Ett friskare Sverige uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet

Transkript

1 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Ett friskare Sverige uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet 15 oktober 2010 VERK 2009/265

2

3 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 3 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Regeringsuppdraget Projektorganisation... 8 Projektledare och arbetsgrupp... 8 Styrgrupp... 8 Intern samrådsgrupp... 9 Externa resurspersoner SYFTE OCH MÅL Syfte...10 Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Övergripande mål REGERINGSUPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Samråd och samverkan med andra aktörer...11 Dialogmöten Gemensam kommunikationsstrategi och målgrupper Spridning av uppdraget...12 Informationsutskick till tänkbara aktörer Folkhälsoinstitutets webbplats Budskap...13 Kvalitetskriterier Pr-budskap Kommunikationsstöd för att synas och få genomslag...14 Namn och symbol Grafisk verktygslåda och pr-stöd Anmälan av aktivitet och medverkan Uppföljning och utvärdering RESULTAT Ekonomiskt utfall...16 Ekonomisk redovisning över använda medel Intern resursredovisning för Folkhälsoinstitutet Planering och organisation lokalt...17 Gemensam planering Få utvärderingar och särskilt avsatt budget Uppdragets art och inriktning... 18

4 4 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 4.3. Genomförda aktiviteter...19 Fler aktiviteter än de anmälda aktiviteterna genomfördes Målgrupp för aktiviteterna Många olika typer av aktiviteter arrangerades Effekter av veckan - kort och lång sikt...22 Stort intresse att delta i en ny omgång av Ett friskare Sverige Uppfyllelse av mål och syfte...26 Övergripande mål Syfte Kommunikationsmål för respektive prioriterade målgrupp Mål kopplat till medieaktiviteter Exponerings- och observationsmätningar Bannerannonsering Mediegenomslag...35 Viktning Geografisk fördelning Typ av media Typ av källa Resultat av Statens folkhälsoinstituts egna aktiviteter ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR INFÖR FRAMTIDEN Bred samverkan kräver tid och olika arbetssätt...40 Idéburna och ideella organisationer Samverkan med privata sektorn...40 Saklighet och opartiskhet Allmänheten som slutmålgrupp ställer nya krav...41 Målgruppsanpassade budskap ökar möjligheten att nå ut Åtgärder med vetenskapligt stöd och kvalitetssäkring Egeninitierade aktiviteter ger uppmärksamhet SLUTSATSER...43 REFERENSER...44 BILAGOR...45 Bilaga A. Exempel på kommunikationsstödet...45 Grafiska verktygslådan Pr-stödet Bilaga B. Utvärdering av regeringsuppdraget Ett friskare Sverige...50 Syfte Metod... 50

5 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 5 Svarsfrekvens Bortfallsanalys Bilaga C. Deltagarlista Ett friskare Sverige Kommuner Landsting Idéburna och ideella organisationer Privata aktörer Övriga Bilaga D. Exempel medieträff...54 Bilaga E. Exempel regional satsning Skåne lyfter...55 Bilaga F. Exempel lokal debattartikel...56 Bilaga G. Debattartikel Skolbarns hälsovanor...56

6 6 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG MISSIV Dnr VERK 2009/265 Socialdepartementet Stockholm Redovisning av uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka på området goda matvanor och fysisk aktivitet S2009/5082/FH Statens folkhälsoinstitut överlämnar härmed slutredovisning för uppdraget att samordna en uppmärksamhetsvecka på området goda matvanor och fysisk aktivitet. Veckan genomfördes april (v.16) 2010 och har namnet Ett friskare Sverige. Uppdragets genomförande har skett i samverkan med kommun, landsting/region, idéburna och ideella organisationer, samt privata aktörer. Folkhälsoinstitutet erbjöd de medverkande aktörerna kommunikationsstöd för att synas och få genomslag. Uppemot 1000 aktiviteter arrangerades över hela landet vecka 16 och Ett friskare Sverige fick under en tvåveckorsperiod cirka 700 medieträffar. Några väsentliga slutsatser är att en uppmärksamhetsvecka kan sätta fokus på matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan, mobilisera och synliggöra aktiviteter inom området, samt öka samverkan på olika nivåer men ger inga långsiktiga effekter på befolkningens hälsa. Om denna typ av åtgärd kombineras med parallella åtgärder och som en del i ett större sammanhang, t.ex. i en övergripande nationell strategi, ökar möjligheten till att även effekter på hälsan kan uppnås. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektör Jan Cedervärn efter föredragning av utredare Nina Åkeson som också varit huvudansvarig för uppdragets genomförande. I ärendets slutliga avgörande har avdelningschef Pia Lindeskog deltagit. Jan Cedervärn Nina Åkeson Bilagor: Rapport inkl. ekonomisk redovisning: Ett friskare Sverige uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Slutredovisning av regeringsuppdrag.

7 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 7 Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag samordnat en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att hos allmänheten främja goda matvanor och fysisk aktivitet och deltagande i hälsosamma aktiviteter. Veckan genomfördes april (v.16) 2010 och fick namnet Ett friskare Sverige. Uppdragets genomförande har skett i bred samverkan med kommun, landsting/region, idéburna och ideella organisationer, samt privata aktörer. Utgångspunkten för arbetet var att lyfta upp och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Uppdragets målgrupp var hela befolkningen, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra prioriterade målgrupper: barn 1 5 år; tonåringar år; personer 65 år och äldre; samt personer med intellektuell funktionsnedsättning, detta för att säkerställa att aktiviteter arrangerades till just dessa grupper. Medverkande aktörer anmälde sina aktiviteter i ett särskilt webbformulär på Folkhälsoinstitutets webbplats. Därefter presenterades alla aktiviteter län för län, dels på Folkhälsoinstitutets webbplats, dels på en särskild webbplats riktad till allmänheten ( Inför veckan erbjöd Folkhälsoinstitutet de medverkande aktörerna olika typer av kommunikationsstöd: en grafisk verktygslåda och pr-stöd. Den grafiska verktygslådan innehöll symbolen för Ett friskare Sverige samt mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Pr-stödet bestod av en pr-handlingsplan med bl.a. checklistor och underlag för debattartiklar och pressmeddelanden för lokal, regional och nationell nivå. Från folkhälsoinstitutet planerades och genomfördes också ett omfattande publicitetsarbete. Uppemot 1000 aktiviteter arrangerades över landet under vecka 16 och Ett friskare Sverige fick under en tvåveckorsperiod cirka 700 medieträffar. En omfattande utvärdering har också genomförts. Några slutsatser är att en uppmärksamhetsvecka kan sätta fokus på mat och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan, mobilisera och synliggöra aktiviteter inom området, samt öka samverkan på olika nivåer, men ger inga långsiktiga effekter på befolkningens hälsa. Om denna typ av åtgärd kombineras med parallella åtgärder och ses som en del i ett större sammanhang, t.ex. i en övergripande nationell strategi, ökar möjligheten till att även effekter på hälsan kan uppnås.

8 8 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 1. Bakgrund Hälsofrämjande fysisk aktivitet och goda matvanor är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, främjar hälsa och förebygger en rad hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer etc. (AICR: World Cancer Research Fund, 2007; Mente, de Koning, Shannon, & Anand, 2009). 1.2 Regeringsuppdraget Statens folkhälsoinstitut fick i juni 2009 regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget beskrevs som ett samverkansprojekt och syftade till att hos allmänheten främja goda matvanor och fysisk aktivitet och deltagande i hälsosamma aktiviteter. Uppmärksamhetsveckan genomfördes under våren 2010, vecka 16 (19-25 april). Uppdraget delredovisades den 1 juni 2010 och denna slutredovisning ersätter i sin helhet den delredovisningen. Regeringen aviserade i uppdraget att de hade för avsikt att avsätta pengar för en uppmärksamhetsvecka även Regeringsuppdraget stödjer sig bl. a. på propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110). I denna framhålls att insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet är prioriterade, att positiv hälsoinformation är viktig del i folkhälsoarbete, samt att barn, unga och äldre är särskilt angelägna grupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. 1.3 Projektorganisation Projektorganisationen för uppdraget på Folkhälsoinstitutet har bestått av en projektledare, en arbetsgrupp, en styrgrupp, en intern samrådsgrupp, samt externa resurspersoner. Projektledare och arbetsgrupp Nina Åkeson (projektledare och utredare matvanor); Mia Wadman (kommunikatör); Eva Söderberg (utredare fysisk aktivitet); samt Charlotte Funseth (administratör) har utgjort arbetsgruppen. Arbetsgruppen har varit ansvariga för projektets övergripande planering och genomförande enligt projektplanen. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av avdelningscheferna för de tre avdelningarna som var mest berörda av uppdraget: Pia Lindeskog, avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö; Bitti Jonasson, avdelningen för kommunikation; samt Anna Bessö, avdelningen för barns och äldres hälsa. Styrgruppens ansvar har i huvudsak varit att ge råd och stöd till

9 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 9 projektledaren, följa att arbetet löpt enligt projektplanen och fastställd budget, samt fatta löpande strategiska beslut. Intern samrådsgrupp Det har funnits en intern samrådsgrupp knuten till uppdraget, som har bestått av sju personer inom Folkhälsoinstitutet. Dessa valdes ut utifrån särskild kompetens inom vissa sak- och målgruppsområden (ex. områdena äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning, samt strateg för lokalt och regionalt arbete). Gruppen har hjälpt till med inriktning och avgränsningar, samt bistått arbetsgruppen med sakkunskap och kontakter inom respektive område. Gruppen har haft två möten och därefter har enskilda kontakter tagits. Externa resurspersoner Tre arrangörer/aktörer från olika län har på olika sätt fungerat som resurspersoner i det löpande arbete och bland annat deltagit i en workshop med pr-konsulterna i uppdraget. Representanterna kom från Västra Götalandsregionen, Västerbottens landsting, samt Örebro läns idrottsförbund. En särskild dialog med Region Skåne har också skett, i och med deras parallella arbete med sin satsning Skåne lyfter, som en del i Ett friskare Sverige.

10 10 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 2. Syfte och mål 2.1. Syfte Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige hade fyra nationellt uttalande syften, vilka angavs i uppdragets formulering. Dessa var att: - Stimulera arrangemang som ökar kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. - Särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov. - Särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. - Öka förutsättningarna för individer att delta i hälsosamma aktiviteter. Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Utgångspunkten för arbetet med uppdraget var att lyfta upp och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Att bygga på det som redan fanns ökade möjligheten att frågan levde vidare efter veckan, dvs. att uppmärksamhetsveckan inte blev en punktinsats Övergripande mål Projektgruppen satte också tre övergripande mål för hela regeringsuppdraget: - Att få en överblick av pågående aktiviteter och arbete kring att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. - Beskriva arbetssättet för hur aktiviteter genomförs med utgångspunkt i lokala förutsättningar, samverkansformer och ansvarsfördelning. - Att ta fram en gemensam kommunikationsstrategi för veckan som alla aktörer kunde utgå från. De två första målen syftade till att ge kunskapsunderlag till ett långsiktigt arbete inom matvanor och fysisk aktivitet. Det tredje målet handlade om att skapa genomslagskraft under och inför uppmärksamhetsveckan april Specifika kommunikationsmål för respektive målgrupp, samt mål kopplat till medieaktiviteter och publicitetsarbetet sattes också upp. Dessa mål samt måluppfyllelse redovisas i kapitel 4.

11 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET Regeringsuppdragets genomförande Nedan beskrivs de steg som har tagits i regeringsuppdragets genomförande för att på bästa sätt uppfylla uppdragets syften och mål Samråd och samverkan med andra aktörer Uppdraget beskrevs som ett samverkansprojekt och aktiviteter skulle ske på lokal, regional och nationell nivå av aktörer inom offentlig och privat sektor, liksom av idéburna och ideella organisationer. De särskilt utpekade samverkanspartnerna i uppdraget var idéburna organisationer, Riksförbundet för barn, unga och vuxna (FUB), branschföreträdare, Livsmedelsverket, samt andra berörda aktörer. Arbetet i Ett friskare Sverige har löpande skett i två parallella spår allmänheten och professionen. För att säkerställa att allmänheten och de prioriterade slutmålgrupperna nåddes, var det viktigt att arbetet med uppmärksamhetsveckan innehöll direkta aktiviteter riktade mot dessa grupper. Ett ytterligare led var att arbeta med en plan för publicitet i lokala och regionala medier. Samtidigt var det viktigt att arbeta direkt mot professionen (utförare/aktörer) för att nå uppdragets syfte om att underlätta för individer att delta i hälsosamma aktiviteter, liksom uppdragets inriktning att lyfta in Ett friskare Sverige som en del i ett långsiktigt folkhälsoarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. Dialogmöten Tre dialogmöten genomfördes i uppdragets början. Det första genomfördes i samarbete med Socialdepartementet och vände sig till representanter för idéburna och ideella organisationer. I det andra bjöds livsmedelsbranschen in (Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare). På det tredje dialogmötet deltog praktiker och forskare som arbetar med personer med intellektuell funktionsnedsättning, bland annat FUB deltog här. Samråd med Livsmedelsverket har skett genom att Livsmedelsverket deltog på två av dialogmötena ovan, liksom vid en workshop med fokus på pr-arbetet. Därutöver har en löpande dialog kring de budskap som togs fram för bl.a. affischer förts Gemensam kommunikationsstrategi och målgrupper Uppdragets målgrupp var hela befolkningen, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra prioriterade målgrupper: - barn 1 5 år - tonåringar år - personer 65 år och äldre

12 12 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG - personer med intellektuell funktionsnedsättning De prioriterade målgrupperna bestämdes efter en målgruppsanalys som även innehöll en litteraturgenomgång. Det var viktigt att säkerställa att aktiviteter riktade till barn, unga och äldre, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning genomfördes, eftersom dessa grupper fanns specificerade i regeringsuppdraget. Dessutom är behovet av att arbeta med goda matvanor och fysisk aktivitet för dessa särskilt viktigt. Förskolan/skolan betonades som en viktigt arena för att nå alla barn oavsett social bakgrund. För att nå de prioriterade slutmålgrupperna, identifierades i sin tur fyra typer av aktörer som kommunikationen skulle gå via: - Vidareförmedlare de personer som utför aktiviteten direkt mot slutmålgruppen, t.ex. förskolelärare, pedagoger, idrottsledare eller lokala dagligvaruhandlare. - Påverkare personer som tar fram kunskapsunderlag för beslut lokalt/regionalt och har lokal kännedom om t.ex. målgruppernas hälsoläge, t.ex. folkhälsosamordnare eller tjänstemän inom ideella och idéburna organisationer. - Beslutsfattare personer med ledningsfunktioner, t.ex. högre tjänstemän inom kommun och landsting, myndigheter, samt ledare inom livsmedelsbranschen. - Opinionsbildare personer som kan skapa uppmärksamhet kring frågan lokalt, regionalt och nationellt, t.ex. journalister och forskare Spridning av uppdraget Förutom de tre dialogmötena ovan, så spreds information om uppdraget initialt genom e-postutskick som innehöll kort information om uppdraget samt en hänvisning till Folkhälsoinstitutets webbplats för mer information; samt direkt via Folkhälsoinstitutets webbsidor. Informationsutskick till tänkbara aktörer Ett informationsbrev skickades ut per e-post till info-adressen i alla kommuner och landsting/regioner. I brevet ombads mottagaren att sprida informationen vidare till möjliga aktörer inom den egna organisationen. Ett liknande informationsbrev gick även ut till ett urval av de idéburna och ideella organisationerna, framförallt pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, samt idrotts- och friluftsorganisationer. Informationsbrevet skickades till ordförande inom varje organisation med en önskan om att sprida informationen vidare ner och ut i organisationen. Ett utskick gjordes även till livsmedelsbranschen (Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare). Slutligen skickades även informationsbrev till befintliga nationella nätverk inom matvanor och fysisk aktivitet, berörda förbund på riksnivå, samt berörda nationella myndigheter och länsstyrelser.

13 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 13 Folkhälsoinstitutets webbplats Särskilda webbsidor för uppdraget togs fram på Folkhälsoinstitutets webbplats, Dessa innehöll: - information om uppdragets ramar och genomförande - en prenumerationstjänst med automatiska uppdateringar av ny information som publicerades på webbplatsen - löpande information om tidsplan, tillgång till kommunikationsstöd, anmälda aktiviteter etc. Under hela arbetets gång har dessa sidor fungerat som den främsta informationskanalen för tänkbara aktörer och andra intresserade på lokal och regional nivå Budskap Nedanstående utgångspunkter har varit grund för konkreta budskapsformuleringar från Folkhälsoinstitutet, till exempel i form av konkreta tips. Ansatsen i alla budskap har varit hälsofrämjande. - Frukt och grönsaker - Nyckelhålsmärkt mat - Miljöaspekter på maten (utifrån Livsmedelsverkets miljösmarta matval 1 ) - Varierade och regelbundna måltider - De nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet för vuxna och barn 2. Kvalitetskriterier För att säkerställa att de budskap som fördes fram av olika aktörer inom ramen för Ett friskare Sverige hade vetenskapligt stöd och gick i linje med Folkhälsoinstitutets uppdrag, sattes det upp kvalitetskriterier för medverkan: - De budskap som förs fram kring matvanor går i linje med de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) och de svenska kostråden 3. - De budskap som förs fram kring fysisk aktivitet går i linje med de nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet. - Aktiviteten har en fokus på att främja hälsa, i motsats till exempelvis enbart viktnedgång. 1 Livsmedelsverkets Miljösmarta matval omfattar en rad olika livsmedelsgruppers miljöpåverkan ( 2 De nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet är för vuxna 30 minuters måttlig fysisk aktivitet varje dag, eller sammanlagt minst 2,5 timmar per vecka; för barn och tonåringar 60 minuters måttlig fysisk aktivitet varje dag, eller sammanlagt minst 7 timmar per vecka; samt att undvika en stillasittande livsstil ( 3 De svenska kostråden lyder: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen; Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris; Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel; Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan; Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen (

14 14 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Pr-budskap Det övergripande budskap som fördes fram i pr-sammanhang var: Ett friskare Sverige ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Vi vill öka möjligheten till människors hälsosamma val genom att uppmärksamma konkreta exempel från hela landet Kommunikationsstöd för att synas och få genomslag Uppdragets direktiv var att merparten av medlen för veckan skulle gå till kommunikation och informationsinsatser. En viktig roll för Folkhälsoinstitutet blev därför att underlätta och stötta de olika aktörerna i att synas och få genomslag under veckan. Namn och symbol Ett viktigt steg i detta blev att ta fram ett namn för uppdraget, samt en gemensam symbol i syfte att länka samman alla de olika aktiviteterna och aktörerna i uppdraget. Namnet sattes till Ett friskare Sverige för att markera att uppdraget gäller en nationell insats och att det finns långsiktiga mål för folkhälsan i Sverige. Det förmedlade också mobilisering och den kraftsamling som uppdraget syftade till. Symbolen som togs fram är mångskiftande, har hög igenkänningsfaktor med formen av ett hjärta, förmedlar glädje samtidigt som det är detaljer kring mat och fysisk aktivitet i den som väl fångar uppdraget. Grafisk verktygslåda och pr-stöd Som hjälp för aktörerna togs förutom den gemensamma kommunikationsstrategin två olika typer av kommunikationsstöd fram: en grafisk verktygslåda och pr-stöd (bilaga A). Den grafiska verktygslådan innehåll symbolen, mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer och aktörerna fick åtkomst till denna via en webbtjänst. Pr-stödet bestod av en pr-handlingsplan med bl.a. checklistor och underlag för debattartiklar och pressmeddelanden på lokal, regional och nationell nivå. Från folkhälsoinstitutet planerades och genomfördes också ett omfattande publicitetsarbete. Både medier på lokal, regional och nationell nivå bearbetades. Folkhälsoinstitutet levererade bl.a. inför och under uppmärksamhetsveckan: - övergripande nationella pressmeddelanden om veckan och mängden aktiviteter - specifika nya kommundata från den nationella folkhälsoenkäten på hur stor andel av befolkningen som konsumerade frukt och grönsaker fem gånger per dag, samt var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, i enlighet med de nationella rekommendationerna - lokalt och regionalt anpassade pressmeddelanden kring ovanstående kommundata - nationella debattartiklar kring skolbarns hälsovanor med fokus på matvanor och fysisk aktivitet, samt kring personer med funktionsnedsättning och hälsa.

15 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 15 Mediegenomslaget i landet under uppmärksamhetsveckan beskrivs i kapitel 4. Anmälan av aktivitet och medverkan En annan viktig del i att synliggöra de olika aktiviteterna, var att alla aktörer fick möjlighet att anmäla sin aktivitet i ett särskilt webbformulär på Folkhälsoinstitutets webbplats. Därefter presenterades alla aktiviteter län för län dels på projektets sidor på Folkhälsoinstitutets webbplats, dels på en särskild webbplats riktad till allmänheten ( vilken beskrivs närmare i kap 4) Uppföljning och utvärdering Den samlade evidensen säger att en isolerad informationsinsats i sig inte har en direkt effekt på befolkningens hälsa (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Att väcka uppmärksamhet och ge kunskap kan vara möjligt genom enkelriktad information, men att påverka attityder och beteenden kring mat och fysisk aktivitet är däremot svårare. Utvärdering och uppföljning av uppmärksamhetsveckan blev därför en viktig del i uppdraget. Två av de övergripande målen som sattes för uppdraget syftade till att samla kunskap om pågående arbete och processer lokalt och regionalt kring matvanor och fysisk aktivitet. Utvärderingen genomfördes i tre delar: en webbundersökning riktad till alla medverkande aktörer, intervjuer med ett urval av arrangörerna med syfte att ta reda på vad som skedde under veckan samt hur de upplevde det stöd och hjälp som Folkhälsoinstitutet erbjöd (se bilaga B), samt olika typer av exponerings- och observationsmätningar.

16 16 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 4. Resultat Resultatet är indelat i sex underrubriker, som tillsammans redovisar hur de ekonomiska medlen använts, genomförda aktiviteter, måluppfyllelse, exponerings- och observationsmätningar, mediegenomslag, samt effekter av veckan. Resultatet bygger på den utvärdering som har gjorts av Ett friskare Sverige (bilaga B), den information som samlades in i samband med anmälningarna av aktiviteter i webbformuläret på Folkhälsoinstitutets webbplats, samt exponerings- och observationsmätningar Ekonomiskt utfall Ekonomisk redovisning över använda medel Regeringen avsatte kr för arbetet med uppdraget. Medlen har främst använts till informations- och kommunikationsinsatser. Nedanstående tabell redovisar hur medlen har använts. Tabell 1. Ekonomisk redovisning: regeringsuppdraget Ett friskare Sverige, Intäkter Anvisat från regeringen Kostnader Löner, interna kostnader Informationsmöten och samordning Grafisk formgivning och layout Pr-tjänster Annonsering, informationsspridning Utvärdering, workshop, dokumentation Förbrukat totalt (varav ) Inspirationsmaterial kring matvanor och fysisk aktivitet i skolan, barn och ungdomar för användning i Ett friskare Sverige 2011 Arbetstid Folkhälsoinstitutet 7 Ca Denna post inkluderar särskilda timanställningar för regeringsuppdraget, övertid, lokalhyra. 5 I denna post återfinns även språk och textgranskning 6 Posten består av annonsering, webbtjänster, tryckning, konsult IT 7 Utförligare redovisning av Folkhälsoinstitutets nedlagda tid finns i kapitel 4.1 nedan.

17 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 17 Under arbetets gång avsattes kr till ett inspirationsmaterial riktat mot barn och ungdomar med fokus på matvanor och fysisk aktivitet i skolan. Detta material hann inte fullbordas inom ramen för uppmärksamhetsveckan, varav dessa medel överförs till nästa års uppmärksamhetsvecka för att slutföras och användas i samband med Ett friskare Sverige Intern resursredovisning för Folkhälsoinstitutet Det totala antalet timmar som har lagts ned i organisationen per 1 november 2009 till och med 1 oktober 2010 är cirka 2280 h. Detta motsvarar nära två heltids årsarbeten. Timmarna fördelar sig på 15 personer/tjänster. Uppdraget har främst involverat avdelningen för kommunikation samt avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Det totala antalet nedlagda timmar internt i uppdraget fördelat på olika kompetensområden visar följande: 60 % projektledning, utredarekompetens (inkl. statistik) 20 % kommunikationskompetens 15 % administrativt stöd 5 % övrigt (ex. arbetsledning) De cirka timmar som projektet krävt internt, motsvarar uppskattningsvis drygt 1 miljon kronor i kostnader som belastat myndighetens förvaltningsanslag. Externa konsulttjänster har motsvarat cirka 350 h. De externa konsulttjänsterna rörde främst olika typer av kommunikationsstöd. Adderar man denna tid till de interna, blir behovet av kommunikationskompetens i uppdraget betydligt större. Totalt har arbetet med Ett friskare Sverige uppskattningsvis krävt cirka h under 11 månader, varav merparten av arbetet skedde från 1 november juni Planering och organisation lokalt Ett av de övergripande målen som sattes för uppdraget var att beskriva arbetssättet för hur aktiviteter genomfördes med utgångspunkt i lokala förutsättningar, samverkansformer och ansvarsfördelning. Detta mål sattes för att bygga på kunskapen om hur arbetet sker på lokal och regional nivå och för att kunna anpassa framtida arbete och uppdrag efter aktörernas behov. Gemensam planering Tre av fyra anger att det har funnits en gemensam planering och samordning av arbetet inför uppmärksamhetsveckan. Omfattningen när det gäller planeringen varierar, men det vanligaste är att man har haft 3 4 träffar. I drygt hälften av fallen har den svarande personen/organisationen samverkat med andra aktörer när det gäller genomförandet av olika aktiviteter. Huvudansvaret för den gemensamma planeringen har i första hand legat på företrädare från kommuner, följt av landstingen. Folkhälsosamordnare (kommun och landsting/region) har varit den vanligast förekommande befattningen bland dem som har ingått i den gemensamma planeringen, men även ideella ledare och personal inom hälso- sjukvården har varit väl representerade.

18 18 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG En av intervjupersonerna illustrerar planeringsprocessen: Vi hade möte var 14:e dag, cirka 10 personer deltog. Att lära känna nya kontakter var en positiv bieffekt Få utvärderingar och särskilt avsatt budget Cirka hälften av de svarande i webbundersökningen uppgav att de hade satt egna mål eller syften för arbetet med Ett friskare Sverige. Av dessa ansåg 7 av 10 att deras mål eller syfte hade uppfyllts väl eller mycket väl. Citatet nedan från en av intervjupersonerna visar på hur en del aktörer gick tillväga: Vi satte inga egentliga mål/syften annat än att varje kommun utifrån sina egna förutsättningar skulle delta och engagera sig Ungefär hälften av de svarande i webbundersökningen har angivit att man har planerat och genomfört uppföljning av de olika aktiviteterna, varav 32 % gäller inom den egna organisationen och 16 % inom ramen för den gemensamma samordningen och planeringen. Resterande som inte har genomfört eller planerat uppföljning anger i första hand att man saknar resurser för att göra detta, men också det faktum att aktiviteterna inte har varit tillräckligt väl dokumenterade spelar en roll. Det framkommer också på flera andra ställen, både i webbundersökningen och i intervjuerna, att resurserna har varit begränsade (särskilt ekonomiska). Få aktörer har satt av en särskild budget för uppmärksamhetsveckan, cirka en femtedel (19 %) av de svarande uppger att de gjort detta. Uppdragets art och inriktning De medverkande aktörerna fick i webbundersökningen ange vilken/vilka som var de viktigaste anledningarna till att deras organisation medverkade i Ett friskare Sverige. En majoritet uppger att man såg det som en möjlighet att sätta särskilt fokus på mat och fysisk aktivitet, liksom att synliggöra sin ordinarie verksamhet (se figur 1). Detta går väl i linje med den utgångspunkt som veckan har haft och uppdragets syften. Figur 1. Anledning till att delta i Ett friskare Sverige (det var möjligt att kryssa för de två viktigaste anledningarna).

19 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 19 80% 70% 60% 50% 40% 67% 59% 30% 23% 20% 10% 3% 2% 3% 0% Möjlighet att sätta särskilt fokus på mat och/eller fysisk aktivitet Möjlighet att synliggöra vår ordinarie verksamhet Uppdragets inriktning och utformning passade oss Det var ett politiskt beslut om medverkande Vi kände oss "tvingade" Annat 4.3. Genomförda aktiviteter Under vecka 16 pågick en mängd aktiviteter över hela landet inom ramen för Ett friskare Sverige. Det har skett aktiviteter i samtliga län men spridningen inom länen varierar stort. Alla landsting/regioner har anmält aktiviteter. Vissa län gjorde en särskild satsning inom ramen för Ett friskare Sverige, t.ex. Region Skåne: Skåne lyfter för mer rörelse och sundare matvanor. Regionen hade även sitt eget aktivitetsformulär på webben, där cirka ett 160-tal aktiviteter anmäldes och genomfördes i 18 olika kommuner (dessa aktiviteter är inte medräknade i det totala antalet aktiviteterna som redovisas nedan). Av de anmälningar som kom in genom anmälningsformuläret såg fördelningen av huvudarrangörer ut som följer: 97 anmälda kommuner 21 anmälda landsting/regioner 55 anmälda ideella organisationer/föreningar 28 anmälda privata aktörer 6 övriga (ex. myndigheter, universitet). Totalt kom det in 463 anmälningar om aktiviteter. Av de totalt anmälda aktiviteterna är 326 enskilda arrangörer. Detta innebär att t.ex. en kommun kan ha inkommit med flera anmälningar oberoende av varandra, t.ex. en från en skola och en från vård- och omsorgsförvaltningen. En annan aspekt är att omfattningen av anmälningarna skiljer sig mycket åt. En del arrangörer har anmält en övergripande aktivitet med beskrivningen att flera typer av aktiviteter kommer att ske under veckan. I dessa fall har de registreras som en aktivitet på vår webbplats. En annan arrangör kan ha anmält samtliga enskilda aktiviteter, vilket gör att alla dessa också redovisas på vår webbplats. Se bilaga C för deltagarlista medverkande aktörer.

20 20 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Fler aktiviteter än de anmälda aktiviteterna genomfördes Ovanstående redovisning tyder på att det faktiska antalet av aktiviteter som arrangerades under vecka 16, var betydligt fler än vad vi har haft kännedom om på nationell nivå. Vi vet också att det skett en mängd aktiviteter som inte anmäldes till Statens folkhälsoinstitut, vi har t.ex. i efterhand fått information om att flera livsmedelskedjor satsade extra på nyckelhålsmärkta produkter under vecka 16. I utvärderingen anger 36 % av de svarande att de känner till att fler aktiviteter arrangerades i deras område än de som fanns med bland de anmälda aktiviteterna på vår webbplats. En jämförelse mellan det antal aktiviteter (463) som var anmälda inför vecka 16 och det antal (850) som de svarande i utvärderingen angett att de arrangerat visar att det skedde dubbelt så många aktiviteter under uppmärksamhetsveckan (se tabell 2). Webbundersökningen skickades ut till alla som anmält en aktivitet och 2/3 har svarat på enkäten (se bilaga B). Sammantaget kan man anta att det handlar om uppemot 1000 enskilda aktiviteter som har genomförts inom ramen för Ett friskare Sverige. Målgrupp för aktiviteterna Drygt en fjärdedel av de svarande i webbundersökningen anger att aktiviteterna i huvudsak har varit ordinarie aktiviteter inom ramen för den löpande verksamheten. En nästan lika stor andel svarar att aktiviteterna i huvudsak har utgjorts av särskilt anordnade aktivteter, medan knappt hälften svarar att det har handlat om en kombination. Aktiviteterna har i störst omfattning varit riktade mot allmänheten i stort följt av äldre och tonåringar. Det innebär att man i stort har utgått från de prioriterade målgrupperna som var utpekade för uppmärksamhetsveckan. Sett till de genomförda aktiviteterna kan man konstatera att de svarande upplever att kvinnorna har varit i kraftig majoritet bland deltagarna. 31 % bedömer att det i stort var betydligt fler kvinnor, 22 % svarar något fler kvinnor. Motsvarande svarsandelar för män är 1 % vardera (något fler resp. betydligt fler). Tabell 2. Fördelning av aktiviteter utifrån målgrupp och totalt antal Målgrupp Totalt antal aktiviteter angivna i utvärderingen Totalt % Totalt antal aktiviteter angivna i anmälan innan v.16 Totalt % Barn 1-5 år % 20 4 % Tonåringar år % 34 7 % Äldre % % Personer med intellektuell funktionsnedsättning % 24 5 % Allmänheten i stort % % Övriga % % Totalt % %

21 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 21 Aktiviteter riktade till barn, unga och äldre Slår man samman de aktiviteter som särskilt riktade sig till barn 1-5 år (10 %), tonåringar (15 %) och äldre (18%) blir det totalt 43 % av de arrangerade aktiviteterna. Viktigt att komma ihåg är dock att barn, unga och äldre självklart också återfinns i den grupp som kallas allmänheten. De arrangörer som angett allmänheten som målgrupp menade troligtvis att aktiviteten var öppen för alla intresserade. Uppgifter på hur fördelningen såg ut mellan barn, unga och äldre inom gruppen allmänheten går dock inte att få fram. En av intervjupersonerna illustrerar vad som kan ligga bakom siffrorna i webbundersökningen. Vi hade inte definierat målgruppen för aktiviteten, men förstod att det skulle bli många äldre. Bedömer att vi nådde 20 % nya. Det får man vara nöjd med! Medan en annan intervjuperson menar: Det planerades för och skapades en massa olika aktiviteter, men vi har ingen koll på hur det gick Många olika typer av aktiviteter arrangerades Det är ett brett spektra av aktiviteter som har genomförts där dock olika typer av fysiska aktiviteter (t.ex. promenader och gymnastik) är vanligast förekommande. 67 % av de svarande har inom ramen för sin organisation genomfört minst en aktivitet av det slaget. Utställning/mässa, prova på/rekrytering av nya medlemmar, föreläsningar, seminarier/ temadagar är också väl frekventerat med svarsandelar mellan 30 % och 40 %. Särskilt utmärkande aktiviteter riktade mot: allmänheten o fysisk aktivitet (vandringar, promenader, motionsgymnastik), 24 % o utställning/mässa, 18 % o prova-på/rekrytering av nya medlemmar, 13 % barn 1-5 år o fysisk aktivitet, 30 % o utställning/mässa, 18 % o prova-på/rekrytering av nya medlemmar, 14 % tonåringar år o fysisk aktivitet, 24 % o prova-på/rekrytering av nya medlemmar, 21 % o utställning/mässa, tävling/utmaning, seminarium/temadag, vardera 12 % äldre o fysisk aktivitet, 31 % o prova-på/rekrytering av nya medlemmar, 17 % o föreläsning, 15 %

22 22 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG personer med intellektuell funktionsnedsättning o fysisk aktivitet, 31 % o prova-på/rekrytering av nya medlemmar, seminarium/temadag, vardera 14 % o föreläsning, 13 % Sett till det sammantagna antalet genomförda aktiviteter har knappt hälften haft huvudsaklig inriktning mot fysisk aktivitet, en fjärdedel har huvudsakligen handlat om mat/matvanor, medan resterande har varit en kombination. En av intervjuperson sammanfattar sitt arbete med Ett friskare Sverige såhär: Vi satsade på en minimässa kring fysiska aktiviteter och mat och hade som mål att få 300 besökare (max), med fokus på allmänhet och handikappade. Detta uppnåddes, men det krävdes mycket resurser. Begränsad hälsoeffekt, då man huvudsakligen når redan frälsta. Problemgrupperna kräver specifika aktiviteter och bearbetning. En annan upplevde utfallet av veckan på följande sätt: Färre deltagare än väntat, ca 50 för hela veckan. För mycket jobb i relation till utfallet. Några exempel från webbenkäten på aktiviteter: - Exotisk fruktstund på förskolan - Information till föräldrar om Friluftsfrämjandets barnverksamhet - Motionsdans för dansintresserade i alla åldrar - Gemensam insändare i lokalpress - Simning för funktionshindrade - Utlåning av gångstavar i biblioteket samt annonser i lokaltidningen - Start av friskvårdstävling på arbetsplats - Fakta och tips om fysisk aktivitet och hälsosam mat på sjukhusets intranät - Gemensam torgfest med hälsa som tema - Frukost, hälsosamma mellanmål och sockerutställning till högstadieelever - Inspirationsföreläsning i arbetslaget för att nå äldre personer 4.4. Effekter av veckan - kort och lång sikt Den samlade evidensen visar att informationsinsatser på befolkningsnivå i sig har liten effekt på människors levnadsvanor och beteende kring matvanor och fysisk aktivitet (WHO, 2009). För att en befolkningsinriktad informationsinsats ska ha effekt på hälsan bör den implementeras tillsammans med andra parallella insatser och aktiviteter, exempelvis åtgärder i miljön runt omkring och insatser med socialt stöd (Sallis, Owen, & Fisher, 2008; Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Det är därför viktigt att vara försiktigt med att prata om effekter på hälsan av denna uppmärksamhetsvecka. Vidare, för att studera effekten av nationella insatser i syfte att påverka levnadsvanor är man hänvisad till nationella uppföljningssystem och att följa utvecklingen över tid. Det

23 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 23 är också svårt att mäta och utvärdera på ett tillfredsställande sätt, bl.a. på grund av svårigheter att göra före- och eftermätningar, liksom säkerställa att inga andra insatser och faktorer påverkat den eventuella effekt som visas (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). I webbenkäten ställdes dock frågan vad de medverkande aktörerna upplevde som de viktigaste resultaten/effekterna av uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige Fördelningen bland de svarande visas i figur 2. Figur 2. De viktigaste resultaten/effekterna av Ett friskare Sverige (det var möjligt att kryssa i tre alternativ) 0% 10% 20% 30% 40% 50% Mobilisering kring mat och fysisk aktivitet Ökad kännedom om pågående aktiviteter på hemmaplan, för allmänheten Bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet Nya samverkansmöjligheter Man ser sitt eget arbete som en del i ett större sammanhang Erfarenhetsutbyte och inspiration 40% 39% 38% 37% 35% 34% Ökad kännedom om pågående aktiviteter på hemmaplan 19% Ser inga resultat/effekter 7% Ökad kännedom om pågående aktiviteter över landet 5% Långsiktiga effekter på hälsan är som sagt svårt att påvisa från denna typ av uppdrag. De flesta av alternativen i figuren kan därmed beskrivas som mer kortsiktiga effekter. De svarande uppger mobilisering, ökad kännedom om aktiviteter på hemmaplan, bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet, samt nya samverkansmöjligheter om de viktigaste resultaten/effekterna. Dock ska alternativet kring bättre matvanor och fysisk aktivitet troligtvis tolkas som att uppmärksamhetsveckan fått människor att testa något nytt, kanske medverkat i en aktivitet i sin hemort snarare än en faktisk ändring i beteende, då få aktörer har genomfört utvärderingar som kan visa på detta. En av intervjuerna illustrerar vad som kan ligga bakom en del av staplarna ovan genom citatet nedan: Svårt att utvärdera och påvisa effekter av den här typen av aktiviteter, men deltagande aktörer känner stolthet över att lyfta fram och visa sin egen verksamhet. Både resultatet från intervjuerna och webbenkäten visar på en stor medvetenhet bland de svarande att det krävs ett långsiktigt arbete på flera nivåer för att kunna nå de grupper i befolkningen som bäst behöver det och för att se effekter på hälsan. En majoritet (cirka 80 %) ser dock fördelar med att arbeta med en särskild informationsinsats under en vecka, se figur 3.

24 24 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Figur 3. Uppdragets direktiv var att arbeta med en särskild informationsinsats under en vecka. Hur upplever du att arbeta med den inriktningen när det gäller sakområdena mat och fysisk aktivitet? 50% 43% 40% 38% 30% 20% 10% 3% 6% 10% 0% 1 Mindre bra Mycket bra Ingen uppfattning Ett citat från intervjuerna kan ge lite mer förklaring vad som kan ligga bakom dessa siffror: Först tänkte jag att det här sättet ger snabbt övergående effekter. Men med lite eftertanke så tror jag att det kan vara ett positivt sätt utifrån allt informationsbrus att koncentrerar det till en vecka. Stort intresse att delta i en ny omgång av Ett friskare Sverige Det verkar finnas ett stort intresse av att delta i en ny omgång av Ett friskare Sverige. I stort sett alla svarande (98 %) uppger att deras organisation troligtvis kommer att delta i en ny uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. En annan fråga i utvärderingen gällde vad de medverkande aktörerna såg som det viktigaste stödet från nationell nivå, för att de lokalt och regionalt, skulle kunna främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Här ses en övergripande nationell strategi kring matvanor och fysisk aktivitet som den enskilt viktigaste åtgärden, se figur 4.

25 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 25 Figur 4. Viktigaste stödet från nationell nivå för att kunna främja goda matvanor och fysisk aktivitet (det var möjligt att kryssa i två alternativ). 0% 20% 40% 60% 80% En övergripande nationell strategi/handlingsplan för att främja goda matvanor etc 71% Informationsmaterial riktat till allmänheten 45% Kunskapsunderlag i form av skrifter/checklistor etc. riktat till tjänstemän, politiker etc 36% Nationellt samordnade samverkansträffar/nätverk/dialogmöten 30% Annat 2%

