Ett friskare Sverige 2012

Transkript

1 SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAGET Ett friskare Sverige 2012 uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet 31 mars 2013 VERK 2012/411

2

3 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 3 Innehållförteckning SAMMANFATTNING INTRODUKTION Beskrivning av uppdraget SYFTE, MÅL OCH BUDSKAP Syfte... 9 Folkhälsoinstitutets utgångspunkt Övergripande mål Målgrupper Uppmärksamhetsområden och budskap METODEN Samverkan med externa aktörer Länskontakter för Ett friskare Sverige Livsmedelsverket NCFF Låt måltiden blomma Forskare och praktiker inom området funktionsnedsättning Övriga aktörer och aktivitetsarrangörer Kvalitetskriterier för deltagande Informationskanaler Stöd till aktörer och aktivitetsarrangörer Kommunikationsstöd Kunskapsstöd Samverkansstöd Nationella PR-aktiviteter PR-aktiviteter inför uppmärksamhetsveckan PR-aktiviteter under vecka Sociala skillnader i hälsa Uppföljning och utvärdering MÅLUPPFYLLELSE OCH SPECIFIKA RESULTAT Övergripande mål Mål kopplat till medieaktiviteter Specifika resultat utifrån samverkan med andra aktörer Länskontakterna... 30

4 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G 4 4 Livsmedelsverket NCFF Låt Måltiden Blomma ANGÅENDE EKONOMISK REDOVISNING AVSLUTANDE REFLEKTIONER REFERENSER BILAGOR Bilaga A. Detaljerad beskrivning av PR-aktiviteter före och under uppmärksamhetsveckan Bilaga B. Checklista sociala skillnader i hälsa Bilaga C: Karta över länskontakter för Ett friskare Sverige Bilaga D: Deltagarförteckning över aktivitetsarrangörer... 42

5 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 5 Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut har för tredje året i rad samordnat en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten, genom att synliggöra pågående arbete och aktiviteter i landet. Veckan genomfördes oktober, (v.42) Uppdragets genomförande har på samma sätt som tidigare år skett i samverkan med kommuner, landsting/regioner, idéburna och ideella organisationer samt privata aktörer. Uppdragets slutliga målgrupp var hela befolkningen, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra prioriterade målgrupper: barn 0 12 år, tonåringar år, personer 65 år och äldre, samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Myndigheten försökte nå dessa målgrupper främst genom medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer som i sin tur var kontaktytan mot den slutliga målgruppen för uppdraget. Medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer anmälde sina aktiviteter och sin medverkan via ett webbformulär på en särskild webbplats, Därefter presenterades alla aktiviteter län för län, med möjlighet att kategorisera aktiviteterna utifrån kommun, tema, veckodag och målgrupp, i syfte att upplysa allmänheten om vilka lokala aktiviteter som erbjuds under veckan. Statens folkhälsoinstitut erbjöd tre typer av stöd till deltagande aktörer och aktivitetsarrangörer inför och under uppmärksamhetsveckan: kommunikationsstöd (t.ex. grafisk verktygslåda med affischer, vykort och mallar för annonser), kunskapsstöd (t.ex. inspirationsskrifter och texter om goda matvanor och fysisk aktivitet på och samverkansstöd (genom länskontakter). Utöver detta gjordes ett omfattande arbete med kommunikationsaktiviteter från myndighetens sida, bestående av bland annat bannerannonsering och PR-stöd. Uppbyggande och förstärkning av samverkansstrukturer, främst länskontakterna, var ett mål för att långsiktigt förankra arbetet under uppmärksamhetsveckan. Nytt för 2012 års regeringsuppdrag var att Folkhälsoinstitutet skulle genomföra en oberoende utvärdering av arbetet med uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och Den oberoende utvärderingen har delats upp i två självständiga delar och genomförts av två olika konsulter.

6 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G 6 6 Den ena har utvärderat ändamålsenligheten ur ett uppmärksamhetsperspektiv och innehåller även resultat från 2012 när det gäller aktiviteter, exponering och medial uppmärksamhet. Den andra har utvärderat uppdragets upplägg och mål i förhållande till vad forskningslitteraturen stödjer som ändamålsenligt ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Dessa båda utvärderingar, tillsammans med denna rapport och tidigare avrapporteringar från myndigheten, sammanfattar erfarenheter och insikter om både det interna och externa arbetet samt förutsättningarna för att samordna en uppmärksamhetsvecka.

7 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 7 1. Introduktion 1.1 Beskrivning av uppdraget Statens folkhälsoinstitut fick i september 2011 regeringens uppdrag att för tredje året i rad samordna en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Uppdraget var ett samverkansprojekt och syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Uppmärksamhetsveckan genomfördes under hösten 2012, vecka 42 (15 21 oktober). Kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer medverkade. Myndighetens egna utvärderingar av Ett friskare Sverige för åren 2010 och 2011 låg till grund för upplägget av 2012 års uppdrag. Dessa underlag visade ett stort intresse bland medverkande aktörer att delta i Ett friskare Sverige även Det framkom även önskemål från flera aktörer och arrangörer att veckan borde infalla på hösten istället för på våren som tidigare år, då deras ordinarie verksamhet var oftast i full gång och att man hade mer tid för förberedelser, varför veckan för genomförande av uppmärksamhetsveckan ändrades. Under vecka 42 genomförs även en årligen återkommande temadag, Måltidens dag, vilket gav bättre förutsättningar att skapa god uppmärksamhet och öka antalet aktiviteter kring goda matvanor än tidigare år. I årets uppdrag ingick även att genomföra en oberoende utvärdering av uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och Denna slutredovisning innehåller därmed tre olika delar: 1. Statens folkhälsoinstituts slutredovisning av regeringsuppdraget Ett friskare Sverige 2012 uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 2. En oberoende utvärdering av uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och 2012, bestående av två rapporter: Ett friskare Sverige Utvärdering av ändamålsenligheten med regeringsuppdraget ur ett uppmärksamhetsperspektiv, skriven av PA Consulting Group AB. Denna utvärdering inkluderar resultatdelar kring aktiviteter, exponering och medial uppmärksamhet för Ett friskare Sverige Ett friskare Sverige Bedömning av ändamålsenligheten i

8 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G 8 8 regeringsuppdraget och Statens folkhälsoinstituts genomförandestrategier i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, HR Statistik AB. Denna utvärdering inkluderar en genomgång av forskningslitteraturen kring insatser av Ett Friskare Sveriges karaktär, samt om målen och upplägget för uppdraget förhåller sig till vad forskningen visar är effektivt.

9 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 9 2. Syfte, mål och budskap 2.1. Syfte Syftet som angavs i beskrivningen av uppdraget för Ett friskare Sverige var att uppmärksamma betydelsen av bra matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Uppdraget specificerade närmare att i arbetet ska sociala skillnader i folkhälsa beaktas så att aktiviteter ska kunna nå de grupper som särskilt har behov av dem. Gruppen personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska särskilt uppmärksammas. Folkhälsoinstitutets utgångspunkt I likhet med de två föregående åren, var utgångspunkten för uppdraget att lyfta fram och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå. Att bygga på befintliga strukturer ökar möjligheten att fler aktörer medverkar, samt att frågan lever vidare efter veckan, dvs. att uppmärksamhetsveckan inte blir en punktinsats. Samtidigt blir det en mobilisering, en möjlighet till samverkan och ett nationellt skyltfönster kring pågående arbete inom området Övergripande mål Folkhälsoinstitutets övergripande mål för regeringsuppdraget var: 1. Ökad medvetenhet och hänsyn hos aktörer/arrangörer om sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen, i planerandet av aktiviteter. 2. Utveckla den stödjande strukturen på länsnivå (länskontakter) för att underlätta samverkan samt ge rätt stöd och hjälp till aktörer. 3. Alla aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för Ett friskare Sverige. De två första målen syftade till att ge underlag för ett långsiktigt arbete inom området matvanor och fysisk aktivitet. Det tredje målet handlade om att skapa genomslagskraft under och inför uppmärksamhetsveckan. För att skapa strategier för hur dessa mål skulle uppfyllas utformades även delmål (som beskrivs närmare i kapitel 4).

