Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö"

Transkript

1 Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet

2 Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat för vårdtagaren, god hälsa för vårdens medarbetare och ökad folkhälsa. Vårdmiljön är allt det som sker i vården och som påverkar vårdtagaren och yrkesutövaren. Det handlar både om det som avgränsas som arbetsmiljö och den miljö som vårdtagaren möter. Vårdmiljö kan också beskrivas som det sammanhang där vårdmötet sker och där vårdens resultat kan mätas. Som ledande auktoriteter i vården har sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ansvar för att vården är säker för såväl vårdtagare som sig själva. För att nå den bästa vårdmiljön måste förutsättningarna för yrkesutövandet och villkoren för medarbetarna integreras i fördelningen av vårdens resurser, planering och genomförande. En hälsosam vårdmiljö ger bästa möjliga hälsa för vårdtagaren, men också för vårdens medarbetare och den enskilda yrkesutövaren. Det goda vårdmötet Vården är till för vårdtagaren. Det är för att möta individens behov av hälsa och helhet som våra professioner finns och har ett självständigt ansvar att bidra med sin kunskap. Vårdmötet är kärnan i vården och mötet kan vara såväl direkt som indirekt, att möta vårdtagaren fysiskt eller att ta hand om till exempel ett laboratorieprov. Målet för vårdmötet är att främja och bibehålla hälsa. Ett bra vårdmöte innebär att vårdtagarens behov tillgodoses samtidigt som yrkesutövarens behov och rättigheter måste vara tillgodosedda. Miljön på arbetsplatsen ska alltid förebygga ohälsa och olycksfall, men vårdmiljön ska också ge medarbetaren möjlighet till professionell utveckling, självbestämmande och utrymme att ta sitt yrkesansvar. Ett bra vårdmöte innebär att vårdtagarens behov tillgodoses samtidigt som hänsyn måste tas till yrkesutövarens behov och rättigheter.

3 Arbetsbelastning och höga krav på arbetsorganisationen Arbetet inom vården präglas av högt tempo, stor arbetsmängd och många, komplexa arbetsuppgifter under tidspress. Omvärldens krav på hög kvalitet, ständiga förbättringar och tillgänglighet tillsammans med den allt snabbare kunskapsutvecklingen har ökat arbetsbelastningen. Arbetsorganisationen har inte utvecklats i samma takt som vården och är inte anpassad till de krav som ställs idag. I nuvarande system är det svårt att få tid till återhämtning och reflektion. Utrymme för kollegialt utbyte och att inhämta ny kunskap är begränsat. Varje medarbetare förväntas göra mer och bättre men förutsättningarna för detta är inte tillräckliga. Arbetsorganisationen måste på ett bättre sätt anpassas till och svara mot de behov och krav som ställs. Alla yrkesutövare ska kunna använda sin kunskap fullt ut och vårdtagaren ska alltid känna sig trygg och säker. Ansvar och befogenheter förändras med ökad kunskap och ökad erfarenhet. Inom arbetsorganisationen ska det finnas utrymme att utvecklas i sin profession, att lära mer, delta i utvecklingsarbete och bidra till en säker vård. Ett bra vårdmöte innebär att vårdtagaren alltid får möta den bästa kompetensen utifrån sina behov. Det ska inte vara slumpen som avgör vilken kunskap och kompetens vårdtagaren möter utan arbetet ska organiseras med rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tid. Arbetet ska organiseras så att varje yrkesutövare kan använda sin kunskap fullt ut. Det ska vara skillnad i ansvar, befogenheter och uppgifter för den som har grundläggande utbildning respektive specialistutbildning/specialistkunskap. För att få en sammanhållen vård måste arbetsorganisationen också kunna möta behovet av att forma team med olika yrkesutövare utifrån vårdtagarens behov. Olika enheter måste kopplas samman för att hålla ihop vårdens olika processer. Arbetsorganisationen ska bygga på kunskap och kompetens, ge utrymme för egna val samt stimulera till professionell utveckling. Lagstiftning och kollektivavtal är grundläggande förutsättningar som stöd för individens och arbetsplatsens utveckling. Arbetsorganisationen ska ta hänsyn till medarbetarnas unika kunskap, kompetens och ambitioner för att nå en hälsosam vårdmiljö. Öppenhet och utrymme för ständiga förbättringar För att kunna arbeta på ett sätt som främjar hälsa och tillvaratar kompetens och erfarenheter i hela vårdsystemet, måste det finnas utrymme för att reflektera, ompröva och lära nytt. En god vårdmiljö kräver kunskap om helheten i vården och vårdens processer. Alla medarbetare ska kunna se sin egen roll i helheten och sina egna behov för att uppfylla kraven för en god och säker vård. Det behövs en öppenhet och ett tillåtande/ medskapande förhållningssätt kring hur kunskap ska samspela och användas där den bäst behövs. Kunskap om orsak och samband i vårdmiljön och hur den kan förbättras ger arbetstillfredsställelse och bidrar till att säkerställa kvaliteten i mötet med vårdtagaren. Att arbeta preventivt för att spåra risker

