Till riksdagens talman

Transkript

1 KK 405/2009 vp Mats Nylund /r ym. SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 405/2009 rd Kontroll av brottslig bakgrund hos vårdpersonal Till riksdagens talman Människor som är beroende av vårdförhållanden p.g.a. ålder eller sjukdom kan lätt bli offer för övergrepp om vårdaren har avsikter som inte är förenliga med saklig vård. Den senaste tiden har det kommit fram ett flertal fall där åldringar eller andra patienter blivit dödade av sin vårdare. Främst har det skett genom en överdos av medicin. Vårdaren som gjort sig skyldig till dråpet har i de flesta fall även tidigare gjort sig skyldig till allvarliga brott. I början av år 2003 trädde lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn i kraft. Enligt lagen skall en person som väljs för att arbeta med minderåriga visa upp ett straffregisterutdrag innan den anställs. Straffregisterutdraget är vederlagsfritt för den som valts till arbetet och innehåller enbart uppgifter om brott mot barn, sexualbrott, våldsbrott och narkotikabrott. Detta med motiveringen att man vill skydda minderårigas personliga integritet och främja deras personliga säkerhet. Med anledning av de fall av grova brott som riktats mot patienter, främst åldringar, den senaste tiden, skulle det vara fog att stifta en lag där även vårdpersonal bör uppvisa ett straffregisterutdrag före man får anställa dem. Syftet med lagen skulle vara att skydda patienters personliga integritet och främja deras personliga säkerhet i ett vårdförhållande. Det borde vara möjligt att kontrollera samma sorts grova brott som kontrolleras när man anställer personer som väljs för att arbeta med minderåriga. Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Tänker regeringen vidta lagstiftningsåtgärder för att skydda patienter och åldringar från övergrepp av vårdpersonal som tidigare gjort sig skyldig till allvarliga brott? Helsingfors den 6 maj 2009 Mats Nylund /sv Ulla-Maj Wideroos /sv Thomas Blomqvist /sv Elisabeth Nauclér /sv Anna-Maja Henriksson /sv Christina Gestrin /sv Håkan Nordman /sv Version 2.0

2 Suomennos KK 405/2009 vp Mats Nylund /r ym. KIRJALLINEN KYSYMYS 405/2009 vp Hoitohenkilöstön rikostaustan selvittäminen Eduskunnan puhemiehelle Hoitosuhteista iän tai sairauden vuoksi riippuvaiset ihmiset voivat helposti joutua väkivallan uhriksi, jos hoitajan aikeet eivät ole asiallisen hoidon mukaisia. Viime aikoina on tullut esiin useita tapauksia, joissa vanhukset tai muut potilaat ovat tulleet hoitajansa surmaamiksi. Ensisijaisesti tämä on tapahtunut antamalla yliannos lääkettä. Tappoon syyllistynyt hoitaja on useimmissa tapauksissa syyllistynyt myös aiemmin vakaviin rikoksiin. Vuoden 2003 alussa tuli voimaan laki lasten kanssa työskentelevien rikostaustan selvittämisestä. Lain mukaan alaikäisten kanssa työskentelemään valittavan henkilön on esitettävä rikosrekisteriote ennen työhön ottamista. Rikosrekisteriote on ilmainen työhön valitulle, ja se sisältää ainoastaan tietoja lapsiin kohdistuvista rikoksista, seksuaalirikoksista, väkivaltarikoksista ja huumausainerikoksita. Tätä perustellaan alaikäisten henkilökohtaisen koskemattomuuden suojelemisella ja heidän henkilökohtaisen turvallisuutensa edistämisellä. Potilaisiin, ensisijaisesti vanhuksiin, viime aikoina kohdistuneiden rikosten vuoksi olisi syytä säätää laki, jonka mukaan myös hoitohenkilöstön tulee esittää rikosrekisteriote ennen työhön ottamista. Lain tarkoituksena olisi suojella potilaiden henkilökohtaista koskemattomuutta ja edistää heidän henkilökohtaista turvallisuuttaan hoitosuhteessa. Samantyyppisten törkeiden rikosten selvittämisen pitäisi olla mahdollista kuten palkattaessa henkilöitä työskentelemään alaikäisten kanssa. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitämme asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Aikooko hallitus ryhtyä lainsäädäntötoimiin suojellakseen potilaita ja vanhuksia aiemmin vakaviin rikoksiin syyllistyneen hoitohenkilöstön väkivallalta? Helsingissä 6 päivänä toukokuuta 2009 Mats Nylund /r Ulla-Maj Wideroos /r Thomas Blomqvist /r Elisabeth Nauclér /r Anna-Maja Henriksson /r Christina Gestrin /r Håkan Nordman /r 2

