Till riksdagens talman

Transkript

1 SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 752/2012 rd Källskattens negativa inverkan på tillgången på arbetskraft i Finland Till riksdagens talman I Europa lever vi i tron att vi har en gemensam arbetsmarknad och fri rörlighet för våra medborgare, så är tyvärr inte fallet till alla delar. Företag på Åland och på andra orter i riket är beroende av arbetskraft från andra länder under högsäsong och andra arbetsintensiva perioder, men detta försvåras kraftigt på grund av källskatten. Sjöfartsbranschen lider också då kompetenta, icke-finländska sjömän, som utexaminerats från finska högskolor, väljer bort finska rederier på grund av källskatten. Det finns bevisligen stort intresse hos studerande i Sverige och övriga Norden att söka sig till Åland och övriga Finland för att få arbete och också hos arbetsgivarna att skaffa sig arbetskraft över landets gränser. Särskilt viktigt är det att ungdomar och studerande med rötterna i ett annat nordiskt land får en möjlighet att sommararbeta i Finland. Det kan gälla barn till finländare bosatta i Sverige som vill arbeta i Finland och på så sätt bekanta sig med sitt ursprung och förbättra sina kunskaper i finska, eller barn till ålänningar bosatta i Sverige som vill arbeta på Åland. De drabbas då av den finska källskatten om 35 procent. Visserligen går det att återfå skatten, men att betala 35 procent på den lön som överstiger 510 euro i månaden är mycket, och det gör det inte intressant för en ung sommararbetande studerande som behöver pengarna då terminen börjar. En studerande tänker i högsta grad rationellt när det gäller ekonomi och att betala 35 % i källskatt är inte rationellt, varken ur en högsäsongsarbetares synvinkel eller ur arbetsgivarnas. Detta är ett exempel på ett gränshinder som med lätthet kunde elimineras med en nationell lagändring. Källskatten medför att Finland tappar konkurrenskraft då det gäller att locka till sig kompetent personal. Åländska företagare berättade nyligen i en åländsk dagstidning att ungdomar från andra nordiska länder, och speciellt från vårt närmaste grannland Sverige, väljer att inte sommarjobba på Åland, eller i Finland, på grund av den orimligt höga källskatten. Regeringen måste förstå att denna källskatt utgör en betydande tröskel när ungdomar söker sig till hit för att säsongsjobba eller jobba till sjöss. Källskatten försämrar drastiskt arbetsgivarnas möjlighet att få kompetent arbetskraft. Särskilt på Åland, och även i riket, utbildar sig många personer från t.ex. Sverige för arbete till sjöss, men ytterst få, om ens någon, tar sedan arbete inom sjöfarten i Finland just på grund av systemet med källskatten. Finland får alltså ingen nytta av den arbetskraft som utbildas här, trots att den så väl skulle behövas. För personer från låglöneländer är lönerna i Finland konkurrenskraftiga, men inte med den nuvarande höga källskatten. De vi utbildar försvinner och vi fjärmar oss mer och mer från den kulturgemenskap vi har med övriga Norden. En källskatt för utomnordeuropeiska arbetstagare är förståeligt på grund av att det finns en risk att skatten annars inte uppbärs, men detta gäller Version 2.0

2 inte EU och Norden. Källskatten för medborgare från de nordiska länderna och EU-länderna bör ändras så att den inte drabbar studenter och inhemska företagare negativt så som den gör idag. Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Med tanke på de ekonomiska svårigheter för studenter från Norden som Finlands orimligt höga källskatt medför, källskattens konkurrenshämmande effekt vad gäller att attrahera säsongsarbetare och sjöpersonal samt det gränshinder som källskatten utgör; vad ämnar regeringen göra för att minska källskattens inverkan på viljan och möjligheter att arbeta i Finland? Helsingfors den 5 oktober 2012 Elisabeth Nauclér /sv 2

