ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

Transkript

1 ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Bästa åhörare, mina damer och herrar, jag är väldigt glad att få vara här i dag och delta i Österbottens handelskammares höstforum. Det är fint att ha fått möjlighet att belysa några aspekter kring handeln mellan Sverige och Finland. Jakobstad är min hemstad, jag är uppvuxen här, min hustru är härifrån och Jakobstad är ännu ett viktigt ankarställe för mig i Jakobstad. Det är härligt att vara här igen! Österbotten ligger nära mitt hjärta och jag har med glädje konstaterat att den allmänna uppfattningen om företagsamhet i Österbotten faktiskt står på sig trots dagens ekonomiska utmaningar. Jag betraktar ämnet, handeln mellan Sverige och Finland, från Finlands ambassads och våra Team Finland aktörers synvinkel. Till att börja med skall jag kort beröra de senaste årens finanskris och hur den påverkat Sverige och Finland för att sedan tala om handeln mellan Finland och Sverige och Team Finlands verksamhet i Sverige. Hyvät naiset ja herrat, On todella suuri ilo ja kunnia saada puhua täällä Pohjanmaan kauppakamarin syysfoorumissa. Ensinnäkin on aivan mahtavaa olla takaisin omassa kotikaupungissa, kaupungissa jossa on kasvanut, jossa on niin paljon tuttuja paikkoja ja ihmisiä sekä niin paljon hyviä muistoja. Jaron tippuminen veikkausliigasta

2 aiheuttaa toki jonkin verran pettymystä, mutta toivon paluun liigaan tapahtuvan mielummin aikaisemmin kuin myöhemmin. Ehkä jo ensi vuonna? On myös hienoa saada puhua Suomen ja Ruotsin välisestä suhteesta, joka on maailman mittakaavassa aivan erityislaatuinen. Meitä yhdistää yhteinen historia, arvopohja, samankaltaiset instituutiot ja yhteinen kieli. Poliittinen kanssakäyminen maittemme välillä on erittäin vilkasta ja laajaa, talouselämämme ovat yhteen nivoutuneet, kulttuurivaikutteet kulkevat molempiin suuntiin ja käytännöllisesti katsoen jokaisella suomalaisella tai ruotsalaisella on henkilökohtainen suhde naapurimaahansa. Finland och Sverige är på många sätt lika, nästan som tvillingar, men vid närmare anblick framträder även tydliga skillnader mellan våra länder. När jag började min tjänst som Finlands ambassadör för snart ett och ett halvt år sedan, såg jag kanske på Sverige genom rosafärgade glasögon som någon slags hallonbåts flyktning. Under de senaste månader har jag kommit till insikt om att inte heller Sveriges samhälle eller ekonomi är så blomstrande som en kunde förutspå för ett år sedan. Till exempel behandling av flyktningsvågen ger svenskarna orsak att tänka om deras självbild motsvarar verkligheten. Mina damer och herrar, Som ni alla vet har eurokrisen ländernas skuldsättning - de senaste åren styrt den ekonomiska utvecklingen i Europa, Sverige och Finland. För fyra år sedan drabbade euroområdets skuldkris hela Europa och Irland, Spanien, Portugal och Grekland hade stora svårigheter. I Finland intalade vi oss

3 länge att problemet var våra sydeuropeiska grannars huvudvärk, men sedermera blev den ekonomiska krisen och dess biverkningar vår egen huvudvärk också. Krisen har liknats vid en vattendroppe som rinner ner i ett handfat: först det snabba fallet mot botten, sedan det spännande momentet, kommer fallet att bromsas upp eller kommer droppen att störta ner i avloppet? Svaret beror på vem du frågar. Men allvarligt talat, de ekonomiska saneringsprogrammen har gett resultat i krisländerna, när ser vi resultat i Finland? Har ni svaren jag har inte. Man kan ställa otaliga frågor om Finlands ekonomi: Vart är Finlands ekonomi på väg? Finns det hopp för IT-sektorn efter Nokia? Hur påverkar Rysslands ekonomiska svårigheter och sanktioner Finlands utrikeshandel och ekonomi? Var finns nyckeln till ny tillväxt? Hur kan vi öka vår produktivitet och konkurrenskraft? Jag är en realistisk optimist. Våra utmaningar är stora och internationell konkurrens är hårdare än någon gång tidigare och den blir inte lättare. Vi måste springa snabbare och orka längre och vi måste göra detta tillsammans. Ja, att komma ur den svåra situationen är möjligt, men det kräver hårt arbete, stora strukturella reformer och förmågan att förnya sig konstant. Finland har klarat sig otaliga gånger genom svåra ekonomiska utmaningar, sist på 1990-talet då vi kunde omvända enorma ekonomiska svårigheter till kontinuerlig stark ekonomisk tillväxt. Och på 1930 talet fanns det en vilja att balansera och utveckla handelsutbytet mellan Finland och Sverige för att finna nya

4 exportprodukter, vilket resulterade i grundandet av Finsksvenska handelskammaren En intressant och sann historia är att Sverige exporterade sina Volvo-bilar först till den finska marknaden, och mottagandet var positivt. Sedan exporterade Finland arbetskraft till Volvofabrikerna. Många stannade i Sverige och har blivit en uppskattad del av den svenska arbetskraften. På 1970-talet sökte tusentals finska företag tillväxt på den svenska marknaden. Sedan dess har våra länders handelsrelationer blivit allt tätare. Mina damer och herrar, Finland behöver investeringar och vi behöver flera exportföretag. Det gäller för ambassader och andra myndigheter att ge stöd och hjälp till de företag som vill börja eller öka sin export av varor eller tjänster. Det är just därför jag är stolt att vara här som talare vid detta höstforum. Praktiska åtgärder kan vara av olika slag och karaktär. Det viktigaste är att attityden är positiv: gör vad du kan för att hjälpa företagen att komma till utländska marknader. Och i vårt fall gäller det Sverige. Samtidigt finns det skäl att komma ihåg att det är företagaren eller företagsledningen som i sista hand fattar beslutet att börja eller utvidga exporten. Företag exporterar inte därför att en politiker eller en tjänsteman säger att de borde exportera. Företag fattar sina beslut utifrån sina egna intressen. Men om intresset finns där, skall vi i den offentliga sektorn göra allt vi kan för att hjälpa. Ruotsissa, kuten muissa maissa suurlähetystön viennin edistäminen ja kansainvälistymispalveluiden tarjoaminen

5 keskittyy poliittiseen ja viranomaisvaikuttamiseen. Minun äärimmäisenä vaikuttamistavoitteenani on, että ruotsalaiset päätöksentekijät ryhtyisivät ajattelemaan kuten suomalaiset ja tekisivät myös tämän mukaisia päätöksiä. Tämä voi olla mahdoton tavoite, mutta antaa suuntaa suurlähetystön päivittäiselle työlle. Käytännössä vaikuttamistyö on Suomen ja suomalaisten etujen edistämistä monin eri tavoin säädösten ja päätösten valmistelussa. Tässä työssä on tärkeätä löytää oikea tasapaino vaikuttavuuden ja hienotunteisuuden kesken. Esimerkkinä voisi mainita ympäristöarvioihin liittyvän päätöksenteon. Jossain tilanteissa suomalaisyrityksellä voi olla investointihanke, jonka toteutuminen edellyttää positiivista ympäristöarviota. Tällöin on tärkeätä, että hanketta arvioidaan pelkästään sen omien meriittien perusteella, ei sen mukaan, onko investoija suomalainen tai ruotsalainen. Toisaalta emme voi olla liian tunkeilevia itsenäisten viranomaisten päätöksenteon suhteen. Toinen esimerkki voisi olla viranomaiskontaktin järjestäminen yritykselle, mikäli tämän kontaktin järjestäminen muilla tavoin osoittautuu ylivoimaisen vaikeaksi. Kolmantena esimerkkinä mainitsen julkiset tarjouskilpailut. On tärkeätä, että näiden ehdot muotoillaan syrjimättömyysperiaatteen mukaisesti. Suurlähetystön roolin voi tiivistää sanoihin jatkuvaa vaikuttamista, kohdennettua viranomaisapua ja taustalla toimimista. Autamme ja tuemme mielellämme suomalaisyrityksiä niiden pyrkimisessä ja toimimisessa Ruotsin markkinoilla.

6 Bästa åhörare, Sverige har i flera års tid varit vårt största exportland när man ser på den totala handelsomsättningen. År 2014 förändrades denna ordning. Tyskland blev både vårt största exportland och vår största handelspartner och Sverige hamnade på tredje plats, men som exportland var Sverige Finlands näst största med en andel på 11 %. Jag kan inte låta bli att nämna också vår export med Ryssland. Värdet på Finlands export till Ryssland år 2014 sjönk med 13 procent. Emellertid kan Finland glädjas över att Sveriges andel av de utländska direkta investeringarna är nästan 50 %. Sverige bjuder på stora ekonomiska möjligheter till finländska företag som vill och vågar expandera. Samtidigt måste vi komma ihåg att Sveriges marknader är mogna på många områden och att konkurrensen är hård, men med en bra affärsplan och realistiska förväntningar och långsiktighet har finländska företag goda möjligheter att lyckas. Vårt västliga grannland är över dubbelt så stort jämfört med Finland vilket kan tolkas som att Sverige erbjuder två gånger större marknader eller två gånger fler möjligheter till finländska företag. Jag vill också påminna er om att Sveriges ekonomi växer stadigt. Ännu vet man inte hur den aktuella flyktingströmmen påverkar ekonomins utsikter men enligt Sveriges konjunkturinstituts senaste siffror förutspås BNP för det pågående året ligga på 3,2 % och nästa år på 3,1 %. Arbetslösheten i Sverige är nu 7,5 % och inflationen ligger på 0 trots Riksbankens aggressiva beslut att låta styrräntan vara negativ (-0,35 %).

7 Nätverket Team Finland främjar Finlands externa ekonomiska relationer, Finlandsbilden, företagens internationalisering och utländska investeringar i Finland. Syftet är att samarbetet mellan olika finländska aktörer inom de här sektorerna ska effektiveras. Nätverkets kärna utgörs av arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och offentligt finansierade organisationer och utländska nätverk som styrs av ministerierna. Team Finland -nätverket styrs av statsrådet. Över 70 lokala team runt om i världen står för verksamheten utomlands. Mina damer och herrar, I Sverige har länge en så kallad Finlandsgrupp varit verksam. Gruppen som bestod av ambassaden, Finsk-svenska handelskammaren, Finlandsinstitutet och Ålands landskapskontor fick en ny medlem i Finpro, bytte namn och blev den formella Team Finland-gruppen i Sverige. På Finlands ambassad jobbar alla Team Finland-aktörer bra ihop för att bland annat främja de finska företagens intressen och hjälpa till under deras etableringsresa. Alla Team Finland aktörer är pålitliga partners och en fin resurs för finländska företag. Speciellt de finländska små och medelstora företagen hittar medarbetare och kontakter genom oss under processen från beslutet att starta sin affärsverksamhet till att etablera sig på den svenska marknaden. Bland Team Finland-aktörerna finns kompetens och många gånger ett färdigt samarbetsnätverk, som ger företaget i fråga möjlighet att utvecklas i enlighet med

8 sina målsättningar. Mina damer och herrar, Olika länders konjunkturcyklar går inte hand i hand, och det kan vi inte ens vänta oss. Finland är ett exempel på detta, eftersom Finlands ekonomi just nu är i otakt med övriga Europa. Under den djupaste krisen klarade vi oss bättre än de flesta andra EUländer, men nu står vi inför stora utmaningar. Finland undergår exceptionellt stora förändringar just nu, och den enda vägen framåt går genom företagande och arbete. Våra tillvägagångssätt och samhällets strukturer måste reformeras och som vi vet behöver Finland genomföra strukturella förändringar och stärka konkurrenskraften, därigenom växer exporten, vilket leder till tillväxt i ekonomin och bättre sysselsättning. I Finland som i andra länder är ekonomisk framgång alltid beroende av företag och deras anställda. Framgångsrika företag skapar konkurrenskraft och blir till stöttepelare för den ekonomiska utvecklingen. Vi måste utgå från att beslutsfattarna ihärdigt strävar efter att skapa en uppmuntrande för företagandet och arbete. Finland liksom andra länder behöver företag som är beredda, villiga och modiga att bli framgångsrika. Under denna resa är det ytterst viktigt att till exempel handelskamrarna, som ni, ihärdigt och konsekvent fortsätter sitt sporrande arbete. Bästa åhörare, mina damer och herrar, För att avsluta mitt inlägg vill jag ännu poängtera att för Finland och för Sverige är samarbetet mycket betydelsefullt.

9 Finländarna är envisa och tekniskt inriktade, svenskarna är utåtriktade och väldigt framgångsrika i att marknadsföra produkter. En kombination av dessa två egenskaper kunde leda till synergifördelar och framgångar för ländernas samarbete både på makro- som på mikronivå. Österbottens handelskammares olika initiativ, till exempel Energy Week i Vasa , som sporrar sina medlemsföretag till resultatinriktat entreprenörskap, är någonting som kunde få spridning i Finland. Ensamma driver vi bara med strömmen men i samarbetet ligger styrka och energi. Tack