga, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mark, Mölndal, Skövde, Trollhättan, Uddevalla, Ulricehamn, och Vårgårda. Varbergs kommun har deltagit de två senaste mättillfällena. I samtliga kommuner är det elever vid gymnasieskolans andra årskurs vid de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen som har deltagit. Undersökningen riktar sig alltså mot åringar som inom en snar framtid står inför viktiga val vad gäller studier, framtida yrken och inte minst politisk inriktning. Eleverna tar ställning till ett femtiotal påståenden inom avsnitten nedan. 1. arbete och fritid 2. rörlighet 3. utbildning 4. matematik, natur, teknik 5. språk 6. värderingar 7. låna pengar 8. framtidstro 9. framtida branscher Utöver de svar som redovisas i den här rapporten, och som senare kommer att presenteras i kommunvisa fördjupningar, har mindre grupper av elever svarat på frågor av andra uppdragsgivare som exempelvis lokala företag och enskilda kommuner. Svarsfrekvens År Antal skickade svar svarsfrekvens st % st % st % st % I 2005 års undersökning fördelade sig eleverna inom följande program: Teknik 622 elever, ca 18%; Natur 1131 elever, ca 33% och Samhäll 1714 elever; ca 49%. 17 elever angav en vilket program de läste på. Av de svarande var 1695 flickor och 1713 pojkar. 76 svarande har ej angivit kön. Svarsbortfallet beror på elever som inte var på plats vid det tillfälle då enkäten delades ut vid respektive skola, enkäter som ej var korrekt i fyllda, samt ett mindre bortfall då skolpersonalen vid något tillfälle inte har delat ut enkäterna i enlighet med givna instruktioner eller inom givna tidsramar. Den låga svarsfrekvensen 2003 beror på den strejk som Svenska Kommunala rbetareförbundet genomförde i slutet av vårterminen, vilken medförde stora störningar i postutdelningen på många skolor. Eleven graderar sina svar enligt en skala från 0-5, där 0 är definierat som instämmer inte alls och 5 är definierat som instämmer i mycket hög grad. Detta medför att svarsskalans mittvärde motsvaras av 2,5. De tre olika utbildningsprogrammen används som variabler för att se om någon mätbar skillnad föreligger programmen emellan både på kommun- och regionnivå. 6

7 Resultat Vid resultatanalysen har vi valt att gruppera de olika avsnitten under nedanstående temaområden. Detta möjliggör en jämförelse av attityder inom samma värderingsinriktning. Dessa inriktningar ger en bild av de viktiga parametrar som påverkar en regions näringslivs- och samhällsutveckling. Ambition Ledarskap Entreprenörskap Entusiasm Seriositet Viktigt i livet Språk Pendling Låna pengar Högre utbildning Framtidsbranscher Framtidstro En tolkning av resultatet av Fokus Attityd underlättas av en diskussion om följande frågeställningar. Hur skall graderingarna tolkas? Är det exempelvis bra om alla vill bli ledare på jobbet? Är det bra om alla vill åka utomlands för att studera? Är det bra om alla vill arbeta inom media? Det är uppenbart att det inte finns något rätt eller fel för ett flertal av påståendena. Detta är en attitydundersökning och med attityder är det svårt, om inte omöjligt, att säga vad som är rätt eller fel. Däremot ger Fokus Attityd en känsla om vart samhället är på väg och en indikation om de drivkrafter som styr nästa generations medarbetare. Analysen av undersökningsmaterialet fokuserar primärt på trender under loppet av de fyra undersökningsåren, och bottnar i en studie av de sammanvägda genomsnitten av de tre programmen för hela den västsvenska regionen. Resultaten redovisas vidare i separata kommunvisa fördjupningsrapporter i samband med lokala seminarier, där undersökningen diskuteras av elever, skolpersonal, näringslivsrepresentanter och politiker. Eftersom det handlar om trender, har vi valt en bedömning som innebär att en förändring är signifikant om den uppgår till åtminstone 0,2 skalenheter. En sådan förändring motsvaras till exempel av 700 elever som, allt annat lika, höjer sin grad av instämmande i ett påstående från i viss grad till i hög grad. Det skulle också, återigen allt annat lika, kunna motsvaras av 350 elever som sänker sin grad av instämmande i ett påstående från i låg grad till inte alls. Vår bedömning är att en attitydförändring som uppgår till 0,2 skalenheter är en stor förändring. Generella trender Attityderna har utvecklas relativt likartat över åren. Antingen genom att attityderna är på en konstant nivå, eller genom att trenden utvecklas likartat från år till år. Attityder tar tid att förändra. År 2002 var ett toppår, därefter en nedåtåtgående trend. Ungdomarna är generellt sett både seriösa och ambitiösa, men inte fullt lika entusiastiska vad gäller attityder till utbildning och arbete. Eleverna tycker att matematik, teknik, naturvetenskap och samhällskunskap är viktiga ämnen, men inte roliga. Matematik och samhällskunskap upplevs mycket viktigare än naturvetenskap och teknik. Samhällskunskapsämnet, med ett regionalt medelvärde strax under 3, uppfattas som ett klart roligare ämne 7