3 Suomennos KK 752/2012 vp Elisabeth Nauclér /r KIRJALLINEN KYSYMYS 752/2012 vp Lähdeveron kielteinen vaikutus työvoiman saatavuuteen Suomessa Eduskunnan puhemiehelle Euroopassa elämme uskossa, että meillä on yhteiset työmarkkinat ja kansalaisten vapaa liikkuvuus, vaikka asianlaita ei valitettavasti kaikilta osin ole tämä. Ahvenanmaan ja muiden paikkakuntien yritykset valtakunnassa ovat riippuvaisia muiden maiden työvoimasta sesonkiaikaan ja muiden vilkkaiden kausien aikana, mutta lähdevero vaikeuttaa tätä voimakkaasti. Merenkulkuala kärsii myös, kun pätevät merimiehet, jotka eivät ole suomalaisia ja jotka ovat valmistuneet suomalaisista korkeakouluista, jättävät suomalaiset varustamot valitsematta lähdeveron vuoksi. Ruotsissa ja muualla Pohjolassa opiskelevilla on todistettavasti suuri kiinnostus hakeutua Ahvenanmaalle ja muualle Suomeen työhön samoin kuin työnantajilla on kiinnostus hankkia työvoimaa maan rajojen ulkopuolelta. Erityisen tärkeää on, että nuoret ja opiskelijat, joiden juuret ovat toisessa Pohjoismaassa, saavat mahdollisuuden tehdä kesätöitä Suomessa. Kyse voi olla Ruotsissa asuvien suomalaisten lapsista, jotka haluavat työskennellä Suomessa ja tutustua näin alkuperäänsä sekä parantaa suomen kielen taitoaan, tai Ruotsissa asuvien ahvenanmaalaisten lapsista, jotka haluavat työskennellä Ahvenanmaalla. Suomen 35 prosentin lähdevero kohdistuu tällöin heihin. Tosin veron voi saada takaisin, mutta 35 prosentin veron maksaminen 510 euron ylittävästä palkanosasta kuukaudessa on paljon, eikä se kiinnosta nuorta kesätyötä tekevää opiskelijaa, joka tarvitsee rahaa lukukauden alkaessa. Opiskelija ajattelee mitä suurimmassa määrin rationaalisesti talousasioita, ja 35 prosentin lähdeveron maksaminen ei ole rationaalista, ei kausityöntekijöiden eikä työnantajien näkökulmasta. Tämä on esimerkki rajaesteestä, joka voitaisiin helposti poistaa kansallisella lainsäädännöllä. Lähdeveron vuoksi Suomi menettää kilpailukykyä, kun kyse on pätevän henkilöstön houkuttelemisesta maahan. Ahvenanmaalaiset yrittäjät kertoivat äskettäin ahvenanmaalaisessa päivälehdessä, että muista Pohjoismaista ja erityisesti lähimmästä naapurimaastamme Ruotsista tulevat nuoret eivät lähde kesätöihin Ahvenanmaalle tai Suomeen kohtuuttoman suuren lähdeveron vuoksi. Hallituksen on ymmärrettävä, että tämä lähdevero muodostaa huomattavan kynnyksen nuorten hakeutumiselle tänne kausityöhön tai työhön merelle. Lähdevero heikentää merkittävästi työnantajien mahdollisuuksia pätevän työvoiman saantiin. Erityisesti Ahvenanmaalla ja myös valtakunnassa monet esim. Ruotsista tulevat henkilöt kouluttautuvat merellä tehtävään työhön, mutta äärimmäisen harva, jos kukaan, ottaa sitten vastaan työtä merenkulun piiristä Suomessa juuri lähdeverojärjestelmän vuoksi. Suomi ei siis saa mitään hyötyä työvoimasta, joka koulutetaan täällä ja jota varsin kovasti tarvittaisiin. Matalapalkkamaista tuleville henkilöille Suomen palkat ovat kilpailukykyisiä, mutta eivät kuitenkaan nykyisellä korkealla lähdeverolla. Kouluttamamme henkilöt katoavat, ja me etäännymme yhä 3

4 enemmän Pohjolan yhteisestä kulttuuriyhteisöstä. Euroopan ulkopuolelta tulevien työntekijöiden lähdevero on ymmärrettävä sen vaaran vuoksi, että veroa ei muutoin kannettaisi, mutta tämä ei koske EU:ta ja Pohjolaa. Pohjoismaiden ja EUmaiden kansalaisten lähdeveroa tulee muuttaa siten, että se ei kohdistu opiskelijoihin ja kotimaisiin yrittäjiin kielteisesti kuten nykyisin. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitä hallitus aikoo tehdä lähdeveron vaikutuksen vähentämiseksi haluun ja mahdollisuuksiin työskennellä Suomessa, kun otetaan huomioon Suomen kohtuuttoman suuren lähdeveron pohjoismaisille opiskelijoille aiheuttamat taloudelliset vaikutukset, lähdeveron kilpailua rajoittava vaikutus kausityöläisten ja merellä työskentelevien houkuttelemisessa Suomeen sekä lähdeveron muodostuminen rajaesteeksi? Helsingissä 5 päivänä lokakuuta 2012 Elisabeth Nauclér /r 4

5 Ministerin vastaus KK 752/2012 vp Elisabeth Nauclér /r Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Elisabeth Nauclérin /r näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 752/2012 vp: Mitä hallitus aikoo tehdä lähdeveron vaikutuksen vähentämiseksi haluun ja mahdollisuuksiin työskennellä Suomessa, kun otetaan huomioon Suomen kohtuuttoman suuren lähdeveron pohjoismaisille opiskelijoille aiheuttamat taloudelliset vaikutukset, lähdeveron kilpailua rajoittava vaikutus kausityöläisten ja merellä työskentelevien houkuttelemisessa Suomeen sekä lähdeveron muodostuminen rajaesteeksi? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Voimassa olevasta lainsäädännöstä Suomessa enintään kuusi kuukautta oleskelevat ovat rajoitetusti verovelvollisia. He ovat verovelvollisia Suomeen ainoastaan Suomesta saaduista tuloista. EU-oikeudellisella periaatteella yleisesti ja rajoitetusti verovelvollisten samanlaisesta verotuksesta objektiivisesti samanlaisissa tilanteissa on ollut vaikutus lähdeverotuksen kehitykseen ja lähdeverolain yksityiskohtia onkin muutettu useamman kerran viimevuosina. Esimerkiksi rajoitetusti verovelvollisten ansiotulojen verotusta uudistettiin merkittävästi vuoden 2006 alusta sovellettavaksi tulleella rajoitetusti verovelvollisen tulon verottamisesta annetun lain muutoksella. Keskeisimmät muutokset olivat 510 euron kuukausikohtaisen tai 17 euron päiväkohtaisen vähennyksen myöntäminen kaikille rajoitetusti verovelvollisille, jotka saavat Suomesta palkkatuloa tai muuta 35 prosentin verokannalla verotettavaa tuloa. Lisäksi ETA-valtioissa asuville rajoitetusti verovelvollisille säädettiin mahdollisuus valita progressiivinen verotus lähdeverotuksen asemasta, mikäli he saavat vähintään 75 prosenttia maailmanlaajuisista puhtaista ansiotuloistaan Suomesta. Lähdeverotuksen uudistamisen tavoitteena oli se, että toisiinsa verrannollisissa olosuhteissa olevia rajoitetusti verovelvollisia ja yleisesti verovelvollisia verotettaisiin samalla tavalla. Suomessa työskentelevien rajoitetusti verovelvollisten katsotaan olevan yleisesti verovelvollisten kanssa samanlaisessa tilanteessa silloin, kun he saavat kaikki tai lähes kaikki tulonsa Suomesta. Suomesta vähintään 75 prosenttia maailmanlaajuisesti tulostaan saaville Euroopan talousalueen valtiossa asuville rajoitetusti verovelvollisille annettiin uudistuksen myötä mahdollisuus valita lähdeverotuksen sijasta samanlainen verotus kuin yleisesti verovelvollisilla eli progressiivinen verotus. Tulossa olevista muutoksista Suomi vastaanotti komission virallisen huomautuksen, joka koski ETA-valtioissa asuvien työntekijöiden tuloverotusta. Komissio katsoi virallisessa huomautuksessaan, että seuraavat Suomessa rajoitetusti verovelvollisten työntekijöiden tuloverotusta koskevan lainsäädännön piirteet eivät ole yhteensopivia Euroopan unionin toiminnasta tehdyn sopimuksen 45 artiklassa ja ETA-sopimuksen 28 artiklassa turvatun työntekijöiden vapaan liikkuvuuden kanssa. Suomen soveltama 35 prosentin verokanta on tietyissä tapauksissa korkeampi kuin verokanta, jota sovelletaan saman verran vuodessa ansaitseviin Suomessa asuviin yleisesti verovel- 5

