blodprov utan trauma Rapport och bilder från representantskapet. Avdelning Stockholms organisationsförändring

Transkript

1 VÅRDFÖRBUNDET AVDELNING STOCKHOLM OKTOBER 2010 HÅRDA BANDAGE NR Rapport och bilder från representantskapet. Diskussionen om Avdelning Stockholms organisationsförändring stod i centrum. 4 5 Många tillfällen att diskutera nya patientsäkerhetslagen. 6 blodprov utan trauma 2 3

2 ledaren Värderingsförändring krävs pris för Så var sommaren och valdagen över. Under sommaren har det på många vårdavdelningar och mottagningar varit överfullt med patienter. Hur skulle sommaren sett ut om inte Vårdförbundets yrkesgrupper ställt upp och löst många situationer genom att avstå semester och arbeta heldagar? Vi behöver arbetsgivare som värderar de insatser som gjorts och som tar lärdom av den gångna sommaren. Det krävs en långsiktig planering för att inte situationen nästa sommar ska bli likadan. Vi måste också, som professionella yrkesutövare, kunna säga ifrån när vi upplever att situationen är osäker för patienter eller oss själva. Du kan alltid få råd och stöd från Vårdförbundet om vad du kan göra och hur hör av dig! Alliansen fick fortsatt förtroende att leda Stockholms läns landsting och den utveckling av vårdval som startade 2008 kommer att fortsätta. För att uppnå tillgänglighet och tillgång till god vård för medborgaren som även är av god kvalité behövs personal med kunskap. Vårdförbundet gjorde en bra insats under de sista veckorna före valen och fick både Allians och opposition att ställa löften om specialistutbildningen för sjuksköterskor. Att villkoren för de sjuksköterskor som genomgår specialistutbildning blir bättre är bra men det är inte tillräckligt för att få till den värderingsförändring som parterna var överens om i avtalet mellan Vårdförbundet och SKL. Naturen gör sig redo för ännu en vinter och det gör även avdelning Stockholm, vi har ett kalendarium fullt av inomhusaktiviteter och jag hoppas att du kan hitta något som passar dig! Under oktober kommer sektionerna att ha sina årsmöten, där kan du vara med och påverka inriktningen för det lokala arbetet Vad som hände på avdelningens motsvarighet till årsmöte, representantskapet, kan du läsa om längre fram och även på webben. Gunnel Sandqvist och kollegan Riittaleena Korkeavuori Kvarnström har sedan slutet av 80-talet varit engagerade i att förbättra situationen vid blodprovstagning på barn. Det är insikten att traumatiska upplevelser vid blodprovtagning kan resultera i livslång stickrädsla. Deras trägna och uthålliga arbete har i år resulterat i att de erhållit ett Vårdförbundsstipendium på kronor för att utveckla sitt arbete. Jag möter Gunnel Sandqvist på hennes arbetsplats på Wollmar Yxkullsgatan. Hon arbetar på Laboratorier för närvård och preanalys (LNP), en klinik som är en del av Karolinska Universitetslaboratoriet. Kollegan Riittaleena Korkea vuori-kvarnström har förhinder, men Gunnel Sandqvist betonar att det arbete de fick stipendiet för har de lika stor del i. dagbarnvårdare Jag började som labbass 1965 på KS laboratorium för yrkesmedicin och höll på med det några år innan jag fick barn och blev dagbarnvårdare och upptäckte Adress- och telefonlista till Avdelning Stockholms sektioner Storstockholms kommunsektion Stadshuset H3L, Stockholm Tel: , fax: vardforbundet@stadshuset.stockholm.se Sektion Karolinska Solna Blindhemmet T8a, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Tel: (9 12), fax: vardforbundetsolna@karolinska.se Sektion Danderyds sjukhus B-Villan, Stockholm Tel: , fax: vardforbundet@ds.se Sektion Karolinska Huddinge Röntgenvägen 3, 12 tr Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Stockholm Tel: vardforbundet@karolinska.se Sektion Södersjukhuset Jägargatan 20, 2 tr, Stockholm Tel: , fax: vardforbundet@sodersjukhuset.se Sektion Centrala Stockholm Box , Stockholm (Besöksadr Jägarg 20, 6 tr) Tel: , fax: Sektion Norra Länet Box , Stockholm (Besöksadr Jägarg. 20, 6 tr) Tel vx , fax: vardforbundet.norralanet@sll.se Sektion Södra Länet Box , Stockholm (Besöksadr Jägarg. 20, 6 tr) Tel , fax: vardforbundet.sodralanet@sll.se Ansvarig utgivare: Ulla Althin Redaktionssekreterare: Seppo Sinimaa Redaktionskommitté: Ulla Althin, Anette Johansson Layout: Eva Byberg Omslagsfoto: Seppo Sinimaa Tryck: Danagårds Grafiska Adress: Vårdförbundet Avdelning Stockholm Box Stockholm Tel: Besöksadress: Linnégatan E-post: info.stockholm@vardforbundet.se

