ändringar efter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ändringar efter 1.1. 2015"

Anita Vikström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1

2 Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av mark Strängare formkrav än vid överlåtelse av lös egendom. Marken är en ändlig resurs, besittningsfrågor. LÖS EGENDOM = Allt som inte är fast egendom är lös egendom -Stödrätterna 2

3 PACTA SUNT SERVANDA 3

4 Avtal håller Muntligt Skriftligt Konkludent Avtalsfrihet 4

5 Vad förändras ? - Stödrätter kan inte längre överföras till markägare som inte är aktiv odlare - Stödrättens värde sjunker till ca hälften, till drygt 100 euro. Dessa två punkter är ännu inte bekräftade av kommissionen. - Stödrätten kan hyras ut utan att marken följer med. Reglerna för arrende av lantbruksmark och köp av mark ändrar inte. 5

6 Aktiv odlare, om denitionen ( informell info från Jord- och skogsbruksministeriet) V alkaen kaikille jäsenmaille tulee pakolliseksi toimeenpanna suorien tukien asetuksen 1307/2013 artiklan 9(2) mukainen aktiiviviljelijän vaatimus: Artiklan 9(2) mukaan suoria tukia ei voida myöntää sellaiselle luonnolliselle tai oikeushenkilölle tai näiden ryhmälle, joka hallinnoi kiinteistöyhtiöitä, pysyviä urheilukenttiä, vapaa-ajan alueita, lentoasemia, rautatieyhtiöitä tai vesiyhtiöitä (=ns. negaatiolistan toimijat). NEGATIONSLISTA; Flygfält, sportplaner etc. Tällainen em. negaatiolistan toimija voidaan kuitenkin katsoa aktiiviviljelijäksi, jos hän esittää jäsenmaan edellyttämiä todisteita, jotka osoittavat jotain seuraavista: a) suorien tukien vuotuinen määrä on vähintään 5 % muusta kuin maataloustoiminnasta peräisin olevista kokonaistuloista viimeisimpänä verovuonna, jolta on saatavissa kyseisiä todisteita; b) maataloustoiminta ei ole merkityksetöntä; (Jäsenmaan pitää asettaa kriteerit, joilla tämä vaatimus osoitetaan. Tältä osin Suomessa ehdotetaan, että maataloustoiminta ei ole merkityksetöntä, jos maataloustoiminnasta saadut tulot ovat viimeisimpänä vahvistettuna verovuonna vähintään 5 % saaduista kokonaistuloista.) c) pääliiketoimintaan tai toimialaan kuuluu maataloustoiminnan harjoittaminen. (Jäsenmaan pitää asettaa kriteerit, joilla tämä vaatimus osoitetaan. Tältä osin valmistelu on Suomessa käynnissä.) Undantag från negationslistan: direkta stödens andel minst 5 % av andra inkomster än från jordbruket. Ej obetydlig verksamhet, mm. Utredning klar inom oktober i Finland. 6

7 Aktiv odlare, fortsätter Artiklan 9(4) mukaan tätä em. jäsenmaille pakollista vaatimusta ei sovelleta viljelijöihin, jotka ovat saaneet edellisenä vuonna suoria tukia määrän, joka ei ylitä jäsenmaan puolueettomin perustein vahvistamaa määrää. Suomessa tämä määrä on 2000 euroa. Jäsenmaa olisi voinut määrittää tämän jäsenmaille pakollisen vaatimuksen lisäksi myös jäsenmaalle vapaaehtoisia aktiiviviljelijän kriteereitä myös muille kuin tuon em. negaatiolistan toimijoille. Niitä ei valtioneuvosto ole ainakaan vielä päättänyt, mutta on edellyttänyt ministeriötä selvittämään asiaa lokakuun loppuun mennessä. Följande kolumn: Ur Eu-förordningens inledning: Erilaisten viljelijöiden tukijärjestelmien soveltamisesta saadut kokemukset ovat osoittaneet, että tukea on eräissä tapauksissa myönnetty luonnollisille henkilöille ja oikeushenkilöille, joiden liiketoiminnan tarkoituksena ei ole lainkaan ollut tai on vain hyvin vähäisessä määrin ollut maataloustoiminnan harjoittaminen. Jotta varmistetaan tuen parempi kohdentaminen, jäsenvaltioiden olisi pidättäydyttävä myöntämästä suoria tukia tietyille luonnollisille henkilöille ja oikeushenkilöille, elleivät kyseiset henkilöt voi osoittaa, että niiden maataloustoiminta ei ole hyvin vähäistä. Lisäksi jäsenvaltioilla olisi oltava mahdollisuus olla myöntämättä suoria tukia muille luonnollisille henkilöille tai oikeushenkilöille, joiden maataloustoiminta on hyvin vähäistä. Jäsenvaltioiden olisi kuitenkin voitava myöntää suoria tukia pienille osa-aikaviljelijöille, koska kyseisillä viljelijöillä on välitön vaikutus maaseudun elinvoimaisuuteen. Jäsenvaltioiden olisi myös pitäydyttävä myöntämästä suoria tukia sellaiselle luonnolliselle henkilölle tai oikeushenkilölle, jonka maatalousmaa koostuu pääosin aloista, jotka pidetään laitumeksi tai viljelyyn soveltuvassa kunnossa luontaisella tavalla, ja joka ei 7 harjoita tiettyjä vähimmäistoimia.

8 HUR ÖVERFÖRS UTARRENDERAD MARKS STÖDRÄTTER TILL MARKÄGAREN FÖRE ? Situation: - Stödrätterna ägs av markägaren. (Kan Besittas av arrendatorn) Arrendekontraktet kan fortgå över årsskiftet. Åtgärd: - Kräver ingen åtgärd. - Arrendekontraktet utgår inom år I arrendeavtalet har skrivits in att stödrätterna skall överföras till markägaren. - Överföringen måste ske senast om markägaren inte är en aktiv odlare. - Arrendeavtalet fortlöper över årsskiftet. Arrendatorn innehar stödrätterna. - Avtal är bindande. Enda möjlighet är att försöka omförhandla avtalet ifall markägaren inte är en aktiv odlare. 8

9 MER OM STÖDRÄTTEN EFTER Värdet på gårdsstödsrätten sjunker. Till drygt 100 euro (obekräftat). Istället tillkommer förgröningsåtgärder, produktionskopplade stöd. - Möjligt att sälja/köpa stödrätter. Efter årsskiftet även möjligt att hyra stödrätter. SITUATIONEN om man har mer stödrätter än åker så övergår de till nationella reserven. Nya modeller för arrende-avtal. Från och med nästa vecka via SLCs extranet. 9

10 Arrendeavtal Jordlegolagen 258/1966 med senare ändringar Allmänna stadganden Tomtlega Annan lega av bostadsområde Lega av bebyggd brukningsdel samt av jord för lantbruksändamål Annan jordlega Reglerna för olika typer av arrenden varierar HÅ 2

11 Lantbruksarrenden Skriftligt avtal Muntligt avtal giltigt om lantbruksarrende på högst två år Parterna rätt att kräva skriftligt avtal Bevisproblem vid muntliga kontrakt HÅ 3

12 Arrendetiden vid lantbruksarrende Om byggnader - högst 25 år Inga byggnader - högst 20 år Om ingen legotid avtalats - 2 år HÅ 4

13 Uppsägning av arrendeavtalet Arrendeavtalet i kraft så länge man har avtalat, högst dock lagens maximitider Kan sägas upp om: 1. Arrendatorn i strid med avtalet eller lagen upplåtit legoområdet eller legorätten åt annan 2. Försummelse att betala arrendeavgift trots uppmaning 3. Arrendatorn misskött området eller använt området i strid med avtalet och inte rättar försummelsen trots uppmaning 4. Väsentligt minskade möjligheter att använda området p.g.a exempelvis planläggning HÅ 5

14 Uppsägning av arrendeavtalet Möjligt att komma överens i avtalet även om andra uppsägningsgrunder - t.ex. odlar viss gröda uppsägningsrätt om fabrik som förädlar läggs ner, uppsägningsrätt vid försäljning etc. Försäljning medför inte att avtalet automatiskt upphör. Om arrendatorn hunnit ta marken i sin besittning blir avtalet i kraft HÅ 6

15 Uppsägning av arrendeavtalet Domstolen kan i vissa fall ge arrendator som är fysisk person l. dödsbo rätt att säga upp avtal pga förändrade förhållanden: sjukdom, handikapp, dödsfall, skilsmässa och det vore uppenbart oskäligt för arrendatorn att avtalet fortsätter till utgången av den avtalade tiden HÅ 7

16 Jämkning av avtalsvillkor Prövas tillämpning av villkor i legoavtal strida mot god sed i jordlegoförhållanden eller eljest vara oskälig, må villkoret jämkas eller lämnas utan avseende (4 2 mom. jordlegolagen) Domstolen besluter i sista hand HÅ 8

17 Överlåtande av lantbruksarrende Legorätten får inte överlåtas på någon annan om inte arrendegivaren gett sitt samtycke i kontraktet Om legorätten kan överlåtas på annan utan legogivarens samtycke så är den ärftlig och kan även testamenteras HÅ 9

18 Byggande och andra grundförbättringar på området Om skriftligt tillstånd av arrendegivaren att bygga byggnad, och annat inte avtalats har arrendatorn rätt till ersättning om han inte vill föra bort byggnaden Andra än grundförbättringar - arrendatorn rätt att få skälig ersättning då avtalet upphör, inte ersättning för onödiga förbättringar Lagstadgade kostnader t.ex. torrläggning, vägar är arrendegivarens ansvar om inte annat har avtalats HÅ 10

19 Arrendeavgiften Fast avgift Kan även bindas vid andel av avkastning eller omsättning Kan avtalas att stiger och sjunker enligt avtalad grund, t.ex. lantbrukets producentprisindex HÅ 11 11

20 Inskrivning av särskilda rättigheter Bland annat arrenderätt och annan nyttjanderätt till fastighet tex vindkraftsarrenden måste inskrivas Lantmäteriverket Syns i fastighetens gravationsbevis HÅ 12 12

21 STÖDRÄTTER OCH ARRENDE - överföring av stödrätter till markägaren - blankett 103 A har information om vem som äger stödrätter och i vems besittning de är (Vipu) - fr.o.m kan stödrätterna inte längre överföras till någon annan än AKTIV ODLARE HUR ÖVERFÖRS UTARRENDERAD MARKS STÖDRÄTTER TILL MARKÄGAREN? 1. Om markägaren står som ägare i stödregistret: saken är klar. 2. Om arrendeavtalet skall förnyas i år och man i arrendeavtalet har skrivit in att stödrätterna överförs till markägaren: se till att överföringen sker före Om arrendeavtalet fortlöper över årsskiftet och man inte har avtalat om överföring av stödrätterna till markägaren: arrendeavtalet är bindande. Det gäller att försöka komma överens och förhandla fram ett nytt avtal. (Obs! Även dåliga avtal är bindande!) 21

Relevanta dokument

Betänkande av arbetsgruppen för översyn av jordlegolagen

19.3. 2010 Publikationens titel Betänkande av arbetsgruppen för översyn av jordlegolagen Författare Arbetsgruppen för översyn av jordlegolagen. Ordförande: Tuomo Antila, sekreterare: Sofia Rajamäki och