4 och förbättra verksamheten skapar trygghet både för vårdtagaren och för yrkesutövaren. Det kan handla om allt ifrån hot och våld, stick- och skärskador, bemötande, hygien och säker läkemedelshantering. Preventivt arbete, mätningar och uppföljning är viktigt för att spåra och förebygga risker och förbättra vårdmiljön. Hälsosam arbetstid Vår kunskap behövs under årets alla dagar och dygnets alla timmar. Det är viktigt att ta hänsyn till hälsa och säkerhet både för vårdtagaren och för alla yrkesutövare när arbetstiderna planeras. Arbetstidsförläggningen är en viktig del i planeringen av verksamheten och för att nå verksamhetens mål. Att som medarbetare ha inflytande och vara med och planera sin arbetstidsförläggning är en viktig förutsättning för en hälsosam vårdmiljö. Balans mellan arbete, vila och fritid är en viktig förutsättning för ett hållbart yrkesliv. Vi vill se en hälsosam vårdmiljö där alla medlemmar ges förutsättningar att arbeta ett helt yrkesliv. Alla ska ha rätt till heltidsanställning. Den anställde ska ha möjlighet att själv välja arbetstidsmått. Det ska vara lätt att göra rätt Organisationen måste ha en god säkerhetskultur och kunna förebygga att misstag begås i mötet med vårdtagaren. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Grundläggande ska vara att den vårdtagaren möter alltid är utvilad, har rätt kunskap och inte känner stress. Alla dessa faktorer påverkas dels av hur arbetet är organiserat men också av hur arbetstiden är förlagd. Det finns forskning 1 som visar sambandet mellan arbetstiderna, hälsan och livssituationen. Den kunskapen är viktig att ha med när verksamheten och arbetstidens förläggning planeras. Såväl medarbetare som chef måste känna till hur oregelbundna arbetstider kan påverka den egna hälsan och vilka arbetstidsfaktorer som ökar riskerna för säkerheten och/eller hälsan. Funktionsförmågan minskar drastiskt när det inte finns möjlighet till spontana pauser. Arbetet bör organiseras så att det finns utrymme för variation och pauser under arbetspasset. En god säkerhetskultur kräver att sambanden i vårdmiljön är kända och att arbetet planeras för att undvika skador och risker för såväl vårdtagare som yrkesutövare. Inflytande, delaktighet och deltagande Att bli bekräftad och att få återkoppling på hur chefen och kollegorna uppfattar ens arbete är en viktig hälsoaspekt. En annan är att själv delta i planeringen av verksamheten och påverka sina egna arbetsförhållanden som ansvar, uppgifter och arbetstider. Det måste finnas en öppen kommunikation genom alla beslutsnivåer om arbetsplatsens behov i förhållande till hur resurserna ska fördelas. Resurserna måste fördelas så att de mål som sätts för verksamheten är möjliga att nå. Möjligheten att påverka sitt arbete och sin arbetstid är avgörande för hur arbetet utförs och därmed vilket resultat som uppnås. Forskningen visar också att ökat inflytande över arbetsuppgifter och 1 Åkerstedt T, Wright KP (2010) Sleep Loss and Fatigue in Shift Work and Shift Work Disorder. Kecklund G, Ingre M, Åkerstedt T (2010) Arbetstider, hälsa och säkerhet - en uppdatering av aktuell forskning