3 3 bättre provtagning hur roligt det var att arbeta med barn. Jag var nog en ganska aktiv dagbarnvårdare och startade bland annat lekgrupper och cirklar för föräldrar sökte hon och fick ett jobb som laboratorieassistent på S:t Görans barnsjukhus och märkte då att det även var stimulerande att ta prover på barn. Jag minns att en av sekreterarna frågade mig varför de barn jag tog prover på inte skrek. Jag hade upptäckt att om man tar hand om hela familjen i situationen så går det mycket bättre. Jag var inte den som tog prover snabbast, men de jag tog prover på kom gärna tillbaka. Några år senare träffade jag Riittaleena och upptäckte att hon hade samma inställning och vi började vårt samarbete. Ta rädlsa på allvar Gunnel Sandqvist menar att när man arbetar med stickrädda barn (och vuxna) så måste man ta rädslan på allvar, att rädsla inte är pjosk, att man ska arbeta i deras takt och absolut inte hålla fast dem. Rädsla kan bero på många saker: blodet, sticket, smärtan, lukten eller tidigare erfarenheter. Det handlar om förtroende och tillit. Man måste tala sanning och inte förneka smärta, samtidigt som man inte ska använda negativt värdeladdade ord. Det är bättre med ord som att det känns än ord som ont och farligt. Vi ska också vara medvetna om att smärtan är individuell. Efter provtagningen så är det viktigt att reflektera med barnet och föräldrarna. Vi jobbar i team med 2 4 personer som då har förutbestämda arbetsuppgifter. En förälder håller om barnet, personalen tar hand om avledning, arm, nål och rör. Rytmiska rörelser Gunnel Sandqvist tar min hand och demonstrerar en teknik de använder när de tar själva provet kapillärt, de kallar de för den hängande droppens teknik. Hon utför en slags dans med min hand och sedan är det fiktiva sticket utfört. Själva har de i skrift beskrivit metoden: 1. Med hjälp av en värmekudde ökas blodcirkulationen samt minskas sticksmärtan. 2. Ett tryck vid nagelroten ger en naturlig avledning. Sticket görs på ett stasat ring- eller långfinger. Gunnel Sandqvist är glad för att stipendiet uppmärksammat biomedicinska analytiker. 3. Med mycket rytmiska rörelser, tryck-släpp-fånga droppen kan vi erhålla blodvolymer på 0,5 till 3,0 ml på ett stick. förberedelsebok Under många år har de arbetat med en bok för barnen och deras familjer för att förbereda dem inför provtagningen. Boken ska innehålla fotografier på barn i provtagningssituationen. Vi bläddrar igenom deras långt framskridna arbetsmaterial och ser hur det är tänkt att spegla varje steg i processen, ända fram till presentbordet. Namnet på boken är Inte bara ett stick. handbok för personal Parallellt arbetar Gunnel Sandqvist och Riittaleena Korkeavuori-Kvarnström med en handbok för provtagande personal där de lär ut sina erfarenheter. En rätt utförd provtagning bidrar till bättre provkvalitet och ickerädda barn samt nöjda föräldrar och provtagare. Det var för att kunna ge ut dessa böcker som de fick Vårdförbundets stipendium för förbättringar inom hälsa, vård och omsorg. Nu är deras arbete i full gång med att hitta fotograf, layoutare och tryckeri. Deras arbete har väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt och lett till många föreläsningar som de alltid gör tillsammans. De har också vunnit pris för bästa poster på Vårdstämman extra roligt Det känns naturligtvis extra roligt för