3 Ministerin vastaus KK 405/2009 vp Mats Nylund /r ym. Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Mats Nylundin /r ym. näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 405/2009 vp: Aikooko hallitus ryhtyä lainsäädäntötoimiin suojellakseen potilaita ja vanhuksia aiemmin vakaviin rikoksiin syyllistyneen hoitohenkilöstön väkivallalta? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Terveydenhuollon ammattihenkilöistä annetun lain (559/1994) 27 :n 3 momentin mukaan tuomioistuimen tulee toimittaa Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirastolle tieto, jos terveydenhuollon ammattihenkilö on tuomittu vankeusrangaistukseen rikoksesta, jonka hän on tehnyt ammattitoiminnassaan, tai kun terveydenhuollon ammattihenkilö on rikoksen johdosta tuomittu erotettavaksi virantoimituksesta tai viralta pantavaksi. Sosiaali- ja terveysministeriössä on valmisteltavana säädösmuutos, jolla valvontaviranomaiselle mahdollistettaisiin tiedon saanti terveydenhuollon ammattihenkilön tekemästä vakavasta rikoksesta. Lisäksi tarkoituksena on turvata tiedon saanti terveydenhuollon ammattihenkilölle tuomitusta sakkorangaistuksesta silloin, kun rikos on tehty ammattitoiminnassa. Terveydenhuollon ammattihenkilöiden keskusrekisteriin merkitään tieto sakko- ja vankeusrangaistuksesta sekä viraltapanosta tai virantoimituksesta pidättämisestä. Terveydenhuollon ammattihenkilöiden keskusrekisterissä oleva rikoksen seuraamusta koskeva tieto voidaan antaa viranomaiselle ja terveydenhuollon toimintayksikölle työnhakuun liittyvää soveltuvuusarviointia varten. Yksityisyyden suojasta työelämässä annetun lain (759/2004) 5 a :ssä työnantajalle mahdollistetaan työnhakijaa tai työntekijää koskevien luottotietojen saanti henkilön luotettavuuden arvioimiseksi muun muassa silloin, kun henkilön on tarkoitus toimia työtehtävissä, jotka edellyttävät erityistä luotettavuutta ja joiden luonteeseen pääsääntöisesti kuuluu valvomaton työskentely yksityiskodissa. Lain 3 luvussa säädetään huumausainetodistuksen esittämistä koskevista velvoitteista työhön otettaessa ja työsuhteen aikana. Sosiaali- ja terveydenhuollon tehtäviin kouluttautuvat henkilöt valmistuvat alalle, jonka keskiössä ovat potilaiden ja asiakkaiden perusoikeudet, potilasturvallisuus ja palvelun laatu. Alalle soveltuvuuteen onkin syytä kiinnittää huomiota jo opiskeluun valintavaiheessa ja myöhemmin opiskelun aikana. Parhaillaan opetusministeriön asettamassa työryhmässä selvitetään mahdollisuutta rajata sosiaali- ja terveysalalle opiskelevien opinto-oikeutta, jos opiskelun kuluessa tulee esille henkilön ilmeinen soveltumattomuus alalle. Rikostaustojen selvittäminen on nykyisin pakollista silloin, kun henkilö palkataan työskentelemään lasten kanssa. Käsitykseni mukaan laki lasten kanssa työskentelevien rikostaustojen selvittämisestä (504/2002) on osoittautunut hyvin toimivaksi eikä sen mukainen rikostaustojen selvittäminen ole vaikeuttanut avoimien työpaikkojen täyttämistä. Sosiaali- ja terveysministeriö on tehnytkin vuonna 2008 työ- ja elinkeinoministeriölle esityksen siitä, että työ- ja elinkeinoministeriö ryhtyisi pikaisesti selvittämään, tulisiko lailla säätää eräiden hoito- ja huolenpitotehtävissä työskentelevien rikostaustojen selvittämisestä. Valvontaviranomaisen mutta myös työnantajan tulisi voida saada tieto, kun terveydenhuol- 3

4 KK 405/2009 vp Mats Nylund /r ym. Ministerin vastaus lon ammattihenkilö on syyllistynyt rikokseen tai häntä epäillään rikoksesta, jolla on merkitystä potilasturvallisuudelle kyseisessä toimintayksikössä. Sosiaali- ja terveydenhuollossa työskentelee kuitenkin paitsi alalle koulutuksen saaneita ammattihenkilöitä myös muuta henkilöstöä. Toisaalta osa henkilöstöstä voi olla henkilövuokrausyrityksen kautta hankittua ja tällöin työsuhteessa muuhun kuin palvelun tarjoajaan. Lisäksi potilas tai asiakas voi hankkia sosiaali- ja terveyspalveluja suoraan palvelun tarjoajalta, ja tällöin hän on itse joko palveluja ostavan kuluttajan tai työsopimuksen tekevän työnantajan asemassa. Lainsäädäntöä edelleen kehitettäessä joudutaan arvioimaan erilaisia vaihtoehtoisia keinoja ja niiden käytettävyyttä. Lainsäädännön valmistelu, jolla rikostaustojen selvittämistä laajennetaan esimerkiksi sosiaali- ja terveydenhuollon vanhus- ja vammaispalveluihin, tehdään yhteistyössä eri ministeriöiden kesken. Haluan korostaa tässä yhteydessä sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstön toiminnan eettisiä periaatteita. Eettistä arvopohjaa painotetaan läpi koulutuksen. Eettisen keskustelun vahvistamiseksi hallitus on toukokuun alussa eduskunnalle antamassaan esityksessä ehdottanut valtakunnallisen terveydenhuollon eettisen neuvottelukunnan tehtäväalaa laajennettavaksi sosiaalialan kysymyksiin. Potilaan aseman ohella neuvottelukunta voi jatkossa käsitellä myös sosiaalihuollon asiakkaan asemaa. Sosiaali- ja terveyspalvelut ovat Suomessa korkeatasoisia ja kansalaisten on voitava luottaa näiden palvelujen asianmukaisuuteen myös tulevaisuudessa. Helsingissä 5 päivänä kesäkuuta 2009 Peruspalveluministeri Paula Risikko 4

5 Ministerns svar KK 405/2009 vp Mats Nylund /r ym. Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 405/2009 rd undertecknat av riksdagsledamot Mats Nylund /sv m.fl.: Tänker regeringen vidta lagstiftningsåtgärder för att skydda patienter och åldringar från övergrepp av vårdpersonal som tidigare gjort sig skyldig till allvarliga brott? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Enligt 27 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) ska domstolen underrätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen eller om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården med anledning av ett brott har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller avsättning. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds en författningsändring som ska göra det möjligt för tillsynsmyndigheten att få information om allvarliga brott som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har begått. Avsikten är dessutom att säkerställa att information ges om en yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården har blivit dömd till bötesstraff och brottet har begåtts i samband med yrkesutövningen. I centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården införs en anteckning om bötes- och fängelsestraff samt om avsättning och skiljande från tjänsteutövning. Uppgifter om påföljden för ett brott som finns i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kan lämnas till en myndighet och en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården för lämplighetsutvärdering i anslutning till jobbsökning. I 5 a i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) görs det möjligt för arbetsgivaren att få tillgång till kreditupplysningar om en arbetssökande eller arbetstagare för att utvärdera en persons tillförlitlighet bl.a. då avsikten är att personen ska arbeta med sådana uppgifter som kräver särskild tillförlitlighet och som till sin natur i regel inbegriper oövervakat arbete i privathem. I lagens 3 kap. föreskrivs om skyldigheten att lämna intyg över narkotikatest vid anställning och medan ett arbetsavtalsförhållande pågår. Personer som utbildar sig för uppgifter inom social- och hälsovården utexamineras för en bransch, där patienternas och klienternas grundläggande rättigheter, patientsäkerheten och servicens kvalitet står i centrum. Det finns skäl att kontrollera om en person är lämplig för branschen redan i urvalsskedet till studierna och senare under studierna. I en arbetsgrupp som tillsatts av undervisningsministeriet utreds som bäst möjligheten att avgränsa studierätten för personer som studerar inom social- och hälsovårdsbranschen, om det under studierna kommer fram att en person är uppenbart olämplig för branschen. Numera är det obligatoriskt att utreda brottslig bakgrund när en person anställs för arbete bland barn. Enligt min uppfattning har lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) visat sig fungera väl och utredandet av brottslig bakgrund i enlighet med den har inte försvårat tillsättandet av lediga 5

6 KK 405/2009 vp Mats Nylund /r ym. Ministerns svar arbetsplatser. År 2008 lade social- och hälsovårdsministeriet fram ett förslag för arbets- och näringsministeriet om att arbets- och näringsministeriet med det snaraste skulle börja utreda om det finns behov av att i lag föreskriva om utredande av brottslig bakgrund när det gäller personer som arbetar i vård- och omsorgsuppgifter. Tillsynsmyndigheten men även arbetsgivaren borde ha rätt att få information, när en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har begått ett brott eller misstänks för brott som har betydelse för patientsäkerheten vid verksamhetsenheten i fråga. Inom social- och hälsovården arbetar dock förutom personer som fått yrkesutbildning inom branschen även annan personal. En del av personalen kan också vara inhyrd via ett företag och i det fallet stå i arbetsavtalsförhållande till någon annan än tjänsteleverantören. Dessutom kan en patient eller klient skaffa social- och hälsovårdstjänster direkt från tjänsteleverantören antingen i ställningen som en konsument som köper tjänster eller en arbetsgivare som ingår arbetsavtal. När lagstiftningen vidareutvecklas måste man utvärdera olika alternativa metoder och deras användbarhet. Beredningen av lagstiftning genom vilken utredandet av brottslig bakgrund utvidgas t.ex. till äldre- och handikapptjänster inom social- och hälsovården görs i samarbete mellan olika ministerier. Jag vill i detta sammanhang betona de etiska principer som gäller för personalen inom socialoch hälsovården. Den etiska värdegrunden betonas genom hela utbildningen. För att stärka den etiska diskussionen föreslog regeringen i en proposition till riksdagen i början av maj att uppgiftsområdet för den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården ska breddas till frågor inom den sociala sektorn. Förutom patientens ställning kan delegationen i fortsättningen även behandla ställningen för en klient inom socialvården. Social- och hälsovårdstjänsterna är av hög klass i Finland och medborgarna måste kunna lita på att tjänsterna är lämpliga också i framtiden. Helsingfors den 5 juni 2009 Omsorgsminister Paula Risikko 6