6 Ministerin vastaus vollisiin työntekijöihin. Suomi ei myönnä tällaisille muualla kuin Suomessa asuville työntekijöille mahdollisuutta vähentää Suomessa verotettavaan tuloon suoraan liittyviä elinkeinokuluja, vaikka tällaiset kulut ovat vähennyskelpoisia Suomessa asuville yleisesti verovelvollisille henkilöille. Suomi ei myönnä toisessa ETA-valtiossa asuville työntekijöille, jotka saavat vähintään 75 prosenttia tuloistaan Suomessa, mahdollisuutta saada arvioidut vähennyksensä ja kokonaistulonsa huomioon otetuiksi lähdeverotusvaiheessa, vaikka tämä on mahdollista Suomessa asuville työntekijöille (ns. kassavirtahaitta). Vastauksessaan Suomi ilmoitti, että rajoitetusti verovelvollisten ansiotuloverotusta koskevaa Suomen lainsäädäntöä on tarkoitus muuttaa virallisen huomautuksen kohteena olevilta osin. Suomen lainsäädäntöä on tarkoitus muuttaa siten, että ETA-valtioissa asuville rajoitetusti verovelvollisille annetaan mahdollisuus vähentää Suomesta saatuun tuloon välittömästi kohdistuvat tulonhankkimismenot. Rajoitetusti verovelvollisen Suomesta saamaan tuloon sovellettavan verokannan osalta lainsäädäntöä muutettaisiin siten, että myös rajoitetusti verovelvollisia verotetaan jatkossa progressiivisen tuloveroasteikon mukaisesti. Lainsäädäntöä on tarkoitus täsmentää lisäksi niin, että vähintään 75 prosenttia ansiotuloistaan Suomesta ansaitsevien on jatkossa mahdollista tehdä vaatimus ansiotulojen verottamisesta verotusmenettelyn mukaisessa järjestyksessä jo ennakkoperintävaiheessa. Tällöin komission viittaama nk. kassavirtahaitta poistuisi. Johtopäätökset Kirjallisen kysymyksen kohteena olevaan lainsäädäntöön valmistellaan parhaillaan muutoksia. Muutoksella tavoitellaan sitä, että rajoitetusti verovelvollisen saaman ansiotulon verotuksen taso asetettaisiin aiempaa tarkemmin vastaamaan yleisesti verovelvollisten verotuksen tasoa nykyisin sovellettavan kiinteän 35 prosentin veron sijaan. Helsingissä 7 päivänä marraskuuta 2012 Valtiovarainministeri Jutta Urpilainen 6

7 Ministerns svar KK 752/2012 vp Elisabeth Nauclér /r Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 752/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv: Med tanke på de ekonomiska svårigheter för studenter från Norden som Finlands orimligt höga källskatt medför, källskattens konkurrenshämmande effekt vad gäller att attrahera säsongsarbetare och sjöpersonal samt det gränshinder som källskatten utgör; vad ämnar regeringen göra för att minska källskattens inverkan på viljan och möjligheter att arbeta i Finland? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Gällande lagstiftning Personer som vistas i Finland i högst sex månader är begränsat skattskyldiga. De är skattskyldiga i Finland enbart för de inkomster som de har haft i Finland. Den EU-rättsliga principen att beskattningen av allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga ska vara lika i objektivt likadana situationer har påverkat hur källbeskattningen har utvecklats och detaljerna i källskattelagen har därför ändrats ett flertal gånger de senaste åren. Genom en ändring i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, som började tillämpas från och med början av år 2006, gjordes till exempel en betydande reform av beskattningen av begränsat skattskyldigas förvärvsinkomster. Till de mest centrala förändringarna hörde beviljandet av ett månatligt avdrag på 510 euro eller ett dagligt avdrag på 17 euro åt samtliga begränsat skattskyldiga som i Finland lyfter löneinkomst eller annan beskattningsbar inkomst som beskattas med skattesatsen 35 procent. I den omarbetade lagen stadgades det dessutom att begränsat skattskyldiga som bor i EESländer har möjlighet att välja progressiv beskattning i stället för källskatt, om de får minst 75 procent av sin globala, nettoförvärvsinkomst från Finland. Målet med reformen av källbeskattningen var att begränsat skattskyldiga och allmänt skattskyldiga personer, i förhållanden som är jämförbara med varandra, ska beskattas på samma sätt. De begränsat skattskyldiga som arbetar i Finland anses vara i en likadan situation med allmänt skattskyldiga i de fall då de lyfter hela sin inkomst eller så gott som hela sin inkomst i Finland. Genom reformen fick en begränsat skattskyldig som är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet rätt att välja progressiv beskattning i stället för källskatt, om den nettoförvärvsinkomst som den skattskyldige erhållit i Finland under skatteåret utgör minst 75 procent av den nettoförvärvsinkomst som personen under skatteåret sammanlagt erhållit i Finland och någon annanstans. Framtida ändringar Kommissionen gav Finland en officiell anmärkning på inkomstbeskattningen av arbetstagare som bor i EES-stater. I sin officiella anmärkning ansåg kommissionen vissa drag i lagstiftningen i Finland om inkomstbeskattningen av i Finland begränsat skattskyldiga arbetstagare inte vara förenliga med artikel 45 i avtalet om Europeiska unionens verksamhet och artikel 28 i EES-avtalet om tryggande av fri rörlighet för arbetstagare. Den skattesats på 35 procent som tillämpas i Finland är i vissa fall högre än den 7

8 Ministerns svar skattesats som tillämpas på allmänt skattskyldiga arbetstagare som bor i Finland och förtjänar lika mycket årligen. Finland beviljar inte arbetstagare som är bosatta annanstans än i Finland möjlighet att dra av levnadskostnader direkt anknutna till den beskattningsbara inkomsten, trots att dylika kostnader är avdragbara för allmänt skattskyldiga personer som bor i Finland. Finland beviljar inte arbetstagare som bor i ett annat EES-land och som får minst 75 procent av sina inkomster i Finland möjlighet att få sina uppskattade avdrag och sina totala inkomster beskattade i källbeskattningsskedet, trots att detta är möjligt för arbetstagare som bor i Finland (s.k. kassaflödesmissförhållande). I sitt svar meddelade Finland att man har för avsikt att ändra den finska lagstiftningen om inkomstbeskattningen av begränsat skattskyldiga på de punkter som den officiella anmärkningen tar upp. Avsikten är att ändra den finska lagstiftningen så att begränsat skattskyldiga personer som bor i EES-stater ges möjlighet att dra av de direkta utgifterna för inkomstens förvärvande som hänför sig till den i Finland erhållna inkomsten. För den skattesats del som gäller den begränsat skattskyldiges inkomster från Finland ändras lagstiftningen så att även begränsat skattskyldiga i fortsättningen beskattas enligt den progressiva skatteskalan. Avsikten är ytterligare att precisera lagstiftningen så att de som förtjänar minst 75 procent av sin förvärvsinkomst från Finland i fortsättningen har möjlighet att kräva beskattning av förvärvsinkomsterna enligt ordningen i beskattningsförfarandet redan i samband med förskottsinnehållningen. Därmed skulle det s.k. kassaflödesmissförhållande som kommissionen hänvisar till, försvinna. Slutsatser Beredning av ändringar i den lagstiftning som är objekt för det skriftliga spörsmålet pågår för tillfället. Genom förändringen strävar man efter att nivån på beskattningen av den begränsat skattskyldiges förvärvsinkomst noggrannare än tidigare placeras på en nivå som motsvarar nivån för beskattningen av allmänt skattskyldiga i stället för den fasta 35 procents skatt som tillämpas för tillfället. Helsingfors den 7 november 2012 Finansminister Jutta Urpilainen 8