Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus

Transkript

1 Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus Allmänt Raseborgs stad beställde på hösten 2013 en utredning av Kuntamaisema för att bl.a. implementera planen för ordnande av hälso- och sjukvård och till hjälp för nybyggnadsplanerna. I utredningen jämförde vd Eero Vaissi Västra Nylands sjukvårdsområde med Idensalmi sjukhus och Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä med motiveringen att befolkningsunderlaget och åldersstrukturen är ungefär lika men sjukligheten är högre i Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä och trots det är kostnaderna för specialsjukvården mycket lägre i Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä. Kommunerna Kiuruvesi, Idensalmi, Vieremä och Sonkajärvi ingår i Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä och invånarantalet i området är ( ). Samkommunen startade verksamheten I Västra- Nylands sjukvårdsområde är invånarantalet Trots att Lapinlax kommun inte är en del av Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä använde de 1/3 del av avdelningen för psykiatri och missbruk. Enligt FPA s sjuklighetsindex är folk i Savolax-trakten mycket sjukare än i VNS*): 2013 Hanko Inkoo Raasepori Iisalmi Kiuruvesi Sonkajärvi Vieremä kuolleisuusindeksi 115,3 112,3 99,5 104,1 103,2 114,6 104,7 lääkekorvausoikeusindeksi 84,0 86,8 86,2 123,5 117,5 122,3 114,6 työkyvyttömyysindeksi 102,0 69,0 88,9 125,5 165,0 143,1 132,0 Sairastavuusindeksi 100,4 89,4 91,5 117,7 128,6 126,7 117,1 (Källa: KELA:n Kelasto, Terveyspuntari) Också FPA s folkhälsoindex är mycket högre i Savolax Hanko Inkoo Raasepori Iisalmi Kiuruvesi Sonkajärvi Vieremä Diabetes 83,1 90,3 86,8 110,3 109,9 125,2 125,3 Psykoosit 92,4 74,0 87,2 129,3 145,9 127,3 112,8 Sydämen vajaatoiminta 53,9 97,4 49,3 115,3 127,2 156,7 113,2 Nivelreuma 72,8 85,5 59,0 137,5 125,8 124,0 116,5 Astma 81,3 78,8 89,6 147,1 142,7 143,3 141,2 Verenpainetauti 83,4 86,2 83,0 123,7 121,1 130,4 108,4 Sepelvaltimotauti 74,2 79,7 69,7 127,1 130,5 127,2 123,7 (Källa: KELA:n Kelasto, Terveyspuntari) Förvaltning Samkommunen startade verksamheten år 2010 och består av social- och hälsovård, specialsjukvård och miljöhälsovård. Integrationen var ännu inte helt slutförd inom alla sektorer, man hade kommit längst inom administrationen och inom psykiatrin. Oberoende av om man jobbade inom social-, hälso- eller specialsjukvårdvård hade man samma förman. Det gjordes serviceavtal (palvelusopimus) med kommunerna varje år men man jobbade ihop det genom samarbete och inte enligt beställar-utförarmodellen. Samarbetet med kommunstyrelser och kommunfullmäktigen var intimt (20 30 träffar med kommunerna per år.) 1

2 Kommunerna betalade enligt vilka tjänster de använde (aiheuttamisperiaate). Avdelningsvårdens fakturering skedde enligt vårdtyngd och inte enligt DRG-perioder. Kommunerna använde Kuntamaisema som rapporteringsverktyg och hade haft stor nytta av det eftersom de såg var de höga kostnaderna fanns. Samkommunen betalade inga förvaltningskostnader till Kuopion Yliopistollinen sairaala (KYS). I övrigt kunde de inte säga vad de totala förvaltningskostnaderna var, eftersom de i rapporteringen fördelades på alla olika enheter. Städtjänsterna hade samkommunen i egen regi. Finns också här: och som bilaga 1 Verksamheter på Idensalmi sjukhus Jour - 17 (!) övervakningsplatser på jourpolikliniken i flera olika rum (tarkkailupaikkoja) (nattskifte 2 sjukskötare) - akutteam (på primärhälsovårdsnivå) på jourpolikliniken skötte alla gående patienter som anmälde sig på något sätt (kölapp). 3 sjukskötare tog emot, 1 ( springpojks )läkare à sjukskötare tog emot patienterna, konsulterade läkare som kom till de olika rummen. Sjukskötarna hade tilläggsutbildning (ex rätt att skriva ut läkemedelsrecept). 102 /månad lönetillägg. Minskat antalet besök till samjouren med ca 800/månad. (jourbesök 2009: st, 2012: st). Akutteamen tar emot i medeltal knappa besök/månad. Sjukskötarna mycket nöjda trots hårt motstånd i början. (Läs Mediuutiset 17/2014 Iisalmen pikavastaanotto laajenee Lappiin, bilaga 2) - samjouren heter inte samjour efter , verksamheten fortsätter dock på samma sätt som nu men på detta sätt undviker man jourförordningens ålägganden. 2

3 - läkararbetskraften var utlokaliserad till Mediverkko. Nuvarande avtal upphör att gälla à läkararbetskraften måste konkurrensutsättas och kommer att bli mycket dyrare (poängterades särskilt). Hemsjukvården var en del av jourpolikliniken (2 sjukskötare under vardagar). Vid behov hjälpte de till på jouren, i övrigt skötte de bl.a. infektionspatienter hemma eller på åldringshem. Behövde hemsjukvårdens patient läkemedel på kvällen skötte den prehospitala akutsjukvården om det. - de flesta som kom till (sam)jouren kom med ambulans. - ingen riktig samjour; hvc-jouren på ena sidan av gatan, specialsjukvården fanns på andra sidan à remisser skickades inom samma organisation. Reflektioner: borde det på VNS vara tätare samarbete mellan SAH och jouren? Tidsbeställda mottagningar - storleksklassen på antalet vårdare var samma som på VNS - barnläkaren jobbade ensam utan sjukskötarhjälp à görs inga pricktester, oscillometrier, och liknande - barnläkaren, mödrapkl, mödrarådgivning, barnrådgivning och barnpsykiatri skulle sammanföras till samma enhet - det finns sk kumppanuuslääkäreitä dvs köptjänster från KYS Dialys - liknande mycket VNS, 10 platser, måndag lördag, 3 sjukskötare i varje skift, dagsturer - nefrolog på torsdagar och fredagar - personalen cirkulerade också på inre medicinska avdelningen (och tvärtom) à mindre sårbart Lungpkl - sömnapné + CPAP kotroller görs på hvc Ö-N-H pkl - Idensalmi sjukhus skulle börja sköta hörapparater (KYS skött dem hittills) Dagkirurgi och operationsavdelning - varje vardag dagkirurgi (må-fr) - operations-enheten: halva användes till dagkirurgi och halva till övriga operationer - 2 olika uppvak (i olika rum) som vid behov sammanfördes - biträdande avdelningsskötaren skötte dagkirurgiska kön, avdelningsskötaren (som också var avdelningsskötare på kirurgiska avdelningen) skötte resten - 1 anestesiolog (som inte jourade) - preoperativa besök på ö-n-h-patienter och protespatienter sköttes på operationsavdelningen - 60 % dagkirurgi (OBS! ögonpatienter!) Någon enstaka tandkirurgisk patient protespatienter år 2013, varav 45 höfter (VNS knappt 300) - verksamhetsprofilen är olika på Idensalmis operationsavdelning och VNS (VNS sköter mera tunga operationer som är resurskrävande) Reflektioner: testa någon VNS dagkirurgi-grupp, hela vården (pre och post) skulle ske på operationsavdelningen. Patienten som skulle hemförlovas direkt därifrån. Kirurgiska avdelningen - medelvårdtid för protespatienter 4-5 dagar (!!!) - 15 platser under veckoslut, 25 under vardagar pga av att de hade marginell jourverksamhet. Dessutom ser det bra ut i statistiken. 3

4 - enda barnpatienter som vårdades på kirurgiska avdelningen var öron-näs- och halspatienter (obs! det fanns ingen barnavdelning!). På VNS är barn-öronpatienter dagkirurgiska. - betydligt flera primärskötare/närvårdare än VNS (drygt 1/3 av vårdarna) Inre medicinska avdelningen - samma utbildningsnivå på vårdpersonalen som på hvc-bäddavdelningen - 8 övervakningsplatser (2 olika rum platser) + 4 telemetriplatser i andra rum. De skötte främst kardiologiska patienter och övriga inre medicinska, inga andra specialiteter. HVC-bäddavdelning - 72 platser Psykiatri - mest integrerad enhet (hopslagning av primärhälso- och specialsjukvård hade varit mycket svårare att genomföra än att minska psykiatriska bäddplatser, minskning av bäddplatser inte riktigt lika många som på VNS) - 1 avdelning (missbrukar och akutpsykiatri), fysiskt uppdelad i två olika - extremt låg tröskel (i synnerhet inom missbrukarvården) att komma till avdelning (ex om patienten har svårt att hålla sig nykter à får komma till avdelningen några dagar) - totala mängden personal 117,5 personer (26 sjukskötare, varav 6 på missbruk) - minskade kostnader 8,1 milj à 7,6 milj - barn- och ungdomspsykiatrisk avdelningsvård på KYS - PERSONALEN FÖLJDE PATIENTEN OCH INTE TVÄRTOM Sådant som VNS gör som Idensalmi inte gör - operationsavdelningsprofilerna olika (VNS gör MYCKET flere protesoperationer, Idensalmi ca 130, VNS knappa 300) - övervakningsenheterna inte jämförbara; VNS sköter alla specialiteter, Idensalmi skötte mest kardiologiska patienter men också andra medicinska patienter. Övriga specialiteters patienter med behov av övervakning skickas till KYS. VNS 4 övervakningsplatser i skilda fysiska utrymmen, Idensalmi 8 platser i samband med inre medicinska avdelningen (à tröskeln för att övervaka patienter var låg) - cytostatika patienter för det mesta till KYS, de hade ingen motsvarande enhet som VNS SAH - VNS har somatisk barnavdelning Johanna Söderlund Tuula Silvola Carola Lindholm Bilagor: 1. Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä organisationschema 2. Mediuutiset 17/2014, Iisalmen pikavastaanotto laajenee Lappiin *) FPA s indexuträkning ( Esimerkki indeksin laskutavasta, esimerkkikuntana Iisalmi 4

5 Sairastavuusindeksi perustuu kolmeen tilasto- ja rekisterimuuttujaan: kuolleiden osuus väestöstä työkyvyttömyyseläkkeellä olevien osuus vuotiaista erityiskorvattaviin lääkkeisiin oikeutettujen osuus väestöstä Vuoden aikana kuolee koko maan väestöstä noin yksi prosentti. Pienissä kunnissa määrä voi vaihdella vuosittain paljonkin, vaikka kuolleisuus pitkällä aikavälillä pysyttelisi vakaana. Tämän vuoksi indeksin laskeminen perustuu kolmen peräkkäisen vuoden keskiarvoon, tässä tapauksessa vuosiin Muut kaksi muuttujaa perustuvat rekisterikantoihin, jotka muuttuvat vuosittain suhteellisen vähän. Tapauksia löytyy riittävästi pienistäkin kunnista, joten niistä voidaan käyttää tuoreinta saatavissa olevaa tilastovuotta. Indeksien tuorein laskentavuosi oli Kuolleisuus Kuolleisuusluku saadaan laskemalla kuolleiden osuus prosentteina alueen väestömäärästä. Iisalmen väestöstä kuoli vuosina keskimäärin 235,67 asukasta vuodessa. Iisalmen vuosittaisten keskiväkilukujen keskiarvo vastaavana aikana oli henkilöä. Kuolleisuus oli siten 100 x 235,67 : eli 1,0627 %. Koko maan väestöstä kuoli vuosina keskimäärin henkilöä vuodessa. Suhteutettuna saman ajankohdan väestöpohjaan saadaan koko maan kuolleisuudeksi 0,93930 %. Iisalmen kuolleisuusindeksi oli siten 100 x 1,0627 : 0,93930 = 113,1. Työkyvyttömyys Vuonna 2011 oli Iisalmen väestöstä (joko työeläkejärjestelmän tai Kelan myöntämällä) työkyvyttömyyseläkkeellä henkilöä. Suhteutettuna työikäisten määrään (14 042) oli työkyvyttömyyseläkkeiden esiintyvyys 10,013 %. Koko maan väestöstä oli kyseisenä vuonna työkyvyttömyyseläkkeellä vastaavasti henkilöä, mikä suhteessa työikäiseen väestöön ( henkilöä) oli 7,3031 %. Työkyvyttömyysindeksi Iisalmessa oli siten 100 x 10,013 : 7,3031 = 137,1. Lääkekorvausoikeudet Vuoden 2011 lopussa jokin lääke- tai ruokavaliokorvausoikeus oli voimassa iisalmelaisella. Suhteutettuna kunnan asukaslukuun kyseisenä vuonna ( henkilöä) korvausoikeuksien haltijoiden osuus väestöstä oli 31,773 %. Koko maassa vastaavat luvut olivat 100 x : , eli 24,326 %:lla väestöstä oli vuoden lopussa voimassa jokin lääke- tai ruokavaliokorvausoikeus. Pitkäaikaissairastavuutta kuvaava, korvausoikeutettujen osuuteen perustuva indeksi oli Iisalmessa siis 100 x 31,773 : 24,326 = 130,6. Sairastavuusindeksi Yleisindeksi lasketaan kolmen osaindeksin painottamattomana keskiarvona, joten Iisalmen vakioimaton sairastavuusindeksi vuonna 2011 oli (113, , ,6) : 3 eli 126,9. 5