Till riksdagens talman
|
|
- Ann-Marie Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KK 1403/2001 vp Pehr Löv /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1403/2001 rd Små gymnasiers möjlighet till utveckling Till riksdagens talman Att trygga små skolenheters verksamhet är en märkbar förutsättning för att bibehålla bosättningen på landsbygden och på glesbygdsområden. Där är de ofrånkomliga för att trygga en utbildningsmässig jämlikhet, och bildningsmässig grundservice. Av de finska gymnasierna är nästan var femte gymnasium en så kallad enseries liten enhet. När den fungerar som bäst är ett litet gymnasium flexibelt, sporrande och tar de unga individuellt i beaktande. Bland annat är handledningen av studierna ofta mera kontrollerat, tryggt och innehåller färre överraskningsmoment än de stora enheterna. I små gymnasier följer man ständigt med varje studerandes framskridande. Om man stänger ett gymnasium på någon ort, innebär det genom lärarnas försvinnande en märkbar nedåtgång bland annat i det så kallade fria bildningsarbetet, till exempel i medborgarinstitutens verksamhet. Ännu mera påtagligt präglar saknaden av ett gymnasium förutsättningarna för kommunens företagsverksamhet. En av de första frågor de företagare som planerar att flytta till orten ställer är hur man kan ordna de egna barnens skolgång. Tillgängligheten till gymnasiernas service kan således inte förbigås. Många kommuner på landsbygden har därför på senare tid lagt märke till det egna gymnasiets betydelse i helhetsutbudet av sina tjänster och har satsat märkbart på dess utveckling. Om detta finns ett antal vackra exempel runt om i landet. Tyvärr finns dock inte denna förståelse och enhälliga politiska vilja överallt. Att stöda de små skolenheterna är en del av allmänna strävanden för att trygga de små och ofta till de yttre verksamhetsförutsättningarna svagare enheter i vårt land. Ett bra sätt att stöda de små gymnasiernas verksamhet är att införa nya element i undervisningen: t.ex. ge kunskap i entreprenörskap och handikappades livssituation eller utveckla internationellt samarbete (vänskolor, chatnätverk m.m.). Genom att sammanföra skolorna till ett nätverk i avsikt att skapa synergi genom erfarenhetsutbyte. Hänvisande till det ovan anförda får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till behörig medlem av statsrådet: Vad tänker regeringen göra för att förbättra små gymnasiers möjlighet till utveckling och har regeringen beaktat datanätets möjligheter som inlärningsmiljö? Helsingfors den 20 december 2001 Pehr Löv /sv Version 2.0
2 Suomennos KK 1403/2001 vp Pehr Löv /r KIRJALLINEN KYSYMYS 1403/2001 vp Pienten lukioiden kehitysmahdollisuudet Eduskunnan puhemiehelle Pienten kouluyksiköiden toiminnan turvaaminen on huomattava edellytys maaseudun ja syrjäseutujen asuttamisen säilyttämiseksi. Näillä seuduilla kyseiset yksiköt ovat välttämättömiä koulutuksellisen tasa-arvon ja sivistyksellisten peruspalvelujen takaamiseksi. Miltei joka viides lukio Suomessa on niin sanottu yhden sarjan pienyksikkö. Pieni lukio on parhaimmillaan joustava, innostava ja nuoria yksilöllisesti huomioon ottava. Muun muassa opintojen ohjaus on usein enemmän kontrolloitua, turvallista ja vähemmän yllätysmomentteja sisältävää kuin suurissa yksiköissä. Pienissä lukioissa seurataan jatkuvasti jokaisen opiskelijan edistymistä. Jos paikkakunnan lukio lakkautetaan, merkitsee tämä opettajien poistumisen myötä muun muassa niin kutsutun vapaan sivistystyön huomattavaa heikkenemistä esimerkiksi kansalaisopistojen toiminnassa. Vielä selvemmin lukion puuttuminen painaa leimansa kunnan yritystoiminnan toimintaedellytyksiin. Se, millä tavoin omien lasten koulunkäynti on järjestettävissä, on niitä ensimmäisiä kysymyksiä, joita paikkakunnalle muuttoa suunnitteleva yrittäjä esittää. Mahdollisuutta lukion tarjoamiin palveluihin ei siis voida sivuuttaa. Siksi monet maalaiskunnat ovat viime aikoina oivaltaneet oman lukion merkityksen palvelujen kokonaistarjonnassa ja ovat panostaneet merkittävästi lukion kehittämiseen. Tästä on monta kaunista esimerkkiä ympäri maata. Mutta valitettavasti tällaista ymmärtämystä ja yksimielistä poliittista tahtoa ei kaikkialla esiinny. Pienten kouluyksiköiden tukeminen on osa yleistä pyrkimystä turvata pieniä ja ulkoisilta toimintaedellytyksiltään usein heikoimpia yksiköitä maassamme. Oivallinen tapa tukea pienten lukioiden toimintaa on uusien elementtien ottaminen mukaan opetukseen: esimerkiksi tietojen antaminen urakoitsijan toiminnasta ja vammaisten elämäntilanteesta, kansainvälisen yhteistyön kehittäminen (ystävyyskoulut, chattailuverkostot ym.) ja kokoamalla verkosto kouluista synergian muodostamiseksi kokemusten vaihdon kautta. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän kunnioittavasti valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mitä hallitus aikoo tehdä pienten lukioiden kehittämismahdollisuuksien parantamiseksi ja onko hallitus ottanut huomioon tietoverkon tarjoamat mahdollisuudet oppimisympäristönä? Helsingissä 20 päivänä joulukuuta Pehr Löv /r
3 Ministerin vastaus KK 1403/2001 vp Pehr Löv /r Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Rouva puhemies, olette toimittanut valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi kansanedustaja Pehr Lövin /r näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 1403/2001 vp: Mitä hallitus aikoo tehdä pienten lukioiden kehittämismahdollisuuksien parantamiseksi ja onko hallitus ottanut huomioon tietoverkon tarjoamat mahdollisuudet oppimisympäristönä? Vastauksena kysymykseen esitän kunnioittavasti seuraavaa: Valtioneuvoston vuosille hyväksymän kehittämissuunnitelman mukaan suunnitelmakauden tavoitteena on, että lukiokoulutusta vahvistetaan yleissivistävänä, ylioppilastutkintoon johtavana ja jatko-opintoihin valmentavana koulutusmuotona. Koko ikäluokalle tarjotaan jatko-opintomahdollisuudet lukiossa tai ammatillisessa peruskoulutuksessa. Koulujen, oppilaitosten ja erityisesti pienten lukioiden toimintaedellytykset ja resurssit turvataan ja niitä suunnataan opetukseen sekä ohjaukseen. Vaikeuksissa olevien lasten ja nuorten tukemiseen ja syrjäytymisen ehkäisemiseen kiinnitetään erityistä huomiota. Lukion tai ammatillisen koulutuksen aloittaa noin 94 % ikäluokasta ja suorittaa loppuun noin 82 %. Elinikäisen oppimisen ja työelämässä suoriutumisen kannalta toisen asteen koulutuksen suorittamista on pidettävä vähimmäisvaatimuksena. Syyslukukaudella 2000 lukiokoulutusta annettiin 477 lukiossa ja kuudessa kansanopistossa. Lukiokoulutuksessa opiskeli yhteensä opiskelijaa. Ruotsinkielistä opetusta annettiin 36 lukiossa. Alle sadan opiskelijan lukioita oli yhteensä 49, ja pienimmissä oppilaitoksissa oli noin 30 opiskelijaa. Lukiot ovat olleet maaseudulla merkittäviä koulutuksen alueellisen ja yksilöllisen tasa-arvon turvaajia. Myös kaupungeissa pienet lukiot ovat huolehtineet toisen kotimaisen kielen asemasta ja ylläpitäneet kaksikielisyyttä. Lukio on usein alueensa ainoa toisen asteen oppilaitos, jolloin nuorilla ei ole muuta opiskeluvaihtoehtoa omassa kunnassaan. Pienen lukion lakkauttaminen merkitsisi laajan koulutuksellisen ja sivistyksellisen tyhjiön syntymistä alueelle. Pienet lukiot ovat selviytyneet yleensä hyvin yhtään maaseutulukiota ei ole vielä lakkautettu. Toisaalta uusiakaan ei ole perustettu viime vuosina. Pienten lukioiden on ollut pakko kehittää omia ratkaisujaan kovassa kilpailussa. Lukiokoulutus on viime aikoina laajentunut erityisesti aikuislukion osalta. Etälukion ja virtuaalikoulun avulla mahdollisuudet lukio-opintoihin on ulotettu aivan uusille alueille. Nämä uudet hankkeet ovat merkittävästi lisänneet ja monipuolistaneet kurssitarjontaa. Etälukio-opiskelijoita on maassamme jo yli ja kouluja sekä oppilaitoksia runsaat 80. Toimintaa ohjaa opetushallituksen ja Yleisradion yhteinen Etälukioprojekti. Opetushallitus tukee alueellisia virtuaalikouluhankkeita, joihin kuuluu myös lukiokoulutuksen kehittäminen. Virtuaalikoulu mahdollistaa kurssien ja tutkintojen suorittamisen etäopiskeluna, lisää oppilaitosten keskinäistä yhteistyötä koulutuksen järjestämisessä tietoverkkojen avulla sekä edistää tieto- ja viestintätekniikan käyttöä lähiopetuksen tukena kaikissa kouluissa. Opetusministeriö on luonut koulutuksen ja tutkimuksen tietostrategian toimeen- 3
4 KK 1403/2001 vp Pehr Löv /r Ministerin vastaus panoa varten ohjelman, joka jatkaa aikaisemmin toteutettua Suomi Tietoyhteiskunnaksi -ohjelmaa. Opetushallitus vastaa tietoyhteiskuntaohjelman käytännön toteutuksesta muun kuin korkeakoulutuksen osalta. Ohjelman kokoavana teemana on suomalaisen osaamisen ja oppimisympäristöjen kehittäminen. Opetushenkilöstön tieto- ja viestintäteknillisten valmiuksien parantamiseksi on käynnistetty OPEFI-hanke, joka sisältää kolmitasoisen koulutusohjelman. Tavoitteena on, että vuoteen 2004 mennessä kaikki opetustoimen henkilöt saavuttavat perustaidot ja osa kouluttajan taidot tieto- ja viestintätekniikan käytössä. Opetusministeriö asetti viime elokuussa työryhmän, jonka tehtävänä on laatia ehdotukset, joiden perusteella valtioneuvosto voi päättää lukiokoulutuksen yleisistä valtakunnallisista tavoitteista sekä opetukseen ja opinto-ohjaukseen käytettävän ajan jakamisesta eri oppiaineiden ja aineryhmien kesken. Työryhmän tulee ehdotusta tehdessään ottaa huomioon lukiokoulutuksen vahvistaminen yleissivistävänä koulutusmuotona, pienten lukioiden aseman turvaaminen, erityisen tehtävän lukioiden määrällinen ja laadullinen kehittäminen ja muualla suoritettujen opintojen hyväksi lukemisen yhdenmukaisuus- ja oikeusturvakysymykset. Työryhmän tulee saada työnsä valmiiksi valtakunnallisten tavoitteiden ja tuntijakoehdotuksen osalta mennessä ja muilta osin mennessä. Edellä esitetyn perusteella voidaan todeta, että pienten lukioiden osalta on käynnissä erittäin laaja uudistamisohjelma. Lukiot ovat innokkaasti mukana kehittämistoiminnassa. Kunnat ja koulut joutuvat nyt suunnittelemaan niille parhaiten soveltuvan selviytymisohjelman. Oppilaitosten keskinäinen yhteistyö, verkottuminen, opetuksen tarjonnan hajauttaminen, erityisen koulutustehtävän valitseminen, etälukio, virtuaaliopetus, kansainväliset yhteydet ja opiskelijavaihto ovat esimerkkejä siitä keinojen valikoimasta, joka lukioiden ylläpitäjillä on nykyisin käytettävissään päätöksiä tehdessään. Helsingissä 15 päivänä tammikuuta 2002 Opetusministeri Maija Rask 4
5 Ministerns svar KK 1403/2001 vp Pehr Löv /r Till riksdagens talman I det syfte 27 riksdagens arbetsordning anger har Ni, Fru talman, till behöriga medlem av statsrådet översänt följande av riksdagsledamot Pehr Löv /sv undertecknade skriftliga spörsmål SS 1403/2001 rd: Vad avser regeringen göra för att förbättra små gymnasiers möjlighet till utveckling och har regeringen beaktat datanätets möjligheter som inlärningsmiljö? Som svar på detta spörsmål får jag vördsamt anföra följande: Enligt den utvecklingsplan för åren som statsrådet godkände är målet under planperioden att gymnasieutbildningen stärks som en allmänbildande och förberedande utbildningsform mot studentexamen och fortsatta studier. Hela åldersklassen har möjlighet till fortsatta studier i gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning. Förutsättningarna för verksamheten och resurserna i skolorna, läroanstalterna och särskilt i de små gymnasierna tryggas och fördelas på undervisning och handledning. Speciell uppmärksamhet fästs vid stödet till barn och unga med svårigheter och vid förhindrande av deras marginalisering. I åldersklassen inleder omkring 94 % gymnasie- eller yrkesstudier och omkring 82 % slutför studierna. Ett minimikrav när det gäller livslångt lärande och förmåga att klara arbetslivet måste anses vara att eleven slutför utbildningen på andra stadiet. Höstterminen 2000 gavs gymnasieutbildning i 477 gymnasier och sex folkhögskolor. Totalt studerande gick i gymnasium. Svenskspråkig undervisning gavs i 36 gymnasier. Gymnasierna med färre än hundra studerande var totalt 49 till antalet och de minsta läroanstalterna hade omkring 30 studerande. Landsbygdsgymnasierna har spelat en viktig roll för att trygga regional och individuell jämlikhet i utbildningen. Också i städerna har de små gymnasierna garanterat det andra inhemska språkets ställning och upprätthållit tvåspråkigheten. Gymnasiet är ofta den enda läroanstalten på andra stadiet i en region och det betyder att de unga inte har något annat studiealternativ i den egna kommunen. Att dra in ett litet gymnasium betyder ett utbildnings- och bildningsvakuum för regionen. De små gymnasierna har i allmänhet klarat sig bra inte ett enda landsbygdsgymnasium har ännu dragits in. Å andra sidan har några nya inte heller inrättats de senaste åren. De små gymnasierna har varit tvungna att hitta på egna lösningar i den hårda konkurrensen. Gymnasieutbildningen har under senare tid breddats särskilt till att omfatta vuxengymnasiet. Via distansgymnasiet och den virtuella skolan har möjligheterna till gymnasiestudier utsträckts till helt nya områden. Dessa nya projekt har i betydande grad utökat och breddat kursutbudet. Det finns redan över distansstuderande i vårt land och drygt 80 skolor och läroanstalter. Gymnasieverksamheten leds av ett gemensamt distansprojekt på Rundradion och utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen stöder regionala virtuella skolprojekt till vilka också utvecklandet av gymnasiet hör. Den virtuella skolan möjliggör en genomgång av kurser och examina på distans, ökar läroanstalternas samarbete kring datanätsutbildning samt främjar bruket av IT-teknologi som stöd i närundervisningen i alla skolor. 5
6 KK 1403/2001 vp Pehr Löv /r Ministerns svar Undervisningsministeriet har skapat ett program för verkställigheten av kunskapsstrategin för utbildning och forskning , en fortsättning på det tidigare programmet Finland omformas till ett informationssamhälle (Suomi Tietoyhteiskunnaksi). Utbildningsstyrelsen svarar för det praktiska genomförandet av programmet för informationssamhället exklusive högskoleutbildningen. Programmets samlande tema är utvecklingen av kompetens och inlärningsmiljöer i Finland. För att förbättra lärarpersonalens beredskap när det gäller IT-teknologi har man startat projektet OPEFI som innehåller ett utbildningsprogram i tre nivåer. Målet är att alla personer inom undervisningsväsendet senast 2004 skall ha uppnått basfärdigheter och en del lärarfärdigheter för IT-teknologi. Undervisningsministeriet tillsatte senaste augusti en arbetsgrupp med uppgift att komma med förslag som grund för statsrådets beslut om de allmänna nationella riktlinjerna för gymnasieutbildningen och tidfördelningen mellan undervisning och studiehandledning mellan läroämnen och ämnesgrupper. Arbetsgruppen skall i förslaget beakta följande: att gymnasieformen skall stärka allmänbildningen, att de små gymnasiernas ställning tryggas, att som särskild uppgift utveckla gymnasierna kvantitativt och kvalitativt och att frågorna om ett förenhetligande av studier som avlagts på annat håll och rättsskyddet sköts. Arbetsgruppens arbete med de nationella riktlinjerna och timfördelningen skall vara färdigt senast och med de övriga frågorna senast Med hänsyn till det ovan sagda kan man konstatera att ett mycket omfattande reformprogram som gäller de små gymnasierna pågår. Gymnasierna deltar ivrigt i utvecklingsverksamheten. Kommunerna och skolorna skall nu planera vilket överlevnadsprogram som är det lämpligaste för dem. Som exempel på det utbud av moderna metoder som står till buds för huvudmännen i gymnasierna i beslutsfattningen kan följande nämnas: samarbete mellan läroanstalter, nätverksbildning, decentralisering av undervisningsutbudet, specialisering på särskilda utbildningsuppgifter, distansgymnasier, virtuell utbildning, internationella relationer och studerandeutbyte. Helsingfors den 15 januari 2002 Undervisningsminister Maija Rask 6
Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen
Utbildningsstyrelsen Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen 16.6.2014 Halinen Irmeli Respons om utkastet till grunder för läroplanen för påbyggnadsundervisningen
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1035/2012 rd Avskaffandet av kopplingen mellan medicinsk rehabilitering och handikappförmåner Till riksdagens talman Enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 889/2012 rd Mervärdesskattsystemet på begagnade bilar som köps i riket och förs till Åland Till riksdagens talman Åland har i mervärdesskattehänseende tredjelandsstatus i förhållande
Läs merTill riksdagens talman
KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 109/2011 rd Utveckling av närståendevården Till riksdagens talman Närståendevård är vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person
Läs merEduskunnan puhemiehelle
KIRJALLINEN KYSYMYS 16/2001 vp Päivähoidon hallinnon ja ohjauksen siirtomahdollisuus opetustoimesta vastaavalle lautakunnalle Eduskunnan puhemiehelle Käsitellessään hallituksen esitystä eduskunnalle esiopetusta
Läs merTill riksdagens talman
KK 1087/2001 vp Margareta Pietikäinen /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1087/2001 rd Servicen för utvecklingsstörda Till riksdagens talman Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda stiftades år 1978. Idag
Läs merAktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015
Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»
Läs merLYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM
LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO perustettu v. 1880 Etelä-Pohjanmaan vanhin suomenkielinen oppikoulu opiskelijoita n. 740 Kombi-opiskeljoita
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 201/2002 rd Bostadskostnaderna vid bedömningen av sjukvårdskostnadernas inverkan på krigsinvalidernas utkomst Till riksdagens talman 10 1 mom. 5 punkten lagen om skada ådragen i militärtjänst
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merNORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING
Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 212/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 gymnasielagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av bestämmelserna
Läs merTill riksdagens talman
KK 491/2001 vp Håkan Nordman /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 491/2001 rd Krigsarkivets internettjänster på svenska Till riksdagens talman Krigsarkivet öppnade för en tid sedan en "Databas över stupade i de finska
Läs merHelsingfors Kulturutskottet
Helsingfors 2.5.2017 Kulturutskottet SiV@eduskunta.fi Ärende: Begäran om utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband
Läs merHaku lukioiden kehittämisverkostoon Hakuaika klo klo 16.15
Sivu 1/7 Haku lukioiden kehittämisverkostoon Hakuaika 17.3.2016 klo 12.00 21.4.2016 klo 16.15 Diaarinumero: 93/575/2016 1. PERUSTIEDOT Hakija (koulutuksen järjestäjä), Gymnasiet Lärkan Hakijan virallinen
Läs mer1. MOGNADSPROVET OCH ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
Sanna-Liisa Koski Kielten opetuksen koordinaattori Aila Markus Opintoasianpäällikkö BEDÖMNING AV KUNSKAPER I FINSKA OCH SVENSKA OCH MOGNADSPROVEN I YRKESHÖGSKOLESTUDIERNA SAMT TILLGODORÄKNANDE AV SPRÅK
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merFjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely
Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN
Läs merDet nya gymnasiet stöder och inspirerar
Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen
Läs merNorra Sibbo Ungdomsförening rf.
Norra Sibbo Ungdomsförening rf. www.norrasibbouf.fi Hej! Då senaste Byablad skrevs var vi mitt uppe i förberedelserna för den 22:a Höstdansen. Nu kan vi konstatera att vi har dansen bakom oss och att den
Läs merFÖR KUNSKAP OCH BILDNING
FÖR KUNSKAP OCH BILDNING 3... För kunskap och bildning 4... Organisation 4... Allmänbildande utbildning 4... Yrkesutbildning 5... Informations- och utvärderingsverksamhet 5... Sektortjänster 5... Svenskspråkig
Läs merS P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana
PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa
Läs merAnita Lehikoinen Kanslichef
Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar
Läs merJARKKO KORPELA. Ammatillinen koulutus Yrkesutbildningen
JARKKO KORPELA Ammatillinen koulutus Yrkesutbildningen 96 Ihmisoikeuskasvatuksen ja -koulutuksen muodollinen perusta ammatillisessa koulutuksessa on heikko. Ihmisoikeusaiheisia sisältöjä toteutetaan silti
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi
Öppna universitetet vid Åbo Akademi Tina Engblom http://www.abo.fi/fc/opu/ 6 april 2005 Tina Engblom/ÅA 1 Enligt Fortbildningscentralens instruktion och enligt Åbo Akademis strategi för vuxenutbildningen
Läs merVägledning- och rådgivningtjänster Ohjaus- ja neuvontapalvelut
Vägledning- och rådgivningtjänster Ohjaus- ja neuvontapalvelut Presentation av lag om främjande av integration Kotoutumislain esittely Integration 2018 Kaikki kotouttamisesta Kulttuuritalo, Helsinki 18.-19.9.2018
Läs merTOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014
THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO
Läs merPropositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-
Läs merTill riksdagens talman
KK 834/2001 vp Henrik Lax /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 834/2001 rd Studerandens ställning som forskare och deras upphovsrätt till egna uppfinningar Till riksdagens talman Under 1990-talet har märkbara förändringar
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 220/2013 rd Förkortning av fredningstiden av gråsäl Till riksdagens talman I regeringen Katainens regeringsprogram står följande: "De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiske
Läs merändringar efter 1.1. 2015
www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av
Läs merTill riksdagens talman
KK 901/2001 vp Pehr Löv /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 901/2001 rd Bibehållen service vid Jakobstads skattebyrå Till riksdagens talman Västra Nylands skatteverk kommer att genomföra omfattande organisatoriska
Läs merTila Lommö 257-440-1-10
EMÄTILATARKASTELU SEKÄ RANTAVIIVAMITTAUS JA -MUUNTO Tila Lommö 257-440-1-10 Emätilatarkastelu, rantaviivamittaus ja muunto Kirkkonummen kunnassa rakennusoikeuksien mitoituksen emätila-ajankohtana käytetään
Läs merTill riksdagens talman
KK 986/2004 vp Astrid Thors /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 986/2004 rd Utvärdering av modeller inom miljöforskningen Till riksdagens talman Dagens miljöproblem är komplexa och kräver mångsidig kunskap. Samtidigt
Läs merÄRENDE Skriftligt sakkunnigyttrande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om:
Till RIKSDAGENS KULTURUTSKOTT siv@eduskunta.fi ÄRENDE Skriftligt sakkunnigyttrande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om: RP 39/2017 rd Regeringens proposition till
Läs merUTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP
UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier
Läs merTill riksdagens talman
KK 378/2001 vp Gunnar Jansson /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 378/2001 rd Information om arbetarskydd på svenska Till riksdagens talman I vårt tvåspråkiga land finns det många arbetsplatser med svenska som internt
Läs merLIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009
LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 Kort sammandrag av gruppverkstäder / Ryhmätyöpajojen lyhyt yhteenveto En ideal arbetsmiljö / Ihannetyöympäristö Assistent / Avustaja överlärare
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i
Läs merHelsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014
Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merTili riksdagens talman
KK 125/1999 vp - Henrik Lax /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 125/1999 rd Ekonomiskt stöd för boende för att trygga umgängesrätten Tili riksdagens talman Vid äktenskapsskillnad händer det ofta att den ena föräldem,
Läs merMIA MATILAINEN. Lukiokoulutus Gymnasieutbildningen
MIA MATILAINEN Lukiokoulutus Gymnasieutbildningen 90 Lukion arvoperustana on elämän ja ihmisoikeuksien kunnioittaminen. Ihmisoikeuskasvatusta ei kuitenkaan käsitteenä mainita voimassa olevissa lukion opetussuunnitelman
Läs merVÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi
VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi Maa- ja metsätalousministeriö kirjaamo@mmm.fi Orian Bondestam orian.bondestam@mmm.fi Tapio Hakaste
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs merNYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
30.1.2001 6/400/2001 Till anordnare av yrkesutbildning NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Enligt 9 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) anges i tillståndet att
Läs merVinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare
Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merIT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå
IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen
Läs merTill riksdagens talman
KK 416/2009 vp Mikaela Nylander /r ym. SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 416/2009 rd Begreppet barn i familjen enligt utsökningsbalken Till riksdagens talman I takt med att den ekonomiska regressionen drar ut kommer
Läs merPÄÄKAUPUNKISEUDUN RUOTSINKIELISTEN PALVELUJEN KEHITTÄMISTOIMENPITEET
1(6) Asia 5 / Liite 1 Tilannekatsaus 26.5.2009 PÄÄKAUPUNKISEUDUN RUOTSINKIELISTEN PALVELUJEN KEHITTÄMISTOIMENPITEET Toimenpide 1: Ruotsinkielisiä sähköisiä palveluja kehitetään osana pääkaupunkiseudun
Läs merParaisten kaupunki. Kolmannesvuosiraportti
SUOMENKIELINEN KOULUTUS Sivistyslautakunnan suomenkielinen jaosto Sivistysosasto Ulrika Lundberg, opetuspäällikkö Katriina Sulonen, opetuspäällikkö Toiminta ja strategiset toimenpiteet Toiminta Toiminta
Läs merL. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen
L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011 Undervisnings- och kulturministeriet/ Enheten för allmänutbildning PB 29 00023 STATSRÅDET Referens: Er begäran om utlåtande 21.12.2010/45/040/2010 utlåtande angående
Läs merCentrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen
Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar
Läs merBrev OKM/8/530/ Enligt sändlista. Särskild utbildningsuppgift. Ärende Särskilda utbildningsuppgifter från 1 augusti 2018
Brev OKM/8/530/2017 12.04.2017 Enligt sändlista Hänvisning Särskild utbildningsuppgift Ärende Särskilda utbildningsuppgifter från 1 augusti 2018 Regeringens proposition Med detta brev informerar undervisnings-
Läs merom allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 gymnasielagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att gymnasielagens bestämmelser om studentexamens
Läs merGYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen
GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 981/2013 rd Krigsinvalider och frontveteraner med lindriga skador Till riksdagens talman En beklämmande fråga i dagens Finland är hur vi beaktar våra krigsinvaliders och frontveteraners
Läs merProgrammet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 - Möjligheternas landsbygd Petri Svanbäck Matias Smeds Europa 2020-strategins målsättning EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste svara
Läs merVARHAISKASVATUS - SMÅBARNSFOSTRAN
VARHAISKASVATUS - SMÅBARNSFOSTRAN Varhaiskasvatukseen kuuluu päiväkotihoito, esiopetus, avoin perhetoiminta, lasten kotihoidon tuki ja yksityisen hoidon tuki. Varhaiskasvatus on suunnitelmallista toimintaa,
Läs merVÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION
VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett
Läs merRapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!
Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5
Läs merPärmbild - Kansikuva. www.katjauitto.fi
I dessa tider är det lugnande att vara kund i en bank som står på egna ben. Näinä aikoina on rauhoittavaa olla asiakkaana pankissa, joka pärjää omillaan. Som kund eller ägarkund hos andelsbanken kan du
Läs merEVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari
EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola
Läs merSVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef
Svenskspråkig Utbildning Ruotsinkielinen Koulutus 24.05.2016 SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef Verksamhet och strategiska
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merPALLIATIVA POLIKLINIKEN
PALLIATIVA POLIKLINIKEN Palliativa poliklinikens verksamhet har som avsikt att ge hjälp med en symtomatisk samt heltäckande vård då när sjukdomen ej mera går att bota. Detta betyder smärt- samt symtomlindring,
Läs merFöretagarenkät Yrittäjäkysely svar / vastausta.
Företagarenkät Yrittäjäkysely 2018 52 svar / vastausta. Transport och markbyggnad Kuljetus ja maarakennus Handel Kauppa 5. Från företagets synvinkel, vilka bra saker har Kimitoöns kommun gjort de senaste
Läs merTILL MEDIERNA Material får användas fritt
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN TILL MEDIERNA 8.8. Material får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 402/2012 rd Antagningsförfarandet till andra stadiets yrkesutbildning Till riksdagens talman År 2009 gav Utbildningsstyrelsen ett direktiv, som innebar att skolorna fr.o.m. 2010 inte
Läs merBILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.
BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet
Läs merOBS! Ändrade datum från senaste Byablad!
Hej! Då senaste Byablad skrevs var vi mitt uppe i förberedelserna för Höstdansen. Nu kan vi konstatera att den blev lyckad på alla sätt! Varmt Tack till både er som kom för att dansa och ni som hjälpte
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merTill riksdagens talman
KK 1061/2009 vp Mats Nylund /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1061/2009 rd De oskäliga kostnaderna för samfälligheter vid nyttjande av Lantmäteriverkets tjänster Till riksdagens talman Lantmäteriverkets priser för
Läs merGun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1
Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning 29.10. Vasa 2.11.2015 Gun Oker-Blom 1 Dagens teman GLP 2016- nya betoningar och preciseringar GLP 2016- bedömningsfrågor Diskussioner
Läs merNikkilän sydämen laajennus - Nickby hjärtas utvidgning
Nikkilän sydämen laajennus - Nickby hjärtas utvidgning Koulujen oppilaskuntien kannanotot vaihtoehtoihin. Skolornas elevkårers ställningstaganden till de olika alternativen. Vaihtoehto 1/Alternativ 1 -
Läs merAktuellt om KOSKItjänsten. planerare Kaarlo Öhman, UBS
Aktuellt om KOSKItjänsten planerare Kaarlo Öhman, UBS Vi är nya Utbildningsstyrelsen! Utbildningsstyrelsen och Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO slogs samman i början
Läs merFÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
Läs merInlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg till 17.3
1(5) Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg till 17.3 INSTRUKTIONER (se ordlistan nedan) Skriv ett sakligt debattinlägg (mielipidekirjoitus) eller en saklig argumenterande uppsats.
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 542/2004 rd Rätten till barnbidragets ensamförsörjartillägg Till riksdagens talman Barnbidraget är enligt lag ett ur statliga medel erlagt stöd för underhåll av ett barn, som är bosatt
Läs merHörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman
Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga
Läs mer1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
1992 rd- RP 64 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 15 gymnasietagen samt temporär ändring av lagen om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier
Läs merTill riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 752/2012 rd Källskattens negativa inverkan på tillgången på arbetskraft i Finland Till riksdagens talman I Europa lever vi i tron att vi har en gemensam arbetsmarknad och fri rörlighet
Läs merTYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA!
1 Enkät vid September Open Företagsmässan 14.9.2013 Svaren på enkäten: 163 st TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1) Vilken fråga är den viktigaste för Kimitoön just nu, enligt dig? Mikä
Läs merAmmatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015
Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merEduskunnan puhemiehelle
KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2012 vp Eläinvalvonnan resurssit Eduskunnan puhemiehelle Eläinvalvonnan resurssit ovat Suomessa puutteelliset. Tästä johtuen valvontaeläinlääkäreillä on liikaa työtä ja eläinten
Läs merSaatekirje Följebrev pdf; kyselyn näköisversio.doc
Hyvärinen Liisa VM Lähettäjä: Launonen Nadja VM Lähetetty: 8. helmikuuta 2017 14:19 Aihe: Valtiovarainministeriön kommenttipyyntö Tulevaisuuden kunta reformin parlamentaarisen työryhmän väliraportista/finansministeriets
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merPRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI
PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran
Läs merNamn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå
Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................
Läs merBruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!
Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt
Läs merInlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg
1 Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg Motivera din åsikt i ett sakligt debattinlägg eller i saklig argumenterande uppsats. Skriv drygt 150 ord (max. 200) och lämna in texten
Läs merMARINA KINNUNEN POHJANMAAN HYVINVOINTIALUE MALLIN VALMISTELU BEREDNING AV MODELL FÖR ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE
MARINA KINNUNEN POHJANMAAN HYVINVOINTIALUE MALLIN VALMISTELU BEREDNING AV MODELL FÖR ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER
Läs merÄndringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)
Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Iakttas i gemensam ansökan fr.o.m. hösten 2013 De centrala ändringarna i förordningen En sökande som redan har en yrkesinriktad
Läs mer