Till riksdagens talman

Transkript

1 KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 109/2011 rd Utveckling av närståendevården Till riksdagens talman Närståendevård är vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Närståendevårdaren är en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära. I regeringsprogrammet står det att närståendevården utvecklas tillsammans med kommunerna och organisationerna. Likabehandlingen av närståendevårdare och vårdtagare förbättras genom att förenhetliga grunderna för beviljande av stöd. Tillgången på och omfattningen av stödet för närståendevård ökas. Vidare säger regeringsprogrammet att närståendevårdarnas förutsättningar att orka i arbetet ska stödjas genom utvecklande av stödtjänster, möjliggörande av lediga dagar och utvecklande av regelbundna hälsokontroller. Möjligheten att slopa beskattningen av stöd för närståendevård ska värderas. Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Med vilken tidtabell och hur ämnar regeringen verkställa de löften som regeringsprogrammet ger närståendevårdarna? Helsingfors den 27 september 2011 Christina Gestrin /sv Version 2.0

2 Suomennos KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r KIRJALLINEN KYSYMYS 109/2011 vp Omaishoidon kehittäminen Eduskunnan puhemiehelle Omaishoito on vanhemman, vammaisen tai sairaan henkilön hoitoa ja hoivaa, joka järjestetään kotioloissa omaisen tai jonkun muun hoitoa tarvitsevan läheisen avulla. Omaishoitaja on hoidon tarvitsijan omainen tai joku muu läheinen. Hallitusohjelmassa todetaan, että yhdessä kuntien ja järjestöjen kanssa kehitetään omaishoitoa. Omaishoitajan ja hoidettavien yhdenvertaisuutta parannetaan yhtenäistämällä tuen myöntämisperusteet. Omaishoidon tuen saatavuutta ja kattavuutta lisätään. Edelleen hallitusohjelmassa todetaan, että edellytyksiä omaishoitajien jaksamiseen tuetaan kehittämällä tukipalveluita, mahdollistamalla vapaapäivien pitäminen sekä kehittämällä säännöllisiä terveystarkastuksia. Omaishoidon tuen verotuksen poistomahdollisuutta arvioidaan. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Millä aikataululla ja miten hallitus aikoo toteuttaa hallitusohjelmassa omaishoitajille annetut lupaukset? Helsingissä 27 päivänä syyskuuta 2011 Christina Gestrin /r 2

3 Ministerin vastaus KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Christina Gestrinin /r näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 109/2011 vp: Millä aikataululla ja miten hallitus aikoo toteuttaa hallitusohjelmassa omaishoitajille annetut lupaukset? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Hallitus pitää tärkeänä omaishoitoa ja sen tukimuotojen kehittämistä. Uusin muutos omaishoidon tuesta annettuun lakiin tuli voimaan Lakiin lisättiin uusi 4 a, jonka mukaan kunta voi järjestää omaishoitajan vapaan tai muun poissaolon aikaisen hoidon tekemällä tehtävään soveltuvan henkilön kanssa toimeksiantosopimuksen, jolla tämä sitoutuu huolehtimaan vakituisen omaishoitajan vapaan aikaisesta sijaishoidosta. Uudistus toi kunnille uuden vaihtoehdon omaishoitajan vapaan aikaisen hoidon järjestämistapoihin. Uudistuksen tavoitteena on tukea omaishoitajien jaksamista parantamalla heidän mahdollisuuksiaan pitää lakisääteiset vapaapäivät sekä muita vapaita. Uudistuksesta annettiin sosiaali- ja terveysministeriön kuntainfo kesäkuussa Omaishoitajien ja -hoidettavien yhdenvertaisuuden turvaamisessa keskeisessä asemassa on palvelutarpeen ja toimintakyvyn arviointi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) koordinoi toimintakyvyn mittaamisen ja arvioinnin kansallista asiantuntijaverkostoa, jonka tavoitteena on parantaa toimintakyvyn arvioinnin ja mittaamisen yhdenmukaisuutta ja laatua. Verkostossa on kehitetty toimintakyvyn mittaus- ja arviointimenetelmien sekä toimintakyvyn arviointikäytäntöjä koskevien suositusten tietokanta ( Tietokannan ensimmäinen versio avattiin tänä vuonna, ja se on kaikkien vapaasti käytettävissä. Tietokanta sisältää muun muassa suosituksen iäkkäiden henkilöiden toimintakyvyn mittaamisesta palvelutarpeen arvioinnin yhteydessä sekä arvioita eri toimintakykymittarien soveltuvuudesta iäkkäiden henkilöiden palvelutarpeen arviointiin. Iäkkäiden henkilöiden palvelutarpeen arviointia koskevaa suositusta tarkennettiin siten, että se soveltuu myös omaishoidon tuen tarpeen arviointiin. Sosiaali- ja terveysministeriössä meneillään olevassa sosiaalihuoltolain uudistamisessa on tarkoitus ottaa huomioon myös omaisia ja läheisiä tukevien sosiaalipalveluiden kehittämistarpeet. Lisäksi sosiaalihuollon lainsäädännön uudistamistyöryhmässä on laadittavana aikataulu tällä hallituskaudella toteutettaville sosiaalihuollon lainsäädäntöuudistuksille. Sosiaali- ja terveysministeriö on myös käynnistänyt kansallisen sosiaali- ja terveydenhuollon kehittämisohjelman (Kaste II) valmistelun. Hallitusohjelman mukaan ohjelmaan sisällytetään muun muassa omaishoidon tukipalvelujen kehittäminen. Näiden toimenpiteiden lisäksi tällä hallituskaudella laaditaan laaja-alainen, kansallinen omaishoidon kehittämisohjelma. Ohjelma laaditaan sosiaali- ja terveysministeriön johdolla yhteistyössä sidosryhmien, kuten omaishoitajia edustavien eri järjestöjen sekä muiden ministeriöiden, kuntien, valvontaviranomaisten ja alan tutkijoiden, kanssa. Helsingissä 24 päivänä lokakuuta 2011 Peruspalveluministeri Maria Guzenina-Richardson 3

