Barnets bästa. för flyktingbarn i förskolan BARNETS BÄSTA. En inspirationsskrift för dig som tar emot nyanlända barn i förskolan

Transkript

1 Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan En inspirationsskrift för dig som tar emot nyanlända barn i förskolan BARNETS BÄSTA

2 Förord Introduktionen av nyanlända förskolebarn sker i praktiken på varje enskild förskoleavdelning. Och det är ett stort ansvar! Forskning har visat att mottagandet under den första tiden som barnen vistas i Sverige har en oerhört stor betydelse. Det påverkar barnens möjligheter till en positiv utveckling och hälsa för många, många år framöver. I projektet Barnets Bästa har vi samlat alla goda erfarenheter som funnits i olika verksamheter och på olika förskolor. Vi har frågat oss vilka lärdomar vi dragit och vad det berott på att vi lyckats när vi har lyckats. I samarbete med Göteborgs universitet och Center för skolutveckling har vi utvecklat arbetet och satt ihop det till en modell som bygger på både vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Utvecklingsprojektet har haft ekonomiskt stöd från EU:s flyktingfond och SDF Angered. I arbetet har även SDF Östra Göteborg, Enheten för samhällsorientering och Migrationsverket deltagit. Vi vill till dig presentera arbetet med denna inspirationsskrift. Vi hoppas att du som läser och reflekterar ska finna ett gott stöd i ditt arbete med våra nya svenska familjer. December 2012 Jascha Marteleur Håkan Kronholm Annki Beckman Sektorschef, sektor Områdeschef, sektor projektledare utbildning, SDF Angered utbildning, SDF Angered Barnets Bästa 2

3 Att skapa landningsbanor i förskola och skola är troligen den allra viktigaste förebyggande insatsen för nyanlända flyktingbarn. Anders Hjern, barnläkare och professor Vem är nyanländ? Gruppen nyanlända uppvisar stora skillnader vad gäller bakgrund, språk, intressen och erfarenheter. Gemensamt för gruppen är att de befi nner sig i en migrationsprocess och att de inte har svenska som modersmål. Migrationsprocessen kan pågå under olika lång tid men många styrdokument pratar om två år. Det är alltså långt fl er än de som precis nyss mit till Sverige som räknas som nyanlända, och kom- som denna skrift handlar om. Samtidigt är alla barn olika som individer. Det är barnens behov som ska styra mottagandet och verksamheten i förskolan. 3

4 Innehåll Förskolan behöver ta reda på vilka styrkor, och vilka behov, barnet har med sig. Här behövs en kartläggning. Det sker bland annat genom en serie samtal, som går lite mer på djupet än ett inskolningssamtal. Kartläggning - sidan 6 Alla barn behöver formulera berättelsen om det egna jaget. Förskolan behöver dessutom genom lek och skapande verksamhet låta de barn som behöver det bearbeta händelser och söka svar på frågor. Identitetsstärkande pedagogik - sidan 10 4 Hur föräldrarna mår är avgörande för hur barnet mår. Genom nya samverkansformer kan förskolan stötta föräldrarna och samtidigt bygga förtroendefulla relationer med barnets familj. Familjesamverkan - sidan 16 Modersmålets roll sidan 18 Ett interkulturellt förhållningssätt sidan 19 Samverkan sidan 20 Hur blir modellen verklighet? sidan 21 Litteraturlista sidan 22 Illustration av barn på förskolan Jordgubben i Lövgärdet, Angered..

5 Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Illustration av barn på förskolan Jordgubben i Lövgärdet, Angered.. Läroplan för förskolan reviderad 2010 Barnets bästa i korthet: Kartläggning. Personalen behöver gedigna kunskaper om barnens styrkor och behov för att kunna forma verksamheten efter barnet. Identitetsstärkande pedagogik. Varje barns berättelse är viktig. Den behöver formuleras, bekräftas och stärkas. Alla barn behöver utrymme för eget berättande. Familjesamverkan. Barnets familj behöver information om förskola, samhälle och föräldraskap i Sverige. Deras erfarenheter och kunskaper behöver bli sedda som värdefulla tillgångar. 5

