Ett friskare Sverige 2011 uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet

Transkript

1 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG: Ett friskare Sverige 2011 uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet 28 september 2011 VERK 2010/370

2

3 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 3 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Regeringsuppdraget Projektorganisation... 8 Projektledare och arbetsgrupp... 8 Styrgrupp SYFTE OCH MÅL Syfte Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Övergripande mål REGERINGSUPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Erfarenheter från 2010 års uppdrag Kommunikationsstrategi Målgrupper Samverkan med andra aktörer Dialogmöten Länskontakter för Ett friskare Sverige Kommunikation om uppdraget Utskick med information till tänkbara aktörer Folkhälsoinstitutets webbplats Budskapsområden Kvalitetskriterier Pr-budskap Stöd och hjälp till aktörer och aktivitetsarrangörer Kommunikationsstöd Kunskapsstöd Samverkansstöd Uppföljning och utvärdering EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall Ekonomiska stimulansmedel Intern resursredovisning för Folkhälsoinstitutet... 26

4 4 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 5. RESULTAT OCH EFFEKTER Länskontakternas roll Brist på tid och ekonomiska resurser största hindren Flera länskontakter var även samordnare och aktivitetsarrangörer Samverkan och informationsspridning Länskontakterna ger förankring och tyngd, men aktivitetsarrangörerna önskar mer samordning och samverkan Genomförda aktiviteter Tredubbelt så många aktiviteter och arrangörer som år Fler medverkande aktörer i alla sektorer och i flera län Äldre, barn och allmänheten i fokus Stöd och hjälp Mer kunskap, informationsmaterial och pengar efterfrågas Effekter av Ett friskare Sverige Exponerings- och observationsmätningar Bannerannonsering Medial uppmärksamhet Viktning Annonsvärde Geografisk fördelning Resultat av Statens folkhälsoinstituts egna aktiviteter MÅLUPPFYLLELSE Övergripande interna mål Kommunikationsmål för respektive prioriterade målgrupp Mål kopplat till medieaktiviteter ANALYS AV RESULTATET OCH LÄRDOMAR INFÖR FRAMTIDEN Länskontakterna en framgångsfaktor? Erfarenheter från andra folkhälsoområden Ökad kunskap om hur man kan nå de grupper som har störst behov behövs Långsiktigt arbete en förutsättning för bättre vanor Ekonomiska stimulansmedel för att ta tillvara på kraften inom den ideella sektorn Samverkan med näringslivet och berörda branschaktörer kan utvecklas mer Kvalitetssäkring och opartiskhet SLUTSATSER REFERENSER... 62

5 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 5 BILAGOR Bilaga A: Länskontakter för Ett friskare Sverige Bilaga B: Pr-aktiviteter och pressmeddelanden Övergripande nationella pr-aktiviteter Nationella pr-aktiviteter, vecka Nationella pr-aktiviteter, vecka Bilaga C: Metod för medieanalysen Bilaga D. Utvärdering av regeringsuppdraget Ett friskare Sverige Syfte Metod Svarsfrekvens Bortfallsanalys Bilaga E. Nedladdningar och beställningar av material Bilaga F: Checklista, sociala skillnader i hälsa... 83

6 6 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut har för andra året i rad samordnat en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Veckan genomfördes under våren 2011, 9 15 maj (vecka 19). Uppdragets genomförande har skett i samverkan med kommuner, landsting/regioner, idéburna och ideella organisationer samt privata aktörer. Nytt för 2011 års uppdrag var att Folkhälsoinstitutet utsåg så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige. Målet med länskontakterna var att skapa en stödjande struktur som underlättade för medverkande aktörer på regional och lokal nivå samt bygga vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet kring matvanor och fysisk aktivitet. Utgångspunkten för arbetet med Ett friskare var att lyfta upp och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på olika nivåer i landet. Uppdragets målgrupp var hela befolkningen, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra prioriterade målgrupper: barn 0 12 år, tonåringar år, personer 65 år och äldre, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer anmälde in sina aktiviteter och sin medverkan via ett webbformulär på en särskild webbplats, Därefter presenterades alla aktiviteter län för län, med möjlighet att kategorisera aktiviteterna utifrån kommun, tema och målgrupp. Syftet var att intresserade deltagare skulle kunna se vad som hände på deras ort under vecka 19. Folkhälsoinstitutet erbjöd tre typer av stöd och hjälp till deltagande aktörer och aktivitetsarrangörer inför och under uppmärksamhetsveckan: kommunikationsstöd, kunskapsstöd och samverkansstöd. Kommunikationsstödet bestod av en grafisk verktygslåda med affischer och mallar för annonser samt pr-stöd i form av mallar för debattartiklar och pressmeddelanden på lokal och regional nivå. Från Folkhälsoinstitutet planerades och genomfördes också ett omfattande publicitetsarbete. Kunskapsstödet bestod bl.a. av en inspirationsskrift för hälsa i skolan, som tagits fram i samarbete med NCFF och andra kunskapsunderlag i form av rapporter. Samverkansstödet bestod av länskontakterna. Nära aktiviteter arrangerades över hela landet under vecka 19 och cirka unika arrangörer deltog. Detta är en tredubbling av antalet aktiviteter och aktivitetsarrangörer från Antalet aktörer ökade i alla sektorer och framförallt privata aktörer och idéburna och ideella organisationer. Ett friskare Sverige fick under en fyraveckorsperiod cirka 850

7 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 7 medieträffar. En utvärdering bestående av webbenkäter och exponering- och observationsmätningar har genomförts. Några slutsatser är att det har varit framgångsrikt att knyta länskontakter till uppdraget och ha en stödjande struktur för medverkan på den lokala nivån. En uppmärksamhetsvecka kan sätta fokus på mat och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan och generera nya samverkansmöjligheter, men ger inga långsiktiga effekter på befolkningens hälsa. Om denna typ av åtgärd kombineras med exempelvis en övergripande nationell strategi som samordnar inriktningen på arbetet med nationella mål och tydliggör olika aktörers roller och fördelning av ansvar där Ett friskare Sverige är en del ökar möjligheten till att även långsiktiga effekter på hälsan kan uppnås. För att nå de grupper i befolkningen som har mer ohälsa eller särskilda behov krävs särskilda åtgärder, särskilt arbetssätt och en anpassning av budskap.

8 8 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 1. Bakgrund Hälsofrämjande fysisk aktivitet och goda matvanor är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, främjar hälsa och förebygger en rad hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer etc. (AICR: World Cancer Research Fund, 2007; Mente, de Koning, Shannon, & Anand, 2009). En stor del av samhällets kostnader för ohälsa är dessutom relaterad till levnadsvanor såsom tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är områden där politiska beslut kan ge goda resultat på både individ- och samhällsnivå, och bidra till att minska riskerna för sjukdomar. Ekonomiska beräkningar från Folkhälsopolitisk rapport 2010, visar att sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år. Sjukdomar relaterade till högt BMI (BMI över 25) kostar samhället minst 18 miljarder kronor varje år (Statens folkhälsoinstitut, 2010). 1.2 Regeringsuppdraget Statens folkhälsoinstitut fick i juli 2010 regeringens uppdrag att för andra året i rad samordna en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Uppmärksamhetsveckan genomfördes under våren 2011, vecka 19 (9 15 maj). Kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer medverkade. 1.3 Projektorganisation Projektorganisationen för uppdraget på Folkhälsoinstitutet har bestått av en arbetsgrupp, samt en styrgrupp. Uppdraget har tillhört avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Så kallade länskontakter har även fungerat som externa resurspersoner, läs mer i kapitel 3.3. Projektledare och arbetsgrupp Arbetsgruppen har utgjorts av Nina Åkeson (projektledare och utredare matvanor); Mia Wadman (kommunikatör); Eva Söderberg (utredare fysisk aktivitet); samt Charlotte Funseth (administratör). Arbetsgruppen har varit ansvariga för projektets övergripande planering och genomförande enligt projektplanen.

9 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 9 Styrgrupp Styrgruppen har bestått av avdelningscheferna för de tre avdelningarna som var mest berörda av uppdraget: Pia Lindeskog, avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö; Bitti Jonasson, avdelningen för kommunikation; samt Anna Bessö, avdelningen för barns och äldres hälsa. Styrgruppens ansvar har i huvudsak varit att ge råd och stöd till projektledaren, följa att arbetet löpt enligt projektplanen och fastställd budget, samt fatta löpande strategiska beslut utifrån underlag från projektledaren. Styrgruppen upplöstes vid årsskiftet 2010/2011 med anledning av förändrade interna rutiner och därefter har ansvaret legat på avdelningschef Pia Lindeskog.

10 10 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 2. Syfte och mål 2.1. Syfte Ett friskare Sverige hade tre nationellt uttalade syften, vilka angavs i beskrivningen av uppdraget. Dessa var att: Öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov. Särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Precis som föregående år, var Folkhälsoinstitutets utgångspunkt för uppdraget att lyfta fram och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Att bygga på det som redan finns ökar möjligheten att fler aktörer medverkar, samt att frågan lever vidare efter veckan, dvs. att uppmärksamhetsveckan inte blir en punktinsats. Samtidigt blir det en mobilisering, en möjlighet till samverkan och ett nationellt skyltfönster kring pågående arbete inom området Övergripande mål Projektgruppen satte internt tre övergripande mål för hela regeringsuppdraget: 1. Ökad medvetenhet och hänsyn hos aktörer och aktivitetsarrangörer om skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen, i planerandet av aktiviteter. 2. En stödjande struktur på länsnivå för att underlätta samverkan och deltagande i Ett friskare Sverige finns i 18 av 21 län (länskontakter). 3. Aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för Ett friskare Sverige.

11 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET Regeringsuppdragets genomförande 3.1. Erfarenheter från 2010 års uppdrag Resultatet från 2010 års utvärdering av Ett friskare Sverige, samt andra erfarenheter från föregående års uppmärksamhetsvecka, låg till grund för det nya uppdragets genomförande. Utvärderingen av 2010 års uppmärksamhetsvecka visade ett stort intresse bland medverkande aktörer att delta i Ett friskare Sverige Det framkom även önskemål om regionala samverkansträffar och ekonomiskt stöd, samt en önskan att arbetet med Ett friskare Sverige skulle bli en del i ett större sammanhang. För att på bästa sätt möta dessa behov och underlätta samverkan mellan olika aktörer på lokal och regional nivå utsågs, med hjälp av landstingen/regionerna så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige för respektive län eller region. Fyra utmaningar identifierades också inför Ett friskare Sverige Utmaningarna låg till grund för upplägget och genomförandet av Ett friskare Sverige 2011, framförallt för arbetsgruppen men också i kommunikation med länskontakterna. Dessa var: sociala skillnader och grupper svåra att nå; samverkan med privata aktörer och ideella organisationer på riksnivå; långsiktigt arbete; samt rätt stöd och hjälp.

12 12 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 3.2. Kommunikationsstrategi Precis som föregående år var den övergripande strategin att arbeta med Ett friskare Sverige i två parallella spår allmänheten och aktörer. För att säkerställa att allmänheten och de prioriterade slutmålgrupperna nåddes var det viktigt att arbetet med uppmärksamhetsveckan innehöll direkta aktiviteter riktade mot dessa grupper. Ett led i detta var att arbeta med en plan för uppmärksamhet i lokala och regionala medier (läs mer kapitel 3.8). Samtidigt var det viktigt att erbjuda stöd och hjälp för genomförandet till olika grupper av aktörer (vidareförmedlare, aktivitetsarrangörer etc.), för att skapa förutsättningar för allmänheten att delta i aktiviteter. Figur 1 nedan visar en överblick av de målgrupper, valda strategier, kommunikationskanaler och utgångspunkter som har legat till grund för arbetet med Ett friskare Sverige Figur 1. Modell över Folkhälsoinstitutets kommunikationsstrategi och utgångspunkter, Ett friskare Sverige Modifierad från ParticipACTION (Edwards, 2004).

13 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET Målgrupper Uppdragets målgrupp var allmänheten i stort, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra målgrupper: Barn 0 12 år. Tonåringar år. Personer 65 år och äldre. Personer med intellektuell funktionsnedsättning. De prioriterade målgrupperna var de grupper som lyftes särskilt under veckan, exempelvis genom aktiviteter och pr-insatser. Målgrupperna bestämdes efter en målgruppsanalys som även innehöll en litteraturgenomgång. Det var viktigt att säkerställa att aktiviteter riktade till barn, unga och äldre, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning genomfördes, eftersom dessa grupper fanns specificerade i regeringsuppdraget. Dessutom är behovet av att arbeta med goda matvanor och fysisk aktivitet för dessa grupper särskilt viktigt. Ett av tre uttalade syften för Ett friskare Sverige var att särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa. Därför gjordes även en särskild målgruppsanalys som syftade till att beskriva vilka förhållanden som är viktiga att beakta på detta område. Denna låg till grund för arbetsgruppens upplägg av uppdraget. Förhoppningen var även att den skulle fungera som ett kunskapsstöd för aktörer och aktivitetsarrangörer av aktiviteter inom ramen för Ett friskare Sverige. Analysen resulterade bland annat i en Checklista, sociala skillnader i hälsa (läs mer i kapitel 3.8 och i bilaga F) Samverkan med andra aktörer Uppdraget beskrevs som ett samverkansprojekt och en mängd olika aktörer från lokal, regional och nationell nivå kunde delta. De särskilt utpekade samverkanspartnerna i uppdraget var kommuner och landsting/regioner; branschföreträdare och näringslivet; samt idéburna och ideella organisationer. Samverkan skulle också ske med Livsmedelsverket. Samverkan med Livsmedelsverket har skett genom deras deltagande vid en workshop med fokus på pr-arbetet. Därutöver har en löpande dialog förts kring de budskap som användes på bl.a. affischer och vykort, samt i texter till webbplatsen

14 14 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG För att i större utsträckning ha möjlighet att nå ut till den prioriterade målgruppen tonåringar, inleddes också ett samarbete med Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), vid Örebro universitet. NCFF uppdrag är att utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. Resultatet av samarbetet i Ett friskare Sverige blev ett inspirationsmaterial kring mat och rörelse i skolan (läs mer i kapitel 3.8). Dialogmöten Berörda branschaktörer och näringslivet pekades särskilt ut i regeringsuppdraget som samverkansparter. Ett dialogmöte genomfördes i september 2010 med representanter från branschorganisationerna inom livsmedel och mat, dvs. Svensk Dagligvaruhandel (SDH), Livsmedelsföretagen (Li), samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR). Varje branschorganisation var även representerad med två till tre medlemmar från respektive organisation. Ett resultat av detta dialogmöte var att ICA och Blodomloppet blev en del av Ett friskare Sverige under Se bilaga B för mer information. Ett andra dialogmöte genomfördes i januari 2011 där ett trettiotal representanter från olika ideella och idéburna organisationer på riksnivå deltog. Organisationerna var inbjudna utifrån uppdragets inriktning och prioriterade målgrupper, t.ex. pensionärs- och idrottsföreningar Länskontakter för Ett friskare Sverige Ett sätt att underlätta samverkan och samordning på regional och lokal nivå inför Ett friskare Sverige 2011, samt bygga vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet kring matvanor och fysisk aktivitet som görs över landet, var att utse så kallade länskontakter för Ett friskare Sverige. Målet med länskontakterna var att skapa en stödjande struktur som underlättade för kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer att medverka i Ett friskare Sverige Länskontakternas roll var att: Arrangera informations- och nätverksträffar kring Ett friskare Sverige för tänkbara aktörer i sitt län. Sprida information, prenumerationsutskick, grafisk verktygslåda med mallar för annonser m.m. från Folkhälsoinstitutet vidare i sitt län. Initiera och upprätthålla nätverk för medverkande aktivitetsarrangörer, samt hjälpa till att synliggöra och uppmuntra lokala initiativ under v. 19, 9 15 maj Samordna regionala och/eller lokala pr-insatser inför Ett friskare Sverige 2011.

15 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 15 Länskontakterna utsågs med hjälp av folkhälsoenheterna och de samhällsmedicinska enheterna vid landstingen och regionerna. Detta då uppdraget hade ett tydligt länsperspektiv och det var viktigt att länskontakten för Ett friskare Sverige hade en överblick över länets tänkbara aktörer och en vilja att samordna och inspirera dessa aktörer med hjälp från Folkhälsoinstitutet. Majoriteten av länskontakterna tillhörde också landsting/region. Resterande tillhörde länsidrottsförbund, kommunförbund respektive regionförbund. Länskontakterna bestod framförallt strateger, utvecklare och olika typer av samordnare inom folkhälsa. Kompetensen var hög inom gruppen och de tillhörde i stort en redan befintlig struktur av regionalt folkhälsoarbete Kommunikation om uppdraget Förutom dialogmötena, spreds information om uppdraget initialt genom e-postutskick till tänkbara aktörer som innehöll kort information om uppdraget samt en hänvisning till Folkhälsoinstitutets webbplats för mer information. Folkhälsoinstitutets webbsidor har också fungerat som en direktkanal för länskontakter och aktivitetsarrangörer. Även länskontakterna hade en viktig roll i att sprida informationen vidare till intresserade aktörer i respektive län. Utskick med information till tänkbara aktörer Ett informationsbrev per e-post skickades ut till info-adressen i alla kommuner och landsting/regioner. I brevet ombads mottagaren att sprida informationen om Ett friskare Sverige vidare till möjliga aktörer inom den egna organisationen. Ett liknande informationsbrev gick även ut till ett urval av de idéburna och ideella organisationerna, framförallt pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, samt idrotts- och friluftsorganisationer. Informationsbrevet skickades till ordförande och högsta tjänsteman inom varje organisation, med en uppmaning om att sprida informationen vidare ut i organisationen. För att nå ut till privata aktörer skickades information med e-post till olika typer av branschorganisationer som hade en verksamhet som stämde överens med uppdragets syfte. Ett utskick gick till livsmedelsbranschen (Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen, Sveriges Hotelloch Restaurangföretagare, samt Lantbrukarnas Riksförbund). Detta kompletterades även med ett utskick till branschorganisationer med inriktning mot fysisk aktivitet, friluftsliv och sport (Svenskt Sportforum), branschorganisationer för friskvård- och företagshälsovård (Friskvårdsföretagen och Föreningen svensk företagshälsovård), samt till branschorganisationen för alla Sveriges apotek (Sveriges Apoteks-förening). Arbetsgivar- och intresseorganisationen Vårdföretagarna fick även information per e-post.

16 16 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Slutligen skickades även informationsbrev till befintliga nationella nätverk inom matvanor och fysisk aktivitet, berörda förbund på riksnivå, samt ett urval av nationella myndigheter. Alla fackförbund inom LO, SACO och TCO fick också ett e-postutskick med information om Ett friskare Sverige. Folkhälsoinstitutets webbplats Även under 2011 års uppdrag har särskilda webbsidor för Ett friskare Sverige funnits på Folkhälsoinstitutets webbplats, Dessa har innehållit: Information om uppdragets ramar och genomförande. Tillgång till allt material i den grafiska verktygslådan. En prenumerationstjänst med automatiska nyhetsutskick via e-post av ny information som publicerats på webbplatsen. Kontaktuppgifter till länskontakterna. Tidsplan, kvalitetskriterier för medverkan m.m. Under hela arbetets gång har dessa sidor fungerat som den främsta informationskanalen för länskontakter, aktörer och aktivitetsarrangörer och andra intresserade på lokal och regional nivå. Information om uppdraget spreds även från den särskilda informationswebbplatsen Denna beskrivs närmare under i kapitel Budskapsområden Nedanstående utgångspunkter har varit grund för konkreta budskapsformuleringar från Folkhälsoinstitutet, till exempel i form av konkreta tips kring mat och fysisk aktivitet. Ansatsen i alla budskap har varit hälsofrämjande. Förutom tillägget inom fysisk aktivitet kring stillasittande, är budskapsområden de samma som under 2010 års uppmärksamhetsvecka. Matvanor Frukt och grönsaker. Nyckelhålsmärkt mat. Miljöaspekter på maten (utifrån Livsmedelsverkets kunskapsunderlag om mat och miljö). Varierade och regelbundna måltider.

17 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 17 Fysisk aktivitet De nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet för vuxna och barn 1. Undvika en stillasittande livsstil. Kvalitetskriterier För att säkerställa att budskapen, som olika aktörer förde fram inom ramen för Ett friskare Sverige, vilade på vetenskaplig grund och stämde överens med Folkhälsoinstitutets uppdrag, skulle medverkande aktörer uppfylla de kvalitetskriterier som institutet satt upp: De budskap som förs fram kring matvanor ska stämma överens med de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) och de svenska kostråden 2. De budskap som förs fram kring fysisk aktivitet ska stämma överens med de nationella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Aktiviteten har en fokus på att främja hälsa, i motsats till exempelvis enbart viktnedgång. Kvalitetskriterierna togs fram inför 2010 års uppmärksamhetsvecka, men kommunicerades i större omfattning Detta skedde framförallt via Folkhälsoinstitutets webbplats och via den grafiska verktygslådan. Där ingick kvalitetskriterierna i de riktlinjer som fanns för användning av symbolen för Ett friskare Sverige, vilka kom upp när man laddade ner symbolen. Kvalitetskriterierna låg även till grund för de aktiviteter som publicerades via webbplatsen ettfriskaresverige.nu. Länskontakterna fungerade också som kvalitetssäkrare genom att sprida kriterierna och använda dem som ett verktyg i kommunikationen med aktivitetsarrangörer. 1 För vuxna: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysisk aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten (FYSS, 2008). För barn och ungdomar: Minst 60 minuter fysisk aktivitet rekommenderas. Både måttlig och hård aktivitet bör inkluderas. Aktiviteten kan troligtvis delas upp i kortare pass under dagen. Aktiviteten bör vara så allsidig som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination (FYSS, 2008). 2 De svenska kostråden lyder: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen; Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris; Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel; Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan; Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen (

18 18 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Pr-budskap Det övergripande budskap som fördes fram i pr-sammanhang var: Ett friskare Sverige ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Vi vill öka möjligheten till människors hälsosamma val genom att uppmärksamma konkreta exempel från hela landet Stöd och hjälp till aktörer och aktivitetsarrangörer Folkhälsoinstitutet erbjöd olika typer av stöd och hjälp till deltagande aktörer och aktivitetsarrangörer inför och under uppmärksamhetsveckan. Dessa kan delas in i tre områden; kommunikationsstöd, kunskapsstöd och samverkansstöd. Kommunikationsstöd Ett gemensamt namn och gemensam symbol, Ett friskare Sverige, togs fram Detta var viktigt för att länka samman alla de olika aktiviteterna och aktörerna i uppdraget. Utvärderingen av 2010 års uppmärksamhetsvecka visar också att symbolen och namnet har mottagits positivt av flera olika typer av aktörer. Årets uppdrag byggde därför vidare på samma profil. Kommunikationsstödet riktade sig både till allmänheten och aktörerna och bestod av: Webbsidor med information om uppdraget och material för nedladdning riktade till aktörer och aktivitetsarrangörer, En grafisk verktygslåda med symbolen, mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Pr-stöd i form av checklistor och mallar för debattartiklar och pressmeddelanden på lokal, regional och nationell nivå. Webbplats, med fakta och inspiration kring att äta bra och röra på sig riktat till allmänheten samt en Sverigekarta med alla anmälda aktiviteter och medverkande aktivitetsarrangörer. Grafisk verktygslåda Den grafiska verktygslådan innehöll symbolen, mallar, vykort och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Aktörerna och aktivitetsarrangörerna kunde gratis ladda ned eller beställa materialet direkt via webbplatsen samt i institutets ordinarie webbshop. Även de kunskapsunderlag och skrifter som togs fram inför veckan fanns att tillgå via

19 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 19 den grafiska verktygslådan. Utöver detta fanns också tryckta affischer och vykort med olika motiv att beställa gratis. Pr-stöd på olika nivåer Från Folkhälsoinstitutet planerades och genomfördes ett omfattande publicitetsarbete inför och under uppmärksamhetsveckan. Medier på lokal, regional och nationell nivå bearbetades. Pr-stödet bestod bl.a. av: En pr-handlingsplan med bl.a. checklistor och underlag för debattartiklar, till alla medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer Övergripande pressmeddelanden inför veckan där mängden av aktiviteter lyftes fram, nationellt och regionalt. Pressmeddelanden med ny kommundata från den nationella folkhälsoenkäten: Hur stor andel av befolkningen som konsumerade frukt och grönsaker fem gånger per dag, i enlighet med de nationella rekommendationerna, samt var stillasittande, lokalt och regionalt anpassade. Debattmallar, för länskontakterna. Nationell debattartikel kring hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ovanstående aktiviteter kommunicerades också ut till alla aktörer och aktivitetsarrangörer via och via prenumerationsmejlet. Debattmallarna erbjöds enbart till länskontakterna, då en av deras uppgifter var att samordna regionala och/eller lokala pr-insatser inför Ett friskare Sverige Figur 2 visar en översikt av de nationella pr-aktiviteterna. Mediegenomslaget i landet under uppmärksamhetsveckan, samt uppmärksamheten av olika pressmeddelanden beskrivs sammanfattningsvis i kapitel 5 och mer utförligt i bilaga B.

20 20 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Figur 2. Nationella pr-aktiviteter, vecka 18 19, Orange rutor illustrerar en aktivitet i anslutning till pressmeddelandet. Webbplats Inför 2011 års uppmärksamhetsvecka var webbplatsen en av de viktigaste kanalerna till slutmålgrupperna, men den var även viktig för aktörerna och aktivitetsarrangörerna. Flera områden utvecklades på webbplatsen inför 2011 års uppmärksamhetsvecka. Några av nyheterna var: Justerad layout och struktur för att underlätta navigeringen för besökaren, bl.a. genom foton och fler målgruppsanpassade texter. Lättläst-sidorna synliggjordes mer. Interaktiva delar som t.ex. möjligheten att skicka digitala vykort, sms-tjänster för att kunna tipsa vänner om aktiviteter samt två enkla gör-det-själv-tester där besökaren kunde undersöka om man åt tillräckligt mycket frukt och grönsaker alternativt rörde sig tillräckligt i vardagen (de två testerna publicerades i överenskommelse med vardguiden.se/stockholms läns landsting och Karolinska institutets folkhälsoakademi som är upphovsmän till testerna). Webbformuläret för medverkan och anmälan av aktiviteter flyttades över från och utvecklades.

21 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 21 Större synliggörande av sidorna Vad händer där du bor? Det vill säga de sidor där man som besökare kunde gå in och söka och se vilka aktiviteter som arrangerades på sin ort eller i sin kommun, förstärktes ytterligare. Ökad tillgänglighet via sociala medier. Dels genom att man kunde dela med sig av sidorna via mejl, Twitter och Facebook, dels kunde man följa inläggen från Ett friskare Sveriges facebookgrupp direkt på startsidan. Medieflödet från alla publicerade artiklar visades dessutom direkt på startsidan, vilket var ett sätt att förstärka pr-aktiviteternas genomslag. Figur 3. Startsidan för ettfriskaresverige.nu med flera interaktiva delar. Anmälan av aktivitet och medverkan En av grundstenarna i att uppmärksamma och synliggöra de olika aktiviteterna, var att alla aktivitetsarrangörer fick möjlighet att anmäla sin aktivitet i ett särskilt webbformulär på webbplatsen Alla aktiviteter presenterades därefter på webbplatsen län för län, med möjlighet att kategorisera aktiviteterna utifrån kommun, tema och målgrupp. Syftet var att intresserade deltagare skulle kunna se vad som hände på deras ort under vecka 19. Dessutom gav det alla inblandade en överblick av vilka aktiviteter som arrangerades inom ramen för Ett friskare Sverige. Denna överblick var också värdefull i arbetet med pr och de övergripande kommunikationsinsatserna, liksom i utvärderingen av hela satsningen Ett friskare Sverige. En särskild funktion skapades för länskontakterna via webbplatsen, som gav möjlighet att ta fram statistik över anmälda aktiviteter, teman och målgrupper i sitt eget län. På så sätt fick de en

22 22 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG överblick av vad som var på gång i det egna länet. Denna funktion fungerade också som ett stöd vid uppföljningen och utvärderingen av arbetet inom ramen för Ett friskare Sverige. Kunskapsstöd Kunskapsstödet riktade sig till aktörer och aktivitetsarrangörer och bestod av framför allt två delar: ett inspirationsmaterial för skolan samt en checklista för sociala skillnader i hälsa. Därutöver innehöll delar av informationswebbplatsen kunskapsstöd i form av fördjupande texter och konkreta tips, som kunde användas för att sprida vidare. Inspirationsmaterial för skolan Nu är goda råd enkla! Som ett led i att nå målgruppen tonåringar år, tog Nationellt centrum för barn och ungdomars hälsa (NCFF) och Statens folkhälsoinstitut fram ett inspirationsmaterial för skolan. Materialet riktade sig både till pedagoger och till elever år (NCFF & Statens folkhälsoinstitut, 2011). Tanken med materialet var att det skulle ge goda idéer och ny inspiration till hur man kan jobba för att stärka och vidareutveckla hälsa i skolan. Skolbaserade interventioner som omfattar en mångfald av olika åtgärder och aktiviteter har i systematiska litteraturöversikter visat sig ha positiva effekter på barns och ungdomars fysiska aktivitet samt matvanor både under skoltid och på fritiden (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2004; Summerbell, et al., 2005). Detta var också ett sätt att bygga vidare på det långsiktiga arbetet kring mat och fysisk aktivitet som redan görs på olika nivåer i landet. Ett exemplar av Nu är goda råd enkla! distribuerades kostnadsfritt till samtliga gymnasieskolor och grundskolor i årskurs 7 9 ett par månader innan uppmärksamhetsveckan i maj Förhoppningen var att materialet även skulle kunna utgöra ett stöd för berörd skolpersonal i arbetet inför och under Ett friskare Sverige.

23 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 23 Figur 4. Inspirationsskriften för skolan, Nu är goda råd enkla! Checklista, sociala skillnader i hälsa, I arbetet med att särskilt uppmärksamma sociala skillnader och nå de grupper som har störst behov togs också en checklista för sociala skillnader i hälsa fram. Listan bestod av tio punkter som syftade till att inspirera och ge eftertanke till länskontakterna och de som planerade en aktivitet inom ramen för Ett friskare Sverige. I slutet av checklistan fanns litteraturtips för den som ville läsa mer. Denna kunde laddas ned via webbplatsen Se bilaga F Samverkansstöd Nytt för i år var länskontakterna. Dessa personer fungerade som regionala kontaktpersoner och hade i uppdrag att underlätta samverkan och deltagande i Ett friskare Sverige i respektive län. Alla länskontakter var presenterade med namn och kontaktuppgifter på Mer information om länskontakterna finns i kapitel 3.4. Workshops I syfte att stödja och inspirera länskontakterna genomfördes tre workshops med dem under uppdragsperioden. Dessa hölls i Stockholm av arbetsgruppen. Den första workshopen genomfördes i oktober 2010 och hade som tema återblick och framåtkick vad tar vi med oss från uppmärksamhetsveckan 2010 och hur kan vi inspirera inför Ett friskare Sverige Workshop nummer två genomfördes i januari och denna gång var fokus på pr-arbete och erfarenhetsutbyte det viktigaste. Vid detta tillfälle höll externa pr-konsulter en utbildning kring hur man kan arbeta med pr och kommunikation på lokal och regional nivå. Den tredje och sista workshopen handlade om nationellt planerade pr-aktiviteter och aktuella frågor från länskontakterna.

24 24 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Ekonomiskt stimulansmedel för informations- och nätverksträffar Varje länskontakt hade möjlighet att söka ett ekonomiskt stöd på kr. Stödet var en satsning för att öka möjligheten att nå målet med länskontakter. Medlen skulle i första hand användas för att arrangera informations- och nätverksträffar för tänkbara aktörer inom ramen för Ett friskare Sverige i respektive län. Tänkbara aktörer kunde vara från flera olika verksamheter inom kommun, landsting/region, idéburna och ideella organisationer och privata aktörer i hela länet/regionen. Syftet var att stimulera ett forum för samverkansmöjligheter lokalt, liksom möjlighet för länskontakten att sprida information Uppföljning och utvärdering Den samlade evidensen säger att en isolerad informationsinsats i sig inte har en direkt effekt på befolkningens hälsa. Att väcka uppmärksamhet och ge kunskap kan vara möjligt genom enkelriktad information, men att påverka attityder och beteenden kring mat och fysisk aktivitet är däremot svårare (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Utvärdering och uppföljning av uppmärksamhetsveckan var en viktig del i uppdraget. Föregående års mål syftade till att samla kunskap om pågående arbete och processer lokalt och regionalt kring matvanor och fysisk aktivitet. Det fanns således en bra bas att utgå från. Ett av de övergripande målen för uppdraget 2011 var att ha en stödjande struktur för medverkan i Ett friskare Sverige ute i länen, vilket utgjordes av länskontakterna för Ett friskare Sverige. Utvärderingen 2011 har genomförts i tre delar: en webbundersökning riktad till länskontakterna; en webbundersökning till aktivitetsarrangörerna; samt olika typer av exponerings- och observationsmätningar (bilaga D). En intern utvärdering har också genomförts, med syfte att beskriva arbetssättet i uppdraget samt kompetens- och resursbehov för den här typen av arbete. En utvärderingsmall skickades ut till länskontakterna som stöd i utvärderingsarbetet av Ett friskare Sverige lokalt och regionalt. Den syftade också till att ge ett underlag för de uppgifter som vi önskade svar på i det nationella utvärderingsarbetet. Mallen innehöll olika frågeområden i fyra kategorier. Dessa var: Din roll som länskontakt; Kommunikation och budskap, aktiviteter; Genomförda aktiviteter samt Folkhälsoinstitutets roll.

25 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET Ekonomisk redovisning Nedan redovisas användningen av tilldelade medel, samt den interna resursanvändningen för Folkhälsoinstitutet Ekonomiskt utfall Intäkter Anvisat från regeringen Kostnader Löner, interna kostnader Grafisk formgivning och layout Inspirationsmaterial Pr-tjänster Annonsering, informationsspridning Dialogmöten och samordning Länskontakter Arrangemang Utvärdering, dokumentation Förbrukat totalt Arbetstid Folkhälsoinstitutet Drygt 1,6 miljoner Tabell 1. Ekonomisk redovisning: regeringsuppdraget Ett friskare Sverige, Ekonomiska stimulansmedel 18 länskontakter ansökte om ekonomiskt stimulansmedel på kr. Medel betalades ut till samtliga 18 organisationer, en summa på kr. I samband med den ekonomiska redovisningen i augusti, återbetalade två av organisationerna sina medel, då de inte haft möjlighet att använda dem i arbetet med Ett friskare Sverige. Utbetalade medel blev därmed totalt kr. 3 Denna post inkluderar särskilda timanställningar för regeringsuppdraget, lokalhyra. 4 I denna post återfinns även språk och textgranskning 5 Posten består av annonsering, webbtjänster, tryckning, konsult IT 6 I posten ingår det ekonomiska stödet till länskontakter samt workshops.

26 26 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG 4.2. Intern resursredovisning för Folkhälsoinstitutet Det totala antalet timmar som har lagts ned i organisationen per 1 oktober 2010 till och med 26 september 2011 är cirka h. Detta motsvarar nära tre heltidstjänster på årsbasis. Timmarna fördelar sig på 24 personer/tjänster, där de fyra i arbetsgruppen har flest timmar. Antalet nedlagda timmar internt i uppdraget fördelat på olika kompetensområden visar följande: 57 % projektledning och utredarkompetens (inkl. statistik) 21 % kommunikationskompetens 20 % administrativt stöd 2 % övrigt (ex. arbetsledning) De cirka timmar som projektet krävt internt, motsvarar uppskattningsvis drygt 1,6 miljon kronor i lönekostnader som till stor del belastat myndighetens förvaltningsanslag. De lönekostnader som har tagits från de anvisade medlen uppgår till kr (se tabell 1 ovan). Det fanns ett behov av extra kommunikationskompetens i uppdraget och därför har externa konsulttjänster anlitats för 235 h. Även den tid som NCFF använt för att i samarbete med Folkhälsoinstitutet producera inspirationsmaterialet Nu är goda råd enkla!, cirka 200 h, kan räknas in för att få en tydligare bild över de timmar som krävts för att genomföra uppdraget. Sammanfattningsvis har arbetet med Ett friskare Sverige krävt cirka h under 12 månader, varav merparten av arbetet genomfördes från 1 oktober maj I snitt har respektive länskontakt använt % av sin ordinarie tjänst på Ett friskare Sverige under uppdragsperioden, oktober 2010 maj En omräkning av detta i timmar blir cirka 240 h x 21, vilket gör att antalet nedlagda timmar enbart för länskontakterna uppgår till h.

27 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET Resultat och effekter Resultatet nedan bygger till stor del på de två webbenkäter som gick ut till länskontakterna respektive aktivitetsarrangörer 7, svarsfrekvensen var 100 procent respektive 60 procent. Resultaten från respektive enkät varvas löpande i texten för att spegla de olika rollerna. Även dokumentationen från de tre workshops som genomfördes med länskontakterna ligger till grund för resultatredovisning, samt exponerings- och observationsmätningar över webbstatistik och medial uppmärksamhet. Resultatredovisningen är indelat i fem underrubriker: Länskontakternas roll Genomförda aktiviteter Effekter av Ett friskare Sverige Exponerings- och observationsmätningar Medial uppmärksamhet 5.1. Länskontakternas roll Den främsta anledningen till att den organisation som länskontakterna representerade valde att delta, var att synliggöra organisationens ordinarie verksamhet, samt sätta särskilt fokus på mat och/eller fysisk aktivitet. Dessutom uppger flera länskontakter att kopplingen mellan nationell och regional nivå även var en anledning, se figur 5. Svaren från aktivitetsarrangörsenkäten visar också att den främsta anledningen för dem har varit att synliggöra sin verksamhet och sätta ett särskilt fokus på mat och fysik aktivitet. 7 I rapporten används det övergripande begreppet aktivitetsarrangörer. Detta syftar på alla de som har anmält en aktivitet via webbformuläret och därför fått ett utskick av webbenkäten. I detta begrepp ryms dock flera olika roller, t.ex. utförare av en aktivitet, samordnare etc.

28 28 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG % Synliggöra min organsiations ordinarie verksamhet Sätta särskilt fokus på mat och/eller fysisk aktivitet Politiskt beslut om medverkande Koppling mellan nationell och regional nivå Erfarenhetsutbyte med kollegor Kände oss "tvingade" Annat Figur 5. Vilken var huvudanledningen till att den organisation du representerar valde att delta som länskontakt för Ett friskare Sverige? Två alternativ kunde anges. Källa: Webbenkät till länskontakter. Brist på tid och ekonomiska resurser största hindren Rollen som länskontakt har sett mycket olika ut i länen under uppdragstiden, till stor del beroende på de regionala förutsättningarna. Majoriteten av länskontakterna upplevde att de haft goda förutsättningar när det gäller kunskap om temaområdena (mat och fysisk aktivitet), samt tillgång till befintliga nätverk och strukturer för samverkan. Däremot, har de största upplevda hindren varit brist på ekonomiska resurser och inte tillräckligt med avsatt tid. Få länskontakter (84 procent) hade en särskild budget (exkl. lönekostnader) för arbetet med Ett friskare Sverige (utöver de kr som 18 länskontakter ansökte om). Fyra länskontakter uppger att de avsatt särskilda medel, mellan och kronor, med en median på kronor. Uppdraget som länskontakt sträckte sig för de flesta under perioden oktober 2010 och maj Men en del län tillkom senare under uppdragstiden. Generellt är det en stor spridning i nedlagd tid (5 till 80 procent). Utgår man från en heltid, så har länskontakterna lagt ner ungefär procent av sin ordinarie tjänst på rollen som länskontakt. Flera uppger att rollen krävde mer av dem mellan februari och maj 2011.

29 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET 29 Flera länskontakter var även samordnare och aktivitetsarrangörer Nästan hälften (46 procent) av länskontakterna uppger att de haft rollen som samordnare av aktiviteterna i Ett friskare Sverige i sitt län. Detta är värt att notera, då detta inte specifikt fanns med i uppdragsbeskrivningen. Däremot så kan denna roll ha förväntats från aktivitetsarrangörerna, då resultat från deras enkät tyder på detta. Cirka en femtedel av de aktivitetsarrangörer som kände till att det fanns länskontakter, har uppgett att de har anmält in aktiviteter via länskontakten. Det kan tyda på att de haft någon form av samordnarroll. Tre fjärdedelar av länskontakterna har även varit aktivitetsarrangörer, dvs. genomfört egna aktiviteter inom ramen för Ett friskare Sverige. En tredjedel av dessa var särskilt arrangerade aktiviteter för Ett friskare Sverige och två tredjedelar både ordinarie och särskilt arrangerade aktiviteter. Fördelningen bland aktivitetsarrangörer är liknande, då cirka en femtedel av de svarande anger att aktiviteterna i huvudsak har varit aktiviteter inom ramen för den ordinarie verksamheten. En något större andel (28 procent) svarar att aktiviteterna i huvudsak har utgjorts av särskilt arrangerade aktiviteter, medan hälften svarar att det har handlat om en kombination av de båda. Detta är i stort samma fördelning som föregående år (2010). Samverkan och informationsspridning Länskontakterna anger att de framförallt har samverkat med landstinget i planeringen av Ett friskare Sverige, vilket ofta innebär samverkan inom den egna organisationen då majoriteten av länskontakterna har sin befattning vid landstinget/regionen. Därefter är kommun mest vanligt. Minst samverkan har skett med privata aktörer. Det senare återspeglas i resultatet från aktivitetsarrangörsenkäten, då det även där är få som samverkat med privata aktörer. Dock finns det en betydligt högre andel privata aktörer representerade som huvudarrangörer för aktiviteterna i stort. Aktivitetsarrangörerna har framförallt samverkat med olika verksamheter inom kommunen, liksom idéburna och ideella organisationer. Även landstinget/regionen är vanligt. Några har även uppgett studieförbund. Sex av tio av de svarande aktivitetsarrangörerna kände till att det i år fanns länskontakter. Cirka hälften uppger att de har fått e-postutskick från länskontakten och en femtedel att de har anmält in aktiviteter via sina länskontakter. Det är också en femtedel som uppger att de inte har varit i kontakt eller haft stöd av länskontakten alls. Nära fyra av tio av de som kände till att det fanns länskontakter, har deltagit på en informations- och nätverksträff arrangerat av länskontakten. En klar majoritet (72 procent) uppger svarsalternativen i ganska stor eller i stor utsträckning när det gäller hur väl informations- och nätverksträffarna underlättade deras organisationers medverkan i Ett friskare Sverige.

30 30 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Tittar vi på funktionen/rollen som regional kontaktperson i stort, så uppger drygt sex av tio aktivitetsarrangörer att länskontakten inte har underlättat deras organisations medverkan i Ett friskare Sverige i särskilt stor utsträckning (figur 6). % I liten utsträckning I stor utsträckning Figur 6. I hur stor utsträckning har länskontakten (funktionen/rollen som regional kontaktperson) underlättat din organisations medverkan i Ett friskare Sverige? Källa: Webbenkät till aktivitetsarrangörer. Länskontakterna ger förankring och tyngd, men aktivitetsarrangörerna önskar mer samordning och samverkan I de öppna kommentarsfälten i arrangörsenkäten framkommer en blandad bild av länskontakterna och deras roll. Bland annat framkommer att flera tycker att länskontakternas funktion har varit en förutsättning för att kunna engagera sig lokalt; att de står för ett regionalt perspektiv och bidrar till förankringen på hemmaplan; att de fungerat som en påminnelse och motivator; att de spridit information; samt att de gett uppdraget större tyngd. De utvecklingsområden som nämns är att man gärna ser att länskontakten har ett tydligare samordningsansvar för aktiviteter och medverkande organisationer i länet; att de i större utsträckning sammanställer kommunens aktiviteter; att de bör ha ett bredare fokus på hela länets verksamheter; samt ansvara för gemensam marknadsföring och enhetlig kommunikation. Även i uppföljning och hjälp med utvärderingen nämns länskontakterna som viktiga.

31 ETT FRISKARE SVERIGE UPPMÄRKSAMHETSVECKA KRING MATVANOR OCH FYSISK AKTIVITET Genomförda aktiviteter Under vecka 19 pågick en mängd aktiviteter över hela landet inom ramen för uppmärksamhetsveckan kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Tredubbelt så många aktiviteter och arrangörer som år 2010 Totalt gjordes anmälningar på webbplatsen Dessa anmälningar omfattade totalt aktiviteter och 986 unika arrangörer. Detta innebär en tredubbling av antalet uppskattade aktiviteter jämfört med föregående år (2010). Antalet anmälningar då uppgick till 463 stycken och antalet aktiviteter uppskattades till cirka Omfattningen av aktiviteterna skiljer sig dock mycket åt. En del arrangörer har anmält en övergripande aktivitet, t.ex. en hälsovecka, med beskrivningen att flera typer av aktiviteter kommer att ske under veckan. En annan arrangör kan ha anmält en enskild aktivitet. Av det totala antalet anmälningar var det 145 stycken som angav att det var en samlingsaktivitet. I webbenkäten som gick ut till alla medverkande arrangörer efter veckan (svarsfrekvens 60 %), angav 38 procent att de kände till ytterligare aktiviteter i sitt närområde än de som fanns presenterade på webbplatsen. Detta faktum bekräftas också av flera länskontakter, som uppger att fler aktiviteter än de som anmäldes in arrangerades i deras län. Sammanfattningsvis kan man alltså anta att minst aktiviteter har arrangerats runt om i landet under vecka 19. Fler medverkande aktörer i alla sektorer och i flera län Det har skett aktiviteter i samtliga län men spridningen av aktiviteter inom länen varierar stort 8. Västra Götaland hade flest anmälda aktiviteter med 622 (21 procent). Därefter Dalarna med 284 aktiviteter (10 procent), Stockholm 236 (8 procent) och Värmland med 200 aktiviteter (7 procent). Även antalet medverkande aktörer ökade under 2011 i alla olika sektorer. En fördelning av de huvudarrangörer som anmälde aktiviteter via anmälningsformuläret visas i tabell 2. Observera att varje aktör kan ha arrangerat flera aktiviteter, det tabellen redovisar är antal unika organisationer inom de olika sektorerna. 8 Detta baserar sig på de aktiviteter som har anmälts in via webbformuläret på Det kan vara så att aktiviteter har arrangerats, men inte anmälts in, vilket gör att dessa inte syns i statistiken.