4 KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 109/2011 rd undertecknat av riksdagsledamot Christina Gestrin /sv: Med vilken tidtabell och hur ämnar regeringen verkställa de löften som regeringsprogrammet ger närståendevårdarna? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Regeringen anser att närståendevården och utveckling av dess stödformer är viktiga. Den nyaste ändringen av lagen om stöd för närståendevård trädde i kraft den 1 augusti Till lagen lades till en ny 4 a enligt vilken en kommun kan ordna den vård som behövs under närståendevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att med en person som lämpar sig för uppgiften ingå ett uppdragsavtal i vilket personen förbinder sig att ge vården. Reformen gav kommunerna ett nytt alternativt sätt att ordna vården under den ordinarie närståendevårdarens ledighet. Målet med reformen är att ombesörja närståendevårdarnas förutsättningar att orka i arbetet genom att möjligheterna att ta ut lagstadgade lediga dagar och övriga ledigheter förbättras. Social- och hälsovårdsministeriets kommuninfo om reformen sändes i juni För att trygga likabehandlingen av närståendevårdarna och de vårdbehövande är det viktigt att utvärdera servicebehovet och funktionsförmågan. Institutet för hälsa och välfärd (THL) samordnar ett rikstäckande expertnätverk för mätning och utvärdering av funktionsförmågan. Till nätverkets uppgifter hör att förenhetliga och förbättra kvaliteten på utvärderingen och mätningen av funktionsförmågan. Nätverket har utvecklat en databas med metoder för mätning och utvärdering av funktionsförmågan och rekommendationer om praxisen för utvärderingen av funktionsförmågan ( Den första versionen av databasen öppnades i år och kan fritt användas av alla. Databasen innehåller bl.a. en rekommendation om mätningen av funktionsförmågan hos äldre i samband med att servicebehovet bedöms och värderingar av hur lämpliga olika instrument för mätning av funktionsförmågan är att användas till att bedöma de äldres servicebehov med. En rekommendation som gäller bedömningen av de äldres servicebehov preciserades den 13 juni 2011 så att den också lämpar sig för en bedömning av behovet av närståendevård. Avsikten med den vid social- och hälsovårdsministeriet pågående revideringen av socialvårdslagen är att också beakta behoven av att utveckla socialvårdstjänster som stödjer anhöriga och närstående. Arbetsgruppen som utför revideringen av socialvårdslagstiftningen har också i uppdrag att göra upp en tidsplan för de revideringar av socialvårdslagstiftningen vilka ska genomföras under den här regeringsperioden. Social- och hälsovårdsministeriet har också inlett beredningen av ett nationellt utvecklingsprogram av social- och hälsovården (Kaste II). Enligt regeringsprogrammet kommer bl.a. utvecklandet av stödtjänster för närståendevården att tas med i programmet. Förutom de här åtgärderna kommer man under den här regeringsperioden också att göra upp ett omfattande, rikstäckande utvecklingsprogram för närståendevården. Programmet görs upp under ledning av social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med intressentgrupperna, t.ex. de olika organisationerna som företräder 4

5 Ministerns svar KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r närståendevårdarna, de övriga ministerierna, kommunerna, tillsynsmyndigheterna och forskarna inom branschen. Helsingfors den 24 oktober 2011 Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson 5