oss när vi som biomedicinska analytiker blir uppmärksammade, säger Gunnel Sandqvist och fortsätter. Det handlar inte bara om barnet och att hantera smärtan, kvaliteten på proverna blir också bättre. Med en kontrollerad provtagningssituation blir det färre preanalytiska fel. många faktorer Gunnel Sandqvist beskriver att ett provs kvalitet kan påverkas av en mängd faktorer som fasta, vila, sömn, professionell blodprovstagning, lugn miljö, ID-kontroll, etiketter, har provet vaggats korrekt, centrifugring, transport till centrallabbet, hur det packas upp med mera. Nu fokuseras det mer och mer på preanalysen. Upp till 60 procent av provets kvalitet beror på vad som händer innan provet hamnar i apparaten där analysen görs. Det känns väldigt roligt med denna utveckling och att vi tillsammans har bidragit till den, säger Gunnel Sandqvist avslutningsvis. Text och foto: Seppo Sinimaa

4 4 representantskapet 2010 Avdelning Stockholms organisation speglar hur arbets givarna var organiserade för 30 år sedan. Representantskapet förde en diskussion om organisationsförändringar. Vårdförbundet som företräder barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor vill också vara en bra påverkansorganisation. För att vara det behöver vi en organisation som är ändamålsenlig i mötet med medlemmar men också i mötet med arbetsgivare. Den organisation avdelningen har idag speglar hur arbetsgivarna såg ut för över 30 år sedan, det har hänt en hel del på arbetsgivarsidan sedan dess. Även medlemmars önskemål och behov har förändrats över tid. Styrelsens idé, som förra representantskapet beslutade om, ska nu konkretiseras. Det återstår mycket arbete för att gå från idé till konkret förslag, beslut och verkställande. Det är många frågor som är obesvarade för att få dessa besvarade och för att ta fram ett förslag till en organisation som ger bästa medlemsnytta tänker styrelsen att det behövs ett stort antal arbetsgrupper. Förtroendevald på arbetsplats, väljs av medlemmarna enligt stadgan. Ar betsplats definieras utifrån att det finns en första linjens chef. Förtroendevald på arbetsplats ska ha en tydlig uppgift och ett tydligt mandat. Tillsammans bil dar förtroendevalda på arbetsplatserna team. Det ska finnas en i förväg känd grundordning för hur dessa team bildas, ordningen kan utvecklas efter behov. Teamen ska ha en uppgiftsbeskrivning. Det finns många frågor kring hur det kan se ut i praktiken varav: hur den i förväg kända ordningen för teamen ska se ut, förmodligen är den största. I diskussionen har bland an nat geografi, arbetsgivare, verksamhet, bransch, yrke varit uppe. Andra stora frågor är demokrati och inflytande som är grunden i en ideell organisation, kompetensutveckling för förtroendevalda, fördelning av facklig tid, rekrytering och uppsökande verksamhet. arbetsgrupper Styrelsen ska tillsätta arbetsgrupper för att få svar på alla frågeställningar som kommit och som kommer att komma. Planeringen är att arbetet ska kunna följas på webben, där du också får möjlighet att tycka till. Förutom beslut om att arbeta vidare med en ny organisation lades verksamhetsberättelsen till handlingarna och vi hanterade sju motioner om lön, demokrati, basutbildningen för förtroendevalda och om arbetsskadeförsäkringen gällande landsting och kommun kring ersättning vid tuberkulossmitta. förslag till nästa år Alla ombud diskuterade och gav förslag till aktiviteter nästa år, det var en mängd förslag varav en del sammanföll med aktiviteter som genomförs detta år, vilket styrelsen tolkar som att det är önskade och behövda aktiviteter. Styrelsen har haft första diskussionen kring alla dessa förslag och kommer att fortsätta diskussionerna vid nästa styrelsemöte. Ulla Althin

5 5 ombudens utvärdering Utvärderingen ombuden gjorde visade att de var nöjda med dagen och alla de parametrar vi mäter hade bättre värden ombuden kände sig förberedda, fler hade deltagit i sektionernas förberedelsearbete, det var viktiga frågor, det fanns en delaktighet i besluten. Många fler uppgav att de kommer att fortsätta diskutera frågorna på arbetsplatsen. Ombuden som grupp var yngre detta år än förra och detta är positivt för framtiden. Självklart fanns det en del som inte fungerade optimalt men överlag var kommentarerna positiva. förslag! Har du förslag till aktiviteter eller andra förslag skicka dem till vår förslagslåda på: välj lokalavdelning Stockholm. foton: PERNILLE TOFTE

6 6 ny Patientsäkerhetslag Vårdförbundet Avdelning Stockholm bjuder under hösten in medlemmarna till aktiviteter med temat säker vård och den nya patientsäkerhetslagen som gäller från årsskiftet. Foto: cato Lein Vad vet vi om säkerhetsbrister i vården? Enligt Socialstyrelsens Vårdskademätning 2008 leder 8,6 procent av alla vårdtillfällen inom somatisk slutenvård till en vårdskada. Det innebär att nästan 20 procent av vårdkostnaderna går åt till att vårda vårdskadorna patienter skadas och det leder till sex extra vårddygn/patient, dessutom är det patienter som dör till följd av en vårdskada. nolltolerans mot vårdskador Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador. Den nya patientsäkerhetslagen som träder i kraft vid årsskiftet ger oss bättre verktyg att uppnå en nollvision. Förändringarna är att patientens ställning stärks, utgångspunkten är patienten och dennes rättigheter. Vårdgivarens ansvar lyfts fram, proaktivitet betonas, erinran och varning försvinner och det blir större fokus på riskindivider. Risk och händelseanalyser Vårdgivare får ansvar för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete: de ska leda, planera och kontrollera verksamheten och dokumentera vem som har det organisatoriska ansvaret. De ska också göra risk- och händelseanalyser, vidta förebyggande åtgärder, göra patienter och närstående delaktiga och presentera en patientsäkerhetsberättelse 1 mars varje år. ansvar för kompetens I vårdgivarens ansvar ligger även ansvaret att se till att personalen har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling. Den enskilda anställda har kvar sitt eget yrkes ansvar och detta regleras nu i denna lag i stället för i LYHS men innehållet förändras ej. Patienter och närstående ska involveras i patientsäkerhetsarbetet och i utredningar av vårdskador och där kan Vårdförbundets 20 procent av vårdkostnaderna går åt till att vårda vårdskador. yrkesgrupper få och ta ett stort ansvar. (du kan läsa om lagen på sweden.gov.se/sb/d/12168/a/143910). Avdelning Stockholm anordnar flera aktiviteter kring säker vård och nya patientlagstiftningen. tema säker vård Under hösten kommer Avdelning Stockholm att bjuda in medlemmar till aktiviteter med temat säker vård, för att föra ut kunskap om den nya patientsäkerhetslagen. Temat är, vad betyder lagen för mig som legitimerad yrkesutövare? Två kvällsseminarier under oktober och november med buffé är redan planerade och inbjudet till. Glädjande är att trycket på att få kunskap om den nya lagen är stort och seminarierna blev snabbt fullbokade. Vi kommer att återkomma och erbjuda fler tillfällen till att få kunskap om patientsäkerhetslagen, förhoppningsvis före årsskiftet. Nästa steg blir att implementera lagen och dess intentioner och vi kommer att bjuda in till möten med detta tema. Håll utkik på webben! Medlemsresan i år går till Steninge Slott, den 26/11 där får vi en guidad slottsvandring, förbereder oss inför julen med en julmarknad och pratar om sambanden mellan nya patientsäkerhetslagen, profession och lön. Inbjudan till den skickas ut vecka 41. Medlemmar som är chefer får ett särskilt ansvar framförallt vad gäller implementeringen av lagen och avdelning Stockholm har bjudit in chefsmedlemmar till en spännande dag och kväll på Strand Hotell. Avdelningsstyrelsen kommer att finnas på plats, Carita Fallström förbundsjurist och Lisbeth Löpare-Johansson vice ordförande Vårdförbundet kommer att förmedla kunskap under dagen. Det kommer att finnas många tillfällen att ställa frågor och diskutera under dagen och kvällen. Anette Johansson

7 7 Anställningsformer Vårdförbundet har blivit varse att tillsvidareanställning inte längre är den vanligaste anställningsformen vid nyanställningar i Stockholm. Här beskriver vi villkoren i olika anställningsformer. Det finns två former tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning, även kallad visstidsanställning. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS 4) gäller anställning tills vidare och visstidsanställningar utgör undantag. Tillsvidareanställning En tillsvidareanställning gäller på obestämd tid och kan avslutas genom avtal mellan parterna eller genom uppsägning eller avskedande. Visstidsanställning En visstidsanställning gäller för en bestämd tid. Möjligheten att begränsa anställningstiden måste vara tillåten enligt LAS 5: Allmän visstidsanställning Vikariat Säsongsarbete Anställning efter fyllda 67 år De flesta visstidsanställda har tryggheten att anställningen inte kan sägas upp utan överenskommelse med arbetsgivaren. Men det är också vanligt förekommande att det finns möjlighet till uppsägning. Uppsägningsmöjlighet ska stå i det enskilda anställningsavtalet då där kan stå att anställningen gäller tills vidare från och med datum dock längst till och med datum. Det innebär att båda parter har möjlighet till uppsägning. Allmän visstidsanställning Arbetsgivaren behöver inte ange något skäl för att anställa arbetstagare för allmän visstidsanställning. För den som varit anställd i allmän visstidsanställning i sammanlagt två år räknas tidigast från den 1 januari 2008 under en femårsperiod hos samma arbetsgivare övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anställningstid i annan slags anställning än allmän visstidsanställning får inte medräknas. Vikariat En vikarie kan anställas under tiden en tillsvidareanställd är frånvarande från arbetet på grund av studier, sjukdom, föräldraledighet eller liknande. Arbetsgivaren kan även anställa semestervikarier utan att specifikt ange vem vikarien ersätter. För den som varit vikarie i sammanlagt minst två år under en femårsperiod hos samma arbetsgivare övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Villkoret är att det senaste anställningsavtalet ingåtts efter den 1 januari Anställningstid i annan slags anställning än vikariat får inte medräknas. Provanställning Vid nyanställning kan du undantagsvis bli provanställd under högst sex månader. Om du inte innan prövotidens utgång får besked om att anställningen upphör gäller anställningen tills vidare. Tänk på att det är skillnad mellan allmän visstidsanställning och vikariat när det gäller rätten till tillsvidareanställning. Vårdförbundet anser att provanställning endast ska användas i undantagsfall och då förhandlas. Fördelen med provanställning är större för arbetsgivaren än för dig som medarbetare. Maria Rautpalo Gemensamma politiska mål för 2011 Vision kongress 2008 Vision 2018 för hälsa och helhet Strategiska fokus kongress 2008 Villkor Profession Säker vård Förbundsstyrelsens mål för 2011 Vi i Vårdförbundet väcker en samhällsdebatt om värderingen av välfärdens kunskapsområden Vi i Vårdförbundet stärker våra professioners identitet Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador

8 är du nöjd med din lön? Vårdförbundets avtal Vårdförbundet sa upp avtalen med Vårdföretagarna för branscherna C, EoF och H under våren. För samtliga har vi överlämnat yrkanden till förbättring av såväl lön som arbetstid, kunskap och chefs/ledarskapsfrågor. För D-avtalets (företagshälsovård) räkning fattas beslut av förbundsstyrelsen under året. När det gäller C- avtalet (läkarmottagningar) har vi ännu inte kommit till reella förhandlingar. Vårdföretagarna, vår motpart har bestämt sig för att först och främst hantera EoF avtalet. På EoF-avtalet (vård och omsorg samt äldrevård) så har de första förhandlingsträffarna varit under juni. Vårdförbundet, LSR och SKTF fick dock sina förhandlingar uppskjutna, då Vårdföretagarna först ville bli färdiga med Kommunal. Detta är det största privata avtalet inom Vårdsektorn och Vårdföretagarna är väldigt måna om att hålla kostnadsökningarna till ett minimum. Avtalet styr också mycket av vad som blir möjligt att göra på andra avtalsområden. På H-avtalet (ambulanssjukvård) har förhandlingarna kommit igång på allvar. På detta avtal går Vårdförbundet först och vi är också det förbund som har flest medlemmar inom branschen. De största stötestenarna i förhandlingarna är inte oväntat lön och arbetstid. Vårdföretagarnas (motpartens) viktigaste frågor är: Lokal lönebildning med sifferlösa avtal, ändrade turordningsregler, med möjlighet att undanta vissa anställda och nya anställningsformer. Avtalet mellan Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt PACTA löper ut Förbundsstyrelsen och förbundsrådet (där förbundsstyrelsen och alla avdelningsordföranden möts) diskuterade i september om Vårdförbundets viljeinriktning när det gäller rätt värdering av våra yrken, specialistkunskap och arbetstid. Vad medlemmar vill och opinionsbildning är aktuella frågor och Vårdförbundet kommer att samla till medlemsmöten för att få höra vad just du tycker. Det är viktigt att vi har en gemensam syn på Vårdförbundets viljeförklaring som förbundsstyrelsen ska framföra inför den kommande förhandlingen. Inbjudan till möten kommer! Vi återkommer med information om övriga avtalsområden. Anette Johansson och Ulla Althin Vecka 42 tar vi rast! Rast är tid du förfogar över själv och kan lämna arbetsplatsen. Rast är en lagstadgad rättighet, men tyvärr inte en självklarhet överallt i vården. Att agera professionellt innebär att arbeta för en säker och hälsosam vårdmiljö. Risken för fel och misstag i vården ökar vid otillräckliga raster och pauser. För att värna om ett hållbart och hälsosamt yrkesliv ska alla ges möjlighet att ta rast. Planera och fördela tider för rast redan vid arbetspassets början. Akutsituationer kan såklart försvåra att ta rast ibland. Men sker det dagligen tyder det på brister i arbetsorganisation och bemanning. Utebliven rast ska räknas som övertid. Vecka 42 upprepar Vårdförbundet vårens Rastkampanj. Håll utkik efter vilka aktiviteter som anordnas nära dig! Marika Olsson Kate Cassidy, legitimerad sjuksköterska, akutmottagningen Danderyds sjukhus Lönestatistiken säger att jag ligger ganska bra men jag kan inte påstå att jag är nöjd. Min lön speglar inte min kompetens, min utbildning och det stora ansvar jag tar på min arbetsplats varje dag. Sarianna Cortes, legitimerad sjuksköterska, hematologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Nej. Lönen möter inte på långa vägar upp mot det ansvar jag har. Anna Lind, legitimerad röntgensjuksköterska, Astrid Lindgrens barnsjukhus Nej, jag är inte nöjd med min lön. Jag ser inte att min lön är rättvis i förhållande till den specialistkompetens och utbildning jag har som legitimerad röntgensjuksköterska. Josefa Morales Gneib, legitimerad röntgensjuksköterska, centrala röntgen, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Jag tycker inte jag får betalt för det ansvar jag har, för min kompetens jag, för åren jag studerat eller för arbetstiderna jag har. Men jag tänker fortsätta kämpa för att förändra det och ha en arbetsplats där jag trivs och få betalt för det jag gör. Ann-Marie Lönnelid Sjöblom, legitimerad sjuksköterska, arbetar inom kriminalvården Nej, vi tar ett stort ansvar och gör många egna bedömningar eftersom vi enbart har konsultläkare som finns där ibland, bla gör vi den första suicidbedömningen. Det finns en ökad risk för hot och våld på min arbetsplats, intagna kan vara psykotiska.