8 än teknik, natur och matematik, vilkas medelvärden ligger kring mittvärdet 2,5. Att kunna uttrycka sig på engelska och svenska anses som mycket viktigt, men att uttrycka sig på ett tredje språk får inte alls lika stort stöd. Trenden är konstant något sjunkande för tredjespråket. Att ha ett bra arbete värderas mycket högt, men i jämförelse med fritiden betraktas den senare som en viktigare faktor när det gäller att bidra till ett meningsfullt liv. Det är lika viktigt att tjäna mycket pengar som att hjälp andra. Ungdomarna har en seriös inställning till att låna pengar. Det uppfattas som acceptabelt att låna för att investera i hus, starta eget och för att utbilda sig, medan det i mycket mindre grad uppfattas som acceptabelt att låna för konsumtion även om det ändå finns en viss benägenhet till att göra detta. Ungdomarna är mycket benägna att skaffa sig en högre utbildning, men är i sjunkande omfattning beredda på att flytta för att få en utbildning. Ungdomarna vill ha inflytande på jobbet, men det är inte lika självklart att vara ledare. Unga kan i viss grad tänka sig att start eget, men är i låg grad intresserade av att uppfinna något. Unga av idag är optimistiska vad gäller den egna framtiden. Anmärkningsvärt mycket mindre hoppfulla är de över den egna hemortens och Sveriges framtid. intresserade av att pendla till jobbet inom Västsverige. Ungdomar vill helst jobba inom media, även om trenden är svagt nedåtgående. Industri, sjukvård och utbildning är sektorer som är lågt värderade. Sjukvården visar dock på en uppgående trend de senaste två åren. Generellt konstateras om perioden att det första året utgör ett toppår för en överväldigande andel av påståendena. I diagram 1 härintill visas den förändring som skett för vart och ett av de 54 påståendena, uttryckt i absoluta tal och mätt i skalenheter. I tretton fall har ungdomarna blivit mer positiva till våra påståenden och i 41 fall har de blivit mer negativa. Då påståendena om huruvida matematik, teknik, samhällskunskap och tekniska ämnen är roliga ej var med i frågebatteriet 2002, speglar förändringen det som hänt under perioden De två frågor som utvecklats mest negativt sedan 2002 är de som handlar om vilja att jobba inom FoU respektive med data, som vardera minskat med omkring 0,4, vilket motsvarar 15 procent. Det område som attityderna stärkt mest under perioden är det som handlar om viljan att arbeta inom försäljning, vilket ökat med 0,15 skalenheter eller 6 procent. Ingen av de påståenden som ökat under perioden har ökat signifikant mycket, medan nio attityder har förändrats signifikant negativt. Unga är i hög grad flexibla vad beträffar var någonstans de ska bo och arbeta. De kan tänka sig flytta för att få ett arbete till och med utomlands. Lika positivt inställda är de till att resa i jobbet, men de är i väsentligt lägre omfattning 8

9 Diagram 1: Förändring av attityder under perioden Röd färg indikerar att eleverna i mindre grad håller med om påståendent. Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom utbildning Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt Naturvetenskapliga ämnen är viktiga Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel Business (affärsverksamhet) är roligt Matematik är ett viktigt ämne Samhällskunskap är ett viktigt ämne Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården Jobbet bidrar till att man får ett bra liv Att hjälpa andra är viktigt i livet Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom bank och finans Det är OK att låna pengar för att köpa aktier Att arbeta är roligt Tekniska ämnen är roliga Det är OK att låna pengar för att köpa kläder/åka på semester Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt Man skall göra rätt för sig Tekniska ämnen är viktiga Jag skulle vilja vara ledare på jobbet Jag skulle gärna vilja starta ett eget företag Jag kommer att arbeta hårt Jag drömmer om att ha inflytande på jobbet Det är viktigt att ha ett bra arbete Det är OK att låna pengar för att köpa hus Jag vill förändra min egna situation Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Jag vill gärna flytta utomlands för att arbeta Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig en utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri Fritiden bidrar till att man får ett bra liv Det är OK att låna pengar för att starta eget företag Jag vill studera på högskola/universitet Det är OK att låna pengar för att utbilda sig Jag tror det kommer att gå bra för mig i framtiden Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt Samhällskunskap är ett roligt ämne Det är viktigt att tjäna mycket pengar i livet Jag drömmer om att uppfinna något Naturvetenskapliga ämnen är roliga Det är kul att lära sig nya saker Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden Jag vill förändra min omvärld Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden Det är viktigt att vara ledig/vara med familjen Mina hobbys är viktiga i livet Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Matematik är ett roligt ämne Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom media Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom FoU Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data -0,50-0,25 0,00 0,25 0,50 9

10 Ambition, ledarskap och entreprenörsanda Näringslivet efterfrågar ambitiösa, drivna och kreativa medarbetare som också är beredda att ta ett framtida ledarskap 1. Likaså behöver vi idag fler företag som skapar och utvecklar nya tjänster, nya varor och därmed nya arbetstillfällen. Entreprenörer behövs såväl för att starta dessa nya företag som för att säkra utvecklingen av våra befintliga företag. Näringslivet ser vinnarinstinkt, kämparglöd och arbetsglädje som mycket positiva egenskaper. Konkurrens anses sporra till ständig jakt på bättre och effektivare lösningar. På marknaden finns ett mål, att bli bäst på sitt område. Näst bäst är inte tillräckligt bra för att ta hem en affär i hård konkurrens. För att uppmuntra våra ungdomars tävlingsinstinkt måste vi sluta skapa motsättningar mellan elit och bredd och istället se hur allt hänger samman. Precis som inom idrotten stärker de varandra. Vi vet att alla behövs och alla kan bidra men på olika sätt. Skillnader individer emellan ska inte bara accepteras utan uppmuntras. Diagrammet nedan samlar de påståenden i undersökningen som har med elevernas inställning till ambition att göra. Det är uppenbart att de västsvenska elever som deltar i undersökningen är mycket ambitiösa. De tycker att det är roligt att lära sig nya saker och säger sig ha för avsikt att arbeta hårt. Medelvärdet på dessa två påståenden uppvisar en något avtagande trend, men ligger på en mycket hög nivå. Eleverna tycker, trots att de säger sig vilja arbeta hårt, bara i viss grad att det är roligt att arbeta. Samma ljumhet återfinns i elevernas vilja att förändra sin omvärld, medan eleverna uppvisar en högre ambitionsnivå när det gäller att förändra sin egen situation. Även om 2005 års genomsnitt är lägre än 2002, har viljan att förändra sin situation ökat markant under de senaste två åren. Undersökningen visar vidare att det Det är kul att lära sig nya saker Jag kommer att arbeta hårt Jag vill förändra min egna situation Att arbeta är roligt Jag vill förändra min omvärld finns stora attitydskillnader mellan flickor och pojkar; Flickorna är mycket mer ambitiösa än pojkarna, framför allt vad gäller inställning till att arbeta hårt. Flickornas genomsnitt ligger på 4,0 medan pojkarnas ligger väsentligt lägre på 3,7. Andra studier bekräftar dessutom att unga kvinnor är mer karriär- och målinriktade 2. Däremot håller pojkar i högre omfattning med om påståendet att business är roligt, då deras genomsnitt ligger på 3,1 jämfört med flickornas 2,8. Vi ser vidare i diagrammet ovan att ungdomarna vill ha inflytande på jobbet, men att det inte är lika självklart att vilja vara ledare. Ungdomarna vill vara med att bestämma, men är i mindre omfattning beredda på att ta på sig ett övergripande ansvar. Värt att notera är att Fokus Attityd antyder att det finns skillnader mellan flickors och pojkars inställning till ledarskap. Flickor vill i större utsträckning än pojkar ha inflytande på jobbet, medan pojkar Diagram 2: Ambition. På en skala 0-5, i vilken mån håller eleverna med om påståenden? Följande diagram följer samma princip. 10

11 i högre grad säger sig vilja vara ledare. Skillnaderna ligger strax under gränsen för att betraktas som signifikanta. En försiktigt tolkning av detta skulle kunna vara att svaren visar på skillnader i ett kvinnligt och manligt språkbruk. Samma vilja att ha makt och inflytande formuleras olika av flickor och pojkar. Det kan också vara så att pojkar i högre grad är intresserade av att inte bara ha inflytande, utan dessutom lockas av att få ta ansvar. kring påståenden som behandlar entreprenörskap samlats, framgår att viljan att starta eget företag ligger strax över mittvärdet på vår skala. I genomsnitt betyder det att ungdomarna i viss grad instämmer i detta påstående. 3,5 3,0 Jag skulle gärna vilja starta ett eget företag Jag drömmer om att uppfinna något 4,0 Jag drömmer om att ha inflytande på jobbet Jag skulle vilja vara ledare på jobbet 2,5 2, Diagram 3: Ledarskap. 3,5 3, De attityder som eleverna bär med sig, har präglats av det samhälle de vuxit upp i. Värderingar gentemot ledarskap färgas sannolikt bl a av den bild som media förmedlar av dagens chefer och ledare i näringslivet. Av stor betydelse är också närvaron (eller frånvaron) av förebilder som ungdomarna har tillgång till genom föräldrar, skola och kontakter med företag på orten. Påverkar dagens könsfördelning på chefsnivå flickornas inställning till ett framtida ledarskap och i så fall hur kan den utvecklingen vändas? Ger skolan möjlighet och utrymme att träna på ledarskap? Det är tydligt att ungdomar vill ha inflytande på jobbet. Kan detta också ta sig uttryck i elevernas ambitioner att själva vara kreativa? Av nedanstående diagram, i vilket elevernas värderingar Diagram 4: Kreativitet Andra undersökningar tyder dessutom på att tröskeln mellan att vilja starta eget och att verkligen göra det är mycket hög. Bland högskolestuderande är 60 procent positivt inställda till att starta eget, men det är det endast 3,5 procent som verkligen gör det 3. Det finns en påtaglig skillnad mellan pojkars och flickors inställning till de påståenden som berör kreativitet. Betydligt fler pojkar än flickor är positivt inställda till eget företagande och skillnaden är till och med än större vad gäller påståendet om man drömmer om att uppfinna något. För såväl flickor som pojkar gäller att de i mindre omfattning drömmer om att uppfinna något än vad de skulle vilja starta ett eget företag. Även om inställningen till entreprenörskap har blivit mer positiv de senaste åren, finns det mycket som vuxenvärlden kan göra för att bättre kommunicera betydelsen av entreprenörskap. Det finns från politiskt håll en uttalad ambition att satsa på entreprenörskap 11