6 Kartläggning För att kunna ge en god introduktion för nyanlända barn behövs en kartläggning av barnets styrkor och behov. Kartläggningen sker bland annat genom en serie kartläggningssamtal med barnets vårdnadshavare, som går mer på djupet än inskolningssamtalet. Den sker också genom den pedagogiska verksamheten, där barnet själv ges möjlighet att formulera sin egen berättelse. Kartläggningen ger förskolan förutsättningar att forma en verksamhet som stödjer och stimulerar varje barn. Kartläggningssamtalen ska handla om de erfarenheter, nätverk, språk och intressen som är bärande för barnets identitet och känsla av tillhörighet och sammanhang, och som kommer att vara viktiga tillgångar under hela livet. Det kan också komma att handla om svåra upplevelser. För att skapa en fungerande och förtroendefull relation med barnets vårdnadshavare är det viktigt att förskolan förstår familjens livssituation och förväntningar. Kartläggningssamtalen bygger en grund att stå på som möjliggör fortsatta nära samtal. Samtalet ska hållas på familjens modersmål. Ytterligare en vinst med kartläggningssamtalet är att förskolan lättare kan fånga upp resurser och kunskaper hos barnet och familjen som kan berika den övriga verksamheten.! Ladda ner Barnets Bästas lärarhandledning för kartläggningssamtal som pdf från 6

7 När vi pratar om svenska familjer och barn, och det har blivit en skilsmässa i familjen då tar vi hänsyn till det, och frågar det vi behöver veta för att hjälpa barnet att bearbeta det som hänt. Men så har vi familjer som kommer från Somalia, och halva familjen stannar kvar, och halva flyttar till ett helt nytt land. Det är klart att det spelar roll! Vi behöver veta vad barnet har varit med om för att kunna möta barnet. Anna, förskollärare på introduktionsavdelningen Tuppen, Hammarkullen, Angered Kartläggningssamtal: Hålls när barnet varit i förskolan en tid. Ersätter inte inskolningssamtalet utan hålls utöver detta. Delas upp på fl era tillfällen och hålls alltid på ett språk familjen förstår. Tar upp händelser innan familjen kom till Sverige och familjens nu varande situation. Fokus ligger på barnet, och sådant som förskolan behöver veta för att kunna planera en bra verksamhet för barnet. 7

8 Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 8 Illustration av barn på Introduktionsskolan Mira i Bergsjön, Östra Göteborg. En förutsättning för att förskola och skola ska kunna ta hänsyn till barnens språkliga, sociala och kunskapsmässiga utvecklingsnivå vid planeringen av verksamheten är att en kartläggning sker när barnen börjar i verksam heten. Kartläggningen är nödvändig för att kunna forma en verksamhet som stödjer och stimulerar barnens fortsatta utveckling.

9 Illustration av barn på Introduktionsskolan Mira i Bergsjön, Östra Göteborg. Familjerna känner sig sedda och bekräftade De tre förskollärarna Ewa, Maria och Gittan på Introduktionsförskolan Mira i Bergsjön, Östra Göteborg, blir ivriga när de ska beskriva vad kartläggningssamtalen inneburit. De har skapat förtroende, tillit och förståelse. Det är stora ord, men det är inte bara som jag säger. Det är på riktigt, säger Maria. Ewa håller med: Samtalen har gjort att familjerna har förstått att vi är intresserade. Efteråt vågar de komma och prata om andra saker också. Efter samtalen har personalen fått en annan förståelse för sina familjer. En del familjer har till exempel berättat att de helt saknar familj och vänner i Sverige, eller att de inte mår bra. Då förstår man varför det kanske inte fungerar så bra för barnet just nu, säger Gittan. Men de har förstås också mött motsatsen: familjer som har tät kontakt med familjen i hemlandet på Skype, eller som har hela släkten omkring sig. Ewa, Maria och Gittan har inte känt att de snokar och frågar saker som de inte har med att göra. Alla frågor ställs med fokus på barnet. Man visar att man är intresserad, och efteråt kan man bygga vidare på samtal man haft både med barnen och med föräldrarna, säger Gittan. Ingen familj har heller tyckt att frågorna varit för närgångna. Familjerna har känt sig sedda och bekräftade, säger Maria. 9

10 Identitetsstärkande pedagogik Efter kartläggningssamtalen, där familjen fått berätta om barnets bakgrund och intressen, är det dags för barnet att själv uttrycka berättelsen om det egna jaget. Barnet har redan en livshistoria: Viktiga minnen, familj, kultur, intressen. Det är förskolans uppdrag att vara lyhörd, och låta barnet komma till uttryck. Alla barn behöver tillgång till sin egen berättelse, och lära sig att formulera den. Barnets berättelse bör ta avstamp både i historien och i nutiden; både i barnets eller familjens ursprungsland och i Sverige. Barnet behöver hjälp att synliggöra sin kultur. Och i begreppet kultur ingår inte bara högtider, mat och musik utan också, och kanske framför allt, den kultur som fi nns i barnets familj för att kommunicera och umgås. Den kulturen är unik för varje familj, oavsett ursprungsland. Barn behöver ges möjlighet att bearbeta händelser eller fi nna svar på frågor i den pedagogiska verksamheten. För många kan en hälsosam bearbetning ske genom lek och skapande verksamhet, speciellt om pedagogerna känner barnets bakgrund och är observanta på mönster i barnets uttryck som kanske berättar vad barnet har behov av att bearbeta. Det fi nns många sätt att bekräfta barns identitet och göra rum för bearbetning och eget berättande. Här berättar vi om två exempel. 10

11 Boken om mig Så fort Mahshid, IT-pedagog på Jordgubben i Lövgärdet, Angered, tar fram surfplattan kommer alla barnen springande. Det är inte bara pedagogiska spel som lockar i plattan finns också en app där barnen kan göra berättelser om sig själva. Det går lätt att lägga in ljud, bilder, video, korta texter och teckningar. En del har dessutom skannat och lagt in bilder på sin familj, både i Sverige och i andra länder. Det märks att barnen blivit vana vid att berätta om sig själva. Spontanberättelserna kommer fram oftare nu. De vågar mer, säger Pirjo, förskollärare på avdelningen. Nästan alla barn har också fått göra Boken om mig. Där har barnen fått låna hem en kamera över helgen, och resultatet har lagts in i ett bildspel som barnen fått visa på avdelningen. Bilder och texter har sedan blivit en laminerad bok, som hängs upp så att alla kan visa och titta. De är så stolta över att få visa sina hem och sin familj. Det stärker deras självkänsla och så har det varit jättebra för språket också. Även de som annars är tysta gillar att visa och berätta, säger Mahshid. Och senare kan vi gå tillbaka och spinna vidare på det de berättat. Det blir ett bra samspel, säger Pirjo. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Läroplan för förskolan reviderad

12 Vi ville uppmuntra barnen at När man kommer in på flyktingförskolan Tuppen i Hammarkullen, Angered, ser man direkt att barnen kommer från jordens alla hörn. I stora collage och långa tidsremsor har barnen uppmuntrats sätta ord på sin historia. Jag började med de äldsta barnen. Hela första veckan berättade jag om mig själv och hur jag kom till Sverige. Jag läste lite på polska och spelade polsk musik då skrattade de, berättar Elisabeth, en av förskollärarna på avdelningen. Sedan fick de barn som ville rita och berätta. Deras namn och flaggor bildade grunden, sedan byggde de på med var de var födda och hur deras familj såg ut. Sedan stämde kanske inte allting, men det var inte viktigt för mig. Det är inte sanningen man vill åt, utan man vill uppmuntra barnen att sätta ord på sin historia, säger Elisabeth. Alla barn kunde inte berätta i ord, men alla kunde med Elisabeths hjälp få ett eget collage. Detsamma gällde bilderna: alla föräldrar ombads ta med bilder från när barnen var små men alla familjer har inte bilder, eller vill inte visa. Det respekterar vi då tar vi bilder här 12

13 n att sätta ord på sin historia på förskolan, så att alla har bilder. Efter hand som collagen tog form på väggarna blev familjerna nyfikna. De kom inte bara till hallen längre, utan de kom in och tittade. Det är inte alltid lätt med språket, men det här var något vi kunde samlas kring. De pekade och berättade. Någon tog med ett klädesplagg från hemlandet och hängde upp, och då kom flera andra föräldrar också med plagg. De var stolta. Även barnen har känt sig stolta över att kunna peka och berätta om sig själva. När förskolläraren Ninni efter ett par månader följde upp genom att intervjua barnen om deras historia visade det sig att barnen hade mycket mer att berätta. Detaljrikedomen var större, och sammanhangen klarare. Om det berodde på att de börjat prata om det hemma, eller kanske bara övat på att berätta sin historia, vet inte personalen på Tuppen. Men det känns jättebra. Kanske kan vi bygga vidare på det här med nya collage, som berättar hur det är här och nu kanske med bilder på deras trappuppgångar och gårdar, funderar Elisabeth. Parallellt med collagen tydliggjordes varje barns historia i en tidsremsa. Vägen från födelse till nuvarande bostad ritades upp i kronologisk ordning. Ofta ser familjekonstellationen annorlunda ut efter en fl ytt någon följde inte med, någon kanske redan var i Sverige. 13

14 musik Musik är ett språk som alla barn förstår. Barn som inte kan uttrycka sig genom talet kan på något sätt få ut sina känslor utan att känna sig utanför genom att dansa, fånga såpbubblor eller spela trumma dansa Teresa Hedborg, musikpedagog på förskolan Slottet, Hammarkullen, Angered måla Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. 14 Läroplan för förskolan reviderad 2010 leka

15 berätta Ola Henricsson, berättarpedagog, ser det muntliga berättandet som ett möte den som berättar blir en viktig person, och den som lyssnar blir sedd. Många måste öva ett tag på att berätta utan stöd av en bok men alla kan lära sig. Olas tips: Stöd för minnet. Det finns böcker med lagom långa berättelser. Har du svårt att komma ihåg dem? Berätta samma saga ofta! I början kan det vara bra att skriva ner sista meningen då minns man. Hitta på själv. Alla sagor innehåller en person, ett problem och en lösning. Tryter fantasin kan du använda bildkort dra tre kort och hitta på utifrån bilderna. Låt barnen prova! Storyboard. Rita 4-5 centrala bilder från en berättelse, och sätt upp dem på väggen. Med stöd av bilderna kan både barnen och de vuxna öva på att berätta sagan, om och om igen. Låt gärna barnen berätta på sitt modersmål! Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg. Barn har 100 språk Att skapa möjligheter för barn att komma till ett eget uttryck är ett mål i sig. Barn som kanske är tysta eller isolerade kan bli barn som tar plats. Den egna kreativiteten är hälsobefrämjande. Om alla ska kunna berätta på sina villkor måste det finnas många uttrycks sätt. Barn använder inte alltid samtal för att berätta, men när barnen leker berättar de alltid något om sig själva. Närvarande pedagoger är viktiga mottagare av sådana berättelser men vi måste lyssna med flera sinnen. Michael Lundgren, psykolog 15

16 Familjesamverkan Barnets viktigaste sammanhang är dess familj. Genom att fördjupa kontakten mellan förskola och familj kan förskolan ta emot barnet på ett bättre sätt. Genom att stötta familjen stöttas även barnet. Många föräldrar har förlorat sitt sociala nätverk efter flytten eller flykten till Sverige. Samtidigt ställs man inför nya frågor: Vilka resurser erbjuder samhället för föräldrar? Vilka rättigheter och skyldigheter har man som förälder? Vilka olika möjligheter finns för föräldrarna att hjälpa sina barn till ett bra liv i det nya landet? För att kunna vara delaktiga i förskolan behöver föräldrarna veta vad förskolan förväntar sig, vilken plats förskolan har i samhället och hur samhället fungerar. Förskolan kan bli en arena för andra aktörer som arbetar med introduktion av nyanlända, och därigenom stärka föräldrarnas möjligheter att delta i förskolan. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Läroplan för förskolan reviderad

17 Förälder i ett nytt land Under fem onsdagförmiddagar förvandlades Öppna förskolan i Angered centrum till en plats för vuxna. Åtta arabisktalande föräldrar fick en skräddarsydd samhällsorientering, helt med fokus på föräldraskap. Kursen hölls på arabiska. Det var nyttigt för oss att sitta och inte förstå något, säger Lena, förskollärare på Öppna förskolan, som var med arrangör tillsammans med Enheten för samhälls orientering i Göteborg. Många av deltagarna hade inte ens börjat på sfi, och det märktes att alla hade saknat tillfällen att ställa frågor på modersmålet. Kursen tog upp allt från hur svensk sjukvård och skola/förskola är organiserade till jämställdhet, demokrati och allemansrätten. Det var en engagerad stämning, de diskuterade och var väldigt aktiva. Vi tror ofta att allt är så enkelt men det är mycket man behöver veta som förälder, säger Lena. Lenas tips: Arbeta upp en kontakt. Träffa både administratörer och kursledare i förväg. Samarbeta med andra förskolor. Tillsammans har man kanske underlag för en kurs. Gå igenom logistiken. Hur ska ni sitta? Tider? Finns det projektor och sladdar? Fika? 17

18 Modersmålets roll För ett nyanlänt barn är modersmålet både en självklar bärare av trygghet och en förutsättning för en framtida fl erspråkighet. Modersmålet är en kompetens som det nyanlända barnet har med sig, och att synliggöra modersmålet stärker barnets självkänsla, identitet och trygghet. Den första tiden är det därför nödvändigt att barnet får tillgång till sitt eget språk, samtidigt som det svenska språket utvecklas. Det är en fördel att ha bred språklig kompetens inom förskolan, och att om möjligt samla barn och personal med samma modersmål. 18 Ge modersmålet en plats i förskolan! För att synliggöra barnens språk kan det räcka med några enkla åtgärder. Här är ett par tips: Böcker. Låna eller köp böcker på barnens modersmål. Även om det inte fi nns modersmålslärare eller fl erspråkig personal som kan läsa ur dem är det en viktig markering, inte minst för barnens föräldrar. Pek-appar. Hämta en app till surfplattan på barnets modersmål, eller gör en egen genom att lägga in egna bilder/teckningar med egna ljud till ta hjälp av en förälder eller en modersmålslärare för att spela in ljuden. För barn som inte kan svenska kan det göra stor skillnad för känslan av trygghet att få höra några ord på det egna språket. Använd föräldrarnas kompetens. Bjud in föräldrarna att hålla sagostund eller berätta något. Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg.

19 Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg. Ett interkulturellt förhållningssätt Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att alla kulturer ges lika värde, och att alla kulturer synliggörs. Varken barnen eller deras familjer sorteras efter kultur, etnisk gruppering eller religion. Istället ses var och en som en unik individ. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär också att barns styrkor synliggörs och tas tillvara. När det gäller flyktingbarn är det lätt att fokusera på svåra upplevelser och brister, eller att se barnet som ett tomt ark som ska fyllas med nytt, svenskt innehåll. Men barnet bär med sig en livshistoria släkt, minnen, sammanhang, språk. Barns och föräldrars språk, erfarenheter och kunskaper är tillgångar, som förskolan bör ta tillvara och synliggöra. 19

20 Samverkan Det fi nns många aktörer och möjliga samverkanspartners som kan bidra med kunskaper och stöd för personal inom förskolor som tar emot nyanlända. Varje förskola bör inventera vilka möjliga samverkanspartners det fi nns i närområdet. Några exempel i Göteborg: BVC Center för skolutveckling, nyanländagruppen Etableringsenheten Enheten för samhälls orientering Flyktingbarnteamet Frivilligorganisationer Förskolepsykologer Migrationsverket Placeringsansvariga Specialpedagoger inom förskolan Språkcentrum 20

21 Verkligheten nästa För att de arbetssätt som beskrivs här ska kunna bli verklighet krävs ett målmedvetet arbete. Stadsdelen eller kommunen bör utse några speciellt kunniga pedagoger som kan fungera som inspiratörer och spridare av kunskap, med en rådgivande och stöttande funktion. Det är en fördel om dessa personer i sin yrkesroll möter många arbetslag inom förskolan. Förskolechefens ansvar: Ha en plan för hur mottagningen av nyanlända barn ska gå till på förskolan Se till att alltid ha en ansvarig pedagog knuten till sig som är speciellt kunnig vad gäller nyanlända barns behov, och som kan handleda vid behov Frigöra resurser i form av tid för förberedelse och bearbetning, och i form av personal Förvaltningens/politikens ansvar: Ha en plan för hur mottagningen av nyanlända barn ska gå till inom förskolorna i stadsdelen Se till att nödvändiga resurser fi nns tillgängliga för att lämpliga arbetssätt ska kunna användas ute i verksamheten Se till att det inom organisationen fi nns ett antal pedagoger som kan stötta upp vid behov, och där uppdraget fi nns med i arbetsbeskrivningen 21

22 Litteraturlista Böcker Att leka och rita Barns försök att förstå en obegriplig omvärld, Laila Lindberg (2009) Att möta flyktingar, Birgitta Angel & Anders Hjern (2009) Broar mellan kulturer somaliska barns språksocialisation i hem och förskola, Margaret Obondo (2005) Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter, Johannes Lunneblad (2009) Det mångkulturella samhället och erkännandets politik, Charles Taylor (2011) Flyktens barn, Elisabeth Elmeroth & Johan Häge (2010) Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder, Skolverket (2011) Förälder i det mångkulturella Sverige utmaningar och möjligheter, Sonia Sherefay (2011) Föräldrasamverkan i förändring handbok för pedagoger, Nabila Alfakir (2010) Föräldrasamverkan i mångulturella skolor, Laid Bouakaz (2009) Interkulturell pedagogik i teori och praktik, Pirjo Lahdenperä (red) (2004) Interkulturellt ledarskap förändring i mångfald, Pirjo Lahdenperä (2011) Kan vi prata med barn om allt? De svåra samtalen, Magne Raundalen & Jon Håkon-Schults (2008/2010) Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris, Magne Raundalen & Jon Håkon-Schults (2008/2010) Mellan det förflutna och framtiden asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande, Hans E Andersson, Henry Ascher, Ulla Björnberg, Marita Eastmond (2010) Mänskliga möten över gränser vård och social omsorg i det mångkulturella samhället, Carl Martin Allwood & Per Johnsson (red) (2009) 22

23 Möte med mångfald: förskolan som arena för integration, Aycan Bozarslan (2010) Möten i mångfaldens skola interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar, Pirjo Lahdenperä & Hans Lorentz (2010) Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring, Janne Bromseth & Frida Darj (red) (2010) Pedagoger mitt i mångfalden, Ylva Ellneby (2007) Satsa på barnens vardagsmiljöer mottagande och introduktion av fl yktingbarn och ungdomar, Cajsa Malmström (red) (2006) Skapa dialog med föräldrarna integration i praktiken, Nabila Alfakir (2004) Till en pedagog från en psykolog om traumatiserade barn i undervisningen, Guhn Godani (2007) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation, Skolverket (2012) Vi hann inte ta farväl Flyktingbarn i Afrika berättar i ord och bild, Sybella Wilkes (1994) Vi är våra relationer om anknytning, trauma och dissociation, Tor Wennerberg (2010) Andra källor: Skolverkets broschyrer Förskolan är till för ditt barn (om läroplanen) och Två språk eller fl era (om fl erspråkighet). Även Skolverkets temasajt om modersmål rekommenderas. Skolinspektionens rapport 2010:16, om språk och kunskapsutveckling hos barn och elever med annat modersmål än svenska. Center för skolutveckling i Göteborg ( se) har mycket information om frågor som rör nyanlända. 23

24 Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Projektet Barnets bästa pågick under , med syfte att ta fram en vetenskaplig modell för ett likvärdigt och bra mottagande av flyktingbarn inom förskolan. Projektägare: SDF Angered, Göteborg. Projektpartners: SDF Östra Göteborg, Göteborgs universitet, Center för skolutveckling och Enheten för samhällsorientering. Finansiering: EU:s flyktingfond och SDF Angered. Tack till barn, föräldrar och pedagoger som deltagit i utvecklingsarbetet! Vi tackar: Angered: Förskolan Sandeslättsgatan 3, förberedande förskolan Lapptäcket, förskolan Hammarkullegatan 3, förskolan Vaniljgatan 28, förskolan Peppargatan 7, Öppna förskolan Angered centrum. Östra Göteborg: Introduktionsförskoleavdelningarna Mira och Polstjärnan, Förskolan Galax gatan 5, Öppna förskolan Flekis. Ta ck även till specialpedagogerna! BARNETS BÄSTA