Ett friskare Sverige 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett friskare Sverige 2011"

Transkript

1 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAGET Ett friskare Sverige 2011 uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet 28 september 2011 VERK 2010/370 A 2011:15

2 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2011:15 ISSN ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Innehållförteckning FÖRORD... 6 SAMMANFATTNING... 7 SUMMARY BAKGRUND Regeringsuppdraget Projektorganisation Projektledare och arbetsgrupp Styrgrupp SYFTE OCH MÅL Syfte Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Övergripande mål REGERINGSUPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Erfarenheter från 2010 års uppdrag Kommunikationsstrategi Målgrupper Samverkan med andra aktörer Dialogmöten Länskontakter för Ett friskare Sverige Kommunikation om uppdraget Utskick med information till tänkbara aktörer Folkhälsoinstitutets webbplats Budskapsområden Kvalitetskriterier Pr-budskap Stöd och hjälp till aktörer och aktivitetsarrangörer Kommunikationsstöd Kunskapsstöd Samverkansstöd Uppföljning och utvärdering EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall... 28

4 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Ekonomiska stimulansmedel Intern resursredovisning för Folkhälsoinstitutet RESULTAT OCH EFFEKTER Länskontakternas roll Brist på tid och ekonomiska resurser största hindren Flera länskontakter var även samordnare och aktivitetsarrangörer Samverkan och informationsspridning Länskontakterna ger förankring och tyngd, men aktivitetsarrangörerna önskar mer samordning och samverkan Genomförda aktiviteter Tredubbelt så många aktiviteter och arrangörer som år Fler medverkande aktörer i alla sektorer och i flera län Äldre, barn och allmänheten i fokus Stöd och hjälp Mer kunskap, informationsmaterial och pengar efterfrågas Effekter av Ett friskare Sverige Exponerings- och observationsmätningar Bannerannonsering Medial uppmärksamhet Viktning Annonsvärde Geografisk fördelning Resultat av Statens folkhälsoinstituts egna aktiviteter MÅLUPPFYLLELSE Övergripande interna mål Kommunikationsmål för respektive prioriterade målgrupp Mål kopplat till medieaktiviteter ANALYS AV RESULTATET OCH LÄRDOMAR INFÖR FRAMTIDEN Länskontakterna en framgångsfaktor? Erfarenheter från andra folkhälsoområden Ökad kunskap om hur man kan nå de grupper som har störst behov behövs Långsiktigt arbete en förutsättning för bättre vanor Ekonomiska stimulansmedel för att ta tillvara på kraften inom den ideella sektorn Samverkan med näringslivet och berörda branschaktörer kan utvecklas mer Kvalitetssäkring och opartiskhet SLUTSATSER... 64

5 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E REFERENSER BILAGOR Bilaga A: Länskontakter för Ett friskare Sverige Bilaga B: Pr-aktiviteter och pressmeddelanden Övergripande nationella pr-aktiviteter Nationella pr-aktiviteter, vecka Nationella pr-aktiviteter, vecka Bilaga C: Metod för medieanalysen Bilaga D. Utvärdering av regeringsuppdraget Ett friskare Sverige Syfte Metod Svarsfrekvens Bortfallsanalys Bilaga E. Nedladdningar och beställningar av material Bilaga F: Checklista, sociala skillnader i hälsa... 85

6 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Förord Detta är slutredovisningen av regeringsuppdraget att samordna en uppmärksamhetsvecka i syfte att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Uppmärksamhetsveckan har kallats Ett friskare Sverige och genomfördes under vecka 19, 9 15 maj Uppdraget gavs till Statens folkhälsoinstitut för andra året i rad. Det övergripande syftet var att öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och vilken betydelse detta har för hälsan. Nytt för 2011 års uppdrag var att Folkhälsoinstitutet utsåg så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige. Redovisningen innehåller en beskrivning av regeringsuppdragets genomförande, vilket stöd som erbjöds aktörer och aktivitetsarrangörer, en beskrivning av de arrangerade aktiviteterna över landet, resultat och effekter av veckan samt erfarenheter och lärdomar inför arbetet med Ett friskare Sverige Rapporten har skrivits av Nina Åkeson, projektledare för Ett friskare Sverige 2010 och 2011, Eva Söderberg, utredare för fysisk aktivitet, Charlotte Funseth, administratör i projektet samt kommunikatör Mia Wadman, alla vid Statens folkhälsoinstitut. Ett stort tack riktas till aktivitetsarrangörer och länskontakter för värdefull kunskap som ni bidragit med i utvärderingsarbetet. Östersund, december 2011 Sarah Wamala Generaldirektör

7 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut har för andra året i rad samordnat en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Veckan genomfördes under våren 2011, 9 15 maj (vecka 19). Uppdragets genomförande har skett i samverkan med kommuner, landsting/regioner, idéburna och ideella organisationer samt privata aktörer. Nytt för 2011 års uppdrag var att Folkhälsoinstitutet utsåg så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige. Målet med länskontakterna var att skapa en stödjande struktur som underlättade för medverkande aktörer på regional och lokal nivå samt bygga vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet kring matvanor och fysisk aktivitet. Utgångspunkten för arbetet med Ett friskare var att lyfta upp och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på olika nivåer i landet. Uppdragets målgrupp var hela befolkningen, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra prioriterade målgrupper: barn 0 12 år, tonåringar år, personer 65 år och äldre, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer anmälde in sina aktiviteter och sin medverkan via ett webbformulär på en särskild webbplats, Därefter presenterades alla aktiviteter län för län, med möjlighet att kategorisera aktiviteterna utifrån kommun, tema och målgrupp. Syftet var att intresserade deltagare skulle kunna se vad som hände på deras ort under vecka 19. Folkhälsoinstitutet erbjöd tre typer av stöd och hjälp till deltagande aktörer och aktivitetsarrangörer inför och under uppmärksamhetsveckan: kommunikationsstöd, kunskapsstöd och samverkansstöd. Kommunikationsstödet bestod av en grafisk verktygslåda med affischer och mallar för annonser samt pr-stöd i form av mallar för debattartiklar och pressmeddelanden på lokal och regional nivå. Från Folkhälsoinstitutet planerades och genomfördes också ett omfattande publicitetsarbete. Kunskapsstödet bestod bl.a. av en inspirationsskrift för hälsa i skolan, som tagits fram i samarbete med NCFF och andra kunskapsunderlag i form av rapporter. Samverkansstödet bestod av länskontakterna. Nära aktiviteter arrangerades över hela landet under vecka 19 och cirka unika arrangörer deltog. Detta är en tredubbling av antalet aktiviteter och aktivitetsarrangörer från Antalet aktörer ökade i alla sektorer och framförallt privata aktörer och idéburna och ideella organisationer. Ett friskare Sverige fick under en fyraveckorsperiod cirka 850

8 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E medieträffar. En utvärdering bestående av webbenkäter och exponering- och observationsmätningar har genomförts. Några slutsatser är att det har varit framgångsrikt att knyta länskontakter till uppdraget och ha en stödjande struktur för medverkan på den lokala nivån. En uppmärksamhetsvecka kan sätta fokus på mat och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan och generera nya samverkansmöjligheter, men ger inga långsiktiga effekter på befolkningens hälsa. Om denna typ av åtgärd kombineras med exempelvis en övergripande nationell strategi som samordnar inriktningen på arbetet med nationella mål och tydliggör olika aktörers roller och fördelning av ansvar där Ett friskare Sverige är en del ökar möjligheten till att även långsiktiga effekter på hälsan kan uppnås. För att nå de grupper i befolkningen som har mer ohälsa eller särskilda behov krävs särskilda åtgärder, särskilt arbetssätt och en anpassning av budskap.

9 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Summary A Healthier Sweden 2011 awareness week on healthy eating habits and physical activity For the second consecutive year, the Swedish National Institute of Public Health has coordinated a focus week on healthy eating habits and physical activity, called A Healthier Sweden. The assignment was a collaborative project and aimed at promoting healthy eating habits and physical activity in the public. The week was held in spring 2011, 9-15 May (week 19). The implementation of the assignment took place in collaboration with municipalities, county councils/regions, non-governmental organizations (NGOs) and private actors. The new element of the 2011 assignment was that the Swedish National Institute of Public Health appointed county contacts for A Healthier Sweden. The objective of the county contacts was to act as facilitators for the involved stakeholders at regional and local levels and to further build the longterm public health work concerning eating habits and physical activity. The starting point for the work with A Healthier Sweden was to emphasize and call attention to the on-going work and activities that aim to promote healthy eating habits and physical activity at various levels in the country. The target group of the assignment was the entire population, but in the implementation of the assignment particular focus was placed on four prioritized target groups: children aged 0-12, teenagers aged 13-19, adults aged 65 or older, and individuals with an intellectual disability. Participating stakeholders and activity organizers registered their activities and their participation through a web form on a designated website, All activities were then presented county by county, with the possibility of categorizing the activities based on municipality, theme and target group. The objective was for interested participants to be able to see what happened in their local area during week 19. The Swedish National Institute of Public Health offered three kinds of support to participating stakeholders and activity organizers prior to and during the focus week: communication support, knowledge support and collaboration support. The communication support consisted of a graphical toolbox with posters and templates for advertisements and PR support in the form of templates for editorial articles and press releases at the local and regional level. Extensive publicity work was also implemented and planned by the Swedish National Institute of Public Health. Knowledge support consisted of various texts and reports, including an inspirational text for health in school that was prepared in cooperation with the Swedish National Centre for Child Health Promotion (NCFF). Collaboration support consisted of the county contacts. Nearly 3,000 activities were arranged nationwide during week 19 and around 1,000 unique organizers participated. This is a three-fold increase in the number of activities and activity

10 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E organizers from The number of stakeholders increased in all sectors, particularly private stakeholders and NGOs. Over a four-week period, A Healthier Sweden received around 850 media hits. An evaluation was conducted consisting of web questionnaires and measurements of exposure and observation. Among other conclusions, linking county contacts to the assignment and having a supportive structure for participation and collaboration at the local level were deemed successful. An awareness week can place focus on food and physical activity and their significance to health and generate new collaborative opportunities, but it provides no long-term effects on the population s health. If this kind of measure is combined with, for instance, an overall national strategy that coordinates the emphasis of the work on national objectives and clarifies the roles and responsibilities of various actors - of which A Healthier Sweden is a part - the possibility of achieving long-term effects on health improves. In order to reach the groups in the population that have a greater risk of illness or have special needs, special measures are required, such as specific approaches and adaptations of the messages.

11 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bakgrund Hälsofrämjande fysisk aktivitet och goda matvanor är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, främjar hälsa och förebygger en rad hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer etc. (AICR: World Cancer Research Fund, 2007; Mente, de Koning, Shannon, & Anand, 2009). En stor del av samhällets kostnader för ohälsa är dessutom relaterad till levnadsvanor såsom tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är områden där politiska beslut kan ge goda resultat på både individ- och samhällsnivå, och bidra till att minska riskerna för sjukdomar. Ekonomiska beräkningar från Folkhälsopolitisk rapport 2010, visar att sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år. Sjukdomar relaterade till högt BMI (BMI över 25) kostar samhället minst 18 miljarder kronor varje år (Statens folkhälsoinstitut, 2010). 1.2 Regeringsuppdraget Statens folkhälsoinstitut fick i juli 2010 regeringens uppdrag att för andra året i rad samordna en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Uppmärksamhetsveckan genomfördes under våren 2011, vecka 19 (9 15 maj). Kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer medverkade. 1.3 Projektorganisation Projektorganisationen för uppdraget på Folkhälsoinstitutet har bestått av en arbetsgrupp, samt en styrgrupp. Uppdraget har tillhört avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Så kallade länskontakter har även fungerat som externa resurspersoner, läs mer i kapitel 3.3. Projektledare och arbetsgrupp Arbetsgruppen har utgjorts av Nina Åkeson (projektledare och utredare matvanor); Mia Wadman (kommunikatör); Eva Söderberg (utredare fysisk aktivitet); samt Charlotte Funseth (administratör). Arbetsgruppen har varit ansvariga för projektets övergripande planering och genomförande enligt projektplanen.

12 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Styrgrupp Styrgruppen har bestått av avdelningscheferna för de tre avdelningarna som var mest berörda av uppdraget: Pia Lindeskog, avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö; Bitti Jonasson, avdelningen för kommunikation; samt Anna Bessö, avdelningen för barns och äldres hälsa. Styrgruppens ansvar har i huvudsak varit att ge råd och stöd till projektledaren, följa att arbetet löpt enligt projektplanen och fastställd budget, samt fatta löpande strategiska beslut utifrån underlag från projektledaren. Styrgruppen upplöstes vid årsskiftet 2010/2011 med anledning av förändrade interna rutiner och därefter har ansvaret legat på avdelningschef Pia Lindeskog.

13 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Syfte och mål 2.1. Syfte Ett friskare Sverige hade tre nationellt uttalade syften, vilka angavs i beskrivningen av uppdraget. Dessa var att: Öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov. Särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Precis som föregående år, var Folkhälsoinstitutets utgångspunkt för uppdraget att lyfta fram och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Att bygga på det som redan finns ökar möjligheten att fler aktörer medverkar, samt att frågan lever vidare efter veckan, dvs. att uppmärksamhetsveckan inte blir en punktinsats. Samtidigt blir det en mobilisering, en möjlighet till samverkan och ett nationellt skyltfönster kring pågående arbete inom området Övergripande mål Projektgruppen satte internt tre övergripande mål för hela regeringsuppdraget: 1. Ökad medvetenhet och hänsyn hos aktörer och aktivitetsarrangörer om skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen, i planerandet av aktiviteter. 2. En stödjande struktur på länsnivå för att underlätta samverkan och deltagande i Ett friskare Sverige finns i 18 av 21 län (länskontakter). 3. Aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för Ett friskare Sverige.

14 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Regeringsuppdragets genomförande 3.1. Erfarenheter från 2010 års uppdrag Resultatet från 2010 års utvärdering av Ett friskare Sverige, samt andra erfarenheter från föregående års uppmärksamhetsvecka, låg till grund för det nya uppdragets genomförande. Utvärderingen av 2010 års uppmärksamhetsvecka visade ett stort intresse bland medverkande aktörer att delta i Ett friskare Sverige Det framkom även önskemål om regionala samverkansträffar och ekonomiskt stöd, samt en önskan att arbetet med Ett friskare Sverige skulle bli en del i ett större sammanhang. För att på bästa sätt möta dessa behov och underlätta samverkan mellan olika aktörer på lokal och regional nivå utsågs, med hjälp av landstingen/regionerna så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige för respektive län eller region. Fyra utmaningar identifierades också inför Ett friskare Sverige Utmaningarna låg till grund för upplägget och genomförandet av Ett friskare Sverige 2011, framförallt för arbetsgruppen men också i kommunikation med länskontakterna. Dessa var: sociala skillnader och grupper svåra att nå; samverkan med privata aktörer och ideella organisationer på riksnivå; långsiktigt arbete; samt rätt stöd och hjälp.

15 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Kommunikationsstrategi Precis som föregående år var den övergripande strategin att arbeta med Ett friskare Sverige i två parallella spår allmänheten och aktörer. För att säkerställa att allmänheten och de prioriterade slutmålgrupperna nåddes var det viktigt att arbetet med uppmärksamhetsveckan innehöll direkta aktiviteter riktade mot dessa grupper. Ett led i detta var att arbeta med en plan för uppmärksamhet i lokala och regionala medier (läs mer kapitel 3.8). Samtidigt var det viktigt att erbjuda stöd och hjälp för genomförandet till olika grupper av aktörer (vidareförmedlare, aktivitetsarrangörer etc.), för att skapa förutsättningar för allmänheten att delta i aktiviteter. Figur 1 nedan visar en överblick av de målgrupper, valda strategier, kommunikationskanaler och utgångspunkter som har legat till grund för arbetet med Ett friskare Sverige Figur 1. Modell över Folkhälsoinstitutets kommunikationsstrategi och utgångspunkter, Ett friskare Sverige Modifierad från ParticipACTION (Edwards, 2004).

16 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Målgrupper Uppdragets målgrupp var allmänheten i stort, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra målgrupper: Barn 0 12 år. Tonåringar år. Personer 65 år och äldre. Personer med intellektuell funktionsnedsättning. De prioriterade målgrupperna var de grupper som lyftes särskilt under veckan, exempelvis genom aktiviteter och pr-insatser. Målgrupperna bestämdes efter en målgruppsanalys som även innehöll en litteraturgenomgång. Det var viktigt att säkerställa att aktiviteter riktade till barn, unga och äldre, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning genomfördes, eftersom dessa grupper fanns specificerade i regeringsuppdraget. Dessutom är behovet av att arbeta med goda matvanor och fysisk aktivitet för dessa grupper särskilt viktigt. Ett av tre uttalade syften för Ett friskare Sverige var att särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa. Därför gjordes även en särskild målgruppsanalys som syftade till att beskriva vilka förhållanden som är viktiga att beakta på detta område. Denna låg till grund för arbetsgruppens upplägg av uppdraget. Förhoppningen var även att den skulle fungera som ett kunskapsstöd för aktörer och aktivitetsarrangörer av aktiviteter inom ramen för Ett friskare Sverige. Analysen resulterade bland annat i en Checklista, sociala skillnader i hälsa (läs mer i kapitel 3.8 och i bilaga F) Samverkan med andra aktörer Uppdraget beskrevs som ett samverkansprojekt och en mängd olika aktörer från lokal, regional och nationell nivå kunde delta. De särskilt utpekade samverkanspartnerna i uppdraget var kommuner och landsting/regioner; branschföreträdare och näringslivet; samt idéburna och ideella organisationer. Samverkan skulle också ske med Livsmedelsverket. Samverkan med Livsmedelsverket har skett genom deras deltagande vid en workshop med fokus på pr-arbetet. Därutöver har en löpande dialog förts kring de budskap som användes på bl.a. affischer och vykort, samt i texter till webbplatsen

17 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E För att i större utsträckning ha möjlighet att nå ut till den prioriterade målgruppen tonåringar, inleddes också ett samarbete med Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), vid Örebro universitet. NCFF uppdrag är att utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. Resultatet av samarbetet i Ett friskare Sverige blev ett inspirationsmaterial kring mat och rörelse i skolan (läs mer i kapitel 3.8). Dialogmöten Berörda branschaktörer och näringslivet pekades särskilt ut i regeringsuppdraget som samverkansparter. Ett dialogmöte genomfördes i september 2010 med representanter från branschorganisationerna inom livsmedel och mat, dvs. Svensk Dagligvaruhandel (SDH), Livsmedelsföretagen (Li), samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR). Varje branschorganisation var även representerad med två till tre medlemmar från respektive organisation. Ett resultat av detta dialogmöte var att ICA och Blodomloppet blev en del av Ett friskare Sverige under Se bilaga B för mer information. Ett andra dialogmöte genomfördes i januari 2011 där ett trettiotal representanter från olika ideella och idéburna organisationer på riksnivå deltog. Organisationerna var inbjudna utifrån uppdragets inriktning och prioriterade målgrupper, t.ex. pensionärs- och idrottsföreningar Länskontakter för Ett friskare Sverige Ett sätt att underlätta samverkan och samordning på regional och lokal nivå inför Ett friskare Sverige 2011, samt bygga vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet kring matvanor och fysisk aktivitet som görs över landet, var att utse så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige. Målet med länskontakterna var att skapa en stödjande struktur som underlättade för kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer att medverka i Ett friskare Sverige Länskontakternas roll var att: Arrangera informations- och nätverksträffar kring Ett friskare Sverige för tänkbara aktörer i sitt län. Sprida information, prenumerationsutskick, grafisk verktygslåda med mallar för annonser m.m. från Folkhälsoinstitutet vidare i sitt län. Initiera och upprätthålla nätverk för medverkande aktivitetsarrangörer, samt hjälpa till att synliggöra och uppmuntra lokala initiativ under v. 19, 9 15 maj Samordna regionala och/eller lokala pr-insatser inför Ett friskare Sverige 2011.

18 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Länskontakterna utsågs med hjälp av folkhälsoenheterna och de samhällsmedicinska enheterna vid landstingen och regionerna. Detta då uppdraget hade ett tydligt länsperspektiv och det var viktigt att länskontakten för Ett friskare Sverige hade en överblick över länets tänkbara aktörer och en vilja att samordna och inspirera dessa aktörer med hjälp från Folkhälsoinstitutet. Majoriteten av länskontakterna tillhörde också landsting/region. Resterande tillhörde länsidrottsförbund, kommunförbund respektive regionförbund. Länskontakterna bestod framförallt strateger, utvecklare och olika typer av samordnare inom folkhälsa. Kompetensen var hög inom gruppen och de tillhörde i stort en redan befintlig struktur av regionalt folkhälsoarbete Kommunikation om uppdraget Förutom dialogmötena, spreds information om uppdraget initialt genom e-postutskick till tänkbara aktörer som innehöll kort information om uppdraget samt en hänvisning till Folkhälsoinstitutets webbplats för mer information. Folkhälsoinstitutets webbsidor har också fungerat som en direktkanal för länskontakter och aktivitetsarrangörer. Även länskontakterna hade en viktig roll i att sprida informationen vidare till intresserade aktörer i respektive län. Utskick med information till tänkbara aktörer Ett informationsbrev per e-post skickades ut till info-adressen i alla kommuner och landsting/regioner. I brevet ombads mottagaren att sprida informationen om Ett friskare Sverige vidare till möjliga aktörer inom den egna organisationen. Ett liknande informationsbrev gick även ut till ett urval av de idéburna och ideella organisationerna, framförallt pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, samt idrotts- och friluftsorganisationer. Informationsbrevet skickades till ordförande och högsta tjänsteman inom varje organisation, med en uppmaning om att sprida informationen vidare ut i organisationen. För att nå ut till privata aktörer skickades information med e-post till olika typer av branschorganisationer som hade en verksamhet som stämde överens med uppdragets syfte. Ett utskick gick till livsmedelsbranschen (Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen, Sveriges Hotelloch Restaurangföretagare, samt Lantbrukarnas Riksförbund). Detta kompletterades även med ett utskick till branschorganisationer med inriktning mot fysisk aktivitet, friluftsliv och sport (Svenskt Sportforum), branschorganisationer för friskvård- och företagshälsovård (Friskvårdsföretagen och Föreningen svensk företagshälsovård), samt till branschorganisationen för alla Sveriges apotek (Sveriges Apoteks-förening). Arbetsgivar- och intresseorganisationen Vårdföretagarna fick även information per e-post.

19 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Slutligen skickades även informationsbrev till befintliga nationella nätverk inom matvanor och fysisk aktivitet, berörda förbund på riksnivå, samt ett urval av nationella myndigheter. Alla fackförbund inom LO, SACO och TCO fick också ett e-postutskick med information om Ett friskare Sverige. Folkhälsoinstitutets webbplats Även under 2011 års uppdrag har särskilda webbsidor för Ett friskare Sverige funnits på Folkhälsoinstitutets webbplats, Dessa har innehållit: Information om uppdragets ramar och genomförande. Tillgång till allt material i den grafiska verktygslådan. En prenumerationstjänst med automatiska nyhetsutskick via e-post av ny information som publicerats på webbplatsen. Kontaktuppgifter till länskontakterna. Tidsplan, kvalitetskriterier för medverkan m.m. Under hela arbetets gång har dessa sidor fungerat som den främsta informationskanalen för länskontakter, aktörer och aktivitetsarrangörer och andra intresserade på lokal och regional nivå. Information om uppdraget spreds även från den särskilda informationswebbplatsen Denna beskrivs närmare under i kapitel Budskapsområden Nedanstående utgångspunkter har varit grund för konkreta budskapsformuleringar från Folkhälsoinstitutet, till exempel i form av konkreta tips kring mat och fysisk aktivitet. Ansatsen i alla budskap har varit hälsofrämjande. Förutom tillägget inom fysisk aktivitet kring stillasittande, är budskapsområden de samma som under 2010 års uppmärksamhetsvecka. Matvanor Frukt och grönsaker. Nyckelhålsmärkt mat. Miljöaspekter på maten (utifrån Livsmedelsverkets kunskapsunderlag om mat och miljö). Varierade och regelbundna måltider.

20 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Fysisk aktivitet De nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet för vuxna och barn 1. Undvika en stillasittande livsstil. Kvalitetskriterier För att säkerställa att budskapen, som olika aktörer förde fram inom ramen för Ett friskare Sverige, vilade på vetenskaplig grund och stämde överens med Folkhälsoinstitutets uppdrag, skulle medverkande aktörer uppfylla de kvalitetskriterier som institutet satt upp: De budskap som förs fram kring matvanor ska stämma överens med de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) och de svenska kostråden 2. De budskap som förs fram kring fysisk aktivitet ska stämma överens med de nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Aktiviteten har en fokus på att främja hälsa, i motsats till exempelvis enbart viktnedgång. Kvalitetskriterierna togs fram inför 2010 års uppmärksamhetsvecka, men kommunicerades i större omfattning Detta skedde framförallt via Folkhälsoinstitutets webbplats och via den grafiska verktygslådan. Där ingick kvalitetskriterierna i de riktlinjer som fanns för användning av symbolen för Ett friskare Sverige, vilka kom upp när man laddade ner symbolen. Kvalitetskriterierna låg även till grund för de aktiviteter som publicerades via webbplatsen ettfriskaresverige.nu. Länskontakterna fungerade också som kvalitetssäkrare genom att sprida kriterierna och använda dem som ett verktyg i kommunikationen med aktivitetsarrangörer. 1 För vuxna: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysisk aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten (FYSS, 2008). För barn och ungdomar: Minst 60 minuter fysisk aktivitet rekommenderas. Både måttlig och hård aktivitet bör inkluderas. Aktiviteten kan troligtvis delas upp i kortare pass under dagen. Aktiviteten bör vara så allsidig som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination (FYSS, 2008). 2 De svenska kostråden lyder: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen; Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris; Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel; Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan; Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen (www.slv.se).

21 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Pr-budskap Det övergripande budskap som fördes fram i pr-sammanhang var: Ett friskare Sverige ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Vi vill öka möjligheten till människors hälsosamma val genom att uppmärksamma konkreta exempel från hela landet Stöd och hjälp till aktörer och aktivitetsarrangörer Folkhälsoinstitutet erbjöd olika typer av stöd och hjälp till deltagande aktörer och aktivitetsarrangörer inför och under uppmärksamhetsveckan. Dessa kan delas in i tre områden; kommunikationsstöd, kunskapsstöd och samverkansstöd. Kommunikationsstöd Ett gemensamt namn och gemensam symbol, Ett friskare Sverige, togs fram Detta var viktigt för att länka samman alla de olika aktiviteterna och aktörerna i uppdraget. Utvärderingen av 2010 års uppmärksamhetsvecka visar också att symbolen och namnet har mottagits positivt av flera olika typer av aktörer. Årets uppdrag byggde därför vidare på samma profil. Kommunikationsstödet riktade sig både till allmänheten och aktörerna och bestod av: Webbsidor med information om uppdraget och material för nedladdning riktade till aktörer och aktivitetsarrangörer, En grafisk verktygslåda med symbolen, mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Pr-stöd i form av checklistor och mallar för debattartiklar och pressmeddelanden på lokal, regional och nationell nivå. Webbplats, med fakta och inspiration kring att äta bra och röra på sig riktat till allmänheten samt en Sverigekarta med alla anmälda aktiviteter och medverkande aktivitetsarrangörer. Grafisk verktygslåda Den grafiska verktygslådan innehöll symbolen, mallar, vykort och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Aktörerna och aktivitetsarrangörerna kunde gratis ladda ned eller beställa materialet direkt via webbplatsen samt i institutets ordinarie webbshop. Även de kunskapsunderlag och skrifter som togs fram inför veckan fanns att tillgå via den grafiska verktygslådan. Utöver detta fanns också tryckta affischer och vykort med olika motiv att beställa gratis.

22 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Pr-stöd på olika nivåer Från Folkhälsoinstitutet planerades och genomfördes ett omfattande publicitetsarbete inför och under uppmärksamhetsveckan. Medier på lokal, regional och nationell nivå bearbetades. Pr-stödet bestod bl.a. av: En pr-handlingsplan med bl.a. checklistor och underlag för debattartiklar, till alla medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer Övergripande pressmeddelanden inför veckan där mängden av aktiviteter lyftes fram, nationellt och regionalt. Pressmeddelanden med ny kommundata från den nationella folkhälsoenkäten: Hur stor andel av befolkningen som konsumerade frukt och grönsaker fem gånger per dag, i enlighet med de nationella rekommendationerna, samt var stillasittande, lokalt och regionalt anpassade. Debattmallar, för länskontakterna. Nationell debattartikel kring hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ovanstående aktiviteter kommunicerades också ut till alla aktörer och aktivitetsarrangörer via och via prenumerationsmejlet. Debattmallarna erbjöds enbart till länskontakterna, då en av deras uppgifter var att samordna regionala och/eller lokala pr-insatser inför Ett friskare Sverige Figur 2 visar en översikt av de nationella pr-aktiviteterna. Mediegenomslaget i landet under uppmärksamhetsveckan, samt uppmärksamheten av olika pressmeddelanden beskrivs sammanfattningsvis i kapitel 5 och mer utförligt i bilaga B.

23 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Figur 2. Nationella pr-aktiviteter, vecka 18 19, Orange rutor illustrerar en aktivitet i anslutning till pressmeddelandet. Webbplats Inför 2011 års uppmärksamhetsvecka var webbplatsen en av de viktigaste kanalerna till slutmålgrupperna, men den var även viktig för aktörerna och aktivitetsarrangörerna. Flera områden utvecklades på webbplatsen inför 2011 års uppmärksamhetsvecka. Några av nyheterna var: Justerad layout och struktur för att underlätta navigeringen för besökaren, bl.a. genom foton och fler målgruppsanpassade texter. Lättläst-sidorna synliggjordes mer. Interaktiva delar som t.ex. möjligheten att skicka digitala vykort, sms-tjänster för att kunna tipsa vänner om aktiviteter samt två enkla gör-det-själv-tester där besökaren kunde undersöka om man åt tillräckligt mycket frukt och grönsaker alternativt rörde sig tillräckligt i vardagen (de två testerna publicerades i överenskommelse med vardguiden.se/stockholms läns landsting och Karolinska institutets folkhälsoakademi som är upphovsmän till testerna). Webbformuläret för medverkan och anmälan av aktiviteter flyttades över från och utvecklades.

24 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Större synliggörande av sidorna Vad händer där du bor? Det vill säga de sidor där man som besökare kunde gå in och söka och se vilka aktiviteter som arrangerades på sin ort eller i sin kommun, förstärktes ytterligare. Ökad tillgänglighet via sociala medier. Dels genom att man kunde dela med sig av sidorna via mejl, Twitter och Facebook, dels kunde man följa inläggen från Ett friskare Sveriges facebookgrupp direkt på startsidan. Medieflödet från alla publicerade artiklar visades dessutom direkt på startsidan, vilket var ett sätt att förstärka pr-aktiviteternas genomslag. Figur 3. Startsidan för ettfriskaresverige.nu med flera interaktiva delar. Anmälan av aktivitet och medverkan En av grundstenarna i att uppmärksamma och synliggöra de olika aktiviteterna, var att alla aktivitetsarrangörer fick möjlighet att anmäla sin aktivitet i ett särskilt webbformulär på webbplatsen Alla aktiviteter presenterades därefter på webbplatsen län för län, med möjlighet att kategorisera aktiviteterna utifrån kommun, tema och målgrupp. Syftet var att intresserade deltagare skulle kunna se vad som hände på deras ort under vecka 19. Dessutom gav det alla inblandade en överblick av vilka aktiviteter som arrangerades inom ramen för Ett friskare Sverige. Denna överblick var också värdefull i arbetet med pr och de övergripande kommunikationsinsatserna, liksom i utvärderingen av hela satsningen Ett friskare Sverige. En särskild funktion skapades för länskontakterna via webbplatsen, som gav möjlighet att ta fram statistik över anmälda aktiviteter, teman och målgrupper i sitt eget län. På så sätt fick de en

25 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E överblick av vad som var på gång i det egna länet. Denna funktion fungerade också som ett stöd vid uppföljningen och utvärderingen av arbetet inom ramen för Ett friskare Sverige. Kunskapsstöd Kunskapsstödet riktade sig till aktörer och aktivitetsarrangörer och bestod av framför allt två delar: ett inspirationsmaterial för skolan samt en checklista för sociala skillnader i hälsa. Därutöver innehöll delar av informationswebbplatsen kunskapsstöd i form av fördjupande texter och konkreta tips, som kunde användas för att sprida vidare. Inspirationsmaterial för skolan Nu är goda råd enkla! Som ett led i att nå målgruppen tonåringar år, tog Nationellt centrum för barn och ungdomars hälsa (NCFF) och Statens folkhälsoinstitut fram ett inspirationsmaterial för skolan. Materialet riktade sig både till pedagoger och till elever år (NCFF & Statens folkhälsoinstitut, 2011). Tanken med materialet var att det skulle ge goda idéer och ny inspiration till hur man kan jobba för att stärka och vidareutveckla hälsa i skolan. Skolbaserade interventioner som omfattar en mångfald av olika åtgärder och aktiviteter har i systematiska litteraturöversikter visat sig ha positiva effekter på barns och ungdomars fysiska aktivitet samt matvanor både under skoltid och på fritiden (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2004; Summerbell, et al., 2005). Detta var också ett sätt att bygga vidare på det långsiktiga arbetet kring mat och fysisk aktivitet som redan görs på olika nivåer i landet. Ett exemplar av Nu är goda råd enkla! distribuerades kostnadsfritt till samtliga gymnasieskolor och grundskolor i årskurs 7 9 ett par månader innan uppmärksamhetsveckan i maj Förhoppningen var att materialet även skulle kunna utgöra ett stöd för berörd skolpersonal i arbetet inför och under Ett friskare Sverige.

