Projektet Liv & Rörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektet Liv & Rörelse"

Transkript

1 Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1

2 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter för mycket socker och fett och för lite frukt och grönt. Flera studier visar att det är synnerligen viktigt att utveckla hälsofrämjande strategier redan i förskole- och skolåldern. Detta för att på ett tidigt stadium grundlägga goda kostoch rörelsevanor där förskola och skola är en viktig arena för hälsofrämjande åtgärder. Folkhälsopolicy för Halland visar riktningen för det regionala folkhälsoarbetet och regionstyrelsen beslutade att initiera en intensifierad satsning för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet under åren 2007 och Huvudmålet i projektet var att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Projektnamnet beslutades till Liv & Rörelse och en projektledare med folkhälsokompetens anställdes vid Region Halland. En idrottskonsulent från Hallands Idrottsförbund arvoderades på halvtid av Region Halland för att arbeta med detta projekt. Hallands Idrottsförbund hade kunskaper och erfarenheter inom fysisk aktivitet genom arbete med tidigare skolprojekt. Förbundet administrerar och arbetar även med Idrottslyftet, vilket kunde tas tillvara i projektet. Larmrapporterna kring barns och ungas matoch rörelsevanor avlöser varandra. Vart femte svenskt barn klassas idag som överviktigt. Utgångspunkter i projektet var förskolans och skolans läroplaner, som bland annat visar att hälsofrågorna går hand i hand med deras kärnuppdrag. Därutöver utgick projektet från de kostråd som Livsmedelsverket tagit fram till förskolan och skolan. Råden inkluderar all mat som kan serveras under en förskole- eller skoldag och beskriver även vad som ska serveras och hur ofta, så att maten blir varierad och näringsrik. När det gäller rörelsen utgick projektet från den nordiska rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet för barn varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. 2

3 Projektbeskrivning Projektet bestod av fyra olika delar vilka var; inspirationsföreläsning för personal inom förskola och skola, konferenser, fördjupningsskolor och skoltävlingar. Inspirationsföreläsningarna utgick från titeln så kan förskolor och skolor arbeta för att förbättra barns mat- och rörelsevanor. Föreläsningarna innehöll en bakgrund till hur barns och ungas mat- och rörelsevanor såg ut, diskussion med deltagarna kring deras verksamhet och arbete. Därefter följde huvuddelarna mat och rörelse, med fakta och konkreta exempel på hur man kan arbeta för att förbättra mat- och rörelsevanorna. Material visades och delades ut till avdelningarna eller arbetslagen. Konferenserna som arrangerades hade olika teman och var riktade till särskilda målgrupper inom förskola och skola. Konferenserna handlade till exempel om utemiljöerna, maten och ledarskapet. I fördjupningsarbetet erbjöds tre högstadieskolor år 6/7-9 från Halland att vara delaktiga i ett fördjupat utvecklingsarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. Skolorna skulle ha behov av förbättringar kring ungdomarnas matvanor och fysiska aktivitet samt ha ett intresse i att göra förändringar och avsätta tid för detta. Syftet med fördjupningsskolorna var att hitta arbetssätt för hur skolan kan förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i år 6/7-9 i Hallands län. Två skoltävlingar arrangerades för att få med eleverna i arbetet för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Skolorna i regionen kunde vara med och tävla kring Bästa rastaktivitet och Smart skolkafé. Liv & rörelse på Tullbroskolan i Falkenberg. 3

4 Resultat Inspirationsföreläsningar Resultatet från inspirationsföreläsningarna visade att projektet besökt 123 förskolor och 70 skolor i regionen, vilket betyder cirka en tredjedel av alla förskolor och cirka hälften av alla skolor som finns i regionen. Antalet personal vi träffat genom föreläsningarna var totalt personer, varav cirka 800 personer inom förskola och personer inom skola. Både inom förskolan och skolan ansåg personalen innan föreläsningen att de kunde ganska mycket om mat och rörelse och att arbetet inom deras verksamheter fungerade ganska bra. Många ville ändå göra förändringar inom mat och rörelse, men ansåg möjligheterna små. Efter föreläsningstillfället ansåg majoriteten att de fått ökade kunskaper rörande tillvägagångssätt för att förbättra barns mat- och rörelsevanor. Personalen hade även blivit inspirerad till att göra förändringar och ansåg att de fått med sig tips på material som de kunde använda i arbetet. De beskriver vidare att besöket gett dem bekräftelser på att det arbete som de bedriver var bra och att de var på rätt spår. Andra uppgav att de fick tips och idéer på hur de kunde arbeta vidare. Ett halvår efter föreläsningen svarade en stor majoritet att de hade goda kunskaper om mat och rörelse vilket var en förbättring jämfört med innan föreläsningen. De ansåg även att det fungerade bättre på förskolan eller skolan med arbetet med mat och rörelse. diagram 1 Hur mycket kunskaper anser du dig ha om barns och ungas mat- och rörelsevanor? % Innan föreläsningen Ett halvår efter föreläsningen Många förskolor och skolor uppgav efter ett halvår att de genomfört många förändringar. Inom matområdet handlande det till exempel om att de infört bär istället för sylt, grövre bröd, mer fullkornprodukter, mer grönsaker, minskat på socker, övergått till fettsnålare alternativ på mjölk- och filprodukter 20 0 Väldigt Ganska Ganska Väldigt lite lite mycket mycket 4

5 samt förändrat rutiner vid födelsedagsfirande utan tårta eller glass. Inom rörelseområdet framkom förändringar som mer schemalagd tid för rörelse, samarbete med Idrottslyftet, tillverkat hinderbanor, infört rörelsepauser, arrangerade rastaktiviteter eller förändrat gården. Hinder som framkom för att genomföra förändringar var ekonomi, tidsbrist och ledningens prioriteringar. Möjligheter för arbetet ansågs vara intresse och att många förändringar är kostnadsfria och handlar mer om förändrade rutiner och medvetenhet. Styrkorna i projektet ansågs vara att samtlig personal på förskolan eller skolan hade nåtts, att de blivit bekräftade i sitt arbete och att de fått nya infallsvinklar. Svagheterna ansågs vara att projektet endast besökt dem en gång och att föräldrar inte var en målgrupp i projektet. diagram 2 Hur tycker du att det fungerar på er förskola/skola med arbetet med barnens matoch rörelsevanor? % Innan föreläsningen Ett halvår efter föreläsningen Konferenser I projektet har sex konferensen genomförts, där projektet gått in med medel för att subventionera priset för deltagarna. Projektet startade med en inspirationsträff där fakta, rekommendationer och goda exempel varvades. Övriga konferenser handlade om utemiljön, maten på förskolor och skolor, hälsofrämjande ledarskap, inspiration till hem- och konsumentkunskapslärare samt idrottslärare. Projektets konferenser har varit uppskattade, främst på grund av att fakta har varvats med goda exempel och praktiska inslag. Ett halvår efter respektive konferens uppgav majoriteten av deltagarna att de fått ökade kunskaper inom områdena, använt sig av kunskaperna och genomfört en del förändringar. 0 Mycket Dåligt Bra Mycket dåligt bra 5

6 Fördjupningsskolor Tre skolor deltog i fördjupningsarbetet som pågick höstterminen -07 till höstterminen -08. Varje skola skapade en arbetsgrupp som var sammansatt med olika representanter på skolan. Med stöd från Liv & Rörelse har skolan arbetat för att nå särskilda mål. Skolorna har under projekttiden till exempel genomfört förändringar i skolkafeterians utbud, matsalsmiljön, infört mer rastaktiveter och arrangerat idrottsdagar. Skolorna anser att deras arbete påverkat ungdomarnas mat- och rörelsevanor i positiv riktning. Stödet från projektledningen upplevdes som stort och arbetsgrupperna ansåg att mer tid prioriterades åt hälsofrågorna till följd av projektet. Hälsoarbete är långsiktigt och tenderar att stanna av. En viktig faktor för att personalen skulle arbeta mer fokuserat var att det kom en aktör utifrån som kunde komma med idéer, stötta administrativt och förmedla kontakter. Skoltävlingar Tolv skolor deltog i tävlingen Hallands bästa rastaktivitet. Syftet var att engagera elever att vara ute och aktiva på rasterna. Eleverna skulle hitta på och prova sina rastaktiviteter under hösten. En jury bedömde bidragen och sex skolor belönades med kronor, som skulle gå till inköp av material till rastaktiviteter. De inkomna bidragen samlades i ett häfte med illustrerade bilder som sedan delades ut till samtliga grundskolor i regionen. I tävlingen Hallands smartaste skolkafé deltog nio skolor. Syftet med tävlingen var bland annat att engagera elever i arbetet kring ett bra utbud av hälsosamma produkter i skolkaféet. Skolorna skulle till exempel beskriva organisationen, trivseln, utbudet och de förändringar skolan gjort. En jury bedömde bidragen och fyra skolor belönades med kronor som skulle gå till utveckling och förbättring av skolkaféet. Goda idéer och tips på hur man skapar en hälsosam och trivsam skolkafeteria sammanställdes i en folder, som sedan delades ut till samtliga skolor i regionen för fortsatt inspiration och arbete för goda matvanor. Bidragen till tävlingarna Hallands smartaste skolkafé och Hallands bästa rastaktivitet finns samlade i var sin folder. 6

7 Reflektioner Projektet har uppfattats positivt av de personer projektet mött och gett ökade kunskaper och tillvägagångssätt för att arbeta inom mat och rörelse. Våra budskap har inte uppfattats som förmaningar, utan personalen har fått ny inspiration och motivation. Metoden i projektet har således fungerat. Resultatet visar att bra arbete i förskolor och skolor görs på många håll av engagerad personal. Samtidigt behövs fortsatt uppmuntran och inspiration till positivt arbete för att göra förändringar. Personalen påpekade att de hade behov av mer kunskap inom mat och rörelse. Det var till exempel inte många som kände till Livsmedelsverket råd för maten i förskolan eller skolan och än färre följde dem. Vad gäller rörelsen finns förbättringsmöjligheter vad gäller daglig rörelse för att följa läroplanens mål samt den nordiska rekommendationen om fysisk aktivitet. Många förskolor och skolor upplevde att möjligheterna till förändringar var begränsade, ändå hade många förändringar genomförts under projekttiden. Med bättre samarbete mellan olika yrkeskategorier skulle arbetet kunna utvecklas ytterligare. Utifrån de resultat och erfarenheter som projektet och andra studier visat, finns förslag på hur arbetet skulle kunna fortgå och utvecklas. Det skulle till exempel kunna handla om vidare kompetensutveckling, skapa nätverk eller förändra miljöer. Våra budskap har inte uppfattats som förmaningar, utan personalen har fått ny inspiration och motivation. Slutsats Projektet har bidragit till att personal inom förskola och skola fått ökade kunskaper inom mat och rörelse, särskilda yrkeskategorier har getts möjligheter till fördjupade kunskaper om mat och rörelse, matvanorna och den fysiska aktiviteten har förbättrats bland eleverna i skolår 6/7-9 på fördjupningsskolorna samt att ett antal elever har blivit delaktiga i arbetet genom skoltävlingarna. Huvudmålet, som var att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola, kan därmed sägas vara uppfyllt. 7

8 Projektet Liv & Rörelse är en del i Region Hallands arbete för att stärka hallänningarnas hälsa. I Folkhälsopolicy för Halland lyfts goda levnadsvanor fram som ett av fem prioriterade insatsområden för folkhälsoarbetet. Projektet pågick under 2007 och Hela slutrapporten finns på Region Hallands hemsida, Box 538, Halmstad 8

Projektet Liv & Rörelse. slutrapport

Projektet Liv & Rörelse. slutrapport Projektet Liv & Rörelse slutrapport Pernilla Isaksson, projektledare April 2009 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. BAKGRUND TILL PROJEKTSTARTEN... 3 1.1. LÄROPLANENS MÅL... 4 1.1.1. Läroplan för

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 9 15 maj, 2011. Häng på! www.fhi.se/ettfriskaresverige

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 9 15 maj, 2011. Häng på! www.fhi.se/ettfriskaresverige Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 9 15 maj, 2011. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige under vecka

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på

Läs mer

UNGA LEDARE. Vill du bli ledare inom idrotten? UNGA LEDARE. OBS! Anmäl Dig innan 22 november!

UNGA LEDARE. Vill du bli ledare inom idrotten? UNGA LEDARE. OBS! Anmäl Dig innan 22 november! Vill du bli ledare inom idrotten? Är du mellan 14-20 år och intresserad av att bli ledare eller organisationsledare* och tycker det är kul att träffa andra ungdomar! I höst kör vi igång med en ny omgång

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vitsippan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vitsippan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Vitsippan 2013 KVALITÉTSARBETE På förskolan bedrivs vissa typer av verksamheter uppstöttade av cykliska årshjul. Detta gäller bland annat trygga överinskolningar

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter!

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter! UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv 2009 Öppna föreläsningar: Bra mat för förskolebarn Skolmaten - ett folkhälsomål Bra mat för äldre Specialkoster Trender och myter

Läs mer

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator.

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator. 1. Klimatsmart Bakgrund Problematiken bakom kampanjen Klimatsmart var att mycket mat gick till avfall på de kommunala skolorna i Halmstad. Idén föddes då kommunens Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Det systematiska kvalitetsarbetet

Det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet Kungsängens förskolor 2014-01-02 Rev: 2014-10-27 -Utvecklingssamtal med föräldrar Kungsängens förskolor Verksamhetens pedagogiska år -Uppföljning av Läroplanens mål -Projektuppföljning

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Utveckla er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson Projektledare, med dr

Utveckla er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson Projektledare, med dr Utveckla er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren Britt-Marie Larsson Projektledare, med dr Agenda Kort om Prevent Bakgrund till projektet Genomgång av hur Säkerhetsvisaren fungerar Testa själva! 2 Det

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

DET SKA VARA ROLIGT OCH MENINGSFYLLT ATT VARA MEDLEM I SPF

DET SKA VARA ROLIGT OCH MENINGSFYLLT ATT VARA MEDLEM I SPF VERKSAMHETSPLAN 2015, SPF Distrikt Halland Detta dokument är ett av våra många verktyg för distriktets årsaktiviteter. Innehåller utbildningar, aktiviteter, sammankomster, föreläsningar, seminarier. Vår

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (8) 2015-02-12 Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta 070-429 07 25 elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund:

Läs mer

Djursjukvården en bransch i utveckling

Djursjukvården en bransch i utveckling Djursjukvården en bransch i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 september TALARE SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Katarina Novák Regiondjursjukhuset Strömsholm Anders Thunberg

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Slutrapport Promet(H)eo

Slutrapport Promet(H)eo Slutrapport Promet(H)eo PROMET(H)EO (Promote Education and Training in Europe) har varit ett projekt inom Grundtvig partnerskap inom programmet för livslångt lärande. Sju deltagande länder, Spanien, Frankrike,

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef från och med år 2014

Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef från och med år 2014 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-09 GSN-2014/1424.601 1 (4) HANDLÄGGARE Nyberg, Peter Peter.Nyberg@huddinge.se Grundskolenämnden Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Förskolan Kotten. Föräldrar / Förskola - Våren 2008

Förskolan Kotten. Föräldrar / Förskola - Våren 2008 Föräldrar / Förskola - Våren 00 svar, % Normer och värden. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 00 00 0,,. Det är arbetsro i verksamheten. 00 00,. Personalen bryr sig om mitt barn. 00 00 6 0 0. Personalen

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer