Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/ Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt arbetslagens utvärdering juni Organisation/Personal Mariaskolan leds av en heltidsanställd rektor. Ansvarsområdet omfattar grundskolan årskurs 1-6, förskoleklass och fritidshem. Rektor är också ansvarig för kommunens skolskjutsorganisation. En heltidsanställd kanslist ansvarar för administrationen inom skolområdet samt skolskjutsar. Utöver grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare finns två heltidsanställda specialpedagoger/lärare med specialpedagogisk kompetens, en resursassistent som har i uppdrag att arbeta förebyggande med socialpedagogiska insatser samt två elevassistenter. Ytterligare en elevassistent har varit anställd del av året. Skolsköterska finns placerad på skolan två och en halv dag per vecka. Skolläkare, skolpsykolog, kurator och specialpedagogiska insatser inom tal finns tillgängliga via det centrala resursteamet. Under del av året har specialpedagogisk kompetens inom IKT funnits tillgänglig. Totalt arbetar drygt 40 personer på skolan varav ca 35 personer tillhör Mariaskolans organisation. Personalomsättning i förskoleklassen har varit väldigt hög de senaste läsåren. Frånvaro och pensionsavgångar har gjort att vi haft flera byten. En personell utökning med 25% tjänst har funnits under läsåret. 1

2 Antal årsarbetare per 100 elever , , /2012 *9, /2013 9, / ,00 *Utökad tid i förskoleklass 2011/2012 Personalens utbildning År Förskollärarexamen Ht ,75 Ht ,75 Ht , /2012 3, /2013 3, /2014 4,00 * *Tre av lärarna har behörighet att undervisa i grundskolan 1-6. Fritidspedagogexamen Lärarexamen 1.2 Elever Antal elever i förskoleklass Antal elever Därav med annat modersmål än svenska År Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Ht Ht / / / Resultat och analys 2:1 Stimulera elevernas lärande med tyngdpunkt på språkutveckling För att stimulera elevernas språkutveckling har vi arbetat systematiskt med Borholmsmodellen. Modellen bygger på att eleverna övar sig i att känna igen hur olika ljud låter, första och sista ljud m.m. Arbetet är lekfullt och man använder sig av rim, ramsor och klappövningar. Eleverna har också övat sig i att känna igen bokstäver och siffrors utseende. Utifrån elevernas behov har indelning av grupperna gjorts, vi har arbetat i mindre och större grupper. Förskoleklasserna har ingått i ett ipad-projekt (lärplattor). I projektet har vi fått tillgång till ett par lärplattor per grupp, som bl.a. använts för att arbeta språkutvecklande. Även kommunikation och samspel är områden som har tränats med hjälp 2

3 av lärplattorna. Vid utvärderingen av projektet har vi sett ett ökat lustfyllt intresse att lära med hjälp av lärplattorna. Användandet av lärplattor har bidragit till att eleverna har kommit längre i sin läs-och skrivutveckling. Under vårterminen har eleverna haft en bokstavsbok, där vi gemensamt pratat kring bokstavens ljud och form. Vi har besökt biblioteket där vi gått en biblioteksskola samt deltagit i 6-årsboken. Under arbetet med 6-årsboken fick eleverna möjlighet att skapa ett eget spöke, kopplat till den bok som vi arbetat med. Därefter fick eleverna träffa en dramapedagog på bibilioteket som gestaltade boken tillsammans med eleverna. Under året har vi introducerat lite engelska ord och sånger. Eleverna har fått bekanta sig med färgerna, frukter, veckodagar och vissa räkneord på engelska. Vi har även sjungit på engelska. Något eleverna tycker är roligt. Vi kommer att fortsätta att arbeta med engelska på ett lekfullt sätt. 2:2 Utveckla språkförmågan hos elever med annat modersmål Det finns ett fåtal elever med annat modersmål. Dessa elever använder svenska som dagligt tal i förskoleklassen. Berörda elever har periodvis haft utökad tid på fritidshemmet, för att ytterligare stimulera det svenska språket. 2:3 Att utveckla social kompetens och träning i social gemenskap Genom dagliga samlingar tränar vi på att respektera varandra. Exempelvis fördelas talutrymmet vid samlingar så att alla kommer till tals och att eleverna också lär sig att lyssna på varandra. Här diskuterar vi även olika typer av situationer som inträffar och försöker hjälpa eleverna att se situationer som uppstår från flera olika håll. Vid raster där det blir fokus på den friare leken får eleverna också träna på att utveckla sin sociala kompetens, utifrån de situationer som uppstår. Eleverna uppmuntras att själva lösa enkla konflikter och därefter be om hjälp av pedagogerna. Vi arbetar i tvärgrupper och samarbetar mycket över klassgränserna för att eleverna ska lära känna varandra och känna sig trygga att ingå i olika grupperingar. Personalen finns alltid med eleverna i uteleken. I ipad-projektet har eleverna tränat samarbete och sin kommunikativa förmåga. Vi har två tillfällen samarbetat med årskurs 1, en gång per termin. Detta för att förskoleklasseleverna ska känna att de hör ihop med skolan och få utrymme att ytterligare utveckla sin sociala kompetens. Vi har arbetat med FN:s barnkonvention i mindre grupper där vi sett korta filmsnuttar om de olika artiklarna och sedan diskuterat dessa. Eleverna har fått kunskap om barns rättigheter och hur det ser ut i andra länder. I detta arbete har deras empatiska förmåga tränats och utvecklats. 2:4 Lek och skapande Eleverna erbjuds både inomhus- och utomhusvistelse under dagarna i förskoleklassen. Leken kan både vara vald och styrd. Vi lägger stor vikt vid leken och elevernas förmåga till kreativitet och att hitta lösningar på problem som uppkommer. Under två dagar fick eleverna möjlighet att uppträda för sina klasskamrater, där förekom det sång, teater, dans och cirkus. Programmen hade eleverna själva skapat och fått möjlighet att öva på. 3

4 Vid utevistelsen förekommer både styrd- och fri lek. Vid den styrda leken tränas turtagning, regler och att förstå instruktioner. Under läsåret har vi också arbetat i tvärgrupper med bl.a. skapande. Vi har jobbat med mosaik, olika former av pärlor samt andra former av material. 2:5 Jämställdhet Alla elever har rätt till att vara den man är utan att könstillhörigheten spelar någon roll. Vid raster och lek ska elever alltid ha rätt att välja aktivitet utifrån intresse, inte utifrån om man är pojke eller flicka. Vi försöker benämna eleverna vid namn, inte tjejerna där borta eller kom nu killar. Vi belyser olika familjesammansättningar och förhållningssätt till t.ex. färger och leksaker. 2:6 Elever i behov av särskilt stöd Eleverna har i viss mån fått arbetsuppgifter utformade efter sin egen förmåga. Vi har delat morgonsamlingarna i halvklass för att lättare kunna tillgodose allas behov. Vi har även haft morgonsamling med båda klasserna samtidigt i slutet av läsåret, för att eleverna ska få träna på att vara i en större grupp. Vi har också skapat tvärgrupper i olika storlekar med hänsyn till behov. Vi pedagoger cirkulerar alltid i de olika rummen för att finnas till hands under den friare leken. Specialpedagog och resursassistent från skolan har gett stöd i förskoleklasserna. Även specialpedagoger från RC har gett stöd i tal och språk samt handledning. Samverkan med landstinget har också skett. 3. Likabehandlingsarbetet Utifrån analyser och genomförd trivselenkät upprättas en Likabehandlingsplan för läsåret 2014/2015. Likabehandlingsplanen kan läsas i sin helhet på hemsidan. 4. Förbättringsområden Vi kommer att använda oss mer av bilder som stöd till olika instruktioner i det dagliga arbetet. Vi kommer att arbeta mer aktivt för att involvera föräldrarna i att delta i bokjakten som anordnas av biblioteket. Vi kommer att arbeta ännu mer med social kompetens hos eleverna. Utöka samarbetsövningar och efterföljande diskussioner. 4

5 5. Sammanfattande reflektion 5:1 Styrkor Många olika kompetenser och intresseområden hos personalen gör att verksamheten får ett varierat innehåll. Vi har utvecklat samverkan med kollegorna på de andra fritidsavdelningarna, så att vi bl.a. kan hjälpas åt att skapa planeringstid. Projektet med ipads har gett ny kunskap och nätverksträffarna har varit mycket positiva. Träffar tillsammans med andra förskoleklasslärare som genomförts en gång per termin, har varit bra.vid dessa träffar har vi bl.a. arbetat med kvalitetsutveckling. Vi har fått många positiva kommentarer från föräldrar som är nöjda med strukturen, bemötandet och verksamheten. Förskoleklasserna har deltagit på flera av de gemensamma skolaktiviteterna, något som skapar gemenskap med hela skolan. Vi har haft tillgång till datorer och ipads. Dessa använder vi i arbetet med eleverna samt vid dokumentation och planering av verksamheten. Inom arbetslaget sker god kommunikation och samarbetet har utvecklats på ett bra sätt. Övergången från förskola till föreskoleklass har varit betydligt enklare och effektivare då nya rutiner tagits fram. 5:2 Svagheter Förskoleklassverksamheten tar tid att planera, utvärdera och genomföra. Därför tas ibland tid i anspråk på eftermiddagarna, vilket kan innebära färre planerade aktiviteter för eleverna på fritidshemmet. Det har visat sig att det är svårt att vara två klasser samtidigt i stora salen då den vikvägg som finns inte är tillräckligt ljudisolerad. Under läsåret har vi inte haft tillgång till idrottshall. Vi ser framemot att få del av idrottshallens nya lokaler när dessa står klara. På grund av skolans trångboddhet har vi endast haft tjugo minuter på oss i matsalen. Detta skapar stress och oro hos eleverna. Även här ser vi fram emot att få utökat utrymme. 5:3 Möjligheter Verksamheten i förskoleklass har utvecklats på ett positivt sätt de senaste åren. En större kunskap och medvetenhet finns kring verksamhetens uppdrag och innehåll. De allra flesta eleverna går också på fritidshemmet och får på så sätt mer av social träning och lek än vad som kan ges under de tre timmar som förskoleklassens verksamhet pågår. I vår verksamhet ser vi stora möjligheter att lyckas, att få eleverna att utvecklas och måbra! Vår verksamhet ska ge eleverna en positiv start på deras skolgång. Lena Jansson, rektor Mariaskolan 5