26 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Figur 4. Inspirationsskriften för skolan, Nu är goda råd enkla! Checklista, sociala skillnader i hälsa, I arbetet med att särskilt uppmärksamma sociala skillnader och nå de grupper som har störst behov togs också en checklista för sociala skillnader i hälsa fram. Listan bestod av tio punkter som syftade till att inspirera och ge eftertanke till länskontakterna och de som planerade en aktivitet inom ramen för Ett friskare Sverige. I slutet av checklistan fanns litteraturtips för den som ville läsa mer. Denna kunde laddas ned via webbplatsen Se bilaga F Samverkansstöd Nytt för i år var länskontakterna. Dessa personer fungerade som regionala kontaktpersoner och hade i uppdrag att underlätta samverkan och deltagande i Ett friskare Sverige i respektive län. Alla länskontakter var presenterade med namn och kontaktuppgifter på Mer information om länskontakterna finns i kapitel 3.4. Workshops I syfte att stödja och inspirera länskontakterna genomfördes tre workshops med dem under uppdragsperioden. Dessa hölls i Stockholm av arbetsgruppen. Den första workshopen genomfördes i oktober 2010 och hade som tema återblick och framåtkick vad tar vi med oss från uppmärksamhetsveckan 2010 och hur kan vi inspirera inför Ett friskare Sverige Workshop nummer två genomfördes i januari och denna gång var fokus på pr-arbete och erfarenhetsutbyte det viktigaste. Vid detta tillfälle höll externa pr-konsulter en utbildning kring hur man kan arbeta med pr och kommunikation på lokal och regional nivå. Den tredje och sista workshopen handlade om nationellt planerade pr-aktiviteter och aktuella frågor från länskontakterna.

27 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Ekonomiskt stimulansmedel för informations- och nätverksträffar Varje länskontakt hade möjlighet att söka ett ekonomiskt stöd på kr. Stödet var en satsning för att öka möjligheten att nå målet med länskontakter. Medlen skulle i första hand användas för att arrangera informations- och nätverksträffar för tänkbara aktörer inom ramen för Ett friskare Sverige i respektive län. Tänkbara aktörer kunde vara från flera olika verksamheter inom kommun, landsting/region, idéburna och ideella organisationer och privata aktörer i hela länet/regionen. Syftet var att stimulera ett forum för samverkansmöjligheter lokalt, liksom möjlighet för länskontakten att sprida information Uppföljning och utvärdering Den samlade evidensen säger att en isolerad informationsinsats i sig inte har en direkt effekt på befolkningens hälsa. Att väcka uppmärksamhet och ge kunskap kan vara möjligt genom enkelriktad information, men att påverka attityder och beteenden kring mat och fysisk aktivitet är däremot svårare (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Utvärdering och uppföljning av uppmärksamhetsveckan var en viktig del i uppdraget. Föregående års mål syftade till att samla kunskap om pågående arbete och processer lokalt och regionalt kring matvanor och fysisk aktivitet. Det fanns således en bra bas att utgå från. Ett av de övergripande målen för uppdraget 2011 var att ha en stödjande struktur för medverkan i Ett friskare Sverige ute i länen, vilket utgjordes av länskontakterna för Ett friskare Sverige. Utvärderingen 2011 har genomförts i tre delar: en webbundersökning riktad till länskontakterna; en webbundersökning till aktivitetsarrangörerna; samt olika typer av exponerings- och observationsmätningar (bilaga D). En intern utvärdering har också genomförts, med syfte att beskriva arbetssättet i uppdraget samt kompetens- och resursbehov för den här typen av arbete. En utvärderingsmall skickades ut till länskontakterna som stöd i utvärderingsarbetet av Ett friskare Sverige lokalt och regionalt. Den syftade också till att ge ett underlag för de uppgifter som vi önskade svar på i det nationella utvärderingsarbetet. Mallen innehöll olika frågeområden i fyra kategorier. Dessa var: Din roll som länskontakt; Kommunikation och budskap, aktiviteter; Genomförda aktiviteter samt Folkhälsoinstitutets roll.

28 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Ekonomisk redovisning Nedan redovisas användningen av tilldelade medel, samt den interna resursanvändningen för Folkhälsoinstitutet Ekonomiskt utfall Intäkter Anvisat från regeringen Kostnader Löner, interna kostnader Grafisk formgivning och layout Inspirationsmaterial Pr-tjänster Annonsering, informationsspridning Dialogmöten och samordning Länskontakter Arrangemang Utvärdering, dokumentation Förbrukat totalt Arbetstid Folkhälsoinstitutet Drygt 1,6 miljoner Tabell 1. Ekonomisk redovisning: regeringsuppdraget Ett friskare Sverige, Ekonomiska stimulansmedel 18 länskontakter ansökte om ekonomiskt stimulansmedel på kr. Medel betalades ut till samtliga 18 organisationer, en summa på kr. I samband med den ekonomiska redovisningen i augusti, återbetalade två av organisationerna sina medel, då de inte haft möjlighet att använda dem i arbetet med Ett friskare Sverige. Utbetalade medel blev därmed totalt kr. 3 Denna post inkluderar särskilda timanställningar för regeringsuppdraget, lokalhyra. 4 I denna post återfinns även språk och textgranskning 5 Posten består av annonsering, webbtjänster, tryckning, konsult IT 6 I posten ingår det ekonomiska stödet till länskontakter samt workshops.

29 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Intern resursredovisning för Folkhälsoinstitutet Det totala antalet timmar som har lagts ned i organisationen per 1 oktober 2010 till och med 26 september 2011 är cirka h. Detta motsvarar nära tre heltidstjänster på årsbasis. Timmarna fördelar sig på 24 personer/tjänster, där de fyra i arbetsgruppen har flest timmar. Antalet nedlagda timmar internt i uppdraget fördelat på olika kompetensområden visar följande: 57 % projektledning och utredarkompetens (inkl. statistik) 21 % kommunikationskompetens 20 % administrativt stöd 2 % övrigt (ex. arbetsledning) De cirka timmar som projektet krävt internt, motsvarar uppskattningsvis drygt 1,6 miljon kronor i lönekostnader som till stor del belastat myndighetens förvaltningsanslag. De lönekostnader som har tagits från de anvisade medlen uppgår till kr (se tabell 1 ovan). Det fanns ett behov av extra kommunikationskompetens i uppdraget och därför har externa konsulttjänster anlitats för 235 h. Även den tid som NCFF använt för att i samarbete med Folkhälsoinstitutet producera inspirationsmaterialet Nu är goda råd enkla!, cirka 200 h, kan räknas in för att få en tydligare bild över de timmar som krävts för att genomföra uppdraget. Sammanfattningsvis har arbetet med Ett friskare Sverige krävt cirka h under 12 månader, varav merparten av arbetet genomfördes från 1 oktober maj I snitt har respektive länskontakt använt % av sin ordinarie tjänst på Ett friskare Sverige under uppdragsperioden, oktober 2010 maj En omräkning av detta i timmar blir cirka 240 h x 21, vilket gör att antalet nedlagda timmar enbart för länskontakterna uppgår till h.

30 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Resultat och effekter Resultatet nedan bygger till stor del på de två webbenkäter som gick ut till länskontakterna respektive aktivitetsarrangörer 7, svarsfrekvensen var 100 procent respektive 60 procent. Resultaten från respektive enkät varvas löpande i texten för att spegla de olika rollerna. Även dokumentationen från de tre workshops som genomfördes med länskontakterna ligger till grund för resultatredovisning, samt exponerings- och observationsmätningar över webbstatistik och medial uppmärksamhet. Resultatredovisningen är indelat i fem underrubriker: Länskontakternas roll Genomförda aktiviteter Effekter av Ett friskare Sverige Exponerings- och observationsmätningar Medial uppmärksamhet 5.1. Länskontakternas roll Den främsta anledningen till att den organisation som länskontakterna representerade valde att delta, var att synliggöra organisationens ordinarie verksamhet, samt sätta särskilt fokus på mat och/eller fysisk aktivitet. Dessutom uppger flera länskontakter att kopplingen mellan nationell och regional nivå även var en anledning, se figur 5. Svaren från aktivitetsarrangörsenkäten visar också att den främsta anledningen för dem har varit att synliggöra sin verksamhet och sätta ett särskilt fokus på mat och fysik aktivitet. 7 I rapporten används det övergripande begreppet aktivitetsarrangörer. Detta syftar på alla de som har anmält en aktivitet via webbformuläret och därför fått ett utskick av webbenkäten. I detta begrepp ryms dock flera olika roller, t.ex. utförare av en aktivitet, samordnare etc.

31 Synliggöra min organsiations ordinarie verksamhet Sätta särskilt fokus på mat och/eller fysisk aktivitet Politiskt beslut om medverkande Koppling mellan nationell och regional nivå Erfarenhetsutbyte med kollegor Kände oss "tvingade" Annat S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E % Figur 5. Vilken var huvudanledningen till att den organisation du representerar valde att delta som länskontakt för Ett friskare Sverige? Två alternativ kunde anges. Källa: Webbenkät till länskontakter. Brist på tid och ekonomiska resurser största hindren Rollen som länskontakt har sett mycket olika ut i länen under uppdragstiden, till stor del beroende på de regionala förutsättningarna. Majoriteten av länskontakterna upplevde att de haft goda förutsättningar när det gäller kunskap om temaområdena (mat och fysisk aktivitet), samt tillgång till befintliga nätverk och strukturer för samverkan. Däremot, har de största upplevda hindren varit brist på ekonomiska resurser och inte tillräckligt med avsatt tid. Få länskontakter (84 procent) hade en särskild budget (exkl. lönekostnader) för arbetet med Ett friskare Sverige (utöver de kr som 18 länskontakter ansökte om). Fyra länskontakter uppger att de avsatt särskilda medel, mellan och kronor, med en median på kronor. Uppdraget som länskontakt sträckte sig för de flesta under perioden oktober 2010 och maj Men en del län tillkom senare under uppdragstiden. Generellt är det en stor spridning i nedlagd tid (5 till 80 procent). Utgår man från en heltid, så har länskontakterna lagt ner ungefär procent av sin ordinarie tjänst på rollen som länskontakt. Flera uppger att rollen krävde mer av dem mellan februari och maj 2011.

32 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Flera länskontakter var även samordnare och aktivitetsarrangörer Nästan hälften (46 procent) av länskontakterna uppger att de haft rollen som samordnare av aktiviteterna i Ett friskare Sverige i sitt län. Detta är värt att notera, då detta inte specifikt fanns med i uppdragsbeskrivningen. Däremot så kan denna roll ha förväntats från aktivitetsarrangörerna, då resultat från deras enkät tyder på detta. Cirka en femtedel av de aktivitetsarrangörer som kände till att det fanns länskontakter, har uppgett att de har anmält in aktiviteter via länskontakten. Det kan tyda på att de haft någon form av samordnarroll. Tre fjärdedelar av länskontakterna har även varit aktivitetsarrangörer, dvs. genomfört egna aktiviteter inom ramen för Ett friskare Sverige. En tredjedel av dessa var särskilt arrangerade aktiviteter för Ett friskare Sverige och två tredjedelar både ordinarie och särskilt arrangerade aktiviteter. Fördelningen bland aktivitetsarrangörer är liknande, då cirka en femtedel av de svarande anger att aktiviteterna i huvudsak har varit aktiviteter inom ramen för den ordinarie verksamheten. En något större andel (28 procent) svarar att aktiviteterna i huvudsak har utgjorts av särskilt arrangerade aktiviteter, medan hälften svarar att det har handlat om en kombination av de båda. Detta är i stort samma fördelning som föregående år (2010). Samverkan och informationsspridning Länskontakterna anger att de framförallt har samverkat med landstinget i planeringen av Ett friskare Sverige, vilket ofta innebär samverkan inom den egna organisationen då majoriteten av länskontakterna har sin befattning vid landstinget/regionen. Därefter är kommun mest vanligt. Minst samverkan har skett med privata aktörer. Det senare återspeglas i resultatet från aktivitetsarrangörsenkäten, då det även där är få som samverkat med privata aktörer. Dock finns det en betydligt högre andel privata aktörer representerade som huvudarrangörer för aktiviteterna i stort. Aktivitetsarrangörerna har framförallt samverkat med olika verksamheter inom kommunen, liksom idéburna och ideella organisationer. Även landstinget/regionen är vanligt. Några har även uppgett studieförbund. Sex av tio av de svarande aktivitetsarrangörerna kände till att det i år fanns länskontakter. Cirka hälften uppger att de har fått e-postutskick från länskontakten och en femtedel att de har anmält in aktiviteter via sina länskontakter. Det är också en femtedel som uppger att de inte har varit i kontakt eller haft stöd av länskontakten alls. Nära fyra av tio av de som kände till att det fanns länskontakter, har deltagit på en informations- och nätverksträff arrangerat av länskontakten. En klar majoritet (72 procent) uppger svarsalternativen i ganska stor eller i stor utsträckning när det gäller hur väl informations- och nätverksträffarna underlättade deras organisationers medverkan i Ett friskare Sverige.

33 I liten utsträckning I stor utsträckning S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Tittar vi på funktionen/rollen som regional kontaktperson i stort, så uppger drygt sex av tio aktivitetsarrangörer att länskontakten inte har underlättat deras organisations medverkan i Ett friskare Sverige i särskilt stor utsträckning (figur 6). % Figur 6. I hur stor utsträckning har länskontakten (funktionen/rollen som regional kontaktperson) underlättat din organisations medverkan i Ett friskare Sverige? Källa: Webbenkät till aktivitetsarrangörer. Länskontakterna ger förankring och tyngd, men aktivitetsarrangörerna önskar mer samordning och samverkan I de öppna kommentarsfälten i arrangörsenkäten framkommer en blandad bild av länskontakterna och deras roll. Bland annat framkommer att flera tycker att länskontakternas funktion har varit en förutsättning för att kunna engagera sig lokalt; att de står för ett regionalt perspektiv och bidrar till förankringen på hemmaplan; att de fungerat som en påminnelse och motivator; att de spridit information; samt att de gett uppdraget större tyngd. De utvecklingsområden som nämns är att man gärna ser att länskontakten har ett tydligare samordningsansvar för aktiviteter och medverkande organisationer i länet; att de i större utsträckning sammanställer kommunens aktiviteter; att de bör ha ett bredare fokus på hela länets verksamheter; samt ansvara för gemensam marknadsföring och enhetlig kommunikation. Även i uppföljning och hjälp med utvärderingen nämns länskontakterna som viktiga.

34 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Genomförda aktiviteter Under vecka 19 pågick en mängd aktiviteter över hela landet inom ramen för uppmärksamhetsveckan kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Tredubbelt så många aktiviteter och arrangörer som år 2010 Totalt gjordes anmälningar på webbplatsen Dessa anmälningar omfattade totalt aktiviteter och 986 unika arrangörer. Detta innebär en tredubbling av antalet uppskattade aktiviteter jämfört med föregående år (2010). Antalet anmälningar då uppgick till 463 stycken och antalet aktiviteter uppskattades till cirka Omfattningen av aktiviteterna skiljer sig dock mycket åt. En del arrangörer har anmält en övergripande aktivitet, t.ex. en hälsovecka, med beskrivningen att flera typer av aktiviteter kommer att ske under veckan. En annan arrangör kan ha anmält en enskild aktivitet. Av det totala antalet anmälningar var det 145 stycken som angav att det var en samlingsaktivitet. I webbenkäten som gick ut till alla medverkande arrangörer efter veckan (svarsfrekvens 60 %), angav 38 procent att de kände till ytterligare aktiviteter i sitt närområde än de som fanns presenterade på webbplatsen. Detta faktum bekräftas också av flera länskontakter, som uppger att fler aktiviteter än de som anmäldes in arrangerades i deras län. Sammanfattningsvis kan man alltså anta att minst aktiviteter har arrangerats runt om i landet under vecka 19. Fler medverkande aktörer i alla sektorer och i flera län Det har skett aktiviteter i samtliga län men spridningen av aktiviteter inom länen varierar stort 8. Västra Götaland hade flest anmälda aktiviteter med 622 (21 procent). Därefter Dalarna med 284 aktiviteter (10 procent), Stockholm 236 (8 procent) och Värmland med 200 aktiviteter (7 procent). Även antalet medverkande aktörer ökade under 2011 i alla olika sektorer. En fördelning av de huvudarrangörer som anmälde aktiviteter via anmälningsformuläret visas i tabell 2. Observera att varje aktör kan ha arrangerat flera aktiviteter, det tabellen redovisar är antal unika organisationer inom de olika sektorerna. 8 Detta baserar sig på de aktiviteter som har anmälts in via webbformuläret på Det kan vara så att aktiviteter har arrangerats, men inte anmälts in, vilket gör att dessa inte syns i statistiken.

35 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Aktör /2010 Kommuner % Landsting/regioner % Idéburna och ideella organisationer % Privata aktörer % Övriga (t.ex. studieförbund, % myndigheter, universitet). Tabell 2. Antal medverkande organisationer 2010 och 2011, samt ökning mellan åren. Webbenkäten för aktivitetsarrangörer ger en kompletterande bild av hur fördelningen av aktörer och aktivitetsarrangörer ser ut av det totala antalet aktiviteter som anmälts in. Dock är detta bara fördelningen av de som har svarat på webbenkäten och en del kan finnas i bortfallet (se bilaga D). Utifrån denna fördelning är det olika kommunala verksamheter som arrangerat flest aktiviteter (40 procent), därefter idéburna och ideella organisationer (24 procent). Landsting/region står för 17 procent och privata aktörer 16 procent. Resterande består av studieförbund och statliga aktörer. Äldre, barn och allmänheten i fokus Aktiviteterna har i störst omfattning varit riktade mot allmänheten i stort, följt av äldre och barn 0 12 år. I jämförelse med förra året verkar det vara så att aktiviteter som varit riktade direkt till de utpekade målgrupperna har minskat, till förmån för aktiviteter riktade till allmänheten i stort. Framförallt har aktiviteter riktade till målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning minskat procentuellt sett. De utpekade målgrupperna återfinns dock även i den grupp som kallas allmänheten. De arrangörer som angett allmänheten som målgrupp menade troligtvis att aktiviteten var öppen för alla intresserade. Vidare, av det totala antalet genomförda aktiviteter har lite mer än hälften (56 procent) haft inriktning mot fysisk aktivitet, 15 procent har handlat om mat/matvanor och resterande 29 procent har varit en kombination av de båda. Se tabell 3 nedan för en översikt av målgrupp och temaområde. Målgrupp Mat Fysisk Båda Totalt

36 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E aktivitet (antal) Andel (%) Andel (%) Allmänheten Barn 0 12 år * Tonåringar år Äldre Personer med intellektuell funktionsnedsättning Övriga (personal, patienter m.m.) Totalt *2010 var målgruppen Barn 1 5 år % 100 % Tabell 3. Fördelningen av aktiviteter utifrån målgrupp och temaområde, 2010 och Stöd och hjälp Nära sju av tio aktivitetsarrangörer uppger att de använt sig av det material och kommunikationsstöd som fanns tillgängligt i den grafiska verktygslådan. Majoriteten av dessa är nöjda: 65 procent av de svarande arrangörerna uppger att de är nöjda i ganska stor eller stor utsträckning. De som uppger att de inte använde sig av materialet anger som skäl att de hade eget material eller att de inte visste om att det fanns. 14 procent av aktivitetsarrangörerna uppger att de saknade någon typ av kommunikationsstöd. Här går det att urskilja framförallt två områden: marknadsföring och informationsmaterial. När det gäller marknadsföring så handlar det om hjälp med att synliggöra aktiviteterna och stöd kring annonsering, t.ex. genom tv-reklam, annonser i tidningar, central och regional samordning av annonsering, fler lokala pr-aktiviteter, övergripande hjälp med att nå ut till allmänheten etc. Det andra området där stöd efterfrågas är informationsmaterial. Här nämns framförallt material om själva uppmärksamhetsveckan som arrangörerna kan ge till deltagarna på de olika aktiviteterna, liksom material om mat och rörelse. Särskilt efterfrågas material riktat till de olika prioriterade målgrupperna och material på annat språk än svenska. En klar majoritet av de svarande aktivitetsarrangörerna (71 procent) och länskontakterna (90 procent) upplever webbplatsen ettfriskaresverige.nu som bra eller mycket bra. Drygt en femtedel

37 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E av aktivitetsarrangörerna har ingen uppfattning, vilket kan tyda på att man inte har använt sig av webbplatsen i någon större omfattning. Mer kunskap, informationsmaterial och pengar efterfrågas Det fanns också med en övergripande fråga i de båda enkäterna, vilken typ av stöd som behövs vid planerandet och genomförandet av den här typen av åtgärd (en uppmärksamhetsvecka). I arrangörssvaren framkom det att tryckt informationsmaterial riktat till allmänheten efterfrågas mest. Därefter uppger de möjligheten att söka ekonomiskt stöd, samt ökad kunskap om hur man kan nå de grupper som har störst behov. Mönstret är i stort detsamma bland länskontakterna, men där är efterfrågas i första hand en grafisk verktygslåda och därefter möjlighet att söka ekonomiska stimulansmedel. Det tredje mest efterfrågade var rapporter och kunskapsunderlag riktade till arrangörer och tjänstemän, liksom pr-stöd Effekter av Ett friskare Sverige Precis som föregående år, är det viktigt att vara försiktig med uttalanden om effekter på hälsan utifrån denna typ av uppdrag en uppmärksamhetsvecka. Studier visar att tidsbegränsade informationsinsatser på befolkningsnivå har liten effekt på människors levnadsvanor och beteenden kring matvanor och fysisk aktivitet. För att en befolkningsinriktad informationsinsats ska ha effekt på hälsan bör den genomföras tillsammans med andra parallella åtgärder i livsmiljön, till exempel i lokalsamhället, och insatser med socialt stöd (J. Sallis, Owen, & Fisher, 2008; WHO, 2009). Folkhälsoinstitutet hade som ambition att bredda upplägget av uppdraget 2011 genom att uppmärksamhetsveckan i större utsträckning skulle lyftas in i befintlig verksamhet på lokal och regional nivå. En del i detta var den struktur av länskontakter som knöts till genomförandet av uppdraget under När länskontakterna själva får uppge vad de tycker är de viktigaste resultaten/effekterna av uppmärksamhetsveckan, anger flest just nya samverkansmöjligheter. Därefter anser de att uppdraget skapat möjligheter för en mobilisering kring mat och fysisk aktivitet, erfarenhetsutbyte och inspiration samt ökad kännedom om pågående aktiviteter för allmänheten på hemmaplan (figur 7).

38 Mobilisering kring mat och fysisk aktivitet Bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet Nya samverkansmöjligheter Erfarenhetsutbyte och inspiration Eget arbete, del i större sammanhang Ökad kännedom om aktiviteter på hemmaplan, för aktörer Ökad kännedom om aktiviteter på hemmaplan, för allmänheten Ökad kännedom pågående aktiviteter i landet S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E % Figur 7. De viktigaste resultaten/effekterna av Ett friskare Sverige. Tre svarsalternativ var möjliga. Källa: Webbenkät till länskontakter. I detta sammanhang kan man således prata om effekter på kort sikt såsom mobilisering och ökad kännedom om aktiviteter för allmänheten på hemmaplan. Effekter som nya samverkansmöjligheter kan lägga grunden till arbete som på längre sikt även kan ge effekter på befolkningens hälsa. Ett annat sätt att mäta effekter i uppdraget, är att se om de tre övergripande syftena för Ett friskare Sverige har uppfyllts. Enligt länskontakterna anser en majoritet (79 procent) att syftet om att Öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och ökad fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan har uppfyllts ganska eller mycket väl. De återstående två syftena har enligt länskontakterna dock inte uppfyllts i lika stor utsträckning. 63 procent anser att syftet om att Uppmärksammat sociala skillnader i hälsa och de grupper som har störst behov uppfylldes enbart väl eller mindre väl. Liknande resultat finns för det tredje och sista syftet att Särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Mönstret påminner om resultatet från föregående år och sätter fokus på komplexiteten i att uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov genom den här typen av uppdrag.

39 Antalet besök och sidvisningar S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Exponerings- och observationsmätningar Nedan redovisas statistik från de både webbplatserna såsom sidvisningar och nedladdningar, resultat från bannerannonseringen, Facebook och övriga kommunikationskanaler Sidvisningar fhi.se Besök fhi.se 2011 Besök fhi.se Sidvisningar fhi.se Figur 8. Besök och sidvisningar på och De särskilda webbsidorna för Ett friskare Sverige på Folkhälsoinstitutets webbplats har tillsammans med prenumerationstjänsten och e-postutskick direkt till länskontakterna (läs mer i kapitel 3) fungerat som den viktigaste informationskanalen under planeringsfasen fram till och med vecka 19. Dubbelt så många sidvisningar under 2011 Enligt den webbstatistik som Google Analytics tillhandahåller hade förstasidan för Ett friskare Sverige på institutets webbplats unika besökare under perioden 1 januari till 6 juni. Motsvarande siffra för 2010 års uppmärksamhetsvecka var Under vecka 19, 2011 låg också Ett friskare Sveriges förstasida på fjärde plats av de mest visade sidorna på Folkhälsoinstitutets webbplats. I figuren ovan redovisas totalt antal besök och sidvisningar på Ett friskare Sveriges förstasida och dess undersidor på fhi.se. Totalt gjordes besök och sidvisningar på dessa sidor. Det ska jämföras med 2010 års webbstatistik som visade besök och sidvisningar under motsvarande period. Det visar en ökning på ungefär 36 procent (4 610 besök) och en ökning på 25 procents ökning av sidvisningarna ( sidvisningar) under 2011 års uppmärksamhetsvecka. Den genomsnittlige besökaren stannade närmare 3 minuter på sidorna.

40 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Webbplatsen ettfriskaresverige.nu var en av våra prioriterade kommunikationskanaler inför och under uppmärksamhetsveckan. Inför 2011 utvecklade vi också webbplatsen på flera olika sätt, se kapitel 3.8. Mellan den 1 och den 31 maj hade webbplatsen besök, det vill säga i snitt 969 besök per dag. Toppnoteringen var besökare med sidvisningar den 9 maj. Datumet sammanfaller med invigningen av uppmärksamhetsveckan och de pr-aktiviteter som genomfördes denna dag. Vi ser en liknande topp i besöksstatistiken detta datum på Ett friskare Sveriges sidor på institutets webbplats, Siffrorna kan jämföras med förra årets siffror då ettfriskaresverige.nu hade totalt besök under april månad. I snitt hade webbplatsen 543 besök per dag. Max antal besök under en dag var Vi kan alltså konstatera en ökning med nästan dubbla antalet besök. Startsidan, aktivitetssidan och testerna mest populära Förutom startsidan för ettfriskaresverige.nu, så är det sidorna som presenterar alla aktiviteter som haft flest besök. På tredje plats bland de mest besökta sidorna ligger testerna, där rörelse-testet hade nästan 700 fler besökare än mat-testet. På fjärde plats kommer startsidan om mat och rörelse som är den enskilda sida som haft flest besök. Figur 9. Sidan som presenterade aktiviteterna runt om i landet var den sida näst efter startsidan som hade flest besök

41 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Att startsidan är den mest besökta sidan är väntat. Att aktivitetssidorna drar till sig näst mest besökare är inte heller förvånande eftersom dessa utgör grunden för webbplatsen och används av både aktörer och aktivitetsarrangörer och slutmålgrupperna. Figur 10. På tredje plats bland de mest besökta sidorna låg testerna. En viktig del av webbplatsen var också de sidor med lättlästa texter som vi utarbetade i samarbete med Centrum för lättläst redan inför 2010 års uppdrag. Sidorna har kunnat nås via en länkrubrik från startsidan. Antalet som klickat på fliken På lättläst svenska på startsidan var 912 stycken. Bannerannonseringen ökade antalet besökare Det finns en mycket tydlig ökning i antalet besökare från söndagen den 1/5 till måndagen 2/5. Då ökar besöksantalet från 260 på söndagen till på måndagen. Ökningen sammanfaller med det datum då bannerannonseringen startade vars främsta uppgift var att skapa uppmärksamhet kring Ett friskare Sverige och driva trafik och besökare till webbplatsen. Nästa stora ökning i besöksstatistiken kan vi se mellan den 8 maj och 9 maj, vilket sammanfaller med invigningen av veckan. Av de besöken är besök från unika webbläsare. Det vill säga personer har tillsammans gjort besök på webbplatsen ettfriskaresverige.nu unika besök under en månad är en ganska normal siffra för en webbplats, med tanke på den bannerannonsering som genomfördes i två veckor under perioden hade det varit önskvärt med en något högre siffra på de unika besökarna. Varje besökare tittade på i snitt 5 sidor per besökstillfälle, även det en ganska normal siffra. Totalt besöktes sidor under perioden.

42 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Av statistiken kan man också utläsa att den allra största delen av besökarna har kommit till ettfriskaresveriges.nu genom att skriva in den exakta webbadressen alternativt klickat på en direktlänk (så kallad Direct request). Inte mindre än sidvisningar har uppkommit så en anmärkningsvärt stor andel. Sannolikt kommer detta sig dels av att arrangörer och länskontakter använt sig av direktlänkar i våra nyhetsbrev för att mata in sina aktiviteter på aktivitetssidorna, dels att besökare hittat till webbplatsen via bannerannonsernas direktlänkar. Interaktiva tjänster sms och vykort Inför 2011 lades flera interaktiva tjänster till webbplatsen. En av dem var en sms-tjänst där man kunde skicka gratis sms och tipsa sina vänner om aktiviteter under veckan. Statistiken för denna tjänst visar att 110 sms skickades under april månad och 460 under maj månad. Eftersom det var första gången denna typ av interaktiva tjänst provades, sattes inget resultatmål. Målsättning detta år var enbart att erbjuda interaktiva tjänster på webbplatsen och få ett ingångsvärde på antal skickade sms. Förutom möjligheten att skicka sms kunde besökare skicka digitala vykort. Budskapen var desamma som på de tryckta vykorten och affischerna personer använde sig av tjänsten och skickade digitala vykort, alltså ungefär en sjättedel av det totala antalet unika besökare. Figur personer skickade digitala vykort till vänner och bekanta. Facebook en kompletterande kommunikationskanal Ett friskare Sveriges gruppsida på Facebook var även detta år en kompletterande kanal för både slutmålgrupperna och för arrangörer och andra engagerade. Nytt för 2011 var att facebookuppdateringarna syntes på startsidan för ettfriskaresverige.nu. På detta sätt kunde man

43 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E tydligare uppmärksamma det som skrevs på Facebook samt uppmana till engagemang på sidan. Från statistiken för ettfriskaresverige.nu kan vi se att personer länkade från Facebook till ettfriskaresverige.nu. Figur 12. Ett friskare Sveriges facebooksida utvecklades och användes i större utsträckning under 2011 års uppdrag. Under maj månad tillkom 237 nya personer som klickat på gilla på sidan. Totalt fanns 723 gillamarkeringar den 31 maj. Från Facebooks egen statistik kan vi också se att inläggen på sidan genererade många visningar men inte så stor interaktivitet, det vill säga det var inte så många som kommenterade inläggen. Den 24 maj hade sidan haft 849 aktiva användare under den senaste månaden. Den senaste veckan (per den 30 augusti) har sidan haft 317 aktiva användare vilket visar att intresset för uppmärksamhetsveckan står sig, åtminstone i denna målgrupp. En slutsats kan vara att de som fortsätter att besöka sidan så långt efter veckan antingen är redan frälsta ur slutmålgrupperna samt arrangörer och andra intressenter.

44 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Figur 13. Under maj månad visades inläggen i nyhetsflödet på Facebook gånger. I figuren kan man se ett exempel på olika inlägg med rubrik och hur många visningar de genererade. Bannerannonsering För att driva trafik till webbplatsen ettfriskaresverige.nu genomfördes, även detta år, en bannerannonsering på ett antal utvalda webbplatser utifrån de fyra prioriterade slutmålgrupperna. Annonseringen skedde under v. 18 och v. 19. Budgeten var något mindre än Budskapet var det samma som tagits fram till affischer och vykort. De största kanalerna för webbannonseringen var: Webbtraffic (som förutom Aftonbladet, Expressen och Blocket placerar annonserna på många olika familje- och intressewebbplatser) Familjeliv.se (med ingångar för barn, tonår och funktionshinder) Facebook 60+ Föräldrakraft.se (en webbplats för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga). Resultatet blev exponeringar under de två veckorna, vilket kan jämföras med drygt exponeringar Totalt fick annonserna klick, detta kan jämföras med förra

45 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E årets klick. Totalt sett fick vi dock ett något bättre resultat än förra året eftersom vi hade en mindre budget och hade köpt färre antal totala exponeringar. Facebook 60+ och Föräldrakraft mest populära Både placeringen på Facebook för målgruppen 60+ och placeringen på föräldrakraft.se genererade många klick. Klickfrekvensen ligger på 0,13 % på Facebook, vilket är en rimlig och ganska normal siffra. Föräldrakraft genererar inte så många klick totalt sett, eftersom det är en förhållandevis liten webbplats med en begränsad målgrupp. Däremot är klickfrekvensen bra, framförallt från toppbannern på startsidan som fick en klickfrekvens på hela 0,35 %, vilket är mycket bra. Restaurangvykort Restaurangvykort testades i år, som ett komplement till övriga kommunikationskanaler vykort (med samma budskap som på affischerna) placerades ut på restauranger i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Skåne under perioden 2 maj till 1 juni. I Skåne och i Stockholm fungerade restaurangvykorten bra, där tog vykorten slut på restaurangerna. I Göteborg fanns ett fåtal av korten kvar vid periodens slut och i Norrköping fanns cirka hälften av korten kvar vid periodens slut. Hur det kommer sig att vykorten fungerade så pass dåligt i Norrköping kan vi tyvärr inte säga något om. Några sådana analyser gick inte att få från det företag som producerade och distribuerade vykorten. Det de kunde säga var att korten normalt går åt. Upplagan är anpassad efter normalåtgång, vilket är cirka 250 kort per distributionspunkt, dvs. per restaurang. Användning av material den grafiska verktygslådan och kunskapsunderlag Statistiken för beställningar och nedladdningar av de material som fanns i den grafiska verktygslådan, inklusive kunskapsunderlagen som släpptes under veckan, visar att man använt materialet i stor utsträckning. När det gäller kunskapsunderlag var det inspirationsmaterialet för skolan Nu är goda råd enkla! som beställdes mest, stycken. Därefter säljbladet för samma material (1 026), samt rapporten om Skolbarns vanor, tv-tittande och datoranvändning. Mest använda material från den grafiska verktygslådan var vykorten ( beställningar och 684 nedladdningar), affischerna (7 216 beställningar och ett medel på 403 nedladdningar), den grafiska manualen (805 nedladdningar), samt symbolen (558 nedladdningar). Se bilaga E för en fullständig tabell över materialanvändningen.

46 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Medial uppmärksamhet I detta kapitel redovisas medial uppmärksamhet genom analys av medieträffar, typ av källa, geografisk spridning etc. Figur 14. Ordmoln över de ämnen och begrepp som varit centrala i de artiklar som skrivits runt Ett friskare Sverige. Genomslag i media Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige genomfördes v maj, Under perioden uppmättes ett mediegenomslag på totalt 841 artiklar (tryckt press, webb, radio/tv och bloggar) med störst publicitet under själva uppmärksamhetsveckan. En utökad sökning med fler sökord, i syfte att fånga in artiklar som publicerades till följd av våra pressmeddelanden men där inte Ett friskare Sverige nämndes, gav ett resultat på 965 artiklar under samma period. Motsvarande vecka förra året 2010 gav 670 artiklar. Fördelningen per mediekanal är tryckt press 54 procent (457 artiklar), webb 45 procent (379 artiklar) och radio/tv en procent (5 artiklar) De flesta etermedia är webbaserad och redovisas därför som webbkällor. Av de träffar som publicerades i tryckt press var källkategorin framförallt prioriterad landsortspress 49 procent och landsortspress 37 procent.

47 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Figur 15. Medieexponering över tid Viktning En viktning av artiklarna har gjorts internt där de artiklar som ses som ett resultat av Folkhälsoinstitutets egna medieaktiviteter har viktats som positiva och andra artiklar antingen som neutrala eller negativa utifrån de budskap som uppmärksamhetsveckan har velat sprida. Fördelningen är 61 procent positiva, 39 procent neutrala och inga negativa artiklar. På så sätt ges också en bild av hur stor andel av den totala uppmärksamheten som genererats av institutets planerade medieaktiviteter under veckan. I det här fallet 61 procent. Figur 16. Medieexponering viktade artiklar Annonsvärde Det totala annonsvärdet 9 av den samlade uppmärksamheten efter viktning uppgår till ca kr enligt Retrievers uppgifter som bygger på statistik från TS/Orvesto. 9 Annonsvärde är ett fiktivt värde som motsvarar vad de redaktionella artiklarna skulle ha kostat om de vore köpt annonsplats i tidningen. Detta används för att få ett värde i kronor och ören på publiciteten.

48 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Figur 17. Annonsvärde Geografisk fördelning Den geografiska fördelningen visar att uppmärksamhetsveckan gett publicitet över hela landet. Flest artiklar i lokal media publicerades i Västra Götalands län (83st), därefter kommer Dalarna (74st), Jämtland (69st), Skåne (67st) och Västernorrland (51st). Dessa siffror motsvarar väl antalet anmälda aktiviteter i länen. Västra Götaland hade dels många aktiviteter under veckan och det är dels en stor region med många lokala dagstidningar vilket ger fler publicerade artiklar. Dalarna hade också många aktiviteter men där påverkas också antalet artiklar av att Dala- Demokraten har många avläggare vilket gör att samma artikel publiceras på flera orter. Region Skåne hade en egen regional satsning, Skåne lyfter för sundare vanor, som arrangerades mellan 6 14 maj som en del av Ett friskare Sverige. Jämtland var också ett av de län som arrangerade många aktiviteter. Publiciteten påverkades också av att Prins Daniel gjorde ett besök i Östersund och deltog i en aktivitet under veckan. Figur 18. Medieexponering per län

49 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Resultat av Statens folkhälsoinstituts egna aktiviteter En nyhet från föregående år, var att det nationella pr-arbetet inför Ett friskare Sverige spreds ut under en längre tid. Pr-aktiviteterna inleddes redan i början av året med utskick av pressmeddelanden. Samarbetet med länskontakterna bidrog också till att de i sin tur började informera lokala aktivitetsarrangörer och media inför uppmärksamhetsveckan. Från 1 januari 2011 t.o.m. 17 april publicerades det totalt 111 artiklar om Ett friskare Sverige. Tillsammans med de 851 artiklar som genererades under den fyra veckorsperiod som medieanalysen ovan grundar sig på, får vi en total siffra på 962 artiklar om Ett friskare Sverige från 1 januari till 31 maj Nedan redovisas ett urval av Folkhälsoinstitutets egna aktiviteter och dess resultat. Bilaga B presenterar varje nationell pr-insats och dess mediegenomslag, samt några exempel från egeninitierade pressmeddelanden och artiklar i lokal och regional media. Regionala debattmallar För att stödja de lokala och regionala arrangörerna att uppmärksamma Ett friskare Sverige skickade Statens folkhälsoinstitut ut debattartikelmallar via länskontakterna. Det fanns fem olika mallar för debattartiklar och en kortare variant i form av en insändare. Den övergripande mallen och insändaren hade fokus på vad kommun och landsting kan göra för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. De andra fyra mallarna riktade in sig på de fyra målgrupperna för Ett friskare Sverige: barn 0 12 år, ungdomar år, personer 65 + samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Länskontakterna uppmanades att låta flera företrädare, exempelvis från landsting, kommun, föreningsliv och privata företag underteckna artikeln. De var fria att skriva om och anpassa texten som de ville utifrån lokala förhållanden. En sökning på några meningar som fanns med i alla mallarna gav 14 träffar under vecka 17 20, De flesta är publicerade både i den tryckta tidningen och i webbversionen. Fem län (Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Västerbotten och Uppsala) använde den övergripande mallen och ett län (Västernorrland) använde mallen för målgruppen barn och ungdomar (se bilaga B). I den webbenkät som skickades till alla länskontakter uppger 11 länskontakter att de använt den övergripande debattmallen men alla har inte fått artiklarna publicerade. Nationell debattartikel I samband med uppmärksamhetsveckan publicerades en debattartikel i Uppsala Nya Tidning (UNT) för att ytterligare uppmärksamma hälsan bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den var undertecknad av Sarah Wamala, generaldirektör Statens folkhälsoinstitut, Eva Flygare Wallén, Karolinska Institutet och Mälardalens Högskola, Helena Bergström, Karolinska Institutet och Carl Älfvåg, generaldirektör Handisam (se bilaga B).

50 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Forskare föreläser ett seminarie kring hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning I syfte att uppmärksamma hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som var en av de prioriterade målgrupperna och ett av syftena med uppdraget, arrangerade CARPE 10 och Habilitering & Hälsa i Stockholms län tillsammans med Folkhälsoinstitutet, ett seminarie där forskare föreläste. På seminariet presenterade de olika forskarna sin forskning kring hälsa, livsstil och livskvalitet, med särskilt fokus på mat och fysisk aktivitet, hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. De forskare som deltog var Öie Umb-Carlsson, forskare och gästlektor vid Uppsala universitet samt handledare vid FoU Sörmland, Eva Flygare-Wallén, barnsjuksköterska och doktorand i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet och Mälardalens högskola, Helena Bergström, leg. arbetsterapeut och folkhälsovetare, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, projektledare för forskningsprojektet hälsofrämjande gruppbostad, Päivi Adolfsson, fil.dr. vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala Universitet. Dagen avslutades med en paneldebatt, där även Nina Åkeson, projektledare för Ett friskare Sverige, Statens folkhälsoinstitut deltog. Moderator var Britta Högberg, fil.dr., forskningsledare Habilitering och Hälsa. Seminariet uppmärksammades genom ett gemensamt pressmeddelande och en pressinbjudan skickades ut den 14 april. Två artiklar i media publicerades, en artikel i tidningen Vårdfokus webbversion där Eva Flygare Wallén berättar om sin forskning och sitt arbete med gymnasiesärskolan. Det publicerades även en artikel i tidningen Allt om hjälpmedel den 10 juni som rapporterade från seminariet. Sociala skillnader i hälsa En övergripande strategi i handlingsplanen för pr-aktiviteterna var att lyfta upp aktiviteter kring sociala skillnader i hälsa och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta gjordes bl.a. genom forskarseminariet i Stockholm 12 maj och debattartikeln i UNT om hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Aktiviteten i samband med H.K.H. prins Daniels besök i Östersund riktade sig även den till denna målgrupp. Folkhälsoinstitutet försökte också få in det här perspektivet i alla de pressmeddelanden som gick ut och även att lyfta särskilda aktiviteter med detta fokus, när det fanns, i bl.a. pressmeddelandet Aktiviteter i hela landet för Ett friskare Sverige, 5 maj. 10 Carpe är ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom området funktionsnedsättning i Stockholms län.

51 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Måluppfyllelse Inför arbetet med Ett friskare Sveriges satte arbetsgruppen tre interna övergripande mål. Dessutom sattes kommunikationsmål för respektive målgrupp, samt mål kopplat till medieaktiviteterna Övergripande interna mål De två första målen syftade till att ge underlag för ett långsiktigt arbete inom matvanor och fysisk aktivitet. Det tredje målet handlade om att skapa genomslagskraft under och inför uppmärksamhetsveckan kring matvanor och fysisk aktivitet, 9 15 maj Tabell 4 redovisar måluppfyllelse för respektive mål. Mål 1. Ökad medvetenhet och hänsyn hos aktörer och aktivitetsarrangörer om skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen, i planerandet av aktiviteter. Måluppfyllelse - Ett nationellt seminarie kring hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, i syfte att uppmärksamma hälsan i denna grupp, har genomförts. - Checklista, Sociala skillnader i hälsa togs fram. 3 av 4 länskontakter upplevde att den fungerade bra eller mycket bra. - 7 av 10 länskontakter upplever ganska väl eller mycket väl, att de har tagit hänsyn till sociala skillnader i hälsa, i rollen som länskontakt och rollen som aktivitetsarrangör. 2. En stödjande struktur på länsnivå för att underlätta samverkan och deltagande i Ett friskare Sverige finns i 18 av 21 län (länskontakter). - Det fanns länskontakter i alla 21 län/regioner av 16 länskontakter som fick ekonomiskt stöd har arrangerat informations- och nätverksträffar för tänkbara aktörer. - 4 av 10 av aktivitetsarrangörerna 11 har deltagit i en informations- och nätverksträff. - 5 av 10 av aktivitetsarrangörerna har fått e-postutskick med information. 11 Data från webbenkäten till aktivitetsarrangörer. Utskicket gjordes till alla unika aktivitetsarrangörer, cirka 1000 stycken. Svarsfrekvensen var 60 %.

52 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för Ett friskare Sverige - 7 av 10 aktivitetsarrangörer och 9 av 10 länskontakter, har använt någon del i kommunikationsstödet. Tabell 4. Översikt mål och måluppfyllelse 6.2. Kommunikationsmål för respektive prioriterade målgrupp Förutom uppdragets övergripande mål satte arbetsgruppen specifika mål för varje målgrupp. Vi har valt att dela in de målgruppsspecifika målen i aktivitetsmål för veckan och kunskapsmål för veckan. Vi har inte sett det som möjligt att sätta beteendemål inom detta uppdrag. För att få ett förändrat bestående beteende hos målgrupperna krävs ett mer långsiktigt kommunikationsarbete och insatser på flera nivåer. Aktivitetsmålen däremot är mätbara och redovisas nedan. Det fanns tyvärr inget utrymme budget- och resursmässigt för att göra en kännedomsmätning för symbolen eller annonserna och det går därför inte att redovisa någon måluppfyllelse på veta- och känna-målen. Däremot kan vi med hjälp av bland annat den statistik vi samlat kring aktiviteterna och informationswebbplatsen se resultat för göra-målen. Vi kan också med hjälp av dessa siffror dra vissa slutsatser av veta- och känna-målen, t.ex. att målgrupperna via våra kanaler fått kunskap om vad Ett friskare Sverige syftar till. Förmodligen kände de också en viss nyfikenhet eftersom de valde att delta, alternativt valde att besöka webbplatsen Prioriterade målgrupper Barn 1 12 år (och deras föräldrar) Aktivitetsmål Måluppfyllelse Kunskapsmål Måluppfyllelse Att det under veckan arrangeras totalt minst 1000 aktiviteter. Att minst 18 av 21 län arrangerar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. Att det finns en Totalt 2956 aktiviteter arrangerades under veckan. Målet 1000 aktiviteter sattes utifrån att ca 700 aktiviteter anmäldes under förra uppdraget. Målet uppfylldes med råge detta år. 19 av 21 län har haft aktiviteter riktade till denna målgrupp. Målet uppfylldes alltså. I 18 län fanns kommunen med som arrangör vilket Veta: Att Ett Friskare Sverige syftar till att öka uppmärksamheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Exponeringsmätninge n av annonseringen visade tyvärr en stor underleverans på webbplatsen familjeliv.se, vilket också gjorde att vi fick låga siffror för klickfrekvensen på

53 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E spridning mellan aktörerna i varje län, i denna målgrupp att både kommuner, landsting/regioner och ideella sektorn finns representerade i hälften av länen. är naturligt eftersom förskola/skola är målgruppens främsta arena. Landstinget och ideella sektorn fanns representerade i 7 respektive 10 län. Enbart fyra län uppfyllde målet att både kommun, landsting och ideella sektorn fanns med som arrangör. Så målet om hela bredden i representationen i hälften av länen uppfylldes därmed inte. Känna: Nyfikenhet Göra: Besöka webbplatsen ige.nu och skaffa mer information. våra annonser på denna webbplats. Däremot nåddes många i målgruppen via bredare webbplatser som Webbtraffic tillhandahåller, se ytterligare förklaringar under rubriken bannerannonsering i kapitel 5.5. Tonåringar år (och deras föräldrar) Att minst 18 av 21 län arrangerar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. Att det finns en spridning mellan aktörerna i varje län, i denna målgrupp att både kommuner och ideella sektorn finns representerade i hälften av länen. Äldre 65+ Att minst 18 av 21 län anordnar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. Att det finns en 19 av 21 län har haft aktiviteter riktade till denna målgrupp. Målet uppfylldes alltså. Även här är kommunerna den mest representerade aktören, i 17 län. Ideella sektorn fanns med i 9 av länen och landstinget i 6 län. Åtta län uppfyllde målet att både kommun och ideella sektorn fanns med som arrangör. Något bättre än i målgruppen yngre barn, men målet uppnåddes inte fullt ut. 19 av 21 län har haft aktiviteter riktade till denna målgrupp. Målet uppfylldes alltså. Kommun och ideell sektor är väl representerade Veta: Att Ett friskare Sverige syftar till att öka uppmärksamheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Känna: Nyfikenhet. Göra: Besöka webbplatsen ige.nu och skaffa mer information. Veta: Att Ett friskare Sverige syftar till att öka uppmärksamheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Här gäller samma fakta som ovan. Däremot nåddes även här många i målgruppen via bredare webbplatser som aftonbladet.se och andra webbplatser via Webbtraffic, se ytterligare förklaringar under rubriken bannerannonsering i kapitel 5.5. Här visade exponeringarna och klickfrekvensmätning en även detta år bra siffror från Facebook. Vi hade en klickfrekvens på 0,13 % på annonserna på

54 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E spridning mellan aktörerna i varje län, i denna målgrupp att både kommuner och ideella sektorn finns representerade i hälften av länen. med 16 respektive 14 län. Inom denna målgrupp är även privata sektorn en betydande aktör då de finns med som arrangörer i 9 län. Landstinget finns med i 8 län. Målet uppfylldes alltså. Känna: Nyfikenhet. Göra: Besöka webbplatsen ige.nu och skaffa mer information. Facebook, vilket är ett fullt godkänt värde. Personer med intellektuell funktionsned sättning (och deras anhöriga) Övriga befolkningsg rupper Att minst 18 av 21 län anordnar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. Att det finns en spridning mellan aktörerna i varje län, i denna målgrupp att både kommuner, t.ex. gruppboenden, särskolor, och ideella sektorn finns representerade i hälften av länen. Att minst 18 av 21 län anordnar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. 11 län uppfyllde målet att både kommun och ideella sektorn fanns med som arrangör. Målet uppfylldes alltså. 17 av 21 län har haft aktiviteter riktade till denna målgrupp. Målet uppnåddes alltså inte fullt ut. I 13 län fanns kommunen med som arrangör. Landstinget var representerat i 8 län och ideella sektorn i 6 län. 3 län uppfyllde målet att både kommun och ideella sektorn fanns med som arrangör. Målet om bredd bland arrangörerna uppnåddes alltså inte fullt ut. Bland övriga befolkningsgrupper är allmänheten den största målgruppen och de fanns med i alla 21 länen. En övrig målgrupp finns också där framförallt personal och patienter ingår. 16 län hade aktiviteter som riktade sig till dem. Målet får därmed ses som uppnått. Alla aktörstyper riktade sig till Veta: Att Ett friskare Sverige handlar om att äta rätt och röra på sig och att det har betydelse för hur man mår Känna: Nyfikenhet. Göra: Besöka webbplatsen ige.nu och skaffa mer information. Veta: Att Ett Friskare Sverige syftar till att öka uppmärksamheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Känna: Nyfikenhet Göra: Besöka webbplatsen ige.nu och skaffa mer information I denna målgrupp var klickfrekvensen särskilt hög på den specialinriktade webbplatsen foraldrakraft.se (0,35 % från toppbannern på deras startsida). Denna grupp nåddes i bannerannonseringen via breda webbplatser som t.ex. aftonbladet.se, blocket.se och andra webbplatser i Webtraffics nätverk. Mätningen visade en klickfrekvens på 0,05 %, vilket är något över det normala i detta nätverk.

55 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E allmänheten som målgrupp. Kommunerna och landstingen är de som var mest representerade inom målgruppen Övrigt. Tabell 5. Sammanfattning av kommunikationsmål och måluppfyllelse

56 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Mål kopplat till medieaktiviteter Alla de mål som sattes kopplat till medieaktiviteter har uppnåtts helt eller delvis, utom ett. Tabell 6 nedan illustrerar måluppfyllelsen för respektive mål. Mål Måluppfyllelse Måluppfyllelse 1. Att under veckan få två nationella debattartiklar publicerade, varav en i någon av de stora dagstidningarna. 2. Att minst 10 länskontakter använder sig av våra debattartikelmallar och får egna debattartiklar publicerade lokalt och regionalt. 3. Att våra sammanlagda prinsatser inför och under veckan genererar minst 800 medieträffar (målet 2010 var 250 medieträffar, så vi siktade betydligt högre i 2011 års uppdrag). 4. Att TT uppmärksammar och publicerar minst ett av våra pressmeddelanden under veckan. En debattartikel publicerades i Uppsala Nya Tidning (UNT) den 13 maj. Ytterligare en var planerad, men denna blev tyvärr inte klar i tid. Elva länskontakter uppger att de använt debattmallarna men bara fem län fick dem publicerade. Totalt 965 medieträffar under vecka 17 20, största delen till följd av Folkhälsoinstitutets egna pressmeddelanden. T.ex. genererade pressmeddelandet den 9 maj, Var sjunde har en stillasittande fritid, 137 artiklar. TT lyfte upp alla tre rapporterna och de pressmeddelanden som publicerades under veckan med anledning av Ett friskare Sverige. Delvis Delvis Ja Ja 5. Att få publicitet i minst ett av riksteves nyhetsprogram under veckan, antingen med socialministern eller med Folkhälsoinstitutets GD som talesperson. 6. Att under veckan ha minst en gäst i någon av riksteves tvsoffor ; livsstilsprogram, samhällsprogram eller fördjupade nyhetsprogram. 7. Att inför och under veckan utveckla sociala medier som kanal för aktörer och andra intresserade t.ex. genom den Den av TT:s artiklar som fick mest publicitet och spreds i många webbtidningar var den som handlade om socioekonomiska orsaker till hur mycket barn rör sig, Rika barn rör sig mer, den 11 maj. Sammanlagt gav den 81 artiklar. Invigningen av Ett friskare Sverige den 9 maj direktsändes av TV4 Nyhetsmorgon i ett 8 minuter långt inslag. Göran Hägglund, Sarah Wamala och H.K.H. Prins Daniel deltog. Några personer var tillfrågade och stod standby för att medverka men vi fick ingen tid hos mediekanalerna. Oberoende av Folkhälsoinstitutet deltog dock forskarna Mai-Lis Hellénius och Yvonne Lin i Gomorron Sverige den 11 maj och pratade om hälsa och rörelse. Ett friskare Sveriges fan-sida på Facebook har i dagsläget 743 vänner. Den 24 maj, två veckor efter uppmärksamhetsveckan Ja Nej Ja

57 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E befintliga fansidan på Facebook med målet minst 300 fans. hade fansidan haft 849 aktiva användare den senaste månaden.19 logginlägg eller kommentarer hade gjorts den senaste veckan. 8. Att få minst 5 bloggare att skriva om Ett friskare Sverige inför eller under uppmärksamhetsveckan. 9. Att få nationell publicitet för en aktivitet/arrangemang tillsammans med Hovet och departementet. På sidan har information om projektet lagts upp löpande, vi har länkat till våra pressmeddelanden och flödet på sidan har även synts på informationswebbplatsens startsida. Arrangörer och intresserade har också kunnat lägga upp egna länkar och inlägg. Under perioden 1 april till 21 maj förekom sökordet ett friskare Sverige i 36 blogginlägg på 30 olika bloggar. Vid invigningen den 9 maj deltog både socialminister Göran Hägglund och H.K.H. Prins Daniel. Invigningen bevakades av TV4 och gav bl.a. ett 8 min långt tv-inslag. Ja Ja H.K.H. Prins Daniel besökte även Folkhälsoinstitutet i Östersund 11 maj och deltog i en aktivitet riktad till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Arrangemanget bevakades av lokal och regional media och gav både tidnings-, tv- och radioinslag. Tabell 6. Översikt mål kopplat till medieaktiviteter och måluppfyllelse

58 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Analys av resultatet och lärdomar inför framtiden Nedan analyseras delar av det resultat som redovisats i kapitel 5 och 6, kopplat till de fyra utmaningar som identifierades 2010 och som legat till grund för upplägget och genomförandet av 2011 års uppdrag. Dessa var: sociala skillnader och grupper svåra att nå, samverkan med privata aktörer och ideella organisationer på riksnivå, långsiktigt arbete samt rätt stöd och hjälp. Redovisningen är uppdelad i fem områden som presenteras som lärdomar inför framtiden Länskontakterna en framgångsfaktor? Länskontakterna för Ett friskare Sverige kan i stort anses ha varit en framgångsfaktor i arbetet med Ett friskare Sverige För det första, deras roll i länen har troligtvis varit en förklaring till det engagemang som skapats och de aktiviteter som har arrangerats en tredubbling från föregående år. Förutsättningarna för länskontakterna, liksom antalet arrangerade aktiviteter, har varit mycket varierande. I de län där personella och ekonomiska resurser satsades syns genomslag både i antal medieträffar samt antal arrangerade aktiviteter. För det andra hade länskontakterna en hög kompetens inom området. Personerna som utsågs till länskontakter hade både relevant utbildning och mångårig erfarenhet inom folkhälsoarbete, samt ofta inom sakområdena matvanor och fysisk aktivitet. Detta möjliggjorde att de kunde ta sig an uppdraget direkt och på ett professionellt sätt. Det tredje, att lyfta in uppmärksamhetsveckan i en redan befintlig struktur ökar möjligheten att effekterna av veckan lever kvar och sår frön till ett mer långsiktigt arbete kring frågorna. Nya samverkansmöjligheter uppgavs också som den främsta effekten/resultatet av arbetet med Ett friskare Sverige Länskontakternas tillhörighet till landsting/region eller annan länsövergripande organisation gör att de många gånger har ett befintligt nätverk och kommunikationsvägar att jobba ut ifrån, som underlättar spridningen av uppdraget. I förlängningen har detta även inneburit ett effektivt sätt för Folkhälsoinstitutet att kommunicera med aktivitetsarrangörerna. Dock är det värt att notera att det finns ett glapp mellan hur flera av aktivitets-arrangörerna upplevde funktionen med länskontakter och hur Folkhälsoinstitutet, som nationell samordnare har upplevt rollen. Institutet ser en tydlig och reell ökning i antalet aktiviteter, större mediegenomslag, både nationellt och lokalt, samt en större möjlighet att erbjuda aktörer efterfrågat och behovsanpassat

59 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E material. Aktivitetsarrangörerna önskar mer samordning av aktiviteterna och mer stöd kring marknadsföring från länskontakterna. Sammanfattningsvis visar detta på behovet av att tydliggöra länskontaktens roll och ansvar utifrån befintliga förutsättningar, inom ramen för Ett friskare Sverige. Det ger också en indikation på aktörers vilja att hitta en långsiktig fungerande struktur, för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet i stort. Årets omgång av Ett friskare Sverige har gett oss värdefull kunskap att bygga vidare på i framtiden. Arbetet med funktionen länskontakter kan ses som ett tydligt steg i att överbrygga de utmaningar som identifierades efter Ett friskare Sverige 2010 om långsiktigt arbete, sociala skillnader i hälsa och rätt stöd och hjälp. Erfarenheter från andra folkhälsoområden Den folkhälsopolitiska rapporten 2010 visade att positiva resultat har uppnåtts under de senaste åren när det gäller utvecklingen av vissa faktorer som påverkar hälsan. Det gäller främst områden där regeringen har haft en tydlig inriktning för arbetet, tilldelat relativt stora ekonomiska och personella resurser samt satsat på att inrätta samordningsfunktioner, så kallade ANDT-samordnare. Det förebyggande arbetet mot skadligt alkoholbruk och tobaksbruk är två sådana exempel (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Med erfarenheter från tobak- och alkoholområdet skulle en länsövergripande funktion i så fall möjliggöra en tydlig länk mellan nationell nivå och regional/lokal nivå och vara en motor i utvecklings- och förändringsarbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i stort. Funktion skulle vara av strategisk karaktär med ansvar för utformningen av hur det hälsofrämjande arbetet kring matvanor och fysisk aktivitet ska bedrivas inom respektive län.

60 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Ökad kunskap om hur man kan nå de grupper som har störst behov behövs Den här typen av åtgärd är begränsad när det gäller att nå de grupper som har mest ohälsa och störst behov av stöd. Studier kring hälsokommunikation visar att det främst är de välutbildade, redan informerade grupperna som tar till sig av informationen (Gepkens & Gunning- Schepers, 1996; Michie, Jochelson, Markham, & Bridle, 2009). För att nå ut och minska skillnaderna i hälsa behövs oftast åtgärder på flera nivåer och i flera olika miljöer, liksom målgruppsanpassning av åtgärderna. Den forskning som finns på området framhåller generella åtgärder som ett sätt att minska skillnaderna i hälsa, men att de utformas med utgångspunkt från de grupper som har störst behov och som är svårast att nå (Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen, 2010). För Folkhälsoinstitutet och många aktörer har detta också varit den största utmaningen i arbetet med uppdraget även i år att nå syftet med att uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov samt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är också stöd i form av ökad kunskap kring hur man når dessa grupper som efterfrågas mest i webbenkäterna både bland länskontakter och aktivitetsarrangörer. Det tyder på att det finns en vilja och en ambition att arbeta med dessa frågor, men en osäkerhet i hur man ska gå tillväga hur de planerade aktiviteterna kan kompletteras och utvecklas för att främja jämlikhet i hälsa. De kunskapsunderlag som togs fram inför veckan och omfattningen av användningen av kommunikationsstödet och det material som erbjöds i uppdraget, tyder på att det är viktigt att stödja aktörerna med rätt typ av stöd och material. Bland aktivitetsarrangörerna uppger 7 av 10 att de har använt sig av materialet i den grafiska verktygslådan och nästan lika stor andel att det även var användbart i ganska stor eller stor utsträckning. Likaså har majoriteten av länskontakterna använt sig av checklistan för sociala skillnader i hälsa. Utöver kunskaps- och kommunikationsstöd efterfrågas möjligheten att söka ekonomiskt stöd från både aktivitetsarrangörer och länskontakter. Detta visar på behov av kompetensutvecklande åtgärder samt möjligheter samt stöd och hjälp med att undersöka och utveckla arbetssätt med syfte att minska skillnader i hälsa. Uppmärksamhetsveckan skulle med fördel kunna stötta mer inom detta område och ge möjlighet att prova arbetssätt, inom ramen för ett nytt uppdrag kring Ett friskare Sverige Till exempel hur man kan öka möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få relevant och tillgängligt stöd och kunskap kring mat, rörelse och hälsa. Detta arbete skulle även stämma väl överens med Folkhälsoinstitutets instruktion att ställa samman och sprida forskningsresultat till

61 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E kommuner, landsting och den ideella sektorn om effektiva metoder och strategier inom folkhälsoområdet, särskilt inom områdena barns och ungas uppväxtvillkor / / fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt stödja tillämpningen av dessa strategier och metoder (SFS 2009:267) Långsiktigt arbete en förutsättning för bättre vanor Precis som resultatet från 2010 års utvärdering, framkommer det tydligt i de båda webbenkäterna och i dialogen med de olika medverkande aktörerna, att man gärna ser uppmärksamhetsveckan som en del i ett större sammanhang att man vill arbeta långsiktigt, strukturerat och integrerat med frågor kring matvanor och fysisk aktivitet. Den mest prioriterade åtgärd som föreslogs i Folkhälsopolitisk rapporten 2010 inom målområde 10: matvanor och livsmedel, var att man skulle upprätta en nationell strategi kring matvanor och fysisk aktivitet och förebyggandet av övervikt och fetma. Syftet med en övergripande nationell strategi är att ge alla de aktörer som på olika sätt behöver medverka i arbetet förutsättningar att kraftsamla utifrån tydliga mål och roller. Samtidigt blir det ett underlag för prioriteringar av åtgärder. Forskning visar att en systematisk och övergripande ansats är det effektivaste sättet att vända befolkningens viktuppgång och främja goda vanor (Sacks, Swinburn, & Lawrence, 2008; J. Sallis, et al., 2008). Flera samhällssektorer behöver samverka för att skapa stödjande livsmiljöer och ge individer möjlighet att göra hälsosamma val. Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet kan främjas på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Både vår fysiska miljö och vår psykosociala miljö har betydelse. För att befolkningen ska få en bättre hälsa krävs alltså åtgärder på alla nivåer och i alla miljöer (J. Sallis, et al., 2008; J. F. Sallis & Glanz, 2009; Toft, et al., 2008; WHO, 2008). Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En del i detta är att samhället skapar hälsofrämjande livsmiljöer de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid som kan främja goda levnadsvanor, till exempel när det gäller fysisk aktivitet och matvanor Ekonomiska stimulansmedel för att ta tillvara på kraften inom den ideella sektorn Sverige har en lång tradition av ideella organisationer, och de ideella organisationerna har en viktig roll i det svenska samhället, vilket till exempel konstaterades i propositionen En förnyad

62 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110). Ideella organisationer stimulerar till och utför insatser som ökar enskilda medborgares förutsättningar för en god hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010). I årets uppmärksamhetsvecka var det en betydligt större andel ideella organisationer som medverkade, jämfört med Detta är positivt då denna arena har en viktig roll i främjandet av sociala aktiviteter och hälsa, samt många gånger stödjer grupper med särskilda behov. Men det finns mycket kvar att utveckla i samarbetet på nationell nivå, både när det gäller samarbete kring ett specifikt uppdrag som en uppmärksamhetsvecka och kring ideella sektorns roll i folkhälsoarbetet i stort. I de dialogmöten som genomfördes med riksrepresentanter från den ideella sektorn efterfrågades verksamhetsstöd för att kunna delta i den här typen av åtgärder, liksom tydlighet kring roller och förväntningar. Man menade att en förutsättning för att ideella organisationer ska kunna delta är att det finns möjlighet att söka ekonomiska bidrag, Det framkom också önskemål om regelbundna forum för dialog, på regeringsnivå och på myndighetsnivå och inte enbart kring särskilda uppdrag. Detta är tydligt kopplat till att tydliggöra roller och ansvar i arbetet för bättre hälsa och specifikt kring mat- och rörelsevanor, som exempelvis en nationell strategi skulle kunna klargöra. Liknande tankar har framförts tidigare i de dialogmöten som institutet haft med anledning av den Folkhälsopolitiska rapporten Då framkom bland annat att de ideella organisationerna önskade större tilltro från myndigheterna, ett mer långsiktigt verksamhetsstöd och mindre detaljreglerade verksamhetsbidrag Samverkan med näringslivet och berörda branschaktörer kan utvecklas mer En utmaning från föregående år och som kvarstår även efter genomförandet av 2011 års uppdrag, är att hitta forum och sätt att få med privata aktörer i arbetet med uppmärksamhetsveckan. Näringslivet och privata aktörer har en viktig roll i folkhälsoarbetet med att främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i stort, t.ex. genom att påverka utbud och tillgänglighet till hälsosam mat och hälsosamma måltider. Det var en betydligt större andel privata aktörer på lokal nivå som deltog som huvudarrangör eller i samverkan med andra aktörer i Ett friskare Sverige under 2011, i jämförelse med 2010 års uppdrag. Samtidigt anser många länskontakter att de inte i särskilt stor utsträckning har nått ut till privata aktörer regionalt och lokalt, att de saknat befintliga nätverk och strukturer i sitt ordinarie arbete för detta och att behovet av nationell stöttning i detta är stort. Detta tyder på att det finns ett intresse från flera håll, men att samverkansformer och informationskanalerna behöver utvecklas.

63 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Från nationell nivå kan Folkhälsoinstitutet i dialog med branschorganisationer till exempel utveckla färdiga förslag på aktiviteter för branschorganisationerna och deras medlemmar att ta ställning till samt sprida länskontakternas kontaktuppgifter. Ett resultat av det nationella dialogmötet som genomfördes är att Blodomloppet och Ica var en del av Ett friskare Sverige i år. Detta kan i sin tur ha genererat möjlighet till samverkan på lokal nivå i de orter där loppet genomfördes. Kvalitetssäkring och opartiskhet För Folkhälsoinstitutet är privata aktörer en ny typ av samverkansparter, vilket har tydliggjort flera utmaningar i myndighetsrollen. Myndigheterna har krav på saklighet och opartiskhet enligt regeringsformen. För myndighetens trovärdighet är det viktigt att exempelvis informationsspridningen inte riktas på ett sådant sätt som gör att enskilda företag gynnas eller missgynnas på bekostnad av andra som producerar liknande varor och tjänster. Precis som föregående år, hanterade institutet detta genom att initialt kommunicera med branschorganisationer, vilka har en övergripande funktion. Detta gjorde att alla medlemmar fick samma möjlighet till medverkan. De särskilda kvalitetskriterier (beskrivna i kapitel 3.7) som togs fram under 2010 och som syftade till att säkerställa att de budskap som fördes fram inom ramen för Ett friskare Sverige hade vetenskapligt stöd, fungerade också som ett verktyg för länskontakterna i kommunikationen med de olika aktivitetsarrangörerna, liksom för institutet i kvalitetssäkringen av de aktiviteter som presenterades via webbplatsen.

64 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Slutsatser Det har varit framgångsrikt att knyta länskontakter till uppdraget och ha en stödjande struktur för medverkan på den lokala nivån. Denna struktur kan med fördel utvecklas i det löpande arbetet med målet att långsiktigt främja goda matvanor och fysisk aktivitet. För att nå de grupper i befolkningen som har mer ohälsa och särskilda behov krävs särskilda åtgärder, ett särskilt arbetssätt och anpassning av budskapen. Om denna typ av åtgärd kombineras med exempelvis en övergripande nationell strategi som samordnar inriktningen på arbetet med nationella mål och tydliggör olika aktörers roller och fördelning av ansvar där Ett friskare Sverige är en del ökar möjligheten till att även långsiktiga effekter på hälsan kan uppnås. Det finns ett stort intresse i media för frågor kring mat och fysisk aktivitet, vilket ökar förutsättningen för massmedial uppmärksamhet för den här typen av insats. Myndigheterna har också en viktig roll i att tillhandahålla opartisk och lättillgänglig hälsoinformation i den offentliga debatten, för att underlätta hälsosamma val för individen.

65 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Referenser AICR: World Cancer Research Fund. (2007). Food, nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective. Washington DC: AICR: World Cancer Research Fund / American Institute for Cancer Research. Edwards, P. (2004). No country mouse. Thirty years of effective marketing and health communications. Canadian Journal of Public Health 95(Supplement 2), s6 s13. FYSS. (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Gepkens, A., & Gunning-Schepers, J. (1996). Interventions to reduce socioeconomic health differences. A review of the international literature. Eur J Public Health, 6(3), Mente, A., de Koning, L., Shannon, H., & Anand, S. (2009). A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Archives of Internal Medicine, 169(7), Michie, S., Jochelson, K., Markham, W. A., & Bridle, C. (2009). Low-income groups and behaviour change interventions: a review of intervention content, effectiveness and theoretical frameworks. J Epidemiol Community Health, 63, NCFF, & Statens folkhälsoinstitut. (2011). Nu är goda råd...enkla! Ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden. Örebro och Östersund: Nationellt främjande för god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Örebro universitet och Statens folkhälsoinstitut. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Sacks, G., Swinburn, B., & Lawrence, M. A. (2008). A systematic policy approach to changing the food system and physical activity environments to prevent obesity. Australia and New Zealand Health Policy, 5(13). Sallis, J., Owen, N., & Fisher, E. (2008). Ecological models of health behavior. In K. Glanz, B. Rimer & K. Viswanath (Eds.), Health behavior and health education. Theory, research and practice (4 ed.). San Fransisco: Jossey-Bass. Sallis, J. F., & Glanz, K. (2009). Physical Activity and Food Environments. Solutions to the Obesity Epidemic. The Milbank Quarterly, 87(1), Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. R 2006:13. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. SFS 2009:267. Förordning med instruktion för Statens folkhälsoinstitut. Stockholm: Riksdagen. Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma. Stockholm: SBU. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens folkhälsa allas ansvar (No. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut, & Socialstyrelsen. (2010). Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. Östersund: Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen. Summerbell, C., Waters, E., Edmunds, L., Kelly, S., Brown, T., & Campbell, K. (2005). Interventions for preventing obesity in children: Cochrane Database of Systematic Reviews. Issue 3. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. Toft, U., Kristoffersen, L., Ladelund, S., Ovesen, L., Lau, C., & Borch-Johnsen, K. (2008). The impact of a population-based multi-factorial lifestyle intervention on changes in long-term dietary habits. Preventive Medicine, 47, WHO. (2008). Preventing chronic diseases. A vital investement. Geneva: World Health Organization. WHO. (2009). Interventions on diet and physical activity. What works: summary report. Geneva: World Health Organization.

66 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilagor Bilaga A: Länskontakter för Ett friskare Sverige 2011 Blekinge Thomas Gustafson, folkhälsostrateg, Landstinget Blekinge , Dalarna Susanne Pihiven, hälsopedagog, Landstinget Dalarna asp x Gotland Cora Juniwik, folkhälsoenheten, Gotlands kommun , Gävleborg Anitha Eriksson, hälsoutvecklare, Landstinget i Gävleborg Halland Rauni Hannula, Hallands Idrottsförbund , Jämtland Helene Olsson, folkhälsosamordnare, Folkhälsocentrum Jämtlands Läns Landsting , Jönköping Emelie Andersen, folkhälsoplanerare, Landstinget i Jönköpings län , Lena Hedin, folkhälsoplanerare, Landstinget i Jönköpings län , Kalmar Anna-Maria Norén, folkhälsoutvecklare, nutritionist, Folkhälsocentrum Landstinget i Kalmar län (kostfrågor) , Håkan Steiring, folkhälsoutvecklare, Landstinget i Kalmar län (fysisk aktivitet) , Kronoberg Gunilla Eriksson, FaR-samordnare, Landstinget Kronoberg Norrbotten Eva-Linnéa Eriksson, folkhälsostrateg, Kommunförbundet Norrbotten , Skåne Ann-Christine Lundqvist, folkhälsostrateg, Region Skåne Jenny Önnevik, folkhälsostrateg, Region Skåne Stockholm Jenny Sydhoff, folkhälsovetare, Karolinska Institutets folkhälsoakademi/karolinska Institutet Sörmland Djamila Jortikka, processledare, Hälsofrämjande landsting, Landstinget Sörmland Uppsala Carin Östling, folkhälsostrateg, Regionförbundet Uppsala län ,

67 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Värmland Birgitta Sjökvist, chef Friskvården i Värmland Västerbotten Lina Tjärnström, hälsoutvecklare, FoUU-staben, Västerbottens läns landsting , Västernorrland Iwona Jakobsson, folkhälsoplanerare, Landstinget Västernorrland , Västmanland Britt-Mari Westholm, hälsoplanerare, Kompetenscenter för hälsa, Landstinget Västmanland Västra Götaland Annika Nilsson-Green, utvecklingsledare, Folkhälsokommitténs kansli, VG-regionen , Örebro Marie Nybäck, nutritionist, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting , Östergötland AnneLie Johansson, folkhälsovetare och statistiker, Landstinget i Östergötland Caroline Sjödell, utredare, Landstinget i Östergötland

68 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga B: Pr-aktiviteter och pressmeddelanden De nationella pr-aktiviteterna inför Ett friskare Sverige inleddes redan i början av året med utskick av pressmeddelanden. De intensifierades sedan under vecka Nedan görs en genomgång av respektive nationell pr-aktivitet och dess mediegenomslag, liksom exempel från egeninitierade pr-aktiviteter från lokal och regional nivå. Övergripande nationella pr-aktiviteter , Blodomloppet blir en del av Ett friskare Sverige I slutet av januari släppte Statens folkhälsoinstitut ett pressmeddelande om att Blodomloppet och huvudsponsorn ICA ingått ett samarbete med Ett friskare Sverige. Blodomloppet är en motionstävling som genomförs på 14 platser i landet under perioden maj-augusti. Pressmeddelandet spreds inte så mycket i media (5 artiklar), däremot var det flera webbplatser som publicerade nyheten , Satsning på Ett friskare Sverige i maj I mitten på februari släpptes ett pressmeddelande om satsningen Ett friskare Sverige med fokus på att veckan genomförs, i syfte att få intresserade att uppmärksamma datumet, samt peppa för att anmäla sin medverkan. Rikspressmeddelandet hade Statens folkhälsoinstituts generaldirektör Sarah Wamala och projektledare Nina Åkeson som talespersoner, medan länspressmeddelandena hade länskontakterna för Ett friskare Sverige och Nina Åkeson som kontaktpersoner. Den regionala vinklingen var lyckosam då framförallt lokala/regionala media fångade upp nyheten och flera länskontakter blev både citerade och intervjuade. Under vecka 7 8 publicerades 33 artiklar till följd av pressmeddelandet. Se exempel här %E2%80%9Dett-friskare-sverige%E2%80%9D , Det ska vara enkelt att inspirera ungdomar till bättre hälsa Ett inspirationsmaterial om mat och rörelse i skolan, Nu är goda råd enkla! togs fram av Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) och Statens folkhälsoinstitut, som en del av Ett friskare Sverige och med fokus på målgruppen tonåringar. Tanken med materialet är att det ska kunna ge goda idéer och ny inspiration till hur man kan jobba för att stärka och vidareutveckla hälsa i skolan. Materialet skickades ut i vecka 11 till alla landets skolor åk 7 9 och gymnasieskolor och vänder sig både till pedagoger som har elever i åldrarna 13 till 19 år, och till eleverna själva. Ett pressmeddelande gick ut den 15 mars bl.a. till lärarmedia och annan relevant branschmedia.

69 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Nationella pr-aktiviteter, vecka , Intresset ökar för Ett friskare Sverige I inledningen av vecka 18 skickades ett rikspressmeddelande ut med siffror på antalet anmälda aktiviteter och arrangörer. Man kan nu se att intresset för Ett friskare Sverige börjar öka även i media , Aktiviteter i hela landet för Ett friskare Sverige Torsdagen den 5 maj gick anpassade pressmeddelanden ut till alla län med exempel på aktiviteter som arrangerades. Länskontakterna hade fått tillfälle att lämna in förslag på guldkorn att lyfta lite extra och arbetsgruppen försökte leta fram aktiviteter som riktade sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning eller på annat sätt lyfte sociala skillnader i hälsa. I dessa pressmeddelanden var också länskontakterna talespersoner. Under hela vecka 18 inför uppmärksamhetsveckan publicerades 179 artiklar. De flesta av dessa tillkom till följd av dessa pressmeddelanden men vi kan se att media ofta hittat den lokala vinklingen och tagit exempel på aktiviteter från webbplatsen Bilaga, figur 1. Exempel ur Dala-Demokraten, , Startskott för Ett friskare Sverige (inbjudan till invigningen) Under torsdagen gick både Statens folkhälsoinstitut och Socialdepartementet ut med pressmeddelande om att H.K.H. Prins Daniel, socialminister Göran Hägglund och

70 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E generaldirektör Sarah Wamala inviger Ett friskare Sverige-veckan på Råbyskolan i Upplands-Bro på måndag 9 maj. Nationella pr-aktiviteter, vecka 19 Måndag 9 maj: Invigning av Ett friskare Sverige i Upplands-Bro med Prins Daniel, Göran Hägglund och Sarah Wamala Den officiella invigningen av Ett friskare Sverige skedde på Råbyskolan i Upplands-Bro av H.K.H. Prins Daniel, socialminister Göran Hägglund och generaldirektör Sarah Wamala. Projektledare Nina Åkeson och avdelningschef Pia Lindeskog deltog också. TV4 Nyhetsmorgon direktsände invigningen i ett 8 minuter långt inslag. Invigningen gav 19 medieträffar, däribland Metro, Expressen och Kristdemokraten. Bilaga, figur 1. Artikel från Expressen, Se inslaget i Nyhetsmorgon här: far_prins_daniel&videoid=

71 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E , Var sjunde har en stillasittande fritid Under måndagen släpptes också rapporten Stillasittande fritid i Sverige. Utdrag från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, över läns och kommundata som tagits fram av Statens folkhälsoinstitut. I samband med detta släpptes riks-, läns- och kommunvisa pressmeddelanden innehållande lokala siffror kring stillasittande fritid. Talespersoner var avdelningschef Pia Lindeskog eller länskontakten för Ett friskare Sverige. Nyheten gav 137 artiklar mellan 6 maj och 29 maj, de flesta publicerade under måndagen och tisdagen. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) tog upp nyheten men den artikeln har inte gett så stor spin-off i lokaltidningarna, däremot var det mycket tacksamt för lokalmedia att hämta data för sitt eget län eller kommun och göra en lokal vinkling. Fördelningen mellan mediekanalerna var 76 artiklar för tryckt press och 62 artiklar för webb/radio/tv. Bilaga, figur 2. Exempel från Falu Kuriren, Tisdag 10 maj: Move for Health Day många svenskar vill röra sig mer Under Ett friskare Sverige-veckan uppmärksammade Statens folkhälsoinstitut Move for Health Day med att skicka ut ett pressmeddelande. Det är Världshälsoorganisationen, WHO, som uppmuntrar till rörelse över hela världen den 10 maj. Publiciteten kring detta uteblev då enbart Ölandsbladet skrev om dagen. Onsdag 11 maj: Barn i resursstarka familjer rör sig mer och tränar oftare Onsdag den 11 maj var den dag som publiciteten runt Ett friskare Sverige var som störst, totalt 134 artiklar. Anledningen till det stora genomslaget var framförallt det pressmeddelande som skickades ut om skolbarns hälsovanor och som fokuserade på

72 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E betydelsen av föräldrarnas socioekonomiska ställning för hur mycket barn rör på sig. TT tog upp nyheten i en notis som spred sig i de flesta webbtidningarna. Nyheten gav totalt 81 träffar mellan 11 maj och 29 maj, varav 61 publicerades 11/5. Fördelningen mellan mediekällorna var 23 artiklar i tryckt press och 58 artiklar i webb/radio/tv. Bilaga, figur 3. Örnsköldsviks Allehanda, , Prins Daniel besöker Statens folkhälsoinstitut i Östersund Under onsdagen besökte Prins Daniel Östersund. Han var inbjuden till Statens folkhälsoinstitut med anledning av Ett friskare Sverige, men var även intresserad av att veta mer om hur Sverige arbetar med folkhälsofrågor i stort. Under förmiddagen deltog han i ett internt seminarium med företrädare för Socialdepartementet, medarbetare vid institutet och landshövdingen Britt Bohlin. Därefter deltog prinsen i en aktivitet inom ramen för Ett friskare Sverige. Aktiviteten, ett prova-på pass zumba och enkeljympa på Campus, riktade sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och genomfördes tillsammans med Östersunds kommun, Folkhälsocentrum Jämtlands läns landsting och Friskis & Svettis i Östersund. Detta var ett tillfälle att uppmärksamma hälsan bland personer med intellektuell funktionsnedsättning lite extra. Evenemanget gav mycket publicitet lokalt i Jämtland, framförallt i radio och TV. Totalt publicerades 41 artiklar/inslag under perioden 2 maj 29maj, varav tryckt press 13 stycken, webb 12 stycken och radio/tv 16 stycken.

73 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga, figur 4. Östersunds Posten, Ett exempel på radioinslag i Sveriges Radio Jämtland är en 10 minuter lång intervju med länskontakten i Jämtlands län Helene Olsson som berättar om Ett friskare Sverige. Torsdag 12 maj: Nio av tio äter för lite frukt och grönt På torsdagen släpptes rapporten Frukt- och grönsakskonsumtionen i Sverige. Utdrag från den nationella folkhälsoenkäten över läns och kommundata som tagits fram av Statens folkhälsoinstitut. Samtidigt skickades pressmeddelanden innehållande lokala siffror kring frukt- och grönsakskonsumtionen ut, på läns- och kommunnivå. Talespersoner var länskontakterna för Ett friskare Sverige och avdelningschef Pia Lindeskog. Mellan perioden 12 maj och 29 maj publicerades totalt 129 artiklar som följd av pressmeddelandet, varav de flesta under torsdagen (53 stycken) och fredagen (45 stycken). På samma sätt som rapporten om stillasittande fritid på måndagen var publiciteten störst i lokala media och med fokus på frukt- och grönsakskonsumtionen i den egna och i omgivande kommuner. TT plockade även upp denna rapport men fick inte så stor spridning (17 stycken). Fördelningen per mediekanal var 68 stycken för tryckt press och 67 stycken för webb/radio/tv.

74 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga, figur 5. Exempel från GT, Torsdag 12 maj: Forskare föreläser - seminarium i Stockholm om hälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta seminarium arrangerades av CARPE och Habilitering & Hälsa tillsammans med Statens folkhälsoinstitut. De forskare som deltog var Öie Umb-Carlsson, forskare och gästlektor vid Uppsala universitet samt handledare vid FoU Sörmland, Eva Flygare- Wallén, barnsjuksköterska och doktorand i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet och Mälardalens högskola, Helena Bergström, leg. arbetsterapeut och folkhälsovetare, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, projektledare för forskningsprojektet hälsofrämjande gruppbostad, Päivi Adolfsson, fil.dr. vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala Universitet. I panelen deltog även Nina Åkeson, projektledare för Ett friskare Sverige, Statens folkhälsoinstitut. Moderator var Britta Högberg, fil.dr., forskningsledare Habilitering och Hälsa. Ett gemensamt pressmeddelande och inbjudan skickades ut den 14 april. Två artiklar i media publicerades, en artikel i tidningen Vårdfokus webbversion där Eva Flygare Wallén berättar om sin forskning och sitt arbete med gymnasiesärskolan. Det publicerades även en artikel i tidningen Allt om hjälpmedel den 10 juni som rapporterade från seminariet (http://www.hi.se/sv-se/publicerat/-/studiecirklar-forhalsans-skull/). Fredag 13 maj: Uppmärksamma hälsan bland personer med intellektuell funktionsnedsättning debattartikel

75 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E I samband med uppmärksamhetsveckan publicerades en debattartikel i Uppsala Nya Tidning (UNT) för att ytterligare uppmärksamma hälsan bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den var undertecknad av Sarah Wamala, generaldirektör Statens folkhälsoinstitut, Eva Flygare Wallén, Karolinska Institutet och Mälardalens Högskola, Helena Bergström, Karolinska Institutet och Carl Älfvåg, generaldirektör Handisam. Artikeln fick ingen ytterligare spridning i media. Bilaga, figur 6. Debattartikel i UNT Måndag 16 maj: aktiviteter för Ett friskare Sverige På måndagen efter uppmärksamhetsveckans slut skickade Folkhälsoinstitutet ut ett pressmeddelande med en kort sammanfattning av veckan och uppmaning att fortsätta arbetet för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Pressmeddelandet gav ingen publicitet i media. Debattmallar

76 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E För att stödja de lokala och regionala arrangörerna att uppmärksamma Ett friskare Sverige skickade Statens Folkhälsoinstitut ut debattartikelmallar via länskontakterna. Det fanns fem olika mallar för debattartiklar och en kortare variant i form av en insändare. Den övergripande mallen och insändaren hade fokus på vad kommun och landsting kan göra för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. De andra fyra mallarna riktade in sig på de fyra målgrupperna för Ett friskare Sverige: barn 0 12 år, ungdomar år, personer 65 + samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi uppmanade länskontakterna att låta flera företrädare, exempelvis från landsting, kommun, föreningsliv och privata företag underteckna artikeln. De var fria att skriva om och anpassa texten som de ville utifrån lokala förhållanden. En sökning på några meningar som fanns med i alla mallarna gav 14 träffar under vecka De flesta är publicerade i både i den tryckta tidningen och i webbversionen. Fem län (Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Västerbotten och Uppsala) använde den övergripande mallen och ett län (Västernorrland) använde mallen för målgruppen barn och ungdomar. Jämtlands län hade lyckats få 7 personer och ett företagarnätverk att skriva under debattartikeln och de andra hade mellan 1-7 underskrifter. I den webbenkät som skickades till alla länskontakter uppger 11st att de använt den övergripande debattmallen men alla har inte fått dem publicerade. Bilaga, figur 7. Debattartikel utifrån den övergripande mallen i Länstidningen,

77 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga, figur 8. Debattartikel utifrån mall barn och ungdomar Tidningen Ångermanland, Sociala skillnader i hälsa En strategi i handlingsplanen för pr-aktiviteterna var att lyfta upp aktiviteter kring sociala skillnader i hälsa och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta gjordes bl.a. genom forskarseminariet i Stockholm 12 maj och debattartikeln i UNT om hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Aktiviteten i samband med H.K.K. prins Daniels besök i Östersund riktade sig även den till denna målgrupp. Vi letade även efter denna typ av aktiviteter att lyfta när vi tog fram pressmeddelandet Aktiviteter i hela landet för Ett friskare Sverige. Nedan finns några exempel på artiklar som fokuserat på sociala skillnader i hälsa: En dans med prinsen Lotta Bromé i P4 Extra intervjuar Emma Roos som är intellektuellt funktionshindrad och leder egna jympapass. Gratis gympa i hela länet P4 Gävleborg. Behrokh Honarmand är folkhälsoutvecklare i Sandvikens kommun och berättar om en föreläsning som framförallt ska inspirera personer med utländsk bakgrund att hitta en träningsform som passar.

78 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E De hoppas på ett friskare Blekinge utan hälsoklyftor Folkhälsostrateg och länskontakt Thomas Gustafson med kolleger marknadsför Ett friskare Blekinge som särskilt fokuserar på sociala skillnader i hälsa. De berättar bl.a. om aktiviteter för barn med funktionshinder, Festival Spezial, och om en fotbollsturnering för ungdomar i invandrartäta områden. Bilaga, figur 9. Artikel från Blekinge läns tidning, Externa pressmeddelanden och debattartiklar Inför och under uppmärksamhetsveckan släpptes många egeninitierade pressmeddelanden och debattartiklar lokalt och regionalt över landet. Det var framförallt kommuner, landsting och regioner som var avsändare. Cirka 25 pressmeddelanden från externa aktörer skickades ut veckan före och under vecka 19. Dessutom publicerade många landsting pressmeddelanden på sin webbplats. Här är några exempel:

79 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga, figur 10. Debattartikel Värmlands Folkblad, Skåne lyfter Region Skåne har en egen regional satsning som pågår mellan , Skåne lyfter för sundare vanor, som arrangerades mellan 6 14 maj som en del av Ett friskare Sverige. En separat sökning på Skåne lyfter (och varianter därav) gav 53 medieträffar från årsskiftet t.o.m. 29 maj (71 stycken 2010). kane-lyfter/ Bilaga, figur 12. Symbolen för Skåne lyfter

80 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga C: Metod för medieanalysen Statistiken och diagrammen i medieanalysen är hämtade från Retrievers 12 mediebevakningsverktyg. Mediegenomslaget redovisar därför antalet artiklar utifrån deras källista. Vissa siffror kan därför vara missvisande. T.ex. stämmer inte antalet pressklipp för Jönköpings län eftersom deras största dagstidning Jönköpings Posten inte finns med i Retriever källista. Söksträng "ett friskare sverige" OR (uppmärksamhetsveck* AND "fysisk aktivitet") OR "skåne lyfter" OR (folkhälsoinst* AND hälsoveck*) OR "pia lindeskog" OR "nina åkeson" OR "ett friskare blekinge" OR OR (folkhälsodagar* AND gotland) OR (folkhälsoinst* AND resursstarka) OR "föräldrars lön avgör hur barn tränar" OR "nio av tio äter för lite frukt och grönt" OR (folkhälsoinst* AND "frukt och grönt") OR (folkhälsoinst* AND "frukt och grönsaker") Utökad söksträng "ett friskare sverige" OR (uppmärksamhetsveck* AND "fysisk aktivitet") OR "skåne lyfter" OR (hälsoveck* AND (folkhälsoinst* OR fysisk OR "v.19" OR "vecka 19")) OR "pia lindeskog" OR "nina åkeson" OR "ett friskare blekinge" OR "ett friskare kalmar" OR OR (folkhälsodagar* AND (gotl* OR juniwik)) OR "stillasittande fritid" OR (folkhälsoinst* AND (fritid* AND stillasitt*)) OR "resursstarka familjer" OR (folkhälsoinst* AND resursstarka) OR "föräldrars lön avgör hur barn tränar" OR "rika barn tränar mer" OR "nio av tio äter för lite frukt och grönt" OR (folkhälsoinst* AND "frukt och grönt") OR (folkhälsoinst* AND "frukt och grönsaker") OR (("ett friskare sverige" OR "prins daniel") AND ("upplands bro" OR råbyskol* OR zumba*)). 12 Sök- och analysverktyg för bl.a. mediebevakning.

81 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga D. Utvärdering av regeringsuppdraget Ett friskare Sverige Syfte Syftet med utvärderingen var att: Ge en överblick av de aktiviteter som genomförts inom ramen för Ett friskare Sverige, samt de som särskilt riktat sig till barn, unga, äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Se över uppfyllelse av mål och syfte. Ge underlag till regeringen för beslut om fortsatt arbete med Ett friskare Sverige. Metod Utvärderingen bestod av två webbenkäter: en till arrangörer och en till länskontakterna. Alla arrangörer uppmuntrades att anmäla sina planerade aktiviteter och sin medverkan, via webbformuläret på informationswebbplatsen Uppgifterna från denna registrering har legat till grund för webbenkäterna. Grunden till webbenkäten har utarbetats av Folkhälsoinstitutet, med hjälp av undersökningsföretaget Questback. Folkhälsoinstitutet har ansvarat för datainsamlingen genom webbverktyg Questback. Resultatet är bearbetat och sammanställt av Folkhälsoinstitutet. Webbenkäten till aktivitetsarrangörerna bestod av ett 30-tal frågor. Enkäten som gick ut till länskontakterna innehöll cirka 60 frågor, indelade i fyra områden: Din roll som länskontakt; Kommunikation och budskap, aktiviteter; Långsiktigt arbete; samt Folkhälsoinstitutets roll. Länskontakterna hade även fått en mall innan med frågeområdena, som ett underlag för de uppgifter som vi önskade svar på i det nationella utvärderingsarbetet. Svarsfrekvens Webbenkäten till arrangörer skickades ut till 986 unika e-postadresser. Totalt inkom 593 bearbetade svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60 %. Webbenkäten till länskontakterna hade en svarsfrekvens på 100 %. Alla länskontakter (totalt 24 personer) vid 21 organisationer fick varsin enkät.

82 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bortfallsanalys Eftersom undersökningen till både länskontakter och aktivitetsarrangörer i praktiken kan sägas vara en totalundersökning så är de inte behäftad med statistiska felmarginaler. Osäkerheten i resultatet beror i princip på bortfallet. Det fanns inget bortfall bland länskontakterna. När det gäller aktivitetsarrangörerna är kommunerna och landsting överrepresenterade bland de svarande, medan framförallt idéburna och ideella organisationer och privata aktörer/företag är överrepresenterade i bortfallsgruppen. Med utgångspunkt från verksamhetsinriktning handlar det om tämligen små skillnader mellan svarandegruppen och bortfallsgruppen. Störst påverkan på totalresultatet uppstår utifrån de skillnader som finns utifrån övergripande verksamhet, där framförallt kommunerna genom sin överrepresentation ger en viss påverkan på totalresultatet. Sammantaget är påverkanseffekterna för merparten av frågorna tämligen begränsade.

83 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga E. Nedladdningar och beställningar av material Material Nedladdningar (antal) Beställningar, tryck (antal) Grafiska verktygslådan Vykort (det fanns 6 olika motiv att välja på) Affischer (det fanns 7 olika motiv att välja på) Från 309 till 595 nedladdningar, medel 403. Grafiska manualen 805 Symbol 558 Affischmall A2 554 Handlingsplan för pr 403 Symbol och hjärta med 341 informationstext Banner 261 Annonssignatur 248 E-postsignatur 198 Brevmall 168 Affischmall A3 125 Typografianvisning för affisch med dekor och budskap 101 Affisch med signatur A3 93 Typografianvisningar 70 för affisch med signatur Affisch med signatur A2 59 Webb-banner 980x Webb-banner 480x Annonssignatur, vit text grön botten Kunskapsunderlag Inspirationsmaterialet för skolan Nu är goda råd enkla! Säljblad för inspirationsmaterialet Nu är goda råd enkla! Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tvtittande och datoranvändning. Informationsblad för Ett friskare Sverige

84 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Stillasittande fritid i Sverige Presentationsmaterial för Ett friskare Sverige Frukt- och grönsakskonsumtion i Sverige Checklista för sociala skillnader Bilaga, tabell 1. Beställningar och nedladdningar av den grafiska verktygslådan och kunskapsunderlag, under perioden 1 januari till 17 juli 2011.

85 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E Bilaga F: Checklista, sociala skillnader i hälsa

86 S L U T R E D O V I S N I N G E T T F R I S K A R E S V E R I G E

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 9 15 maj, 2011. Häng på! www.fhi.se/ettfriskaresverige

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 9 15 maj, 2011. Häng på! www.fhi.se/ettfriskaresverige Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 9 15 maj, 2011. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige under vecka

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Februari 2013 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Om projektet Biltvätt på gatan... 3 3. Utvärdering... 4 4. Framtida informationskampanjer... 6

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Varför en gemensam kommunikationssatsning?

Varför en gemensam kommunikationssatsning? 2013-05-24 Varför en gemensam kommunikationssatsning? Internt Vi gör gemensam sak - tillsammans får vi större genomslagskraft. Externt Lyfta kunskap och förflytta attityder hos allmänheten tillsammans

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Kommunikationsplan 1(5)

Kommunikationsplan 1(5) Datum 2014-09-19 1(5) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Stockholm 2014-11-01 Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kommunikationspolicy. Eskilstuna Marknadsföring

Kommunikationspolicy. Eskilstuna Marknadsföring Kommunikationspolicy Eskilstuna Marknadsföring Kommunikation är allt vi gör, från hur vi svarar i telefon till vilka kanaler vi väljer. Personliga möten, trycksaker, PR-arbete och snabba sociala medier

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE

FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE : 2 (9) 3 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH SYFTE... 4 2 METOD... 4 3 RESULTAT... 4 3.1 STYRDOKUMENT OCH RUTINER FÖR

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer