Till riksdagens talman

Transkript

1 SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 201/2002 rd Bostadskostnaderna vid bedömningen av sjukvårdskostnadernas inverkan på krigsinvalidernas utkomst Till riksdagens talman 10 1 mom. 5 punkten lagen om skada ådragen i militärtjänst stadgar att en tilläggsdel till dagpenning eller livränta kan betalas åt en person vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och vars utkomst på grund av kostnader för sjukdom som drabbat honom eller hans nära anhörig eller av andra särskilda skäl har försvårats. En krigsinvalid har med stöd av detta lagrum rätt att få sina sjukvårdskostnader ersatta ur statsmedel, dock till ett maximibelopp vilket år 2002 utgör 2 605,05 euro. Detta s.k. sjukvårdstillägg baserar sig på behovsprövning och beviljas av statskontoret enligt ansökan. Med beaktande av att endast de kostnader som har försvårat utkomsten ersätts, förutsätter behovsprövningen att förmånstagarens och dennes makas inkomster kontrolleras och att det på basen av inkomsterna uträknas en självriskandel som förmånstagaren själv förutsätts erlägga. Självriskandelens belopp framgår ur en av statskontoret fastslagen inkomsttabell, vilken tio år efter den senaste revideringen har reviderats i början av år I samband med bedömningen av vilken inverkan sjukvårdskostnaderna har på utkomsten, beaktas förmånstagarens och hans makas inkomster samt de sjukdoms-, vård-, läkemedels- och andra jämförbara kostnader som berättigar till sjukvårdstillägg. Vid bedömningen beaktas däremot inte förmånstagarens boendekostander, vilka som ett månatligen återkommande belopp faktiskt påverkar förmånstagarens utkomst och hans möjlighet att själv stå för sina sjukvårdskostnader. Vidare försätts de förmånstagare som på grund av sin invaliditet inte har haft möjlighet att investera i en egen bostad och som därmed har månatliga hyresutgifter i en annan situation än de som har haft denna investeringsmöjlighet, emedan bostadsvederlagen oftast utgör ett lägre belopp. Hänvisande till det ovan anförda får vi i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till behörig medlem av statsrådet: Vad har regeringen för avsikter att göra för att även boendekostnaderna tas i betraktande vid bedömningen av sjukvårdskostnadernas inverkan på krigsinvalidens utkomst och av hans behov av sjukvårdstillägg? Version 2.0

2 Helsingfors den 7 mars 2002 Henrik Lax /sv Håkan Nordman /sv Margareta Pietikäinen /sv Ulla-Maj Wideroos /sv Ola Rosendahl /sv Gunnar Jansson /sv Pehr Löv /sv 2

3 Suomennos KK 201/2002 vp Henrik Lax /r ym. KIRJALLINEN KYSYMYS 201/2002 vp Asumiskustannusten huomioon ottaminen arvioitaessa sairaanhoitokulujen vaikutusta sotainvalidien toimeentuloon Eduskunnan puhemiehelle Sotilasvammalain 10 :n 1 momentin 5 kohdassa säädetään, että päivärahan tai elinkoron lisäysosa voidaan maksaa henkilölle, jonka työkyvyttömyysaste on vähintään 20 prosenttia ja jonka toimeentulo on oman tai lähiomaisen sairaudesta johtuvien kustannusten takia tai muusta erityisestä syystä vaikeutunut. Sotainvalidilla on oikeus tämän lainkohdan nojalla saada sairaudenhoitokuluistaan korvausta valtion varoista, kuitenkin 2 605,05 euron enimmäismäärään saakka vuonna Tämä ns. sairausapulisä perustuu tarveharkintaan, ja sen myöntää Valtiokonttori hakemuksesta. Koska ainoastaan toimeentuloa vaikeuttaneet kustannukset korvataan, tarveharkinta edellyttää edunsaajan ja tämän puolison tulojen tarkistamista ja tulojen perusteella laskettavaa omavastuuosuutta, jonka edunsaajan edellytetään itse maksavan. Omavastuuosuuden määrä ilmenee Valtiokonttorin vahvistamasta tulotaulukosta, joka on tarkistettu vuoden 2002 alussa kymmenen vuoden kuluttua edellisestä tarkistuksesta. Arvioitaessa sairaanhoitokustannusten vaikutusta toimeentuloon otetaan huomioon edunsaajan ja hänen puolisonsa tulot sekä sairaus-, hoito-, lääke- ja muut näihin verrattavat sairausapulisään oikeuttavat kustannukset. Arvioinnissa ei sen sijaan oteta huomioon edunsaajan asumiskustannuksia, jotka kuukausittain toistuvana summana tosiasiallisesti vaikuttavat edunsaajan toimeentuloon ja hänen mahdollisuuteensa vastata sairaanhoitokuluistaan. Edelleen ne edunsaajat, joilla invaliditeettinsa vuoksi ei ole mahdollisuutta investoida omaan asuntoon ja joilla näin ollen on kuukausittaisia vuokramenoja, asetetaan eri asemaan kuin ne, joilla on ollut tämä investointimahdollisuus vastikkeiden muodostaessa useimmiten pienemmän summan. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitämme kunnioittavasti valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitä hallitus aikoo tehdä, että myös asumiskustannukset otetaan huomioon arvioitaessa sairaanhoitokustannusten vaikutusta sotainvalidin toimeentuloon ja sairausapulisän tarpeeseen? Helsingissä 7 päivänä maaliskuuta 2002 Henrik Lax /r Håkan Nordman /r Margareta Pietikäinen /r Ulla-Maj Wideroos /r Ola Rosendahl /r Gunnar Jansson /r Pehr Löv /r 3

4 Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Rouva puhemies, olette toimittanut valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi kansanedustaja Henrik Laxin /r ym. näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 201/2002 vp: Mitä hallitus aikoo tehdä, että myös asumiskustannukset otetaan huomioon arvioitaessa sairaanhoitokustannusten vaikutusta sotainvalidin toimeentuloon ja sairausapulisän tarpeeseen? Vastauksena kysymykseen esitän kunnioittaen seuraavaa: Sotilasvammalain 10 :n 1 momentin 5 kohdan mukaista lisäysosaa eli ns. sairausapulisää voidaan myöntää invalidille, jonka toimeentulo on vaikeutunut muista kuin korvatusta vammasta tai sairaudesta johtuvien sairauskustannusten vuoksi. Huomioon otetaan lisäksi aviopuolison ja elinkoron korotukseen oikeuttavan lapsen sairauskulut. Sairausapulisää haetaan Valtiokonttorilta. Valtiokonttorin harkitessa sairausapulisän myöntämistä toimeentulon vaikeutuminen tutkitaan vertaamalla invalidin ja hänen aviopuolisonsa bruttotuloja Valtiokonttorin vahvistamiin tulorajoihin. Valtiokonttorista saadun tiedon mukaan nämä tulorajat on vahvistettu niin korkeiksi, että ne sisältävät esimerkiksi kohtuulliset asumiseen liittyvät menot. Sairausapulisän harkintaan vaikuttavat muutoin esimerkiksi sairauskulujen määrä, lapsivähennys ja varallisuuden tuotto. Sairausapulisien päätösharkinnassa käytetään siten perustana bruttotulojen vertailua. Bruttotulot ovat helposti ja nopeasti tarkistettavissa veroviranomaisilta ja eri eläkelaitoksilta, joten menettely edesauttaa hakemusten viivytyksetöntä käsittelyä ja hakijoiden tasapuolista kohtelua. Invalidilla on mahdollisuus saada asumiseensa tukea myös toista kautta. Kansaneläkelaitos suorittaa eläkkeensaajien asumistukea, jos asumiskustannukset vaikeuttavat eläkkeensaajan toimeentuloa. Vuoden 2000 tilaston mukaan eläkkeensaajien asumistukea saavilla asumiskustannusten osuus käytettävissä olevista tuloista oli asumistuen saamisen jälkeen hyvin kohtuullinen, keskimäärin alle 18,9 prosenttia. Mikäli asumistuen myöntämisen jälkeen huomioitaisiin kysymyksessä esitetyllä tavalla asumismenot sotilasvammalain mukaista sairaudenhoitokulujen korvausta myönnettäessä, pitäisi hakijan saama eläkkeensaajan asumistuki johdonmukaisuuden vuoksi luokitella samassa harkinnassa tuloksi. Ehdotettu menettely saattaisi toisaalta johtaa ennalta arvaamattomiin tilanteisiin tulojen muuttuessa, sillä tulojen huomioon ottamisen perusteet ovat erilaiset toisaalta sairausapulisässä ja asumistuessa. Myös tukijärjestelmien läpinäkyvyyden kannalta on tarpeen säilyttää nykyinen käytäntö, jossa asumiskustannuksia kohtuullistetaan asumistukijärjestelmän kautta, eikä niillä vähennetä toisessa tukijärjestelmässä huomioon otettavia tuloja. Helsingissä 2 päivänä huhtikuuta Sosiaali- ja terveysministeri Maija Perho

5 Ministerns svar KK 201/2002 vp Henrik Lax /r ym. Till riksdagens talman I det syfte 27 riksdagens arbetsordning anger har Ni, Fru talman, till behöriga medlem av statsrådet översänt följande av riksdagsledamot Henrik Lax /sv m.fl. undertecknade skriftliga spörsmål SS 201/2002 rd: Vad har regeringen för avsikter att göra för att även boendekostnaderna tas i betraktande vid bedömningen av sjukvårdskostnadernas inverkan på krigsinvalidens utkomst och av hans behov av sjukvårdstillägg? Som svar på detta spörsmål får jag vördsamt anföra följande: Tilläggsdel enligt 10 1 mom. 5 punkten lagen om skada, ådragen i militärtjänst, dvs. s.k. sjukvårdstillägg, kan beviljas invalider vars utkomst har försvårats på grund av sjukdomskostnader för annan skada eller sjukdom än den som ersätts. Dessutom beaktas de sjukdomskostnader som maken och barn som berättigar till förhöjning av livräntan har. Sjukvårdstillägg söks hos Statskontoret. När Statskontoret prövar om sjukvårdstillägg skall beviljas utreder det om utkomsten har försvårats genom att jämföra invalidens och makens bruttoinkomster med de inkomstgränser som Statskontoret har fastställt. Enligt uppgifter från Statskontoret har dessa inkomstgränser fastställts på en så hög nivå att de inkluderar t.ex. skäliga utgifter i anslutning till boendet. I övrigt påverkas prövningen av sjukvårdstillägget t.ex. av sjukdomskostnadernas belopp, barnavdrag och avkastning av förmögenhet. Besluten om sjukvårdstillägg prövas således utifrån en jämförelse av bruttoinkomsterna. Dessa kan lätt och snabbt kontrolleras hos skattemyndigheterna och olika pensionsanstalter, och förfarandet bidrar därför till en snabb behandling av ansökningarna och ett opartiskt bemötande av de sökande. En invalid kan få bidrag för sitt boende också via andra kanaler. Folkpensionsanstalten betalar bostadsbidrag för pensionstagare, om boendekostnaderna försvårar pensionstagarens utkomst. Enligt statistiken för 2000 var boendekostnadernas andel av de disponibla inkomsterna för dem som fick bostadsbidrag för pensionstagare mycket skälig när bostadsbidrag hade erhållits, i genomsnitt under 18,9 procent. Om boendeutgifterna efter beviljandet av bostadsbidrag beaktas på det sätt som föreslås i spörsmålet när ersättning för sjukvårdskostnader beviljas enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, bör det bostadsbidrag för pensionstagare som den sökande får för konsekvensens skull klassificeras som inkomst vid samma prövning. Det föreslagna förfarandet kan å andra sidan leda till oförutsedda situationer om inkomsterna förändras, eftersom inkomsterna beaktas på olika grunder i fråga om sjukvårdstillägget och bostadsbidraget. Också med tanke på stödsystemens klarhet är det nödvändigt att bibehålla nuvarande praxis, enligt vilken boendekostnaderna fås skäligare via systemet med bostadsbidrag och enligt vilken de inte heller leder till en sänkning av de inkomster som beaktas inom ett annat stödsystem. Helsingfors den 2 april 2002 Social- och hälsovårdsminister Maija Perho 5