10 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Målgrupper Uppdragets slutliga målgrupp var allmänheten i stort, men i uppdragets genomförande sattes särskilt fokus på fyra prioriterade slutliga målgrupper: Barn 0 12 år Tonåringar år Personer 65 år och äldre Personer med intellektuell funktionsnedsättning Målgrupperna fastställdes redan inför den första uppmärksamhetsveckan 2010 efter en målgruppsanalys som även innefattade en litteraturgenomgång. Dessa slutliga målgrupper nåddes främst genom andra aktörer. Myndigheten etablerade kontakt med länskontakter, idéburna och ideella organisationer på riksnivå, branschorganisationer och media, som i sin tur utgjorde en kontaktyta mot medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer. Dessa aktörer och arrangörer var kontaktytan mot den slutliga målgruppen för uppdraget, nämligen allmänheten och de prioriterade grupperna däri. För myndighetens del var dessa andra aktörer den egentliga målgruppen för insatser inom uppdraget, för att kunna nå slutmålgruppen. Särskilt viktiga samverkansparter var länskontakterna, som utgjorde den främsta länken till aktörer och arrangörer på regional och lokal nivå. En närmare beskrivning av denna kedja finns i Figur 1 i det nästkommande kapitlet Uppmärksamhetsområden och budskap Det övergripande budskap för uppmärksamhetsveckan, vilket framfördes i PRsammanhang var: Ett friskare Sverige ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Vi vill öka möjligheten till människors hälsosamma val genom att uppmärksamma konkreta exempel från hela landet. Nedanstående områden var sedan fokus för specifika insatser och utifrån dessa har konkreta budskapsformuleringar från Statens folkhälsoinstitut tagits fram. Dessa budskap spreds till identifierade samverkansparter, aktörer och aktivitetsarrangörerna till exempel i form av konkreta tips kring mat och fysisk aktivitet.

11 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 11 Dessa budskap fördes också fram i de nationella mediala insatserna. Ansatsen i alla budskap har varit hälsofrämjande. Matvanor: Område: Frukt och grönsaker. Budskap: Ökad konsumtion av dessa ger hälsovinster. Område: Nyckelhålsmärkt mat. Budskap: Dessa produkter ger vägledning i hur man väljer hälsosamt mat och bör ätas oftare. Område: Miljöaspekter på maten (utifrån Livsmedelsverkets kunskapsunderlag om mat och miljö). Budskap: hälsosam mat kan även ge miljövinster då det belastar miljön mindre. Område: Måltider. Budskap: variation i mat som serveras vid måltider, samt att man har regelbundna måltider skapar hälsosamma matvanor. Fysisk aktivitet Område: Fysiskt aktivitet. Budskap: Yrkesförenings för Fysisk Aktivitets rekommendationer för hälsofrämjande fysisk aktivitet för vuxna och barn 1 kan följas för att få en tillfredsställande nivå av fysisk aktivitet i vardagen. Område: Stillasittande livsstil: Budskap: Att en stillasittande livsstil kan medföra risker för hälsan, även om man är fysiskt aktiv, och bör därmed undvikas. 1 För vuxna: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysisk aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten (FYSS, 2008). För barn och ungdomar: Minst 60 minuter fysisk aktivitet rekommenderas. Både måttlig och hård aktivitet bör inkluderas. Aktiviteten kan troligtvis delas upp i kortare pass under dagen. Aktiviteten bör vara så allsidig som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination (FYSS, 2008).

12 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Metoden Myndigheten har haft en genomarbetad strategi för arbetet med att samordna och samverka med andra. I likhet med föregående år var den övergripande strategin att arbeta med Ett friskare Sverige i två parallella spår allmänheten och aktörer. För att säkerställa att allmänheten och de prioriterade slutmålgrupperna nåddes var det viktigt att arbetet med uppmärksamhetsveckan innehöll direkta aktiviteter riktade mot dessa grupper. Ett led i detta var att arbeta med en plan för uppmärksamhet i lokala och regionala medier. Samtidigt var det viktigt att erbjuda stöd och hjälp för genomförandet till olika grupper av aktörer (vidareförmedlare, aktivitetsarrangörer etc.), för att skapa förutsättningar för allmänheten att delta i aktiviteter. Figur 1 visar målgrupper, valda strategier, kommunikationskanaler och utgångspunkter som har legat till grund för arbetet med Ett friskare Sverige Figur 1. Modell över Statens folkhälsoinstituts kommunikationsstrategi och utgångspunkter för arbetet med uppmärksamhetsveckorna Ett friskare Sverige under åren Modifierad från ParticipACTION (Edwards, 2004).

13 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T Samverkan med externa aktörer Uppdraget beskrevs i regeringsuppdraget som ett samordnings- och samverkansprojekt där olika aktörer från lokal, regional och nationell nivå kunde delta. De särskilt utpekade samverkansparterna i regeringsuppdraget var de idéburna organisationer som har centrala roller för genomförandet av sociala aktiviteter som främjar bra matvanor och fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut skulle också samverka med branschföreträdare, näringslivet och andra berörda aktörer som t.ex. kommuner och landsting. Samråd skulle också ske med Livsmedelsverket. Länskontakter för Ett friskare Sverige Länskontakterna utgjorde de viktigaste samverkansparterna och den främsta länken till aktörer och arrangörer på regional och lokal nivå. Denna samverkansstruktur fanns med från tidigare års uppmärksamhetsveckor men utvecklades under 2012 för att nå målet att långsiktigt främja goda matvanor och fysisk aktivitet och underlätta för kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer att medverka i Ett friskare Sverige. Länskontakternas roll var att: Skapa förutsättningar för länets kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer att delta. Arrangera minst en informations- och nätverksträff kring Ett friskare Sverige för tänkbara samverkanspartners i länet. Sprida information, prenumerationsutskick, verktygslåda med mallar m.m. från Folkhälsoinstitutet vidare i länet. Medverka till att öka användandet av Checklistan för sociala skillnader i hälsa hos arrangörer. Ha kännedom om kvalitetskriterierna för Ett friskare Sverige. Initiera och upprätthålla nätverk för medverkande arrangörer, samt synliggöra och uppmuntra lokala initiativ under v. 42. Samordna regionala och/eller lokala PR-insatser inför Ett friskare Sverige Fungera som en länk mellan lokal, regional och nationell nivå. Länskontakterna utsågs 2011 med hjälp av folkhälsoenheterna och de samhällsmedicinska enheterna vid landstingen och regionerna. En förfrågan gick därmed ut till 2011 års länskontakter om fortsatt arbete för Ett friskare Sverige. Alla län utom Blekinge utsåg länskontakt för Ett friskare Sverige Majoriteten tillhörde landsting/region och övriga tillhörde länsidrottsförbund.

14 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Länskontakterna bestod framförallt till professionen av strateger, utvecklare och olika typer av samordnare inom folkhälsa. Kompetensen bedömdes som hög inom gruppen och de tillhörde i stort en redan befintlig struktur av regionalt folkhälsoarbete. Alla länskontakter presenterades med namn och kontaktuppgifter på myndighetens hemsida (se bilaga C). Livsmedelsverket Samråd med Livsmedelsverket har 2012 skett i större utsträckning än tidigare år, framförallt genom samarbetet med arbetsgruppen för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg vid Livsmedelsverket. NCFF För att i större utsträckning ha möjlighet att nå ut till den prioriterade målgruppen barn och tonåringar, inleddes även 2012 ett samarbete med Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), vid Örebro universitet. NCFF:s uppdrag är att utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. Figur 2. Ett friskare Sverige hjälpte till att rekrytera hjältar i satsningen Gå och cykla till skolan. Låt måltiden blomma 2012 års uppmärksamhetsvecka, vecka 42, sammanföll med den årligen återkommande temadagen Måltidens dag. Temadagen är ett initiativ från föreningen Låt måltiden blomma som arbetar på ideell basis med att ge måltiden en mer lustfylld status. Ett friskare Sverige bjöd in föreningen Låt måltiden blomma tillsammans med Livsmedelsverket till ett dialogmöte för att gemensamt hitta sätt att lyfta Måltidens dag och underlätta för arrangörer att skapa aktiviteter kring mat och måltider.

15 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 15 Forskare och praktiker inom området funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning var en speciellt utpekad målgrupp i regeringsuppdraget Ett friskare Sverige och samtidigt en viktig målgrupp att arbeta med för Livsmedelsverket. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket bjöd därför in till ett dialogmöte med sakkunniga personer (forskare och praktiker) inom området intellektuella funktionsnedsättningar i februari Målet var att hitta former för att belysa kostfrågan för denna grupp dels under uppmärksamhetsveckan men också mera långsiktigt. Övriga aktörer och aktivitetsarrangörer Följande aktörer fick information om uppdraget tidigt under planering via ett utskick med kort information om uppdraget, en hänvisning till myndighetens webbplats för löpande uppdateringar och möjlighet till nyhetsprenumeration, samt en uppmaning att sprida information om detta vidare inom organisationen: Aktivitetsarrangörerna som deltog i tidigare års uppmärksamhetsveckor; Kommuner och landsting/regioner via deras allmänna e-postbrevlåda; Kostchefer och annan måltidspersonal inom vård, skolor och omsorg specifikt om att uppmärksamma Måltidens Dag; Ordförande och högre tjänstemän i ett urval av de idéburna och ideella organisationerna, framförallt pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, samt idrotts- och friluftsorganisationer, Ordförande och högre tjänstemän hos branschorganisationer för livsmedelsbranschen (Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen, Visita (f.d. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare), samt Lantbrukarnas Riksförbund); Aktörer med inriktning mot fysisk aktivitet, friluftsliv och sport (Svenskt Sportforum), Ordförande och högre tjänstemän inom branschorganisationer för friskvård- och företagshälsovård (FRISK Friskvårdsföretagens branschorganisation och Sveriges Företagshälsor); Ordförande och högre tjänstemän inom branschorganisationen för alla Sveriges apotek (Sveriges Apoteksförening) samt arbetsgivar- och intresseorganisationen Vårdföretagarna; Nationella nätverk inom matvanor och fysisk aktivitet; Berörda förbund på riksnivå; Ett urval av nationella myndigheter;

16 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Alla fackförbund inom LO, SACO och TCO Kvalitetskriterier för deltagande För att säkerställa att budskapen vilade på vetenskaplig grund och stämde överens med myndighetens uppdrag, skulle medverkande aktörer uppfylla de kvalitetskriterier som institutet satt upp: De budskap som förs fram kring matvanor ska stämma överens med de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) och de svenska kostråden 2. De budskap som förs fram kring fysisk aktivitet ska stämma överens med rekommendationer från Yrkesföreningen för Fysiskt Aktivitet (YFA) gällande hälsofrämjande fysisk aktivitet. Aktiviteten har ett fokus på att främja hälsa, i motsats till exempelvis enbart viktnedgång. Kvalitetskriterierna gällde för användning av symbolen för Ett friskare Sverige, anmälan och godkännande av aktiviteter med publicering på webbplatsen ettfriskaresverige.nu som följd, samt i PR- och kommunikationsaktiviteter som nämnde Ett Friskare Sverige. Kriterierna kommunicerades genom ett antal av informationskanalerna och materialet som beskrivs i 3.3. En intern granskningsgrupp granskade samtliga anmälda aktiviteter utifrån dessa kriterier innan de blev godkända och synliga på webbplatsen. 3.3 Informationskanaler 1. Myndighetens webbplats I likhet med tidigare år har särskilda webbsidor för Ett friskare Sverige funnits på Statens folkhälsoinstituts webbplats, främst för länskontakter, aktörer, aktivitetsarrangörer och andra intresserade på lokal och regional nivå. Dessa har innehållit: Information om uppdragets ramar och genomförande. Tillgång till allt material i den grafiska verktygslådan. 2 De svenska kostråden lyder: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen; Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris; Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel; Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan; Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen (

17 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 17 En prenumerationstjänst med automatiska nyhetsutskick via e-post kring ny information om uppdraget. Kontaktuppgifter till länskontakterna för lokala och regionala aktörer och aktivitetsarrangörer. Kvalitetskriterier för medverkan m.m. 2. Myndighetens externa webbplats Webbplatsen var en av de viktigaste kanalerna till slutmålgruppen under årets uppdrag och var även viktig för aktörer och aktivitetsarrangörer genom möjligheten att anmäla och synliggöra aktiviteter. Webbplatsen innehöll: Ett förenklat webbformulär för medverkan och anmälan av aktiviteter inkl. tillgång till checklistan för sociala skillnader och den grafiska verktygslådan. Fyra reportage, varav ett handlade om Gå och cykla till skolan, ett om arbetet som länskontakt och två handlade om Måltidens dag. En särskild funktion för länskontakterna som möjliggjorde framtagande av statistik över anmälda aktiviteter, teman och målgrupper i sitt eget län. Fakta och inspiration kring att äta bra och röra på sig, inkl. sidor på lättläst svenska. Sverigekarta med alla anmälda aktiviteter och medverkande aktörer. Enkla tester om frukt, grönt och rörelse. Information om Ett friskare Sverige på nio av de största invandrarspråken för att öka tillgängligheten för personer som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Figur 3. Startsidan för ettfriskaresverige.nu med reportagen presenterade längst upp och ingången other languages på webbplatsens överkant.

18 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Utskick och nyhetsprenumeration Folkhälsoinstitutet etablerade en löpande dialog med länskontakterna via e-post om nyheter inom Ett friskare Sverige. Denna kommunikation innehöll förhandsinformation innan t.ex. prenumerationsutskick och pressmeddelanden gått ut på nationell nivå. Andra aktörer kunde anmäla sig till en prenumerationstjänst med automatiska nyhetsutskick via e-post 4. Facebook Ett friskare Sveriges gruppsida på Facebook var även under 2012 en kanal för att kommunicera med slutmålgrupp, arrangörer och andra engagerade. Inlägg och bilder användes för att sprida Ett friskare Sveriges budskap, samt uppmuntra till aktivitet på sidan. Uppdateringarna på Facebooksidan var även synliga på startsidan för ettfriskaresverige.nu. 5. Nationella och internationella konferenser För att sprida det arbete som gjorts i samband med Ett friskare Sverige har arbetsgruppen under 2012 deltagit i både nationella och internationella konferenser och seminarier. Under den välbesökta Folkhälsostämman april i Stockholm och i Almedalen 2 8 juli fanns arbetsgruppen på plats och spred information om uppmärksamhetsveckan till intresserade aktörer. Ett friskare Sverige deltog även med en poster på den årliga internationella konferensen kring fysisk aktivitet och folkhälsa (ICPAPH), Be Active 2012 i Sydney, Australien. Inför konferensen översattes både informationsbladet och checklistan för sociala skillnader i hälsa till engelska. Dokumenten fanns även på Statens folkhälsoinstituts engelska webbplats Figur 4. Bild av den poster som ställdes ut på Be Active 2012.

19 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T Stöd till aktörer och aktivitetsarrangörer Statens folkhälsoinstitut erbjöd olika typer av stöd och hjälp till deltagande aktörer och aktivitetsarrangörer inför och under uppmärksamhetsveckan. Dessa kan delas in i tre områden; kommunikationsstöd, kunskapsstöd och samverkansstöd. Kommunikationsstöd Kommunikationsstödet spreds genom informationskanalerna och bestod av: En grafisk verktygslåda med symbolen, profilmaterial, mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. PR-stöd på olika nivåer i form av checklistor och mallar för debattartiklar och pressmeddelanden på lokal, regional och nationell nivå. Andra aktörer kunde anmäla sig till en prenumerationstjänst med automatiska nyhetsutskick via e-post. Grafisk verktygslåda Den grafiska verktygslådan innehöll symbolen, mallar, vykort och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Aktörerna och aktivitetsarrangörerna kunde gratis ladda ned eller beställa materialet direkt via webbplatsen samt i institutets ordinarie webbshop. Även de kunskapsunderlag och skrifter som togs fram inför veckan fanns att tillgå via den grafiska verktygslådan, med undantag av broschyren Uppmuntra till goda matvanor, som gick att beställa från Livsmedelsverkets webbplats, se kapitel 3.9 under Kunskapsstöd. Utöver detta fanns också tryckta affischer och vykort med olika motiv att beställa gratis. Nytt för 2012 var det material som arbetades fram i anslutning till Måltidens dag. Materialet bestod av tre bordsryttare, en affisch och ett brickunderlägg med information om vikten av goda matvanor och fysisk aktivitet. I ett försök att lyfta den grafiska verktygslådan och uppmuntra ytterligare användning, förtydligades möjligheten att ta del av materialet via en länk i anmälningsformuläret för aktiviteter. Figur 5. Materialet för Måltidens dag.

20 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G PR-stöd på olika nivåer Från myndigheten planerades och genomfördes ett omfattande arbete med kommunikationsinsatser inför och under uppmärksamhetsveckan. Medier på lokal, regional och nationell nivå bearbetades. PR-stödet bestod bl.a. av: En PR-handlingsplan med bl.a. checklistor och underlag för debattartiklar, till alla länskontakter, medverkande aktörer och aktivitetsarrangörer. Övergripande pressmeddelanden inför veckan där mängden av aktiviteter lyftes fram, nationellt och regionalt. Pressmeddelanden med nya kommundata från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor kring frukt och grönsakskonsumtionen i Sverige och stillasittande fritid. Pressmeddelandena var lokalt och regionalt anpassade. Debattartikelmallar som stöd till länskontakterna: fem olika mallar för debattartiklar samt en kortare variant i form av en insändare tillgängliggjordes för aktörer. Den övergripande mallen och insändaren hade fokus på vad kommun och landsting kunde göra för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. De andra fyra mallarna riktade in sig på de fyra målgrupperna för Ett friskare Sverige: barn 0 12 år, ungdomar år, personer 65 + samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Frågor och svar-dokument som stöd till länskontakterna. En workshop för länskontakterna i september 2012 med fokus på pr-arbete och erfarenhetsutbyte, samt en utbildning kring hur man hanterar medier och för fram sitt budskap på rätt sätt. Kunskapsstöd Kunskapsstödet erbjöds till arrangörer och samverkansaktörer och bestod av skrifter med kunskapsbaserade inspirationsmaterial checklistor för sociala skillnader i hälsa fördjupande texter och konkreta tips på informationswebbplatsen. Kunskapsbaserade inspirationsmaterial Huvudsakligen två nya skrifter togs fram och spreds i riktade utskick till specifika aktörer, utöver material från tidigare års uppmärksamhetsveckor.

21 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 21 Den första, Mer än bara ett klassrum togs fram i samarbete med Nationellt centrum för främjande av hälsa hos barn och ungdom (NCFF) och riktades mot pedagoger och personal i grundskolan, särskolan och gymnasiet. Syftet var att inspirera och ge tips på hur man i undervisningen kan använda pedagogiska miljöer i arbetet med mat och fysisk aktivitet på ett ämnesövergripande sätt. Ett exemplar av Mer än bara ett klassrum distribuerades kostnadsfritt till samtliga grundskolor och särskolor två veckor innan uppmärksamhetsveckan i oktober En elektronisk version av materialet skickades även till landets alla gymnasieskolor och spreds även via konferenser, genom myndighetens hemsida, blogginlägg på Livsmedelsverkets blogg, NCFF:s webplats, och genom pressmeddelande. Figur 6. Inspirationsskrift för pedagoger, Mer än bara ett klassrum Det andra kunskapsbaserade inspirationsmaterialet Uppmuntra till bra måltider togs fram gemensamt med Livsmedelsverket och i samarbete med Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) för att uppmärksamma arbete med mat och måltider i relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Broschyren riktades till chefer på gruppbostäder inom funktionshinderomsorgen i kommunerna för att inspirera och uppmuntra ansvariga chefer att ge förutsättningar för personalen på gruppbostäder att lära sig mer om mat och måltider.

22 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Broschyren skickades till socialchefer, chefer på gruppbostäder, länskontakterna, och en del andra nätverk och funktioner i landet. Figur 7. Broschyr riktad till kostansvariga Uppmuntra till bra måltider Inspirationsmaterial från tidigare år t.ex. Nu är goda råd enkla! (NCFF & Statens folkhälsoinstitut, 2011) fanns tillgängligt för beställning och nedladdning även under årets vecka. Checklista för sociala skillnader i hälsa I arbetet med att särskilt uppmärksamma sociala skillnader och nå de grupper som har störst behov togs en checklista för sociala skillnader i hälsa fram inför uppmärksamhetsveckan 2011 (se bilaga B). Listan bestod av tio punkter som syftade till att upplysa länskontakterna och de som planerade aktiviter om hur de kunde beakta och ta hänsyn till sociala skillnader i hälsa i sin aktivitetsplanering. I slutet av checklistan fanns litteraturtips för den som ville läsa mer. Checklistan kunde laddas ned via samt på sidan för aktivitetsanmälan på ettfriskaresverige.nu. Checklistan översattes också till engelska och spreds i samband med konferensen Be Active 2012 i Sydney, Australien.

23 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 23 Samverkansstöd Liksom 2011 hade varje länskontakt möjlighet att söka ett ekonomiskt stöd för att utöka samverkan inom länen. I år utökades stödet från kr till kr. Stödet var en satsning för att öka möjligheten att nå målet med länskontakter. Medlen skulle i första hand användas för att arrangera informations- och nätverksträffar för tänkbara aktörer i respektive län eller på annat sätt skapa förutsättningar för kommuner, landsting/regioner, idéburna och ideella organisationer och privata aktörer i hela länet att delta. Syftet var att stimulera ett forum för samverkansmöjligheter lokalt, samt en möjlighet för länskontakterna att sprida information Nationella PR-aktiviteter Statens folkhälsoinstitut planerade och genomförde även ett omfattande eget arbete med kommunikationsaktiviteter inför och under uppmärksamhetsveckan. Detta arbete bestod av: PR-aktiviteter inför uppmärksamhetsveckan PR-aktiviteter under uppmärksamhetsveckan Bannerannonseringar Mediegenomslaget i landet under uppmärksamhetsveckan beskrivs i rapporten Ett friskare Sverige Utvärdering av ändamålsenligheten med regeringsuppdraget ur ett uppmärksamhetsperspektiv. PR-aktiviteter inför uppmärksamhetsveckan Figuren nedan visar en översikt av de nationella PR-aktiviteterna som genomfördes inför vecka 42, 2012.

24 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Figur 8. Nationella PR-aktiviteter inför vecka 42, Orange rutor illustrerar en aktivitet i anslutning till pressmeddelandet. En detaljerad beskrivning av dessa aktiviteter finns i Bilaga A. PR-aktiviteter under vecka 42 Figuren nedan visar en översikt av de nationella PR-aktiviteterna som genomfördes under vecka 42, Figur 9. Nationella PR-aktiviteter under vecka 42, Orange rutor illustrerar en aktivitet i anslutning till pressmeddelandet. En detaljerad beskrivning av dessa aktiviteter finns i Bilaga A. Bannerannonsering För att driva trafik till webbplatsen ettfriskaresverige.nu genomfördes även detta år en annonskampanj på ett antal utvalda webbplatser för att kunna nå de fyra prioriterade slutmålgrupperna. Annonseringen skedde under v. 41 och v. 42. Budskapet var det samma som tagits fram till affischer och vykort, med ett tillägg för Google Displayannonsering med texten: Ett friskare Sverige! Aktiviteter i din närhet oktober. De största kanalerna för webb-annonseringen var: Webbtraffic (som förutom Aftonbladet, Expressen och Blocket placerar annonserna på många olika familje- och intressewebbplatser). Familjeliv.se (med ingångar för barn, tonår och funktionshinder). Facebook 60+ och föräldrar till barn i åldern 0 19 år. Figur 10. Exempel på bannerannons.

25 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 25 Föräldrakraft.se (en webbplats för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga). Google Displayannonsering, inriktning på hälso- och matsajter, samt viss del riktad mot invandrartäta områden Sociala skillnader i hälsa Ett av tre uttalade syften för Ett friskare Sverige var att särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa. I detta arbete riktade myndigheten stöd i första hand till länskontakter och arrangörer att ta hänsyn till sociala skillnader i hälsa i sitt arbete med uppmärksamhetsveckan. Denna strategi innehöll ett flertal aktiviteter, främst genom kunskapsstödet som nämndes ovan och som spreds via den första workshopen med länskontakterna, specifika kompletteringar om sociala skillnader i hälsa i den grafiska verktygslådan, och genom spridning direkt till arrangörerna genom länskontakterna. Dessutom erbjöds länskontakterna en möjlighet att samverka kring nya eller pågående projekt i länen där man lyfte sociala skillnader i hälsa kopplat till goda matvanor och fysisk aktivitet t.ex. kompetensutveckling riktat till aktörer och arrangörer om hur man kan öka möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få stöd kring mat, rörelse och hälsa Uppföljning och utvärdering I regeringsuppdraget för Ett friskare Sverige 2012 ingick uppgiften att låta genomföra en oberoende utvärdering av samtliga uppmärksamhetsveckor för åren 2010, 2011 och Den oberoende utvärderingen har delats upp i två självständiga delar och har genomförts av två olika konsulter. Den första delen ska utvärdera ändamålsenligheten med uppdraget Ett friskare Sverige ur ett uppmärksamhetsperspektiv dvs. att belysa effektiviteten och ändamålsenligheten i uppdraget med att skapa uppmärksamhet kring vikten av goda matvanor och fysisk aktivitet. Det innebär att, genom kontakter med samverkansparter, länskontakter och arrangörer, bedöma om uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och 2012 som sådana varit framgångsrika och hur Folkhälsoinstitutet som samordnare har lyckats med uppdragen. Redovisningen ska visa utformningen och resultaten för de särskilt utpekade målgrupperna barn och unga, äldre och personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Utvärderingskonsult för den här delen har varit PA Consulting Group AB.

26 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Den andra delen ska utvärdera ändamålsenligheten med Ett friskare Sverige ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Frågeställningen är om informationsinsatser liknande Ett friskare Sverige bidrar till ökad kunskap och medvetenhet hos allmänheten om nyttan med goda matvanor och fysisk aktivitet? Fokus för denna del av utvärderingen utgörs av en litteraturöversikt över hur aktuell forskning, nationell och internationell, bedömer ändamålsenligheten med denna typ av insatser. Litteraturöversiktens resultat ska ställas i relation till hur uppdraget genomförts med hjälp av en dokument- och intervjustudie. Utvärderingskonsult för den här delen har varit HR Statistik AB. De båda konsulternas utvärderingar lämnas som separata rapporter tillsammans med Folkhälsoinstitutets slutrapportering till Socialdepartementet.

27 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T Måluppfyllelse och specifika resultat Inför arbetet med Ett friskare Sveriges fastställde arbetsgruppen tre övergripande mål samt mål kopplat till medieaktiviteterna Övergripande mål Inför arbetet med Ett friskare Sveriges fastställdes tre övergripande mål för samverkan och samordning. De två första målen syftade till att ge underlag för ett långsiktigt arbete inom matvanor och fysisk aktivitet. Det tredje målet handlade om att skapa genomslagskraft under och inför uppmärksamhetsveckan. Tabell 1 redovisar måluppfyllelse för respektive mål. Resultat och statistik, som innefattar webbenkäter till arrangörer, länskontakter och samverkansparter är hämtade från PA Consulting Group AB:s utvärdering av Ett friskare Sverige Tabell 1: Beskrivning av mål och strategier för att uppnå målen, samt grad av måluppfyllelse för arbetet med Ett friskare Sverige Mål Strategiska aktiviteter Måluppfyllelse 1. Ökad medvetenhet och hänsyn hos arrangörer om sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen i planerade aktiviteter. Delmål: 50 % av alla arrangörer anger att de känner till checklistan för sociala skillnader och har ökat sin kunskap om sociala skillnader i hälsa, samt att 25 % av alla arrangörer anger att de har anpassat planeringen av aktiviteter efter detta. Ett övergripande arrangemang för att Ytterligare tillgängliggöra checklistan för sociala skillnader i hälsa på webbplatsen ettfriskaresverige.nu. Kompletterande rollbeskrivning för länskontakterna i syfte att öka användandet av checklistan hos arrangörer. Fördjupad kunskapsdel om sociala skillnader i hälsa vid den första workshopen för länskontakterna. Ppt-presentationen om Ett friskare Sverige (ingår i den grafiska verktygslådan) kompletterades med särskilda bilder kring sociala skillnader i 9 % av arrangörerna 3 uppger att de använt sig av checklistan för sociala skillnader i hälsa. 25 % har på något sätt anpassat planeringen av aktiviteterna utifrån de områden som tas upp i checklistan, framförallt utifrån ålder och geografiska förhållanden. 68 % av länskontakterna 4 uppger att de tagit hänsyn till sociala skillnader i hälsa ganska väl eller mycket väl i sitt arbete och 79 % upplevde checklistan som ganska eller mycket bra. 58 % av länskontakterna uppger att syftet med att särskilt uppmärksamma sociala 3 Data från webbenkäten till aktivitetsarrangörer. Utskicket gjordes till alla unika aktivitetsarrangörer, cirka 750 stycken. Svarsfrekvensen var 56 %. 4 Data från webbenkäten till länskontakterna. Utskicket gjordes till alla länskontakter (23 st.) som deltagit både 2011 och Svarsfrekvensen var 83 % (19 st.)

28 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning har genomförts. Ta fram ett kunskapsstöd kring hur man kan arbeta för att främja goda matvanor för personer med intellektuell funktionsnedsättning. hälsa. Information om Ett friskare Sverige översattes till nio av de största invandrarspråken för att öka tillgängligheten. skillnader i hälsa och grupper svåra att nå har uppnåtts ganska väl. 10 % av de anmälda aktiviteterna på ettfriskaresverige.nu riktade sig till målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. 2. Utveckla den stödjande strukturen på länsnivå (länskontakter) för att underlätta samverkan samt ge rätt stöd och hjälp till aktörer. Delmål: En samordnande funktion finns i alla medverkande län. En informations- och nätverksträff har arrangerats av respektive länskontakt för tänkbara aktörer i länet i syfte att underlätta medverkan i Ett friskare Sverige. Tre av länen arrangerar kunskapsseminarier kring sociala skillnader i hälsa riktat till arrangörer. 3. Alla aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för Ett friskare Sverige. Delmål: 50 % av alla aktiviteter riktar sig till någon av de prioriterade målgrupperna. 50 % av alla arrangörer har använt sig av någon del i kommunikationsstödet. Statens folkhälsoinstitut ska prioritera mat och måltider i stödet till arrangörer för att möjliggöra en ökning av Två genomförda workshops för länskontakter för att sprida information om uppmärksamhetsveckan, innebörden av länskontakternas roller samt fördjupad kunskap kring sociala skillnader i hälsa. Den andra workshopen hade fokus på PR-arbete och medieträning. Utökat ekonomiskt stöd till kr per län ( kr 2011). Löpande informationsutskick och pressklipp till länskontakterna. Mallar för debattartiklar, frågor och svar-dokument, pptpresentation, handlingsplan och checklistor för pr, erbjudande att delta som talesperson i pressmeddelanden på läns- och kommunnivå. Framtagande av länk till grafiska verktygslådan i anmälningsformuläret för aktiviteter i syfte att uppmuntra ytterligare användning. Temadagen Måltidens dag bidrog till att Folkhälsoinstitutet valde att lägga uppmärksamhetsveckan till vecka 42. En affisch, ett brickunderlägg och tre bordsryttare togs fram för att användas inför och under Måltidens dag. Vid samverkan kring framtagandet av inspirationsmaterialet Mer än bara ett klassrum framhöll PR-aktivitet för att fira Måltidens dag på Lindeparkens gymnasiesärskola i Enskede. Framtagandet av kunskapsstödet Uppmuntra till bra måltider i samverkan med Livsmedelsverket. Materialet riktar sig till chefer för gruppbostäder. Länskontakter fanns i alla län/regioner utom Blekinge, 20 av 21 län (i vissa län var de två stycken). 18/19 länskontakter har arrangerat minst en informations- och nätverksträff i sitt län. 54 % av arrangörerna kände till att det fanns länskontakter i varje län. Av dessa har 34 % deltagit på informations- och nätverksträffar och drygt hälften har fått information genom e- postutskick. De flesta län har tagit upp sociala skillnader i hälsa och checklistan vid sina informationsträffar. Några län, bl.a. Sörmland, har dessutom genomfört temaföreläsningar och kunskapsseminarier kring sociala skillnader i hälsa. 47 % av aktiviteterna riktades till någon av de prioriterade målgrupperna. 61 % av arrangörerna har använt sig av kommunikationsstödet och av dessa ansåg 62 % att materialet var användbart i ganska stor eller stor utsträckning. Av de som inte använt kommunikationsstödet var 43 % omedvetna om materialets existens. 14 % av aktiviteterna var inriktade på mat och matvanor (53 % fysisk aktivitet, 33 % båda). Av arrangörerna uppger 34 % att

29 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 29 antalet anmälda aktiviteter inom goda matvanor. Folkhälsoinstitutet att innehåll kring mat och måltider skulle finnas med i materialet. Dessutom skulle särskolan tydligare lyftas fram. Prioriteringen av mat och måltider var också en orsak till samverkan med Livsmedelsverket kring broschyren Uppmuntra till bra måltider. de inte kände till Måltidens dag. 35 % av arrangörerna anser att temadagen Måltidens dag och det stöd som tagits fram underlättat att skapa aktiviteter kring mat och måltider i ganska stor till stor utsträckning Mål kopplat till medieaktiviteter Tabell 2: Översikt av mål kopplade till medieaktiviteter och måluppfyllelse. Mål Kommentar Måluppfyllelse 1. Under veckan publicera två nationella debattartiklar varav en i någon av de stora dagstidningarna. 2. Minst tio länskontakter använder sig av framtagna mallar för debattartiklar och får egna debattartiklar publicerade lokalt och regionalt. 3. Att våra pr-insatser inför och under veckan genererar minst 850 medieträffar v Våra pr-insatser innan veckan (1/1 30/9) genererar minst 100 medieträffar. 5. TT uppmärksammar och publicerar minst ett av våra pressmeddelanden under veckan. En debattartikel kring hälsosamt åldrande publicerades i Jönköpingsposten den 16 oktober. Sju länskontakter uppger i webbenkäten att de använt den övergripande debattmallen. Två länskontakter har använt den som riktar sig till målgruppen barn, tre använde sig av den som riktar sig till målgruppen äldre, en till tonåringar och en till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fem län fick sex artiklar publicerade (Jämtland, Halland, Värmland, Västerbotten (två olika) och Örebro). Tre använde den övergripande mallen, två med fokus på äldre och en till barn. Totalt publicerades 751 medieträffar under perioden 13/10 30/10. 5 En utökad sökning visar att 816 artiklar publicerades under v (1/10 28/10) 6 En egen sökning visar att 52 artiklar kring Ett friskare Sverige publicerades under perioden 1/1 30/9. TT lyfte både pressmeddelandet kring stillasittande fritid och kring frukt- och grönsakskonsumtionen i Sverige. Delvis uppfyllt. Delvis uppfyllt. Vi når inte riktigt upp till samma nivå som tidigare år. Vi når bara halvvägs till det utsatta målet. Ja, målet uppfyllt. 5 Enligt PA Consulting Group AB:s utvärdering 6 Statens folkhälsoinstituts egen sökning i sökverktyget Retriever. Eftersom tidsperioden i PA Consulting Group AB:s utvärdering inte stämmer överens med det uppsatta målet gjordes en kompletterande mediesökning.

30 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Få publicitet i minst ett av riksteves nyhetsprogram under veckan, antingen med socialministern eller Gd som talesperson. 7. Under veckan ha minst en gäst i någon av riksteves tv-soffor, livsstilsprogram, samhällsprogram eller fördjupande nyhetsprogram. 8. Inför och under veckan utveckla sociala medier som kanal för aktörer och andra intresserade genom den befintliga fansidan på Facebook med en ökning av minst 300 fans som mål. 9. Minst fem bloggare skriver om Ett friskare Sverige inför eller under uppmärksamhetsveckan. 10. Få nationell publicitet för en aktivitet/arrangemang tillsammans med Hovet och departementet. 11. Få god publicitet i samband med Måltidens dag på nationell, regional och lokal nivå. Socialministern och generaldirektören fick publicitet i media, t.ex. Expressen, Aftonbladet, Metro och TT kring firandet av Måltidens dag, dock inte i riksteve. Ambitionen var att representanter för myndigheten skulle medverka i en tvsoffa den 16 oktober då rapporten Stillasittande och ohälsa släpptes, men inslaget ströks av media kvällen innan. Ett friskare Sveriges fansida på Facebook har, i februari 2013, 1098 gillamarkeringar. Enligt PA Consulting Group AB:s utvärdering publicerades 81 blogginlägg under perioden 13/10 30/10. Vid invigningen den 15 oktober deltog barn- och äldreminister Maria Larsson och Sarah Wamala. I anslutning till detta publicerades en debattartikel kring hälsosamt åldrande i Jönköpingsposten. H.K. H Prins Daniel och socialminister Göran Hägglund besökte Lindeparkens gymnasiesärskola med anledning av Måltidens dag 18 oktober. Arrangemanget bevakades av media och gav både tidnings-, radio- och tvinslag. Totalt 120 artiklar nämnde Måltidens dag under oktober. Av dessa var det 40 artiklar där både Ett friskare Sverige och Måltidens dag nämndes. Nej, inte uppfyllt. Nej, inslaget ströks med kort varsel. Ja, målet uppfyllt. Ja, målet uppfyllt. Ja, målet uppfyllt. Ja, målet uppfyllt Specifika resultat utifrån samverkan med andra aktörer Länskontakterna Länskontakterna fick möjlighet att samverka kring nya arbetssätt som syftade till att minska sociala skillnader i hälsa. Tre projektförslag inkom, men av olika anledningar kunde samverkansprojekten inte realiseras fullt ut.

31 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 31 Livsmedelsverket Samverkansuppdraget med Livsmedelsverket resulterade i en start av Nätverket för frågor om mat och måltider inom LSS och särskolan tillsammans med forskare och praktiker inom området funktionsnedsättning, samt broschyren Uppmuntra till bra måltider (Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut, 2012). NCFF Samarbetet med NCFF resulterade dels i ett inspirationsmaterial kring mat och rörelse i skolan, Mer än bara ett klassrum, (NCFF & folkhälsoinstitut, 2012), och dels en överenskommelse om att NCFF:s skolutmaning Gå och cykla till skolan skulle bli en del av Ett friskare Sverige 2012, samt spridning av detta på båda parters webbplatser. Låt Måltiden Blomma Samarbetet ledde bl.a. till att trycksaker i form av en affisch, ett brickunderlägg och tre bordsryttare togs fram för att användas inför och under Måltidens dag. Dessutom togs texter och reportage om Måltidens dag fram som publicerades på 5. Angående ekonomisk redovisning I enlighet med regeringsuppdraget kommer Statens folkhälsoinstitut senast lämna en ekonomisk rapport till regeringskansliet om hur medlen har använts inom ramen för uppdraget.

32 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Avslutande reflektioner Statens folkhälsoinstitut har, i enlighet med uppdraget, låtit genomföra en oberoende utvärdering av arbetet med uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och Utvärderingen har bestått av två delar varav den ena har fokuserat på ändamålsenligheten med uppdraget ur ett uppmärksamhetsperspektiv och den andra delen har fokuserat på ändamålsenligheten med uppdraget ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. I detta avslutande kapitel lyfts valda delar från de båda oberoende utvärderingen fram. I den delen som behandlar ändamålsenligheten ur ett uppmärksamhetsperspektiv bedömer utvärderaren att uppmärksamhetsveckorna, utifrån använda resurser, har fått god medial uppmärksamhet och ett brett utbud av aktiviteter har erbjudits allmänheten och de prioriterade målgrupperna. Utvärderaren pekar också på att sociala skillnader i hälsa särskilt har lyfts fram under alla tre åren, men att denna satsning inte haft något betydande genomslag när det gäller arrangörernas hänsyn till sådana skillnader i sina genomförda aktiviteter. I utvärderingen görs även bedömningen att uppdragen utförts kostnadseffektivt samt med en organisationsstruktur som varit effektiv för att uppnå syftet. Det konstateras dock att nästan hälften (45 %) av de arrangörer som ingått i utvärderingen bedömde att länskontakternas roll i mindre utsträckning underlättat deras medverkan i Ett friskare Sverige. En orsak till detta kan vara att arrangörerna haft högre förväntningar i förhållande till länkontakternas roll och möjligheter. En annan orsak kan vara att flera arrangörer, t.ex. bland de som varit med tidigare år, inte känt behov av länskontakternas stöd. Den andra delen av utvärderingen som behandlar ändamålsenligheten med uppdraget ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv presenterar att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att liknande informationsinsatser som uppmärksamhetsveckorna, med de strategier som använts, har viss effekt på medvetenhet och kunskap hos allmänheten. Mer specifikt lyfter utvärderaren att vetenskapligt stöd finns för att medvetna strategier, såsom exempelvis teoribaserade kampanjer som använder folkhälsovetenskaplig teori

33 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 33 samt kommunikationsstrategiska kunskaper för att utforma en insats, har större möjlighet att ge effekt. Avslutningsvis bör det noteras att utvärderingen visar att det saknas evidens för att insatser som Ett friskare Sverige medför beteendeförändringar, till exempel hälsosammare matvanor eller ökad fysisk aktivitet. Detta fynd belyses även i en systematisk Cochrane översikt kring multikomponenta insatser för att öka fysisk aktivitet i populationer (Baker et al, 2011). Översikten ingår ej i den oberoende utvärderingen, men slutsaten i översikten är att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att multikomponenta insatser, likt Ett friskare Sverige, bidrar till en ökad grad av fysisk aktivitet hos allmänheten. Den främsta orsaken man lyfter är bristande studiedesign med avsaknad bl.a. av bas- och uppföljningsmätningar samt kontrollpopulationer att tillgå. Slutsatsen är relevant även för Ett friskare Sverige. Någon bas- eller uppföljningsmätning av graden av fysisk aktivitet i målgrupperna eller jämförelse med kontrollgrupper har inte ingått som en del av insatsen. Inte heller har någon utvärdering genomförts av hur det lokala och regionala arbetet kring matvanor och fysisk aktivitet påverkats (till exempel av hur samverkan med näringsliv och offentlig sektor utvecklats). Eventuella framtida insatser av samma karaktär som Ett friskare Sverige bör planeras och resurssättas för att möjliggöra sådan utvärdering och jämförelse.

34 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Referenser Baker, P., Francis, D.P., Soares, J,, Weightman, A.L., Foster, C. (2011). Community wide interventions for increasing physical activity. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. Edwards, P. (2004). No country mouse. Thirty years of effective marketing and health communications. Canadian Journal of Public Health 95(Supplement 2), s6 s13. FYSS. (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Livsmedelsverket, & Statens folkhälsoinstitut. (2012). Uppmuntra till bra måltider. Uppsala och Östersund: Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut. NCFF, & folkhälsoinstitut, S. (2012). Mer än bara ett klassrum... Örebro och Östersund: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom NCFF, Örebro universitet och Statens folkhälsoinstitut. NCFF, & Statens folkhälsoinstitut. (2011). Nu är goda råd...enkla! Ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden. Örebro och Östersund: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Örebro universitet och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011). FaR, Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. R 2011:30. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2012a). PM Frukt och grönsakskonsumtion i Sverige. Länsoch kommundata Retrieved , from Statens folkhälsoinstitut. (2012b). PM Stillasittande fritid i Sverige. Läns- och kommundata Retrieved , from Sverige_län_kommun_ pdf Statens folkhälsoinstitut. (2012c). Stillasittande och ohälsa - en litteratursammanställning. R 2012:07. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

35 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 35 Bilagor Bilaga A. Detaljerad beskrivning av PR-aktiviteter före och under uppmärksamhetsveckan. 16 maj Utskick till kostchefer och övrig måltidspersonal Gemensamt e-postutskick från Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket till infoadressen i alla kommuner där landets kostchefer och annan måltidspersonal ombads att uppmärksamma Måltidens dag, bl.a. inför planerandet av höstens skolmatsedlar. 21 maj Gå och cykla till skolan blir en del av Ett friskare Sverige Rikspressmeddelande om att Ett friskare Sverige ingått ett samarbete med Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, NCFF, kring skolutmaningen Gå och cykla till skolan (läs mer i kapitel 3.4 under rubriken NCFF). 26 juni Nu öppnas dörrarna för Ett friskare Sverige Riks- och länspressmeddelande med fokus på att veckan genomförs, i syfte att få intresserade att uppmärksamma datumet, samt motivera till att anmäla sin medverkan på ettfriskaresverige.nu. 4 oktober Nytt inspirationsmaterial för pedagoger Mer än bara ett klassrum Rikspressmeddelande i samband med lanseringen av inspirationsmaterialet Mer än bara ett klassrum som togs fram i samverkan med NCFF (läs mer i kapitel 3.9 under rubriken Kunskapsstöd). Måndag 8 oktober Stort intresse för Ett friskare Sverige Rikspressmeddelande, en vecka kvar till Ett friskare Sverige börjar. Torsdag 11 oktober Aktiviteter i hela landet för Ett friskare Sverige Rikspressmeddelande med exempel på aktiviteter runt om landet.

36 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Torsdag 11 oktober Dalarna satsar på Ett friskare Sverige Länsanpassade pressmeddelanden med exempel på aktiviteter i samtliga 21 län. Fredag 12 oktober pressinbjudan till invigningen av Ett friskare Sverige Under torsdagen gick Statens folkhälsoinstitut, Socialdepartementet och Regeringskansliet ut med pressmeddelanden om att Maria Larsson och Sarah Wamala inviger Ett friskare Sverige på träffpunkt Hörnan i Huskvarna måndag 15 oktober. Måndag 15 oktober Invigning av Ett friskare Sverige på Träffpunkt Hörnan i Huskvarna. Den officiella invigningen av Ett friskare Sverige skedde på träffpunkten Hörnan i Huskvarna av barn- och äldreminister Maria Larsson och Statens folkhälsoinstituts generaldirektör Sarah Wamala. Hörnan är en mötesplats för seniorer och drivs av frivilliga. Där erbjuds gemenskap och olika aktiviteter såsom soppluncher, musikunderhållning och promenadgrupper. Vid invigningen uppmärksammades också EU:s Äldreår. Figur 11. Statens folkhälsoinstituts generaldirektör Sarah Wamala och barn- och äldreminister Maria Larsson inviger uppmärksamhetsveckan i Huskvarna. Tisdag 16 oktober Jobba för ett friskare Sverige Med anledning av invigningen av Ett friskare Sverige och EU:s Äldreår togs en debattartikel kring hälsosamt åldrande fram och blev publicerad i Jönköpingsposten 16 oktober. Den undertecknades gemensamt av Maria Larsson och Sarah Wamala. Tisdag 16 oktober Stillasittande ett hot mot svenskarnas hälsa Rikspressmeddelande om stillasittande som riskfaktor baserad på en ny forskningsrapport Stillasittande och ohälsa en litteratursammanställning från Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 2012c) som släpptes samtidigt. Pressmeddelandet kompletterades också med siffror från en Sifo-undersökning kring stillasittande som tagits fram på uppdrag av Folkhälsoinstitutet. Ambitionen var också

37 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 37 att lyfta frågorna kring stillasittande i någon av teves morgonsoffor men media avböjde deltagandet i ett sent skede. Tisdag 16 oktober Var sjunde i Blekinge har en stillasittande fritid Läns- och kommunpressmeddelanden, ca 201 st., baserad på promemorian Stillasittande fritid i Sverige utdrag från den nationella folkhälsoenkäten över länsoch kommundata (Statens folkhälsoinstitut, 2012b) som samtidigt gjordes tillgänglig på Folkhälsoinstitutets webbplats. Pressmeddelandena anpassades med lokala siffror på läns- och kommunnivå. Hänvisning till forskningsrapporten Stillasittande och ohälsa fanns också med i pressmeddelandet. Tisdag 16 oktober Sätt fart på FaR, Folkets hus Stockholm Lanseringsseminarium kring en ny lärobok kring fysisk aktivitet på recept FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Torsdag 18 oktober Måltidens dag Temadagen Måltidens dag firades på förskolor, skolor, äldreboenden och arbetsplatser runt om i landet. I Göteborg uppmärksammades dagen i Nordstan där bland annat Eskil Erlandsson deltog. För att särskilt uppmärksamma frågor kring mat och måltider för personer med intellektuell funktionsnedsättning denna dag valde H.K.H. Prins Daniel, socialminister Göran Hägglund och Sarah Wamala att besöka Lindeparkens gymnasiesärskola i Enskede som visade upp sitt långsiktiga arbete kring kost, fysisk aktivitet och hälsa. Torsdag 18 oktober Nio av tio väljer bort frukt och grönt Riks-, läns- och kommunpressmeddelande, ca 201 st., baserad på promemorian Frukt- och grönsakskonsumtion i Sverige Läns- och kommundata (Statens folkhälsoinstitut, 2012a). Pressmeddelandena anpassades med lokala siffror på läns- och kommunnivå. Figur 12. Artikel i Katrineholms-Kuriren, 19 oktober 2012.

38 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G Fredag 19 oktober Uppmuntra till bra måltider för personer med intellektuell funktionsnedsättning Pressmeddelande från Livsmedelsverket i anslutning till lanseringen av broschyren Uppmuntra till bra måltider som togs fram av Livsmedelsverket tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och FUB i samband med Ett friskare Sverige (läs mer i kapitel 3.9 under rubriken Kunskapsstöd). Måndag 22 oktober Fortsatt framgång nära 3000 aktiviteter för Ett friskare Sverige Efter uppmärksamhetsveckans slut skickade Folkhälsoinstitutet ut ett pressmeddelande med en kort sammanfattning av veckan och en uppmaning att fortsätta arbetet för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet.

39 E T T F R I S K A R E S V E R I G E U P P M Ä R K S A M H E T S V E C K A K R I N G M A T V A N O R O C H F Y S I S K A K T I V I T E T 39 Bilaga B. Checklista sociala skillnader i hälsa

40 S L U T R E D O V I S N I N G A V R E G E R I N G S U P P D R A G 40 40