26 26 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 4.5. Uppfyllelse av mål och syfte Övergripande mål De två första målen syftade till att ge underlag för ett långsiktigt arbete inom matvanor och fysisk aktivitet. Det tredje målet handlade om att skapa genomslagskraft under och inför uppmärksamhetsveckan kring matvanor och fysisk aktivitet, april Tabell 3 redovisar måluppfyllelse för respektive mål. Tabell 3. Översikt övergripande mål och måluppfyllelse Mål Få en överblick av pågående aktiviteter/arbete kring att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Beskriva arbetssättet för hur aktiviteter genomförs med utgångspunkt i lokala förutsättningar, samverkansformer och ansvarsfördelning. Alla aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för veckan. Måluppfyllelse - 25 % var ordinarie aktiviteter inom ramen för den löpande verksamheten % var särskilt arrangerade aktivteter. - Hälften av aktiviteterna var en kombination av ordinarie verksamhet och särskilda arrangemang under uppmärksamhetsveckan. - Majoriteten av aktiviteterna rörde fysisk aktivitet - En majoritet av huvudarrangörerna var kommuner, därefter landsting - Cirka 75% hade gemensam planering/samverkan lokalt - Tjänsteman i kommun med samordnarroll mest vanligt ha huvudansvaret - Få idéburna och ideella organisationer på riksnivå deltog - Få privata aktörer deltog - Cirka 75 % av de svarande hade använt sig av kommunikationsstödet 8. - Hälften av de arrangerade aktiviteterna riktade till de prioriterade målgrupperna Sammanfattningsvis så kan man säga att de tre målen i stort är uppfyllda. Några resultat sammanfattas för de första två målen i tabellen, men beskrivs mer utförligt i resultatdelen (kapitel 4). Det tredje målet om en övergripande kommunikationsstrategi har troligtvis inte varit så uttalat för de inblandande. Men eftersom tre av fyra av de svarande i webbundersökningen angett att de använt sig av någon del av kommunikationsstödet, och cirka hälften av de arrangerade aktiviteterna var riktade till de prioriterade 8 Frågan i webbundersökningen löd inte specifikt om man utgått från kommunikationsstrategin, utan om man använt sig av det stöd inom kommunikation som erbjudits från Statens folkhälsoinstitut (vilket var en del av kommunikationsstrategin).

27 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 27 målgrupperna, så kan man säga att deras arbete gått i linje med kommunikationsstrategin. Syfte Av de fyra uttalade nationella syftena för Ett friskare Sverige ansåg de svaranden på webbenkäten att veckan framförallt hade stimulerat till arrangemang som ökar kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan; samt att veckan hade ökat förutsättningarna för individer att delta i hälsosamma aktiviteter (se figur 5). Figur 5. Ett friskare Sverige hade fyra nationellt uttalade syften. Hur väl upplever du att dessa uppfylldes? Sammanfattande bild medelvärde skala ,2 3 2,2 2, Ökat kunskapen/medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet Veckan har ökat förutsättningarna för individer att delta i hälsosamma aktiviteter Särskilt uppmärksammat sociala skillnader i hälsa och de grupper som har störst behov Veckan har särskilt uppmärksammat personer med intellektuell funktionsnedsättning De senare två syftena har varit svårare att nå: att särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov; samt att särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Enbart hälsokommunikation kan ha svårt att nå de grupper som bäst behöver den, och studier visar att det främst är de välutbildade redan informerade grupperna som tar till sig av informationen (Gepkens & Gunning-Schepers, 1996). I rapporten om de svenska lärdomarna från The Marmot review, talar man om begreppet proportionell universalism, för att minska skillnader i hälsa. Detta innebär att åtgärderna bör vara universella, men anpassas, både i omfattning och utformning, till de med störst behov. Det kan vara att åtgärden anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Prioriterade grupper gäller ekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen, 2010). Denna typ av anpassning har bäring på det övergripande folkhälsopolitiska målet om att skapa förutsättningar på lika villkor för hela befolkningen.

28 28 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG En fråga i webbundersökningen undersökte också om arrangörerna gjort specifika anpassningar av aktiviteterna. Det framkom att i de fall detta var gjort, så hade man i första hand tagit hänsyn till ålder (38 %) och i andra hand funktionsnedsättning (28 %), följt av geografiska förhållanden, socioekonomi, kön och etnicitet.

29 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 29 Kommunikationsmål för respektive prioriterade målgrupp Nedan redovisas aktivitets- och kunskapsmål och måluppfyllelse för respektive prioriterad målgrupp. På grund av resursbrist gjordes aldrig någon kännedomsmätning för symbolen eller annonser och det går därför inte att redovisa någon måluppfyllelse på veta- och känna-målen. Däremot, med tanke på mängden aktiviteter som anordnades över hela Sverige under uppmärksamhetsveckan, går det att ana att väldigt många som antingen deltog i aktiviteterna, eller som tog del av information på webbplatsen, fick kunskap om vad Ett friskare Sverige syftar till. Förmodligen kände de nyfikenhet eftersom de valde att delta, alternativt valde att besöka webbplatsen Tabell 4. Översikt kommunikationsmål och måluppfyllelse Aktivitetsmål Måluppfyllelse Kunskapsmål Måluppfyllelse Prioriterade målgrupper Barn 1 5 år (och deras föräldrar) Att minst 15 av 21 län anordnar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. Att det finns en spridning mellan aktörerna i varje län att både kommuner, landsting/regioner och frivilligsektorn finns representerade i hälften av länen. 14 av 21 län har haft aktiviteter riktade till denna målgrupp. Kommunerna är mest representerade bland aktörerna. Det är naturligt eftersom förskolan är målgruppens främsta arena. Veta: Att Ett friskare Sverige syftar till att öka uppmärksamheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Känna: Nyfikenhet. Göra: Besöka webbplatsen och skaffa mer information. Exponeringsmätningen av annonseringen visade en stor överleverens på familjeliv.se, vilket gjorde att snittbesökaren där såg annonsen 9,96 gånger (normal-värde ca 4). Däremot var det förhållandevis få i denna målgrupp som besökte webbplatsen efter exponering av annonsen. Tonåringar år (och deras föräldrar) Att minst 15 av 21 län anordnar aktiviteter riktade till denna målgrupp någon gång under veckan. 16 av 21 län har haft aktiviteter riktade till denna målgrupp. Veta: Att Ett friskare Sverige syftar till att öka uppmärksamheten om goda matvanor och fysisk aktivitet Här gäller samma fakta som ovan. Det var generellt svårare att nå småbarnsföräldrar och tonårsföräldrar via de