5 arbetstid motverkar hälsorisker. Att känna arbetstillfredsställelse är viktigt för att bibehålla hälsa och välbefinnande och skapa engagemang och utveckling. Delaktighet ställer också krav på deltagande för att få inflytande. Det är viktigt att den kunskap och de erfarenheter som finns om hur vården blir säker, förbättras och effektiviseras används men det förutsätter också att den som har kunskap delar med sig av den. Varje yrkesutövare har ett eget ansvar att använda, utveckla och söka ny kunskap. Varje arbetsorganisation ska ha utrymme tid och kultur så att varje medarbetare kan använda sin kunskap, dela med sig av sina idéer och erfarenheter för att tillsammans med chef och kollegor planera, genomföra och utvärdera verksamheten. Inflytande, delaktighet och deltagande ärvi ktigt för att bibehålla hälsa och välbefinnande. Tid för reflektion Inom vården krävs många etiska ställningstaganden. För vårdens yrkesutövare måste det finnas tid och utrymme för att hantera svåra situationer, prioritera, fatta etiskt grundade beslut och möta vårdtagare och närstående med värdighet och respekt. Tid för samtal och reflektion med både kollegor, vårdtagare och andra yrkesutövare är en viktig del av detta. Missförstånd i kommunikationen är en av de stora säkerhetsriskerna i vården som vi vet leder till vårdskador som kan undvikas. När tiden inte räcker till för etiska reflektioner och beslut eller om yrkesutövaren på andra sätt känner sig otillräcklig kan yrkesutövaren utsättas för så kallad samvetsstress, vilket påverkar både prestationen och hälsan negativt. Arbetet ska organiseras med utrymme för variation, pauser, reflektion och egen utveckling. Förutsättningar för ett värdigt bemötande Att ständigt möta nya människor, med nya förutsättningar, behov och önskemål kräver en personlig reflektion kring den egna yrkesrollen, relationer till människor och andra professioner i vårdteamet. Med ett värdigt bemötande skapar vi en relation till vårdtagaren där grunden är trygghet och tillit. Ett värdigt bemötande ställer krav på yrkesutövaren så att vårdtagaren får tillgång till rätt råd och stöd, känner sig sedd och lyssnad till. Men det ställer också krav på den fysiska delen av vårdmiljön. Exempelvis lokaler, ljud, ljus, möblering påverkar vårdtagaren och därmed yrkesutövarens förutsättningar för att möta vårdtagaren på bästa sätt. Om vårdtagaren känner sig trygg och har tillit påverkas upplevelsen av hälsa på ett positivt sätt. Utöver de rent medicinska och fysiska insatserna handlar läkeprocessen också om att skapa trygghet och tillit. Först då blir det möjligt att nå de bästa resultaten. Det är viktigt att yrkesutövarna har en bra dialog på arbetsplatsen för att skapa goda förutsättningar och resurser för bemötandet i vårdmötet. En självständig yrkesutövare ställer krav, men är också medveten om att de egna kraven ska balanseras mot flera olika behov. Goda förutsättningar för bra bemötande förebygger misstag och bidrar till att öka säkerheten i vården. En öppen kultur ska tilllåta samtal och diskussioner om svårigheter,

6 fel och misstag i arbetet och det ska finnas tid för samtal, reflektion och diskussion inom teamet och mellan kollegor. Det är viktigt att yrkesutövarna har en bra dialog på arbetsplatsen för att skapa goda förutsättningar och resurser för bemötandet i vårdmötet. Att ständigt möta nya människor kräver utrymme för personlig reflektion hos samtliga yrkesutövare. Kommunikation, dokumentation och ehälsa En fungerande kommunikation med vårdtagaren och mellan olika yrkesutövare är en förutsättning för en god vårdmiljö. Dagens informationssystem har många brister, både vad gäller muntlig kommunikation, dokumentation och administrativa stödsystem. Vårdens informationssystem ska vara uppbyggda så att de stödjer vårdens processer, främjar en god kommunikation och stödjer vårdmötet. Systemen ska vara enkla och effektiva att använda samt underlätta uppföljning av verksamheten. En mer strukturerad och standardiserad information och kommunikation förbättrar effektiviteten och säkerheten. Exempel på standardiserade muntliga rapporteringssystem är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation). Med standardiserade och evidensbaserade vård/aktivitetsplaner minimeras dokumentation av normala tillstånd och förlopp. För att yrkesutövaren ska kunna få en samlad information om individen oavsett vårdgivare ska informationssystemen grundas på gemensamma och standardiserade termer och begrepp. Det är också en förutsättning för uppföljning, planering, forskning och utveckling. Vården behöver planera och avsätta resurser för att representanter för samtliga professioner ska kunna delta i arbetet med att standardisera termer och begrepp. Kompetens inom ehälsa är en förutsättning för att yrkesutövaren ska kunna arbeta utan att riskera såväl sin egen hälsa som vårdtagarens säkerhet samt kunna medverka i verksamhetsutvecklingen. Hälsoinformatik måste vara en naturlig del av vård- och omsorgsutbildningarna på alla nivåer. Det krävs kontinuerlig utbildning för att upprätthålla kompetensen i verksamheten och det behövs därför särskilda satsningar på utbildning för befintlig personal. Utveckling av vårdens informationssystem och IT-stöd är en viktig del av vårdens verksamhetsutveckling. För att de ska bli så säkra och ändamålsenliga som möjligt måste vårdens professioner delta i utveckling och uppföljning. Vårdens professioner måste delta i utveckling och uppföljning av vårdens IT-system och kommunikationsstöd. Kontinuerlig kunskapsoch kompetensutveckling Det är vårdmötet och vårdtagarens behov som tillsammans med verksamhetens mål ska avgöra vilken kunskap och kompetens som krävs på arbetsplatsen, hur arbetsorganisationen ska utformas, vilken kunskap som ska finnas vid olika tider på dygnet och hur arbetstiden ska förläggas utifrån detta. En verksamhet är aldrig statisk, utan måste hela tiden omprövas och omvärderas. Vårdens system måste organiseras så att kunskap och kompetens systematiskt och medvetet bidrar till verksamhetsförbättring.

7 Kunskap och kompetens måste utvecklas kontinuerligt i teamet och på arbetsplatsen. Forskning och utveckling ska vara en integrerad del i verksamheten för att stärka sambandet mellan akademi och klinik. Verksamhetsplaneringen måste alltid innehålla utrymme för den kompetensutveckling som behövs för att nå målen. Det handlar om kontinuerlig fortbildning, behov av specialistutbildning och vilken grundläggande kunskap som måste finnas. För att säkerställa kunskapsutvecklingen i verksamheten måste det finnas tillgång till specialistutbildning för Vårdförbundets fyra yrken. Samverkan mellan lärare vid universitet och högskolor, kliniskt verksamma samt studenter spelar stor roll för att få kontinuerlig kunskapsutveckling. För att verksamheten ska utvecklas och vara säker med hög kvalitet, måste kunskap och kompetens utvecklas kontinuerligt. Det ska finnas utrymme för kompetensutveckling, forskning och utveckling för att kunna tillämpa bästa kunskap i varje vårdmöte. Ledarskap och medarbetarskap Vårdens ledarskap ska integrera och balansera politikernas, vårdtagarnas, närståendes och yrkesutövarnas behov och önskemål. Sambandet mellan arbetsorganisation, arbetstidens förläggning, vårdens innehåll, individens hälsa och löneutvecklingen är det sammanhang som chefen leder. Hon/han måste därför ha ledningens förtroende, såväl som hela ansvaret och samtliga befogenheter som rör ledning av arbetet och arbetstiden. Arbetsorganisation är ett sätt att beskriva hur man vill använda kunskap och resurser för att nå verksam hetens mål. Första linjens chef ansvarar för att arbetsorganisationen fungerar och att vårdmiljön är god att förutsättningarna är så bra som möjligt för att yrkesutövarna ska kunna bidra med sin kunskap. Att organisationen är flexibel och tar hänsyn till respektive medarbetares unika kunskap, kompetens och ambitioner är helt nödvändigt för att nå en hälsosam vårdmiljö. I vården arbetar flera professioner som var för sig har ett samhällsuppdrag, eget yrkesansvar och egen etisk kod. Ledarskapet spelar en viktig roll för att hålla ihop system och process så att rätt kunskap når fram till varje vårdtagare direkt eller indirekt. Vårdens ledarskap ska också göra det enklare för var och en av vårdens yrkesutövare att se sin egen insats som en del av en helhet. Ledarskapet ska stödja yrkesutövarnas engagemang, reflektion och självutveckling samt främja en miljö där lärande och information kan utbytas. Inflytande och kompetensutveckling är viktiga framgångsfaktorer. Det krävs ett ledarskap som kan leda och utveckla vården, leda auktoriteter och leda ett samhällsuppdrag på en och samma gång. Första linjens chef måste ha ledningens förtroende, såväl som hela ansvaret och samtliga befogenheter för att leda och utveckla verksamheten. Vårdens ledarskap ska möjliggöra för vårdens yrkesutövare att se sin egen insats som en del av en helhet.