12 i skolan för att få fler ungdomar att se företagande som en lika naturlig karriär som att vara anställd. Nutek har inrättat ett treårigt program för att stimulera denna utveckling. Det viktigaste för att nå framgång i detta är att ungdomar får tillgång till synliga och tillgängliga förebilder i sin närhet, som de kan identifiera sig med och som kan inspirera dem till att våga försöka på egen hand. 4,0 3,5 Matematik är ett viktigt ämne Samhällskunskap är ett viktigt ämne Naturvetenskapliga ämnen är viktiga Tekniska ämnen är viktiga Seriositet och entusiasm inför skolämnen För att ta reda på elevernas inställning till ett antal, för näringslivet relevanta, skolämnen, bad vi eleverna ange i vilken grad ämnena var viktiga respektive roliga. De ämnen vi bad eleverna ta ställning till var matematik, tekniska ämnen,, naturvetenskapliga ämnen samt samhällskunskap. Resultatet visar ett seriöst förhållningssätt snarare än ett som präglas av lust och entusiasm. Den första gruppen påståenden berör hur pass viktiga ämnena är och genomsnittseleven pendlar mellan att i viss grad och i hög grad hålla med om att matematik, tekniska ämnen, naturvetenskapliga ämnen och samhällskunskap är viktiga ämnen. Mest viktiga anses matematik och samhällskunskap vara, medan tekniska och naturvetenskapliga ämnen anses vara väsentligt mindre viktiga. För samtliga ämnen är attityderna väldigt stabila. Notera att påståendena om huruvida ämnena uppfattas som viktiga inte togs med i enkäten förrän Generellt sett anser eleverna att skolämnena är viktigare än vad de är roliga. Den enda könsbaserade skillnaden är inställningen till samhällskunskap där flickorna i väsentligt högre grad tycker att samhällskunskap är såväl viktigt, 3,0 som roligt. Ungdomarna anser generellt att samhällskunskap är roligare än teknik, naturvetenskap och matematik, vilka alla ligger kring eller strax under mittvärdet vilket innebär att den genomsnittlige eleven i viss grad håller med om att dessa ämnen är roliga. 3,5 3,0 2,5 2, Samhällskunskap är ett roligt ämne Naturvetenskapliga ämnen är roliga Tekniska ämnen är roliga Matematik är ett roligt ämne Att samhällskunskapen i högre grad än de andra ämnena upplevs som roligt beror sannolikt på att samhällskunskap är lättare att relatera till omvärlden. Dess praktiska tillämpning blir en naturlig del i kunskapsförmedlingen. En slutsats är att om inte ungdomarna förstår varför man ska lära sig ett visst ämne så upplevs inte ämnet som särskilt roligt. Detta Diagram 5: Seriositet Diagram 6: Entusiasm 12

13 tyder på att ungdomarna måste få mer träning på att använda sina kunskaper i ett relevant sammanhang. Avgörande för att kunskapen ska vara användbar och värdeskapande är att den kan tillämpas i en konkret arbetssituation. Det är viktigt ur ett näringslivsperspektiv att skolan förmedlar hur exempelvis matematik och samhällskunskap blir redskap för entreprenörskap, affärsmannaskap och innovatörskap. Kunskaperna måste sättas in i ett konkret sammanhang, dels för att skapa mening och motivation för lärandet och dels för att kunskapen ska upplevas som tillämpbar. Praktiska inslag i undervisningen, fadderskap för klasser, studiebesök och skarpa uppdrag från verkligheten måste prioriteras i undervisningen. Här krävs ett tydligt ledarskap i skolan vad gäller arbetssätt för samverkan med arbetslivet och kanske behövs det framför allt en attitydförändring bland lärare för att öppna klassrummet och gynna arbete med integrerat lärande. Tid, attityder, ambition och motivation är viktiga faktorer i detta sammanhang för att lärare ska se samarbete med omvärlden som en naturlig och nödvändig del i sin undervisning. Dessutom måste utrymme och prioritet ges för lärares egen kompetensutveckling. I syfte att öka förståelsen för hur de teoretiska kunskaper som lärarna förmedlar i klassrummet används i arbetslivet, bör en större del av kompetensutvecklingen ske genom regelbundna temabesök hos regionens företag. Undersökningen innehåller ett antal påstående kring inställning till språk. I diagrammet nedan framgår att ungdomarna tycker att det är mycket viktigt att kunna uttrycka sig på både svenska och engelska, och att värderingen är stabil Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt 2002 Diagram 7: Språk Vi ser dessutom att ungdomarna värderar engelskan högt det är lika viktigt att kunna uttrycka sig på engelska som på svenska. Det är naturligtvis positivt eftersom engelskan generellt sätt är affärsspråket inom en majoritet av våra företag. Att kunna uttrycka sig obehindrat på engelska och svenska, i både tal och skrift, är en viktig konkurrensfördel i näringslivet. Kommunikation, social förmåga, förmåga att marknadsföra sig och sitt budskap avgör vem som får förtroendet i arbetslivet. Det är vidare nödvändigt att ha en god förmåga att kunna förverkliga sina idéer i en föränderlig värld. På en alltmer dynamisk arbetsmarknad gäller det att kunna bygga ett fungerande nätverk både inom och utanför sin arbetsplats, dels inom och utanför sin bransch och dels mellan genera tioner. Detta innebär att man snabbt kan få komplexa saker utförda, även om det kräver medverkan från andra personer eller professioner än det område man själv arbetar inom. Det är också viktigt att upprätthålla ett nätverk då detta ofta är bästa förutsättningen för att hitta intressanta arbets erbjud anden eller affärsmöjligheter. 13

14 Man kan ställa sig frågan om ungdomars goda inställning till att svenskan är viktig innebär att de faktiskt är duktiga på att uttrycka sig i både tal och skrift. Vad gäller ungdomarnas muntliga kommunikationsförmåga tränas detta i olika sammanhang idag mer än någonsin. Den extroverta, hypersociala generationens förmåga att interagera upplevs som god i näringslivet. Samtidigt vet vi från andra undersökningar att dagens unga är individualister och vill forma sina liv efter eget tycke. För att kunna hantera en professionell yrkesroll i arbetslivet är det viktigt att kunna fungera väl i teamet och visa respekt för andras talang och tid. Vänner har alltid haft en stor betydelse för unga människor, men idag är möjligheterna större än någonsin att stå i ständig kontakt med varandra. Nu finns tekniska möjligheter att hålla ordning på ett umgänge på upp till 300 personer och att hålla sig underrättad om vad de har för sig. Unga är vana att kommunicera via ett kort och snabbt mail och sms-språk, vilket naturligtvis kan riskera den skrivna språkliga förmågan. Enligt Skolverkets statistik var det fler än var tionde av de som gick ut årskurs 9 våren 2005 som saknade godkänt betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik. Detta är den lägsta andelen behöriga sedan 1997/98. Alarmerande är dessutom att för de elever som har svenska som andraspråk, är det så många som 25 procent som inte fick godkänt betyg i svenska. Diagram 7 ovan visar vidare att ett tredje språk betraktas som betydligt mindre viktigt än svenska och engelska, och att trenden dessutom är nedåtgående. Vi vet att elever av taktiska skäl väljer att inte att läsa ett tredje språk idag. I språkämnen såsom spanska, franska och tyska är det svårare att uppnå höga betyg än i exempelvis ridning och matlagning. Dessutom är det få lärarstuderande idag som väljer inriktningen mot ett tredjespråk. Höstterminen 2005 antogs det vid Göteborgs universitet endast tre nya studenter inom utbildningen för tyskalärare. Detta kan antas leda till en nedåtgående spiral där den låga efterfrågan från eleverna och det krympande utbudet av lärarresurser sammanfaller. Rörlighet I en ekonomi som ständigt förändras är det viktigt att arbetskraften är flexibel för att snabbt kunna anpassa sig till nya förhållanden. Den strukturomvandling som idag kännetecknar vårt näringsliv kommer att innebära nya rörelsemönster. Den ekonomiska geografin ser också annorlunda ut idag än vad den gjorde för bara några år sen med ökad koncentration av arbetstillfällen i storstäderna. Med växande internationell konkurrens kommer den här utvecklingen att accentueras. Vi vet från andra undersökningar att människor är som mest flyttningsbenägna i åldern år, och att man i samma åldersintervall är mest benägen att flytta långt. Personer som hunnit fylla 30 år flyttar mer sällan och när de gör det, gör de det inom den arbetsmarknadsregion de redan bor. 4 Fokus Attityd visar att ungdomar i Västsverige är klart positiva till att flytta för att få ett arbete. Trenden är dock något avtagande sett till de senaste åren. Det föreligger dessutom relativt stora skillnader mellan ungdomarna i olika delar av Västsverige. Detta har möjligen en naturlig förklaring i att de ungdomar som bor i Göteborgsregionen i mindre utsträckning räknar med att behöva flytta för att få ett arbete än vad 14

15 Diagram 8: Rörlighet Diagram 9 här intill, liksom de efterföljande diagrammen 10, 13 och 14, indikerar i vilken grad elevernas inställning i två olika påståenden hänger i hop. Höjden på staplarna anger hur mycket olika grupper håller med om det första påståendet. Var och en av de sex olika staplarna utgör en delgrupp elever, indelade utifrån i vilken mån de håller med om det andra påståendet. Diagram 9 ska tolkas som att de elever som inte alls vill förändra sin egen situation, uppnår ett genomsnitt på 2,8 på benägenheten att flytta för att få ett jobb. De elever som i mycket hög grad vill förändra sin situation, når ett genomsnitt på 3,8 på benägenheten att flytta för att få ett jobb. ungdomar på mindre orter gör. De ungdomar vi frågar har svarat utifrån sin nuvarande livssituation och man kan anta att problematiken med att ha en familj vid en eventuell flytt än så länge är en avlägsen tanke för dem. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Jag vill gärna flytta utomlands för att arbeta Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige De västsvenska ungdomarna är också mycket positiva till att flytta utomlands för att arbeta. Dock låg intresset för detta högre vid 2002 års undersökning. Ungdomarna har också en hög beredskap för resor i arbetet. Det är bra att unga svenskar skaffar sig erfarenhet av arbete utomlands och på så sätt skaffar sig värdefull kompetens som de tar med sig hem till Sverige. Väljer en alltför stor andel av de unga att inte flytta tillbaka hem till Sverige är detta däremot en negativ utveckling. Ju längre sträckor som arbetskraften är villig att pendla, en utbildning desto större är arbetskraftsutbudet för företagen. Fokus Attityd visar att den genomsnittlige eleven i viss grad kan tänka sig att pendla till arbetet inom Västsverige. Värdet för detta påstående ligger markant lägre än de andra påståendena som behandlar rörlighet och arbete. Ungdomarna flyttar hellre närmare arbetet, än bor kvar på nuvarande ort för att pendla till arbetsplatsen. Genom att satsa mer på infrastrukturprojekt som underlättar pendlingen skulle man kunna förstora arbetsmarknaderna i Sverige och därmed skapa bättre villkor för arbetstagare och arbetsgivare. Bättre infrastruktur är också en förutsättning för att potentiella utflyttningsorter ska kunna behålla sina ungdomar trots att de arbetsplatser de söker sig till inte finns inom hemkommunen. Särskilt viktigt är det därför att satsa på infrastruktur för pendling in till de större städerna för att arbetsgivarna skall kunna vara attraktiva. Den ökande trängseln i storstäderna är ett stort problem och måste för företagens konkurrenskraft och arbetstagares välmående åtgärdas. Värt att notera är att resultaten visar att flickor är klart mer benägna till att både flytta och pendla för att få ett arbete än vad pojkar är. Detta är paradoxalt då kvinnor idag generellt sett pendlar kortare sträckor än vad män gör. Arbetsmarknaden för kvinnor med starkt fokus på den offentliga sektorn gör att behovet av att pendla är betydligt lägre Inte alls I mycket I låg låg grad grad I viss grad I hög I mycket grad hög grad Diagram 9: Benägenhet att flytta för att få ett arbete i förhållande till elevernas ambition att förändra sin situation. Tabellen ovan visar benägenheten för att flytta för att få ett jobb, fördelat på i vilken grad eleverna håller med om påståendet Jag vill förändra min egen situation. 15

16 Sambandet är klart: ju villigare eleverna är att förändra sin situation, desto mer benägna är de att flytta, både för att finna ett arbete och för att studera på annan ort. Ju mer ambitiösa och intresserade eleverna är av att utvecklas, desto större sannolikhet är det att de kommer att söka sig till annan ort för att förverkliga sig själva. Omvänt gäller att de elever som har lägst ambition att förändra sin situation, är de som är mest sannolika att stanna kvar på hemorten. Hade befolkningsförändringarna i åldern år lett till att det kommunvisa nettoförändringarna skulle ha blivit noll, skulle detta inte ha varit något problem. Om alla kommuner vinner lika många ambitiösa ungdomar som de tappar, påverkas kommunens möjligheter inte alls. Men eftersom flyttströmmarna mellan de västsvenska kommunerna går från flertalet kommuner, till Göteborgsregionen och i viss mån till de övriga tre högskolekommunerna, innebär det att den koncentration av kompetens vi ser bl a i Göteborg kommer att förstärkas. Utbildning I diagrammet nedan ser vi att studier vid högskola och universitet rankas mycket högt på de teoretiska programmen. Eleverna har en hög ambitionsnivå när det gäller högre studier och är beredda på att avstå inkomst under en period för att skaffa sig en utbildning. Jämfört med Fokus Attityd från 2002 har attityderna svalnat något, men ligger fortfarande högt Från resultaten kan vi utläsa att flickor är klart mer positivt inställda till att studera på högskolan än vad pojkar är, vilket kommer att förstärka den nuvarande skeva könsfördelning som råder inom akademiernas grundutbildning. 5 4 Jag vill studera på högskola/universitet Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Det är värt att avstå inkomst en tid för att skaffa sig en utbildning Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning en utbildning Diagram 11: Högre utbildning Inte I mycket I låg alls låg grad grad I viss grad I hög I mycket grad hög grad Diagram 10: Benägenhet att flytta för att studera i förhållande till elevernas ambition att förändra sin situation. Det är de elever som är mest förändringsbenägna som helst vill flytta för att studera. Nuvarande regering har som mål att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat studier vid högskola eller universitet före 25 års ålder. I detta mål tas dock ingen hänsyn till vare sig om utbildningarnas inriktning motsvarar samhällets och näringslivets behov eller till risken för att kvaliteten sjunker vid ett ökat utbud av högskoleplatser. En mycket stor andel av ungdomarna på de teoretiska linjerna i Västsverige är beredda att flytta för att skaffa sig en utbildning. Det är dock en vikande trend. Att 16

17 Diagram 12: Viktigt i livet. eleverna är positiva till att flytta för att studera vidare är mycket viktigt ur ett näringslivsperspektiv, eftersom resurserna för forskning och högre utbildning idag sprids ut över allt för många utbildningsanordnare. Det finns i dag 61 universitet, högskolor eller enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Att minska antalet instanser, att koncentrera resurserna till färre orter, är nödvändigt för att få bättre avkastning på de resurser Sverige satsar på forskning och utbildning. Vad är viktigt i livet? I diagrammet nedan kan vi utläsa vad ungdomarna anser är viktigt i livet Det är viktigt att ha ett bra arbete Fritiden bidrar till att man får ett bra liv Man skall göra rätt för sig Det är viktigt att vara ledig/vara med familjen Mina hobbys är viktiga i livet Jobbet bidrar till att man får ett bra liv Det är viktigt att tjäna mycket pengar i livet Att hjälpa andra är viktigt i livet Samtliga attityder under detta avsnitt, dvs inställning till arbete och fritid är mycket starka. Både i år och tidigare år är vikten av att ha ett bra arbete det som värderas allra högst. Men som meningsskapare i livet värderas fritiden högre än arbete, även om båda påståendena värderas mycket högt. Att jobbet bidrar till ett bra liv anser både flickor och pojkar, trots att det är fler flickor än pojkar som generellt sett har en starkare inställning. Detta bekräftar bilden av att flickorna är något mer ambitiösa och målinriktade. För att kunna kombinera de höga ambitionsnivåer som dagens unga ser framför sig vad gäller yrkeskarriär, familjeliv och fritidssysselsättning, kommer behovet av en väl utvecklad tjänstesektor att vara väsentligt större än idag. De personer som kombinerar dessa tre variabler kommer att efterfråga tjänster som underlättar livet. Att tjäna mycket pengar värderas lägre än vikten av såväl att ha ett bra arbete som att ha en bra fritid. Pojkarna tycker att det är viktigare att tjäna mycket pengar i livet än flickorna. Det kan konstateras att ungdomar idag tar det materiella välståndet för givet. För dem är pengar inte vägen till lycka. Lyckan ligger i att få uppleva saker och i att kunna förverkliga sig själv och sina idéer. Pengar är inte ett mål i sig, utan ett medel för egenutveckling. I jämförelse med de drivkrafter som dominerar de allt starkare baltiska och asiatiska konkurrenterna på världsmarknaden finns andra livsmål hos våra ungdomar. I länder där tillväxttakten idag är mycket hög såsom i exempelvis Baltikum, Indien och Kina är höjt materiellt välstånd en väldigt stark drivkraft. I Sverige har ungdomarna utpräglade postmateriella värderingar. Möjligheter till kvalificerade yrkesroller och personliga utmaningar utgör starkare drivkrafter vid karriärsteg. För dagens unga är det inte pengar, utan tid som är den stora bristvaran. De ser inte sin ungdoms tid som en vilosam period utan ansvar. Istället upplever de att de har ett hektiskt och inrutat liv med många krav. En fördjupning av ambitionen att arbeta hårt, satt i relation till hur viktigt eleverna anser det vara att tjäna mycket pengar, visar att ekonomisk ersättning är relevant. 17

18 en utbildning en utbildning Inte alls I mycket I låg låg grad grad I viss grad I hög I mycket grad hög grad Diagram 13: Benägenhet att jobba hårt i relation till attityden hur viktigt det är att tjäna mycket pengar. Bland de elever som ansåg att det inte alls är viktigt att tjäna mycket pengar, är inställningen till att jobba hårt mycket svag. De säger sig endast i låg grad hålla med om att de tänker jobba hårt. Högst ambition när det gäller den egna framtida arbetsinsatsen noteras bland dem som i hög grad håller med om att det är viktigt att tjäna pengar. Ungdomarna accepterar uppenbarligen sambandet mellan ekonomisk ersättning och egen arbetsinsats. Det betyder att de förväntar sig att kunna tjäna mycket pengar om det arbetar hårt, men kanske också att det krävs hårt arbete för att vi i Sverige ska kunna tjäna pengar. En liknande analys av förhållandet Inte I mycket I låg alls låg grad grad I viss grad I hög grad I mycket hög grad Diagram 14: Benägenhet att vilja vara ledare i relation till attityden hur viktigt det är att tjäna mycket pengar. mellan att vilja vara ledare och hur viktigt det är att tjäna mycket pengar illustreras i diagrammet nedan. Också i det här sammanhanget visar ungdomarna att de inser att det med ansvar och ledarskap också följer högre ekonomiska ersättningar. Den som tycker att det är viktigt att tjäna pengar, vill också i hög grad vara ledare. Omvänt gäller att ambitionen att ta på sig ett ledarskap är lågt i de grupper av elever som inte anser det vara viktigt att tjäna mycket pengar. Framtidsbranscher och inställning till lån av pengar För såväl företag som kommuner är det viktigt att veta vad som lockar våra ungdomar i deras framtida yrkeskarriär. Problematiken med att det idag, i Västsverige liksom i nästan hela övriga västvärlden, föds för få barn samtidigt som antalet äldre ökar stadigt, gör att man som framtida arbetsgivare måste vara medveten om vad det är som lockar nästa generations medarbetare. Som framtida arbetsgivare gäller det att säkra dagens kompetensbehov och att hela tiden vara steget före och försöka förutse hur detta behov kan komma att se ut. Företag och branscher som har framtiden för sig måste se till att väcka intresse och medvetenhet hos unga på ett tidigt stadium. Idag väljer de flesta, vid val till gymnasiet och till högskola, efter personliga intressen snarare än utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden. Om alltför många dras till utbildningar där efterfrågan från arbetsgivare inte motsvarar utbudet av utbildade och vice versa får vi en icke önskvärd situation. I årets undersökning, se nedan, är det precis som tidigare, media som får det högsta sammanlagda medelvärdet på frågan om vilken bransch man vill 18

19 arbeta inom i framtiden. Försäljning kommer på plats nummer två följt av service och handel som vi kan se ett något ökat intresse för detta året. Forskning och utveckling kommer på fjärde plats, data på femte och utbildning på sjätte plats. Näst lägst rankas sjukvården, som dock har haft en uppåtgående trend de senaste tre åren. Liksom i samtliga föregående års undersökningar intar industrin bottenplaceringen. tänka sig att låna för att köpa kläder eller för att åka på semester. Till dessa påståenden kan vi se stabila trender över samtliga mätår. 5 Det är OK att låna pengar för att köpa hus Det är OK att låna pengar för att utbilda sig Det är OK att låna pengar för att starta eget företag Det är OK att låna pengar för att köpa aktier Det är OK att låna pengar för att köpa kläder/åka på semester Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom media Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom försäljning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom service/handel Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom FoU Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom data Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom bank och finans Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom utbildning Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom sjukvården Jag skulle i framtiden vilja arbeta inom industri ,0 2,5 2, Diagram 16: Vad anser eleverna att det är ok att låna pengar till? Diagram 15: Inom vilka branscher vill ungdomarna arbeta? 1,5 1, Resultaten visar dessutom att fler pojkar än flickor kan tänka sig ett arbete inom industrin, medan jobb inom sjukvården och utbildningssektorn lockar flickor mer. Inom övriga sektorer är könsfördelningen jämnare. Framtidstro I diagrammet nedan kan vi utläsa att ungdomarnas bedömning är att det kommer att gå bra för dem i framtiden. Däremot är det en betydligt svagare tro på framtiden Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige i framtiden Jag tror det kommer att gå bra för min hemort i framtiden Jag tror det kommer att gå bra för mig i framtiden När det gäller våra ungdomars syn på lån av pengar, se diagrammet nedan, råder en seriös och sund inställning. Lån för investering anses vara helt i sin ordning medan lån för konsumtion anses betydligt mer tveksamt. Ungdomarna instämmer i hög eller mycket hög grad till att det är okej att låna pengar för att köpa hus, utbilda sig eller starta eget företag. Det är betydligt färre som kan tänka sig att låna pengar för att köpa aktier och än färre som kan 4,5 4,0 3,5 3,0 2, Diagram 17: Framtidstro

20 vad gäller den egna hemorten och Sverige. Och trenden sedan 2002 för samtliga tre påståenden kring framtidstro är nedåtgående. Vi ser sedan 2002 en nedåtgående trend för samtliga tre påståenden kring framtidstro. Kan den vuxna generationen kan vända trenden genom att lära ungdomarna att se möjligheter istället hinder? Frågan besvaras positivt endast om alla tar ansvar för att ge rätt verktyg till dagens unga generation. Fotnoter: 1 Värdeskapande kompetens, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Rapport 2005:7. 2 Nordic Youth 2004, Kairos Future. 3 Entreprenörskap, för studenter?, Drivhuset juni Kampen om kompetensen 1, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Rapport 2004:3. 20

21 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Rapport 2005:4 Rapport 2005:5 Affärsrelevant forskning Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapporterna finns tillgängliga på 21

22

23

24 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel , Fax

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN 1650-7965

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN 1650-7965 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:8 ISSN 1650-7965 Fokus Attityd 2005 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2005. Citera oss gärna, men ange källa. Ge ungdomen

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

Fokus Attityd 2007 2007:6

Fokus Attityd 2007 2007:6 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:6 ISSN 1650-7965 Fokus Attityd 2007 En undersökning av ungdomars attityder till arbete, utbildning och framtid Världen förändras i en rasande takt,

Läs mer

2006:7. Fokus Attityd 2006

2006:7. Fokus Attityd 2006 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2006:7 ISSN 160-796 Fokus Attityd 2006 För att lyckas kommer dagens ungdom att behöva entreprenörsanda, ledarskapsförmåga och förändringsbenägenhet.

Läs mer

Rapport 2012:4 ISSN 1650-7965. Fokus Attityd 2012. Om ungdomars attityd till arbete, utbildning och framtid

Rapport 2012:4 ISSN 1650-7965. Fokus Attityd 2012. Om ungdomars attityd till arbete, utbildning och framtid Rapport 2012:4 ISSN 160-796 Fokus Attityd 2012 Om ungdomars attityd till arbete, utbildning och framtid Fokus Attityd 2012 är publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012 Citera oss gärna men ange källa

Läs mer

Fokus Attityd 2010 Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar

Fokus Attityd 2010 Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar Fokus Attityd 2010 Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar Rapport 2010:9 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Författare Ingrid Pousard ingrid.pousard@handelskammaren.net

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 LIDKÖPING Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 KREATIVITET PÅ JOBBET

Manpower Work life Rapport 2012 KREATIVITET PÅ JOBBET Manpower Work life Rapport 2012 KREATIVITET PÅ JOBBET Kreativitet och innovation är två begrepp som på senare tid kommit att få allt mer uppmärksamhet. I förra upplagan av MP Work life fokuserade vi på

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Rapport 2012:6 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012. Citera oss gärna, men ange källa. Författare

Läs mer

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn.

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 6:4 ISSN 16-7965 Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Näringslivet har stått

Läs mer

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 MOTALA Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER. Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15

REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER. Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15 REGIONAL UTVECKLING UNGAS ATTITYDER Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad 2012-05-15 1.0 HANDELSKAMMAREN Ägs av näringslivet, inga offentliga medel. 2600 medlemsföretag i 51 kommuner. Kontor i Borås, Göteborg,

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer