KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Kalvhagens förskola

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 Kalvhagens förskola

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Bakgrundsfaktorer Åtgärder enlig föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden... 5 Prioriterade mål för läsåret 2010/ Måluppfyllelse, resultat Pedagogisk verksamhet Styrning och ledning Kvalitet och utveckling Hälsa och livsstil Framåtblick

3 1. Sammanfattning Kalvhagens Förskola är en kommunal förskola som tillhör Källängens rektorsområde. Året som gått har varit ett händelserikt år med många givande pedagogiska diskussioner utifrån den reviderade läroplanen kopplat till målen och Kalvhagens verksamhet. Under året har vi arbetat med läromiljön och hur man kan ge barnen ökat inflytande i vardagen. Under hösten 2010 bestod ledningen av förskolechef Anna Rheyneclaudes Kihlman som var förskolechef för både Kalvhagen och Nallebjörnens förskola. Då Anna slutade på grund av politiska uppdrag delades tjänsten mellan Niamh Holden Wiltander på Nallebjörnen förskola och Ulrika Ardestam på Kalvhagens förskola. Detta är två förskollärare som arbetat på respektive förskola ett antal år och är därmed kända för övriga medarbetare. 2. Inledning Kalvhagens förskola är en kommunal förskola som ligger på norra Lidingö i närhet av hål två på Lidingö golfbana. Förskolan byggdes 2006 då behovet av platser var stort. Förskolan är en paviljonglösning som staden hyr av Temporent. Förskolan har i dagsläget fem hemvister och en gemensam naturskön gård med närheten till naturen bakom husknuten. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som lagt upp en långsiktig plan. Förskolecheferna inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild förskola har därefter haft frihet att utöver dessa av skolledningens prioriterade mål själv fastställa områden man önskar att utveckla. Utvärdering och revidering av skolledningens och avdelningarnas prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter. Till grund för kvalitetsredovisningen ligger hemvisternas utvärderingar som sker löpande under läsåret i ett förutbestämt måldokument. I slutet av vårterminen får varje hemvist en dag för att göra slututvärderingen och diskutera och reflektera över året som gått och diskutera vad man kan ta med sig inför nästa läsår. Denna dag är något som pedagogerna upplever som något viktigt och väldigt givande att få tillfälle att i lugn och ro få möjligheten att reflektera över det som varit för att vaska fram guldkornen som man kan jobba vidare med. Föräldrarna till förskolans barn har möjlighet att årligen besvara en brukarundersökning om förskolan som genomförs i hela Lidingö stad av en oberoende marknadsundersökningsföretag. 3

4 4. Bakgrundsfaktorer Kalvhagens förskola tillhör Källängens rektorsområde med sex förskolor och fyra grundskolor. Kalvhagens förskola består av fem hemvister, två hemvister med barn under tre år och på de övriga hemvisterna går de äldre barnen. Antalet anställda på Kalvhagens förskola har under läsåret 2010/2011 varit 18 medarbetare, varav fem förskollärare, 12 barnskötare och ett ekonomibiträde. Under 2010 bestod ledningen av förskolechef Anna Rheyneuclaudes Kihlman som även var även var chef över Nallebjörnens förskola. Från årsskiftet ändrades detta och varje enhet fick var sin tillförordnad förskolechef på 50 %. Den pedagogiskt ansvariga förskolläraren för varje hemvist ingår i en ledningsgrupp för förskolan där förskolans pedagogik har diskuteras och under detta läsår har den reviderade läroplanen varit i fokus. Denna grupp har även tagit fram diskussionsunderlag till övriga medarbetare som vi jobbat utifrån på våra arbetsplatsträffar. Förskolan har ett föräldraråd som träffas två ggr per termin. I föräldrarådet sitter två föräldrarepresentanter från varje hemvist. Förskolans ekonomi bygger på barnpeng, högre peng för småbarn upp till 2,5 år och lägre peng för de äldre barnen. Barnpengen avräknas månadsvis. Delar av barnpengen betalar gemensamma kostnader för Lidingö stad, utbildningsförvaltningen och skolområdet. Under läsåret har den gemensamma omsättningen för Kalvhagen och Nallebjörnen varit 16,5 miljoner kronor, personalkostnaden uppgår till ca 69 % av omsättningen och hyreskostnaden till 21 % av omsättningen. Vi har haft en del sjuk personal under läsåret, detta har vi löst genom att samarbeta i huset men har ibland även behövt ta in vikarier utifrån. Antalet barn per heltidsanställd på Kalvhagens förskola under detta läsår har varit 5,4. 4

5 5. Åtgärder enlig föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utifrån föregående kvalitetsredovisning 09/10 har följande åtgärder genomförts: På läsårets första utvecklingsdag i augusti startade vi upp arbetet kring våra mål. Vi har sedan arbetat med målen kontinuerligt och diskuterat och reflekterat kring målens innehåll i arbetslagen. Diskussionerna har lett till att pedagogerna känner en större trygghet i målen och har målen har blivit ett tydligare pedagogiskt verktyg i verksamheten. Prioriterade mål för läsåret 2010/2011 Nämndens mål: Barnet och eleven ska erbjudas läromiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar. Områdets mål: En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär och arbetsmiljö. Enhetens mål: Kommunikation, att säkerställa att informationsflödet mellan ledning/medarbetare/pedagog/barn/förälder fungerar utan problem. Att alla tar eget ansvar för att ta till sig information. Barns eget inflytande: För att uppnå målen gör varje hemvist återkommande nulägesanalyser utifrån målen för att se hur långt man kommit och vad man behöver arbeta vidare med. Under läsåret har varje hemvist gjort två delutvärderingar en i mitten av höstterminen och en gång i mitten av vårterminen. Under dessa utvärderingar görs en analys på resultatet och hur man ska fortsätta arbeta för att nå målet. I slutet av vårterminen fick varje hemvist en dag då pedagogerna skrev sin slututvärdering. Denna dag diskuterade arbetslaget utifrån målen kring hur året varit och vad man kan ta med sig som goda exempel inför nästa verksamhetsår. 6. Måluppfyllelse, resultat Barnet och eleven ska erbjudas läromiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar Samtliga hemvister har genomfört förändringar i sin innemiljö utifrån observationer av barngruppen och vad barngruppen behöver. För vissa hemvister har det inneburit att man förändrat miljön flera gånger då man ser att barngruppen behöver en förändrad miljö för att läromiljön ska bli optimal. På Kalvhagens förskola har vi ganska små hemvister vilket har gett oss en utmaning och fått oss pedagoger att tänka utanför ramarna för att hitta bra och kreativa lösningar. Många hemvister har delat upp innemiljön i olika hörnor där aktiviteterna är tydligt markerade för barnen. Denna förändring upplevs ha lett till att barnen kan sitta mer ostört och leka och barnen har fått större utrymme till koncentrerad lek under längre perioder. Innemiljön har även blivit lugnare då barnen har fått en mer strukturerad innemiljö med mer genomtänkt material. 5

6 På de äldre barnens hemvister har man flyttat ner materialet så barnen kan bli mer självständiga i sitt skapande. Detta har lett till ökad kreativitet hos barnen och de skapar i större utsträckning idag och tar gärna in det skapande i sina övriga aktiviteter. En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär och arbetsmiljö Fler hemvister tycker att man jobbat med värdegrunden i vardagen men att man bör förtydliga vad värdegrunden innebär och diskutera med barn/kollegor och föräldrar vad våra fem värdegrundsord står för. Vi har påbörjat en dialog om hur vi ser på våra värdegrundsord och vad ordens innebörd. Vi har även påbörjat en definition för dessa ord där alla pedagoger är delaktiga i framtagandet och står bakom. Dessa ska ligga till grund för en gemensam värdegrund som vi kommer att arbeta utifrån. De äldre barnen på förskolan har jobbat med kompiskontrakt där pedagogerna dokumenterar barngruppens gemensamma tankar kring hur man är en bra kompis och vilka förväntningar man har på varandra. I värdegrundsarbetet har även SET används mycket, Nisse och Musselina har varit viktiga figurer för barnen i detta arbete. Sagorna utifrån Birgitta Kimbers program har vävts ihop med verksamheten. Musselina och Nisse har även varit med vid andra tillfällen då man har plockat upp händelser ur vardagen och nisse och Musselina har fått spela upp dessa händelser och barnen har fått vara med och lösa deras problem. Detta har gett barnen en fördjupad känsla och övning i att förstå andra och att gemensamt komma fram till olika lösningar. Kommunikation, att säkerställa att informationsflödet mellan ledning/medarbetare/pedagog/barn/förälder fungerar utan problem. Att ta eget ansvar för att ta till sig information. Jag kan se att vi tagit stora kliv mot målet, men kommunikation är något som är komplicerat att få och fungera i alla lägen. Vi har under vårterminen strukturerat upp veckomöten genom att jag inför veckomötena har skrivit ihop informationen och hur den närmsta veckan ser ut. Detta har lett till att alla medarbetare får samma information oavsett om man varit med på mötet. Jag sänder ut mycket information via mail till alla medarbetare så att det når alla och alla känner sig informerade om vad som sker. Jag kan se att allt flera blir mer delaktiga i informationsflödet ju längre tiden går och att flera använder sin mail oftare. I hemvisternas utvärderingar kan jag läsa att alla hemvister går ut med information om verksamheten till föräldrar i veckobrev som sänds via mail. Några utrycker i sina utvärderingar att man upplever det svårt att finna en balans på hur mycket information som ska sändas ut, de har sett att om det blir för mycket information tar inte alla föräldrar till sig informationen. Några har löst detta genom att maila kortfattad information om verksamheten och ge en mer omfattad information till de föräldrar som efterfrågar den. Detta är något vi behöver se över framöver för att hitta en gemensam form för hur vi ska få ut informationen till föräldrar på ett tydligt och innehållsrikt sätt att alla tar del av informationen. 6

7 Barns eget inflytande På Kalvhagen vill vi ta del av barns tankar och idéer och för oss är det självklart att barnen ska vara delaktig i hur verksamheten läggs upp. För att ta reda på barnens intressen och tankar använder vi oss av olika sätt beroende på barnens ålder. Att tolka barns signaler är något som är extra viktiga i de små barnens vardag för att kunna tillgodose barns önskningar och behov. Med de yngre barnen som ännu inte har erövrat de talade språket använder vi oss av mycket observationer för att ta reda på vad varje barn har för intressen. I denna åldersgrupp ser vi till att det finns valmöjligheter så att barnen själva kan göra ett aktivt val utan att behöva fråga. Ett exempel på detta är att material finns så att barnen själv kan hämta eller peka på vad de vill ha. Vid samlingar finns det sångkort som symboliserar olika sånger som barnen kan välja mellan. Bland de något äldre barnen har vi språket till hjälp, dessa barn kan själv berätta vad de önskar göra och vad de tycker om. En hemvist har låtit barnen dela upp sig i grupper utifrån egna intressen, i dessa grupper har de arbetat utifrån detta intresse och därigenom forskat vidare kring detta och på detta sätt lärt sig om många olika delar utifrån ett grundområde. I detta projekt har de kunnat arbeta med språk, matematik, naturkunskap på ett lustfyllt och lärorikt sätt. På en av småbarnsavdelningarna kunde man se att barnen tyckte mycket om att möta figurer som Musselina. Detta intresse arbetade hemvisten vidare med genom att presentera en ny figur, en gossekalv med namn Kalvin som har blivit en central figur på Kalvhagens förskola. Han startade sin resa på Kalvhagen i höstas genom att barnen fick ha honom med i sin verksamhet under ett par dagar. En av uppgifterna som Kalvin behövde ha hjälp med var att fylla i hans dagbok som han alltid bar med sig. Han reste sedan runt till de övriga förskolorna i området med sin dagbok efter ett par månader var han tillbaka på Kalvhagen. Barngruppen tog emot honom med stora famnen och läste hans berättelser från de övriga förskolorna med stort intresse. Barnens intresse kring Kalvin var fortfarande starkt så det bestämdes att han skulle få flytta hem till barnen en natt och göra hela familjen delaktig i detta framgångsrika projekt som barnen brann så starkt för. Väl hemma hos barnen blev hela familjen delaktig i Kalvin och det projekt vi arbetat kring på förskolan och familjen blev en del av projektet. Arbetslagens mål De har varit lite olika mål på de olika hemvisterna men alla hemvister har haft ett gemensamt mål att arbeta med naturkunskap i barngrupperna. Det har under läsåret varit temaveckor kring naturkunskap, under dessa veckor har man gemensamt i huset genomfört olika experiment i tvärgrupper. Hemvisterna har även arbetat utifrån detta tema var och en för sig och delat med sig av sina erfarenheter till varandra på olika sätt. Ytterligare ett tema som hela Kalvhagens förskola arbetat kring är hälsa. Vi har haft gårdsdagar då alla har ansvarat för olika stationer med olika hälsosamma övningar. Vår hälsoinspiratör har även planerat må bra veckor då det har varit aktiviteter som massage, hinderbanor, bollspel mm. Det har även funnits tillfällen för att pröva olika sorters nyttiga frukter. För medarbetarna har det varit en stegtävling som alla tog på mycket stort allvar och barnen smittades av pedagogernas entusiasm kring detta. Det finns planer på att utveckla arbetet kring hälsoarbetet både bland barn och medarbetare framöver. 7

8 7. Pedagogisk verksamhet På höstterminen hade Källängens område en gemensam kväll för alla anställda där Inger Hanson höll föreläsningen Våga mer än du törs med efterföljande middag på Bosön. Denna kväll var mycket uppskattad av alla medarbetarna. Under läsåret har en pedagog gått en 7,5 poängsutbildning Att leda arbetslag via Stockholms universitet och en pedagog har utbildat sig till SET- handledare. Vi har under senare delen av höstterminen och under hela vårterminen arbetat med implementeringen av den reviderade läroplanen. Samtliga medarbetare har gått på föreläsning kring läroplanen och vi har vid varje arbetsplatsträff haft diskussioner i smågrupper utifrån några frågeställningar. Förskollärarna har haft en viktig roll i detta arbete de har träffats tillsammans med mig ett par gånger per termin för att ta fram diskussionsfrågor till arbetsplatsträffarna och diskutera hur vi ska jobba vidare med den reviderade läroplanen gemensamt på Kalvhagen. Värdegrundsarbetet är något vi ständigt arbetar med och vi har under detta läsår börjat diskutera vad våra fem värdegrundsord och kommer att fortsätta detta arbete nästa läsår. Vi har två förskollärare som har ansvar för att driva mattefrågorna framåt, under läsåret har de gett medarbetarna tips och idéer hur man kan jobba med matematiken i barngruppen. De har tillsammans med övriga pedagoger haft en föräldrakväll där man bland annat presenterade förskolans matematikmaterial och pratade om hur vi arbetar med barnen kring matematiken i vardagen. Under vårterminen har vi lagt mycket tid på att arbeta fram ett gemensamt synsätt på vår portfolio och dess innehåll. Vi har tagit tid till detta på arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Vi vid några tillfällen tagit hjälp av Metodverkstan och skolområdets pedagogista i arbetet kring portfolion. Vi har kommit en bra bit på väg med detta arbete och alla har varit delaktiga. Vi kommer att arbeta vidare med detta under höstterminen Vi har under vårterminen fått trådlös uppkoppling på Kalvhagen vilket har underlättat planeringar och möjligheten till dokumentation. Detta har bidragit till att pedagogerna har fått möjlighet att kunna välja arbetsplats vilket har gett ökad arbetsro för pedagogerna. Vi har använt oss av Skoldatatekets program i högre utsträckning under detta läsår och föräldrar har fått tillgång att ladda ner dessa program på sina hemdatorer. Det har varit mycket uppskattat av föräldrarna. 8. Styrning och ledning Förskolechefens ansvar innebär att vara pedagogisk ledare för verksamheten utifrån de styrdokument som omfattar förskolan. Förskolechefen ska ge verktygen som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas på bästa sätt. Att vara förskolechef innebär också att vara pedagogisk ledare och stötta upp medarbetarna i det pedagogiska arbetet. Att ge utmaningar och initiera till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen ingår i ledningsgruppen för Källängens skolområde som leds av områdeschefen. 8

9 9. Kvalitet och utveckling Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som lagt upp en långsiktig plan. Förskolecheferna inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild förskola har därefter haft frihet att utöver dessa av skolledningens prioriterade mål själv fastställa områden man önskar att utveckla. Vi startade vårt arbete med att göra målen tydligare i vardagen i höstas då vi också fick vår nya utvärderingsmall som är framtagen för Källängens rektorsområde. Arbetet kring målen startades upp under hösten och har pågått under hela läsåret och detta har lett till en tydligare bild av målen som alla pedagoger idag är väl insatta i. Vi har arbetat med målen kontinuerligt och diskuterat och reflekterat kring målens innehåll i arbetslagen. Diskussionerna har lett till att pedagogerna känner en större trygghet i målen och har målen har blivit ytterligare ett pedagogiskt verktyg. Diskussioner utifrån målen kommer vi att fortsätta att bygga vidare på under nästa läsår. Vi har även påbörjat ett arbete kring portfolion som vi kommer att arbeta vidare kring i höst. Vi har under läsåret arbetat med innemiljön på de olika hemvisterna, vi har startat en diskussion om hur vi kan utnyttja vår innemiljö på ett bättre sätt och hur vi kan samverka i huset kring lokalerna. Vi har varit på studiebesök på Äppelbo förskola där vi fick många nya idéer och kommer under nästa läsår att se över och göra förändringar till en bättre gemensam lärmiljö på Kalvhagens förskola. 10. Hälsa och livsstil Kalvhagens förskola har arbetat kring hälsa på olika sätt under läsåret. Vi har en hälsoinspiratör som under året har varit på nätverksträffarna och olika aktiviteter kring hälsa. Hälsoinspiratören har planerat två må bra veckor under läsåret, under dessa veckor har det varit aktiviteter som massage, hinderbanor, bollspel mm. Det har även funnits tillfällen för att pröva olika sorters nyttiga frukter. För medarbetarna har det varit en stegtävling som alla tog på mycket stort allvar och barnen smittades av pedagogernas entusiasm kring detta. Det finns planer på att utveckla arbetet kring hälsoarbetet både bland barn och medarbetare framöver. Vi har även haft gårdsdagar då det har varit stationer med olika hälsosamma övningar. Varje år i anslutning till Lidingöloppet har vi tillsammans med barnet ett något kortare springlopp som kallas Kalvhagsloppet. Vi har arbetat för att flera ska använda friskvårdsbidraget men har en bra bit kvar innan vi når vårt mål. Vi har ett mottagningskök på Kalvhagen. Som kommunal förskola så ingår vi i de upphandlingar som stadens upphandlingsenhet sköter och har för nuvarande Sodexho som matleverantör. Vi har en bra kontakt med Sodexho och vi har regelbundna möten för att på så sätt kunna påverka både maträtter och kvalitet. 9

10 11. Framåtblick Kalvhagen är en populär och omtyckt förskola och vi kommer att fortsätta det goda arbete vi har påbörjat. Vi kommer utifrån våra erfarenheter och ta till vara på de goda idéerna och gemensamt hitta nya vägar framåt. Nästa läsår kommer vi att fortsätta arbeta kring den reviderade läroplanen och fördjupa oss alltmer i den för att koppla till vår egen verksamhet. Jag vill även länka ihop värdegrundsarbetet med läroplansarbetet så att de blir en helhet. Min tanke är att vi ska fortsätta att arbeta kring kommunikationen att få den att fungera i alla led och att titta på hur vi kan förmedla ut information till föräldrar så att alla tar del av den. Vi har under läsåret arbetat kring matematik på olika sätt med barnen, inför nästa läsår kommer vi att fortsätta utveckla detta arbete med hjälp av de två pedagoger som har ett ökat matematikansvar på Kalvhagen. Vi ska fortsätta arbeta med både barnens och pedagogernas hälsa och att hitta nya kreativa idéer kring hur vi alla kan bli lite mer hälsosamma. Vi har fått förmånen att under hösten installera en Active board på förskolan. Jag tror att denna teknik kommer ge pedagogerna ytterligare ett verktyg för att underlätta forskandet tillsammans med barnen. För att barn och pedagoger ska få ut det mesta av Active boarden kommer några personer att utbildas inom detta under höstterminen. Att följa upp under nästa läsår utifrån Brukarundersökningen Årets brukarundersökning visar att vi behöver arbeta vidare med att informera och ge föräldrarna insyn i hur vi arbetar med likabehandlingsplanen. Vi behöver även se över hur vi kan ge föräldrar möjlighet till mer inflytande i verksamheten och ta reda på vilket inflytande som önskas. Under nästa läsår behöver vi även se över hur utvecklingssamtalen läggs upp och gemensamt i arbetslaget se över utvecklingssamtalens innehåll. Jag vill avsluta med att skriva att detta läsår har varit fylld av många givande diskussioner som fört Kalvhagens pedagogiska verksamhet framåt. Alla pedagoger har varit delaktiga i diskussionerna vilket har gett en starkare gemenskap och vi-känsla i arbetslaget. Detta har även uppmärksammats av föräldrar som visat sin uppskattning att samarbetet fungerar väl. Jag ser fram emot ytterligare ett läsår där vi tillsammans fortsätter vårt arbete att utveckla den pedagogiska verksamheten på Kalvhagens förskola och många givande diskussioner framöver Ulrika Ardestam Förskolechef Kalvhagens förskola Den årliga likabehandlingsplanen bilägges kvalitetsredovisningen. 10