8 Artikelnummer VF Upplaga ex. Februari Foto Ulf Huett. Form & tryck Ineko. Miljömärkt trycksak Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Adolf Fredriks kyrkogata 11, Box 3260, Stockholm Tel:

Det här vill Vårdförbundet

Det här vill Vårdförbundet Det här vill Vårdförbundet Artikelnummer: 502007 Foto: Nordic Photos, Cecilia Larsson, Janne Lindmark Tryck: 08-Tryck, Stockholm, februari 2009 Layout: Form&Funktion i Sverige AB INNEHÅLL 06 Vår vision

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn

Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn Att ha ett arbete är för de allra flesta positivt för hälsan. Genom att arbeta förtjänar vi vårt uppehälle,

Läs mer

Din arbetsmiljö vem bryr sig?

Din arbetsmiljö vem bryr sig? Din arbetsmiljö vem bryr sig? 2 INNEHÅLL Friskfaktorer...4 Arbetsplatsens utformning...6 Du och chefen... 10 Balans i arbetslivet... 12 Vi är varandras arbetsmiljö... 14 Om din arbetsmiljö behöver förbättras...17

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna genom att kontinuerligt omorganisera eller införa nya organisationsformer. För att nå framgång blir det nödvändigt att

Läs mer

Din roll och ditt uppdrag. som förtroendevald

Din roll och ditt uppdrag. som förtroendevald Din roll och ditt uppdrag som förtroendevald Innehållsförteckning Saco-S fackliga politik med fokus på verksamhet och individ sidan 4 Inflytande på arbetsplatsen sidan 6 Saco-S roll i den lokala lönebildningen

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kompetensbeskrivning. Det innebär att den innehåller rekommendationer om

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer

Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer Hämta denna rapport som pdf på www.swenurse.se eller www.vardforbundet.se Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Så får vi det bra på jobbet

Så får vi det bra på jobbet Så får vi det bra på jobbet Ett studiematerial som utvecklar arbetsgruppen Innehåll Övning 1 Vad är en bra arbetsgrupp? 4 Studera FIRO en teori om gruppers utveckling 5 Övning 2 Hur fungerar vår egen arbetsgrupp?

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

VILKEN KOMPETENS BEHÖVER EN SJUKSKÖTERSKA HA?

VILKEN KOMPETENS BEHÖVER EN SJUKSKÖTERSKA HA? VILKEN KOMPETENS BEHÖVER EN SJUKSKÖTERSKA HA? En beskrivning av examensmål och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Sammanställt 2007-01-19 Innehåll Inledning 3 Examensmål

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Vägledning för arbetsgivare ISBN 978-91-87169-04-5 Artikelnr 2012-2-17 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Scanpix/Lennart

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer