Sosiaali- ja terveyslautakunta / /2016. SosTe 147. Tausta

Transkript

1 Sosiaali- ja terveyslautakunta Kuntainfo 6/2016; Omaishoitoa koskevaan lainsäädäntöön muutoksia alkaen - Kommuninfo 6/2016; Ändringar i lagstiftningen om närståendevård från och med den 1 juli / /2016 SosTe 147 Tausta Muutokset omaishoidon tuesta annettuun lakiin (937/2005, omais hoito la ki), sosiaalihuoltolakiin (1301/2014) sekä sosiaali- ja ter vey denhuol lon asiakasmaksuista annettuun lakiin (734/1992, asia kas maksu la ki) tulivat voimaan Muutokset liittyvät pääministeri Juha Sipilän hallituksen ohjelman ja vuonna 2014 julkaistun kan sal li sen omaishoidon kehittämisohjelman toimeenpanoon. Muutosten tar koituk se na on kehittää omaishoitajien vapaa- ja si jais hoi to jär jes tel mää. Tavoitteena on parantaa omaistaan hoitavien henkilöiden to si asial lisia mahdollisuuksia käyttää vapaitaan ja sitä kautta tukea hoi ta jien jaksamista. Vapaita koskevat muutokset koskevat eri si säl töi si nä omaishoitosopimuksen tehneitä hoitajia ja ilman omais hoi to so pi musta omaistaan tai läheistään hoitavia henkilöitä. Omais hoi to so pi muksen tehneiden omaishoitajien jaksamista tuetaan myös omais hoi tajien valmennuksella ja koulutuksella sekä lisäämällä omais hoi ta jien hyvinvointi- ja terveystarkastuksia. Omaishoidon lisäksi kehitetään myös perhehoitoa. Omaishoitoa ja per he hoi toa kehittämällä on tarkoitus tukea kotona asumista ja korva ta muuta, kalliimpaa hoitoa, ja siten pienentää kuntien kus tan nuksia huomattavasti. Omaishoitoa tukevien palvelujen ja perhehoidon ke hit tä mi seen on varattu myös lisämäärärahaa. Vuodesta 2018 alkaen omais- ja perhehoidon kehittämisen lisämääräraha kunnille on vuo sit tain 95 miljoonaa euroa. Omaishoitolakiin, sosiaalihuoltolakiin ja asiakasmaksulakiin teh dyt muutokset Omaishoitolaissa oikeutta lakisääteiseen vapaaseen on laajennettu kos ke maan kaikkia omaishoito-sopimuksen tehneitä omaishoitajia. Omais hoi ta jan mahdollisuutta käyttää vapaataan alle vuorokauden mit tai sis sa jaksoissa on täsmennetty. Lisäksi omaishoitolakiin on lisät ty säännöksiä omaishoitajien valmennuksesta, koulutuksesta sekä hyvinvointi- ja terveystarkastuksista. Omaishoitolaissa on myös muu tos ten toimeenpanoon ja soveltamiseen liittyviä siir ty mä säännök siä.

2 Sosiaalihuoltolaissa on täsmennetty kunnan mahdollisuutta järjestää va paa ta ilman omaishoitoso-pimusta omaistaan tai läheistään hoi taval le henkilölle, jonka antama hoito ja huolenpito on päivit-täin si tovaa. Asiakasmaksulakiin on lisätty säännös, jonka mukaan edellä mai nitun sosiaalihuoltolain mukaisen vapaan ajaksi järjestetyn si jais hoidon asiakasmaksu on sama kuin sopimuksen tehneiden omais hoi tajien vapaan aikaisessa sijaishoidossa. Omaishoitajalle järjestettävä valmennus ja koulutus Omaishoitolakiin lisätyssä uudessa 3 a :ssä säädetään kunnan velvol li suu des ta järjestää omaishoitajan hoitotehtävää tukevia pal ve lu ja. Pykälän 1 momentissa säädetään kunnan velvollisuudesta jär jes tää tarvittaessa omaishoitajalle valmennusta ja koulutusta. Omais hoi tajan hoitotehtävää tukevien palvelujen määrä ja sisältö kirjataan lain 7 :n mukaiseen hoito- ja palvelusuunnitelmaan. Tarvittaessa kun ta voi huolehtia valmennuksen ja koulutuksen aikaisesta si jais hoi dos ta. Omaishoitajan valmennuksen tavoitteena on tukea omaishoitajuutta se kä kehittää omaishoitajaksi ryhtyvän henkilön valmiuksia omaishoi ta ja na toimimisessa. Valmennuksessa voidaan käsitellä esi merkik si omaishoitajan asemaan ja hyvinvointiin sekä kunnan ja omaishoi ta jan yhteistyöhön liittyviä kysymyksiä sekä toisaalta avustamisen ja hoivatyön perusteisiin liittyviä kysymyksiä. Valmennuksella voidaan edistää hoidon laatua ja varmistaa, että omaishoitajat to teut tavat hoidettavien toimintakykyä ylläpitäviä ja edistäviä toimintatapoja. Kun nan velvollisuus järjestää valmennusta koskee omais hoi to so pimuk sen tehneitä omaishoitajia, mutta valmennusta voidaan järjestää jo ennen omaishoitotehtävän alkamista. Kunnan tehtävänä on valmen nuk sen järjestäminen, jolloin valmennuksen tuottamisesta voi vas ta ta muukin toimija, kuten järjestö. Valmennusta koskevan säännöksen tarkoituksena on tukea omaishoi ta jien valmennuksen järjestä-mistä siten, että lähes kaikki uudet omais hoi ta jat valmennetaan tehtäväänsä. Omaishoitajien yksilölliset ti lan teet vaihtelevat kuitenkin esimerkiksi valmiuksien ja muiden olosuh tei den mukaan siten, ettei valmennus ole ehdoton edellytys omais hoi to so pi muk sen tekemiselle, vaan kunnalla on mahdollisuus ta paus koh tai seen harkintaan. Valmennuksen tarvetta arvioitaessa on otettava huomioon myös omaishoitajan ja hoidettavan mielipide. Omaishoitolain siirtymäsäännöksen mukaan omaishoitajan val mennus ta koskevaa säännöstä sovelletaan vasta alkaen. Valmen nuk sen järjestämiseen liittyvä suunnittelu ja toiminnan laa jen tami nen voidaan kuitenkin käynnistää välittömästi lain voimaantultua. Omaishoitajan hoitotehtävää tukevan koulutuksen tavoitteena on tu-

3 kea omaishoitajan osaamisen kehittämistä ja valmiuksien yl lä pi tämis tä omaishoitosuhteen aikana. Koulutuksen laatu ja sisältö määräy ty vät omaishoitajan yksilöllisen tarpeen ja omaishoitotilanteen vaa ti mus ten mukaisesti. Koulutus voi liittyä esimerkiksi erilaisten apu vä li nei den käyttöön, ergonomisten työasentojen opettamiseen ja haas teel li sis ta tilanteista selviytymiseen. Koulutus voi liittyä myös esi mer kik si muistisairaiden, päihde- ja mielenterveysongelmaisten ja vam mais ten lasten omaishoidon erityiskysymyksiin. Hyvinvointi- ja terveystarkastukset Omaishoitolakiin lisätyn uuden 3 a :n 2 momentissa säädetään kun nan velvollisuudesta järjestää tarvittaessa omaishoitajalle hy vinvoin ti- ja terveystarkastuksia sekä hänen hyvinvointiaan tukevia so siaa li- ja terveyspalveluja. Hyvinvointi- ja terveystarkastuksella tarkoitetaan kliinisillä tut ki muk silla tai muilla tarkoituksen-mukaisilla ja luotettavilla menetelmillä suo ritet tua omaishoitajan hyvinvoinnin, terveydentilan ja toi min ta ky vyn tarkastusta sekä hyvinvoinnin ja terveyden edistämiseen liittyvää tervey den ti lan selvittämistä ja neuvontaa. Hyvinvointi- ja ter veys tar kastuk sen sisällöstä on annettu sosiaali- ja terveysministeriön kun ta in fo ( ) ( ngar-av-narstaendevardarnas-valmaende-och-halsa), joka on myös jat kos sa käyttökelpoinen omaishoitajien hyvinvointi- ja ter veys tar kastus ten sisältöä suunniteltaessa ja arvioitaessa. Hyvinvointi- ja terveys tar kas tuk set ovat maksuttomia sosiaali- ja terveydenhuollon asia kas mak suis ta annetun lain 5 :n 1 kohdan perusteella. Oikeus vapaaseen jatkossa kaikilla omaishoitosopimuksen tehneil lä omaishoitajilla Omaishoitolain 4 :n muutoksella omaishoitajan oikeus vapaaseen on porrastettu hoidon sitovuuden mukaan. Jatkossa jokaisella omais hoi to lain 8 :n mukaisen omaishoitosopimuksen tehneellä hoita jal la on oikeus pitää vapaata vähintään kaksi vuorokautta ka len te rikuu kaut ta kohti. Omaishoitajalla on edelleen oikeus pitää vapaata vä hin tään kolme vuorokautta kalenterikuukautta kohti, jos hän on yhtä jak soi ses ti tai vähäisin keskeytyksin sidottu hoitoon ym pä ri vuo rokau ti ses ti tai jatkuvasti päivittäin. Vapaiden mää räy ty mis pe rus tei siin ei näiltä osin ole tehty muutoksia, joten tällä hetkellä kolmeen va paapäi vään oikeutettujen omaishoitajien tulee jatkossakin saada vä hintään kolme vapaapäivää kuukaudessa, ellei hoidon si to vuu des sa ole tapahtunut muutoksia. Omaishoitosopimusta tehtäessä tai sitä myöhemmin tarkistettaessa ar vioi daan, onko omaishoitaja annetun hoidon ja huolenpidon si to-

4 vuu den perusteella oikeutettu kahden vai kolmen vuorokauden vapaa seen kalenterikuukautta kohti. Tiedot omaishoitajan oikeudesta lain mukaisiin vapaapäiviin merkitään omaishoitosopimukseen. Kunta voi jatkossakin järjestää omaishoitajalle myös edellä mainittuja kah ta tai kolmea vuorokautta enemmän kokonaisia vapaapäiviä se kä alle vuorokauden pituisia virkistysvapaita. Kunnan on huo leh dit ta va hoidettavan hoidon tarkoituksenmukaisesta järjestämisestä hoi ta jan vapaan aikana. Omaishoitajalla on oikeus pitää lain mukaiset vapaat säännöllisesti kuu kau sit tain. Omaishoitaja voi myös sopia kunnan kanssa va paapäi vien säästämisestä ja vapaan pitämisestä pidempänä jaksona ker ral la. Laissa ei ole säännöksiä siitä, kuinka pitkältä ajalta omaishoi ta ja voi kerryttää vapaata yhtäjaksoisesti pidettäväksi tai minkä ajan kuluessa kertyneet vapaat on pidettävä. Kunnan on syytä antaa näis tä kysymyksistä esimerkiksi omaishoidon tuen toimintaohjeessa tai vastaavassa yleiset ohjeistukset, jotta omaishoitajien yh den ver taisuus voidaan turvata. Kunta voi esimerkiksi ohjeistaa, että omais hoita jan on pidettävä edellisen vuoden aikana kertyneet vapaat vii meistään seuraavan vuoden tiettyyn ajankohtaan mennessä. Kunnalla säilyy jatkossakin harkintavaltaa sen suhteen, mitä pi detään muuna kuin vähäisenä hoidon keskeytyksenä. Kunnan on syytä oh jeis taa, milloin omaishoidon keskeytyminen esimerkiksi hoi det tavan tilapäisen sairaalahoidon takia vähentää omaishoidon sitovuutta sii nä määrin, että omaishoitajan oikeus vapaaseen vähenee kol mesta kahteen vuorokauteen kalenterikuukautta kohti. Tilanteessa, jos sa hoidettavaa hoidetaan tilapäisesti muualla kuin omaishoidossa yli kuu kau den, voidaan soveltaa omaishoitolain 9 :n 2 momenttia. Maini tun lainkohdan mukaan hoitopalkkion maksaminen keskeytyy kuukau den kuluttua, jos omaishoito hoidettavan terveydentilasta joh tuvas ta syystä keskeytyy tilapäisesti. Vapaata ei tällöin kertyisi ajal ta, jolta ei makseta hoitopalkkiota. Vapaan pitäminen useampana alle vuorokauden pituisena jakso na Omaishoitolain 4 :n 2 momentin mukaan kunta ja omaishoitaja voivat sopia, että omaishoitaja pitää vapaapäivänsä useampana alle vuo ro kau den pituisena jaksona siten, että jaksojen pituus on yh teensä enintään vuorokausi. Säännöksen tarkoituksena on tukea omaishoi ta jan mahdollisuutta normaaliin arkielämään kuuluvien asioiden hoi toon sekä toisaalta tarjota mahdollisuus lyhyeen irtautumiseen omais hoi to teh tä väs tä. Uudistuksen tarkoituksena on kannustaa vapaan käyttöön erityisesti sellaisia omaishoitajia, jotka eivät halua pitää pitkiä yhtäjaksoisia vapaita. Vapaan jaksottaminen edellyttää kun nan ja omaishoitajan sopimusta eikä kumpikaan osapuoli voi vaa tia sitä yksipuolisesti. Jaksottamisesta voidaan sopia ta paus koh-

5 tai ses ti tai siitä voidaan sopia toistaiseksi voimassaolevasti omaishoi to so pi muk ses sa. Vapaasta, joka pidetään useammassa alle vuorokauden jaksossa, voi daan periä enintään yksi sosiaali- ja terveydenhuollon asia kasmak suis ta annetun lain 6 b :n tarkoittama maksu vapaata vuo rokaut ta kohti. Asiakasmaksu voidaan periä ensimmäisen va paa jak son alkaessa. Sosiaalihuoltolain 27 b :n mukainen vapaa omaistaan tai läheis tään hoitavalle henkilölle Uudessa sosiaalihuoltolain 27 b :ssä säädetään kunnan jär jes tämis tä vapaista omaistaan tai läheistään hoitavalle henkilölle. Kunta voi tarvittaessa järjestää tuen tarpeessa olevan henkilön päivittäin sito vaa hoitoa ja huolenpitoa antavalle omaiselle tai läheiselle va paapäi viä sekä alle vuorokauden pituisia virkistysvapaita. Uusi sään nös liittyy sosiaalihuoltolain 11 :n 10 kohdassa tarkoitettuihin tuen tarpees sa olevien henkilöiden omaisten ja läheisten tukemiseen. Säännös parantaa kunnan mahdollisuuksia tukea niitä omaisia ja lä hei siä, jotka osallistuvat tiiviisti tuen tarpeessa olevan henkilön hoi don ja huolenpidon järjestämiseen. Säännös koskee käytännössä nii tä henkilöitä, jotka täyttävät kriteerit omaishoitosopimuksen te ke mi sel le, mutta jotka eivät syystä tai toisesta ole tehneet sopimusta. Sään nöksen tarkoituksena on laajentaa kunnan antaman tuen pii ris sä olevaa omaisten ja läheisten antamaa hoitoa heikentämättä hoi toa ja huolenpitoa tarvitsevien henkilöiden mahdollisuuksia päästä omaishoi to lain mukaisen omaishoidon tuen piiriin. Vapaan tarkoituksena on parantaa tai ylläpitää omaistaan tai lä heistään hoitavan henkilön jaksamista. Vapaan edellytyksenä on hoidon si to vuu den ja hoitavan henkilön tuen tarpeen lisäksi se, että omai sen tai läheisen antama hoito ja huolenpito on kirjattu hoidettavan hoi toja palvelusuunnitelmaan. Sosiaalihuoltolain mukaisen vapaan myöntä mis tä arvioidessaan kunta voi käyttää samoja kriteereitä, joi den perusteella se myöntää omaishoidon tukea. Tarvittaessa kun nan tulee täsmentää kriteerejä siten, että omaistaan tai läheistään hoi tavien henkilöiden vapaan aikainen sijaishoito voidaan järjestää yhden ver tai sin perustein. Pykälän 2 momentissa säädetään kunnan velvollisuudesta järjestää hoi det ta van hoito tarkoituksen-mukaisella tavalla hoitajan vapaan aika na. Säännös vastaa omaishoidon tuesta annetun lain säännöstä omais hoi ta jan vapaan aikaisen hoidon järjestämisestä ja kunnalla on käytössään vastaavat keinot vapaan aikaisen hoidon jär jes tä mi sek si kuin omaishoidon tuessa. Kuten omaishoidossakin, hoi det ta van hoito voidaan järjestää esimerkiksi lyhytaikaisena perhehoitona. Lisäk si pykälän 3 momentissa säädetään mahdollisuudesta järjestää

6 va paan aikainen hoito omaishoitolain 4 a :n tarkoittamana toi mek sian to suh tei se na sijaishoitona. Sosiaalihuoltolain 27 b :n mukaisen vapaan asiakasmaksu Sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksuista annettuun lakiin on li sät ty uusi 6 c, jossa sääde-tään sosiaalihuoltolain 27 b :n 1 momen tis sa tarkoitetun vapaan ajaksi järjestettävien palvelujen asiakas mak sus ta. Pykälässä viitataan asiakasmaksulain 6 b :ään, jos sa säädetään omaishoitajan vapaan aikaisten palvelujen asia kas maksus ta. Sosiaalihuoltolain 27 b :n nojalla järjestettävän vapaan ai kaisen palvelun asiakasmaksu määräytyy näin ollen samoin pe rus tein kuin omaishoidon tuesta annetun lain nojalla järjestettävässä vapaas sa. Enimmäismaksu on tällä hetkellä 11,50 euroa vapaata vuoro kaut ta kohti. Poikkeuksena ovat palvelut, jotka on säädetty ko konaan tai osittain maksuttomiksi. Sijaishoitojärjestelyt Yleistä Omaishoitolain 4 :n sekä sosiaalihuoltolain 27 b :n mukaan kunnan on huolehdittava hoidettavan hoidon tarkoituksenmukaisesta järjes tä mi ses tä hoitajan vapaan aikana. Uusi perhehoitolaki (263/2015) monipuolisti osaltaan kunnan mahdollisuuksia tarjota asiak kail le erilaisia vaihtoehtoja sijaishoidon järjestämiseen. Hoitajan vapaan aikaisen hoidon järjestämisessä kunnan tulee tur vata riittävät resurssit ja osaami-nen ja järjestää hoidettavalle laa dukas ta ja kuntouttavaa hoitoa ja huolenpitoa. On tärkeää, että kunta suun nit te lee yhdessä hoitajan ja hoidettavan kanssa heidän yk si löl lisiin tilanteisiinsa sopivan palvelun. Jotta entistä useammat omais hoita jat pitäisivät jaksamisen kannalta tärkeitä vapaita, si jais hoi to vaih toeh to ja tulee monipuolistaa ja järjestää hoito niin, että hoito vas taa hoidettavan yksilöllisiä tarpeita. Hoitajan vapaan aikainen hoi to tulee lähtökohtaisesti järjestää avohuollon palveluna. Lai tos muo tois ta sijaishoitoa tulisi käyttää vain silloin, kuin vapaan jär jes tä mi nen ei hoidettavan tarpeiden takia ole muutoin käytännössä mah dol lis ta. Kunta päättää viimesijassa siitä, miten omaishoitajan va paan aikainen hoito järjestetään. Omaishoitajan vapaan aikaisen sijaishoidon järjestelyjä kehitetään vuo si na osana hallituksen Kehitetään ikäihmisten ko tihoi toa ja vahvistetaan kaikenikäisten omaishoitoa -kärkihanketta. Perhehoito Tavoitteena on, että lyhytaikainen perhehoito on jatkossa keskeinen

7 kei no omaishoitajien sekä omaisten ja läheisten vapaan aikaisen hoi don järjestämiseen. Kunnalla voi olla käytössään sekä pel käs tään lyhytaikaiseen perhehoitoon keskittyneitä perhekoteja että ly hyt ai kaisia perhehoitopaikkoja muutoin pitkäaikaista perhehoitoa tar joa vis sa perhekodeissa. Tällöin on kuitenkin huomioitava, että lain 7 :n säännös hoidettavien enimmäismäärästä koskee myös tilanteita, jolloin pitkäaikaista perhehoitoa tarjoavassa perhekodissa on hen ki löi tä lyhytaikaisessa perhehoidossa, ellei tilanteeseen liity lain 9 :n tarkoit ta mia erityisiä syitä hoidettavien enimmäismäärästä poik kea misel le. Perhehoitoa voidaan perhehoitolain 3 :n mukaan antaa myös hoidet ta van kotona. Säännöksen tarkoituksena on monipuolistaa eri tyises ti lyhytaikaisen perhehoidon järjestämismahdollisuuksia. Hoi detta van kotona annettavalla perhehoidolla voidaan järjestää erityisesti per he hoi ta jan vapaan aikainen sijaishoito. Hoidettavan kotona annet ta va perhehoito voi lyhytaikaisesti tulla poikkeuksellisesti ky symyk seen myös omaishoitajan vapaan aikaisen hoidon jär jes tä mi sessä. Toimeksiantosuhteinen sijaishoito Omaishoitolain 4 a :n mukaan kunta tai kuntayhtymä voi järjestää omais hoi ta jan vapaan tai muun tilapäisen poissaolon ajaksi tar vit tavan sijaishoidon tekemällä omaishoitolain 3 :n 3 kohdassa säädetyt edel ly tyk set täyttävän henkilön kanssa toimeksiantosopimuksen, jolla tämä sitoutuu huolehtimaan sijaishoidosta. Sijaishoito voidaan järjes tää edellä tarkoitetulla tavalla, jos omaishoitaja suostuu siihen. Lisäk si edellytyksenä on, että järjestely toteutetaan ottamalla huo mioon hoidettavan henkilön mielipide ja järjestely arvioidaan hoi det tavan edun mukaiseksi. Sijaishoitaja ei ole työsuhteessa sopimuksen teh nee seen kuntaan tai kuntayhtymään. Sijaishoitajalle maksettava hoi to palk kio ja kustannusten korvaus ei ole sidottu omaishoitajan saa miin palkkioihin, vaan niistä sovitaan erikseen sijaishoitajan kanssa tehtävässä toimeksiantosopimuksessa. Eläke- ja ta pa tur ma vakuu tus tur van osalta sijaishoitaja on vastaavassa asemassa kuin omais hoi ta ja omaishoitolain 10 :n mukaisesti. Sosiaalihuoltolain 27 b :n 3 momentin mukaan myös omaistaan tai lä heis tään hoitavan henkilön vapaa voidaan järjestää edellä ku vat tuna omaishoitolain mukaisena toimeksiantosuhteisena sijaishoitona. Palveluseteli Omaishoitoa tukevia palveluja voidaan järjestää myös pal ve lusete lillä. Palvelusetelillä kunta sitoutuu maksamaan palvelun käyttäjän hank ki mat palvelut siihen palvelusetelin arvoon asti, jonka kunta on päät tä nyt. Palvelusetelillä hankittavat palvelut ovat kunnan hy väk sy-

8 män yksityisen palveluntuottajan tuottamia. Mikäli hoidettavan hoito ja huolenpito järjestetään palvelusetelillä omais hoi ta jan lakisääteisen vapaan ajaksi, voi asiakkaan mak set tavak si tulla enintään 11,50 euroa vuorokautta kohti. Jos asiakkaalle an ne taan omaishoitajan lakisääteisen vapaan aikaisen hoidon hankki mis ta varten palveluseteleitä esimerkiksi sosiaalihuoltolain mu kaiseen kotihoitoon tai palveluasumiseen, asiakkaan oma vas tuu osuudek si saa jäädä enintään 11,50 euroa vuorokautta kohti. Siirtymäsäännökset Omaishoitolain muutokset johtavat siihen, että merkittävä osa omaishoi to so pi muk sis ta sekä hoidettavan hoito- ja pal ve lu suun ni tel mis ta on päivitettävä vastaamaan uuden lain säännöksiä. Muutosten toimeen pa no ei kuitenkaan edellytä omaishoitosopimusten ir ti sa no mista, vaan tarvittavat muutokset tehdään sopimusten ja suun ni tel mien tarkistuksena. Omaishoitosopimusten sekä hoito- ja palvelusuunnitelmien on vastat ta va uuden lain säännöksiä viimeistään alkaen. Omaishoi ta jien valmennusta koskevaa säännöstä sovelletaan kuitenkin vas ta alkaen. Omaishoitajalla on oikeus lain 3 a :ssä tarkoitettuihin omais hoi toteh tä vää tukeviin palveluihin ja 4 :n mukaisiin vapaisiin lain voimaan tu los ta alkaen siitä riippumatta, onko omaishoitosopimusta tai hoi to- ja palvelusuunnitelmaan tarkistettu. Kunnan on syytä laatia ohjeis tus siitä, miten ennen sopimuksen tarkistamista kertyneet va paat voi pitää takautuvasti. Tuki uudistusten toimeenpanoon Kuluvalla hallituskaudella omaishoitoa kehitetään edellä mainittujen lain sää dän nön muutosten lisäksi myös hallituksen Kehitetään ikä ihmis ten kotihoitoa ja vahvistetaan kaikenikäisten omaishoitoa -kär kihank kees sa (I & O-hanke). Kärkihanke toteutetaan vuosina Kärkihankkeen yhteydessä muun muassa luodaan alueel li sia omais- ja perhehoidon keskuksia, jotka vastaavat muun ohella omais- ja perhehoitajien ja heidän sijaistensa rekrytoinnista se kä omais- ja perhehoitajien valmennuksen ja muun koulutuksen jär jestä mi ses tä. Lakimuutosten soveltamisesta on tarjolla myös infotilaisuuksia. So siaa li- ja terveysministeriö järjestää tietoiskuja omaishoito- ja per he hoito lain uusista säännöksistä I & O-hankkeen maakunnallisten käynnis tä mis ti lai suuk sien yhteydessä Helsingissä , Kuo pios sa , Turussa ja Tampereella Li sä tie-

9 toa kärkihankkeesta ja infotilaisuuksista on sosiaali- ja ter veys mi niste riön verkkosivuilla: Sotejohtaja Päätös Sosiaali- ja terveyslautakunta päättää merkitä asian tiedoksi ja huomioitavaksi. Sosiaali- ja terveyslautakunta hyväksyi päätösesityksen Bakgrund Ändringarna av lagen om stöd för närståendevård (937/2005), social vårds la gen (1301/2014) och lagen om klientavgifter inom socialoch hälsovården (734/1992, nedan klientavgiftslagen) trädde i kraft den 1 juli Ändringarna har samband med statsminister Juha Si pi läs regeringsprogram och genomförandet av det nationella utvec klingsp ro gram met för närståendevården, som offentlig-gjordes år Syftet med ändringarna är att utveckla systemet med ledighet och avlösarservice för närståendevårdare. Målsättningen är också att förbättra de faktiska möjligheterna för personer som vårdar en an hö rig att ta ut sina ledigheter och på så sätt stödja deras fö rut sättnin gar att orka bättre. Ändringarna i ledigheterna är olika för de närståen de vår da re som har ingått ett avtal om närståendevård jäm fört med dem som vårdar en anhörig eller närstående utan att ha in gått ett avtal om närståendevård. Förutsättningarna att orka med ar be tet för närståendevårdare som har ingått ett avtal om närs tåen de vård främjas också genom att förberedandet av och utbildningen för närståen de vår da re utvecklas samt genom att antalet un der sök nin gar av närståendevårdares välmående och hälsa utökas. Utöver närståendevården utvecklas också familjevården. Syftet med att utveckla närståendevården och familjevården är att stödja boende i hemmet och att ersätta annan, dyrare vård och på så sätt av sevärt minska kommunernas kostnader. Det har också reserverats ett til lägg sans lag för utvecklandet av familjevården och tjänster som stöder närståendevården. Tilläggsanslaget för utvecklandet av närståen de- och familjevården uppgår från och med 2018 till 95 miljoner eu ro per år. Ändringarna av lagen om stöd för närståendevård, so cial vårdsla gen och klientavgiftslagen I lagen om stöd för närståendevård har rätten till lagstadgad ledighet ut vid gats så att den gäller alla närståendevårdare som har ingått avtal om närståendevård. En närståendevårdares möjlighet att ta ut sin le dighet i form av ledigheter som är kortare än ett dygn har preciserats. Dessutom har det till lagen om stöd för närståendevård fo-

10 gats en bestämmelse om att kommunen ska förbereda närs tåen devår da re för vårduppdraget och ordna utbildning för dem samt en bes täm mel se om undersökningar av närståendevårdares väl måen de och hälsa. I lagen om stöd för närståendevård finns också övergångs bes täm mel ser som gäller genomförandet och tillämpningen av än drin gar na. I socialvårdslagen har det gjorts en precisering av kommunens möjlighet att ordna ledighet för personer som vårdar en anhörig eller närs tåen de utan att ha ingått ett avtal om närståendevård och som ger bindande vård och omsorg varje dag. I klientavgiftslagen har det tagits in en bestämmelse enligt vilken klien tav gif ten för den avlösarservice som ordnas under den ovannämn da ledigheten enligt socialvårdslagen är densamma som för den avlösarservice som ordnas under ledigheten för närs tåen de vårda re som har ingått ett avtal. Förberedande av och utbildning för närståendevårdare I den nya 3 a som fogats till lagen om stöd för närståendevård finns bestämmelser om kommunens skyldighet att ordna tjänster som stöder närståendevårdarnas vårduppdrag. Enligt 1 mom. är kom mu nen skyldig att vid behov förbereda närståendevårdare för vår dupp dra get och ordna utbildning för dem. Omfattningen av och in ne hål let i tjänsterna till stöd för närståendevårdares vårduppdrag ska antecknas i den vård- och serviceplan som avses i 7. Vid behov kan kommunen sörja för avlösarservice under den tid en närståen de vår da re förbereds för vårduppdraget eller deltar i utbildning. Förberedandet av närståendevårdare syftar till att underlätta närståen deupp dra get och att se till att personen som börjar arbeta som närs tåen de vår da re har de färdigheter som krävs för att klara av vårdupp dra get. När närståendevårdare förbereds för vårduppdraget kan t.ex. frågor som gäller när-ståendevårdarens ställning och väl mående samt samarbetet mellan kommunen och närs tåen de vår da ren behandlas. Frågor som gäller grunderna för vårduppdraget och vårdar be tet kan också behandlas. Genom att förbereda närs tåen de vårda re för vårduppdraget kan det säkerställas att vården håller hög kva li tet och att närståendevårdarnas arbete bidrar till att upprätthålla och främja de vårdbehövandes funktionsförmåga. Kommunens skyldighet att förbereda närståendevårdare gäller de närståendevårdare som har ingått ett avtal om närståendevård, men vårdare kan också för be re das redan före närståendeuppdraget inleds. Kommunen ansva rar för att se till att närståendevårdare förbereds för vår dupp draget, vilket innebär att en annan aktör, såsom en organisation, kan sva ra för tillhandahållandet av tjänsten.

11 Syftet med bestämmelsen om förberedande av närståendevårdare är att främja att närståendevårdare förbereds för vårduppdraget så att nära nog alla nya närståendevårdare förbereds för sitt uppdrag. Närs tåen de vår dar nas individuella situationer varierar dock t.ex. enligt färdigheter och andra omständigheter, vilket innebär att för be redan det inte är ett absolut villkor för ingående av avtal om närs tående vård, utan kommunen har möjlighet till prövning från fall till fall. Vid bedömningen av om en närståendevårdare behöver förberedas för vårduppdraget ska också närståendevårdarens och den vård be hövan des åsikt beaktas. Enligt övergångsbestämmelsen i lagen om stöd för närståendevård til läm pas bestämmelsen om att förbereda närståendevårdare för vår dupp dra get först från och med den 1 januari Planeringen och utvidgningen av verksamheten i anslutning till att förbereda närs tåen de vår da re för vårduppdraget kan dock inledas omedelbart när lagen har trätt i kraft. Syftet med utbildningen till stöd för närståendevårdares vårduppdrag är att främja utvecklandet av närståendevårdares kunnande och upprätt hål lan det av deras färdigheter under vårdförhållandet. Ut bild ningens art och innehåll bestäms i enlighet med närståendevårdarens in di vi duel la behov och kraven på vårdsituationen. Utbildningen kan gäl la t.ex. användning av olika hjälpmedel, undervis-ning i ergonomis ka arbetsställningar och hantering av svåra situationer. Utbild nin gen kan gälla också t.ex. specialfrågor i anslutning till närståen de vård av personer med minnessjukdomar, personer som är miss bru ka re, personer med mentala problem eller barn med funktions ned sätt ning. Undersökningar av välmående och hälsa Enligt det nya 3 a 2 mom. som fogats till lagen om stöd för närståen de vård ska kommunen vid behov ordna undersökningar av närståen de vår da res välmående och hälsa samt social- och häl so-vårdstjäns ter som stöder deras välmående. Med undersökningar av välmående och hälsa avses undersökningar av närståendevårdares välmå-ende, hälsotillstånd och funk tions förmå ga som genomförs genom kliniska undersökningar eller med andra ändamålsenliga och tillförlitliga metoder samt sådana ut red nin gar av hälsotillstånd och sådan rådgivning som främjar väl måen de och hälsa. Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut ett kom mu nin fo om innehållet i undersökningen av välmående och hälsa ( ) ( kningar-av-narstaendevardarnas-valmaende-och-halsa), som också i fortsättningen är användbar vid planeringen och bedömningen av inne hål let i undersökningarna av närståendevårdares välmående och

12 hälsa. Undersökningarna av välmående och hälsa är avgiftsfria enligt 5 1 punkten i klientavgiftslagen. Alla närståendevårdare som har ingått ett avtal om närs tåen devård har i fortsättningen rätt till ledighet Genom ändringen av 4 i lagen om stöd för närståendevård dif feren tieras närståendevårdares rätt till ledighet enligt hur bindande vården är. I fortsättningen ska alla närståendevårdare som har ingått ett avtal om närståendevård enligt 8 i lagen om stöd för närs tåen devård ha rätt till minst två dygn ledig tid per kalendermånad. En närståen de vår da re har fortfarande rätt till minst tre dygn ledig tid per kalen der månad, om han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bun den vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Grun der na för fastställande av ledigheter har till dessa delar inte ändrats, vil ket innebär att de närståendevårdare som i nuläget har rätt till tre le di ga dagar också i fortsättningen ska ha rätt till minst tre lediga da gar per månad, förutsatt att det inte har skett en förändring i hur bin dan de vården är. När ett avtal om närståendevård ingås eller när avtalet senare ses över ska det bedömas om närståendevårdaren utifrån hur bindande vår den och omsorgen är har rätt till två eller tre dygn ledig tid per kalen der månad. Uppgifterna om en närståendevårdares lagstadgade rätt till ledig tid ska antecknas i avtalet om närståendevård. Kom munen kan också i fortsättningen för en närståendevårdare ordna flera he la lediga dagar än de två eller tre dygn som nämns ovan samt rekreations le di ghe ter som är kortare än ett dygn. Kommunen ska sör ja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett än da mål sen ligt sätt under vårdarens ledighet. En närståendevårdare har rätt att ta ut de lagstadgade ledigheterna re gel bun det varje månad. Närståendevårdaren kan också avtala med kommunen om att de lediga dagarna sparas och tas ut som en oav bru ten längre ledighet. I lagen finns det inga bestämmelser om un der en hur lång tid närståendevårdaren kan samla in ledighet för att tas ut som en oavbruten längre ledighet eller om inom vilken tid de insamlade ledigheterna ska tas ut. Kommunen bör meddela allmän na anvisningar om dessa frågor i t.ex. instruktionen för stöd för närs tåen de vård eller motsvarande så att närståendevårdarnas jämlik het kan tryggas. Kommunen kan t.ex. meddela anvisningar om att närs tåen de vår dar na ska ta ut de ledigheter som tjänats in under före gåen de år senast före en viss tidpunkt under det följande året. Kommunen har fortfarande rätt att bedöma vad som avses med få av brott i vården. Kommunen bör meddela anvisningar om när till fälligt avbrytande av närståendevården t.ex. på grund av att den vårdbe hö van de får sjukhusvård gör närståendevården mindre bindande i

13 så dan grad att närståendevårdarens rätt till ledighet minskar från tre till två dygn per kalendermånad. I situationer där den vård be hö van de tillfälligt får annan vård än närståendevård i över en månad kan 9 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård tillämpas. Enligt det momen tet avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en månad, om närs tåen de vår den avbryts tillfälligt av skäl som beror på den vård behö van des hälsotillstånd. Ledighet tjänas i detta fall inte in för tiden utan vårdarvode. Uttagande av ledighet i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn Enligt 4 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård kan kom munen och närståendevårdaren avtala om att närståendevårdaren tar ut sina lediga dagar i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn på så sätt att ledigheternas längd är sammanlagt högst ett dygn. Avsikten med bestämmelsen är att stödja närs tåen de vår darens möjlighet att sköta ärenden som hör till ett normalt vardagsliv samt också att erbjuda möjlighet att för en kort tid komma loss från närs tåen deupp dra get. Reformen syftar till att sporra särskilt de närståen de vår da re som inte vill ta ut långa oavbrutna ledigheter att utnytt ja sin ledighet. Periodiseringen av ledigheten kräver ett avtal mellan kommunen och närståendevårdaren och ingendera parten får ensidigt kräva att ledigheten tas ut i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn. Avtal om periodisering kan ingås från fall till fall eller så kan det i avtalet om närståendevård avtalas om pe riodisering som gäller tills vidare. För ledighet som tas ut i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn kan det tas ut högst en sådan avgift per ledig dag som avses i 6 b i klientavgiftslagen. Klientavgift kan tas ut när den första kor ta re ledigheten inleds. Ledighet för personer som vårdar en anhörig eller närstående en ligt 27 b i socialvårdslagen I den nya 27 b i socialvårdslagen finns bestämmelser om den ledighet som kommunen ordnar för personer som vårdar en anhörig el ler närstående. Den nya paragrafen gäller de personer som avses i punkten i socialvårdslagen och förbättrar kommunens möj lighe ter att stödja de anhöriga och närstående som aktivt deltar i ordnan det av en stödbehövande persons vård och omsorg. Pa ra gra fen gäller i praktiken de personer som uppfyller kriterierna för in gåen de av avtal om närståendevård, men som av en eller annan or sak inte har ingått ett avtal. Avsikten med paragrafen är att den vård som ges av anhöriga eller närstående och som omfattas av kom munens stöd ska utvidgas utan att möjligheterna för de personer som behöver vård och omsorg att få stöd för närståendevård enligt la gen om stöd

14 för närståendevård försämras. Avsikten med ledigheten är att förbättra och upprätthålla en person som vårdar en anhörig eller närståendes förutsättningar att orka med arbetet. För att en vårdare ska ha rätt till ledighet krävs det fö ru tom att vården är bindande och att vårdaren behöver stöd också att den vård och omsorg som den anhöriga eller närstående ger har an tecknats i den vårdbehövandes vård- och serviceplan. Kom mu nen kan när den bedömer om ledighet enligt socialvårdslagen ska be vil jas tillämpa samma kriterier som när den beviljar stöd för närs tåen devård. Kommunen ska vid behov precisera kriterierna så att av lösarser vi cen under ledigheten för personer som vårdar en an hö rig eller närstående kan ordnas på lika grunder. Enligt 27 b 2 mom. i socialvårdslagen ska kommunen sörja för att vår den av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Bestämmelsen motsvarar den bestäm-melse om ordnande av vård under närståendevårdares ledighet som finns i la gen om stöd för närståendevård och kommunen kan ordna vården un der ledigheten på samma sätt som när det gäller stöd för närståen de vård. Vården av den vårdbehövande kan på samma sätt som när det gäller närståendevård ordnas som t.ex. kortvarig familjevård. En ligt 3 mom. kan vården under ledigheten också ordnas som så dan avlösarservice enligt uppdragsavtal som avses i 4 a i lagen om stöd för närståendevård. Klientavgift för ledighet enligt 27 b i socialvårdslagen Till klientavgiftslagen har det fogats en ny 6 c där det finns bes tämmel ser om klientavgiften för de tjänster som ska ordnas under den ledighet som avses i 27 b 1 mom. i socialvårdslagen. I pa ra gra fen hänvisas det till klientavgiftslagens 6 b där det föreskrivs om klientavgiften för tjänster under närståendevårdares ledighet. Klientav gif ten för de tjänster som ska ordnas under den ledighet som avses i 27 b i socialvårdslagen fastställs således på samma grunder som vid den ledighet som avses i lagen om stöd för närs tåen devård. Den högsta avgiften är i nuläget 11,50 euro per ledigt dygn. Ifall servicen är helt eller delvis kostnadsfri uppbärs ingen klien tavgift. Arrangemang som gäller avlösarservice Allmänt Enligt 4 i lagen om stöd för närståendevård och 27 b i so cialvårds la gen ska kommunen sörja för att vården av den vård be hö vande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Den nya familjevårdslagen (263/2015) innebar att kommunen har mång-

15 si di ga re möjligheter att erbjuda klienterna olika alternativ att ordna av lösar ser vi ce. När vården under en vårdares ledighet ordnas ska kommunen se till att de finns tillräckliga resurser och kunnande och för den vård be hövan de ordna högklassig och rehabiliterande vård och omsorg. Det är vik tigt att kommunen tillsammans med vårdaren och den vård be hövan de planerar en tjänst som lämpar sig för deras individuella si tuationer. För att allt fler närståendevårdare ska ta ut med tanke på förut sätt nin gar na att orka med arbetet viktiga ledigheter ska av lösarser vi ceal ter na ti ven diversifieras och vården ordnas så att den motsva rar den vårdbehövandes individuella behov. Vården under vår darens ledighet ska i princip ordnas som en tjänst inom den öppna vården. Avlösarservice vid en vårdinrättning ska användas endast då det på grund av den vårdbehövandes behov inte är möjligt att i prakti ken ordna ledigheten på något annat sätt. Kommunen beslutar i sis ta hand hur vården under närståendevårdares ledighet ordnas. Arrangemangen som gäller avlösarservice under närs tåen de vår dares ledighet utvecklas som en del av regeringens spetspro jekt Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ål ders ka te go rier förbättras. Familjevård Syftet är att kortvarig familjevård i fortsättningen ska vara ett viktigt sätt att ordna vården under närståendevårdares samt anhörigas och närs tåen des ledigheter. Kommunen kan både anlita familjehem som en bart koncentrerar sig på kortvarig familjevård och använda sig av kort va ri ga familjevårdplatser i familjehem som i övrigt erbjuder långva rig familjevård. I detta fall bör det dock noteras att bestämmelsen i fa mil je vårds la gens 7 om det högsta antalet vårdbehövande gäller ock så situationer där det i ett familjehem som erbjuder långvarig famil je vård finns personer som får kortvarig familjevård, förutsatt att det inte finns sådana särskilda skäl som avses i 9 för att avvika från det högsta antalet personer som vårdas. Enligt 3 i familjevårdslagen kan familjevård ges också i den vårdbe hö van des hem. Avsikten med bestämmelsen är att i synnerhet möj li ghe ter na att ordna kortvarig familjevård ska bli mångsidigare. Fa mil je vård som ges i den vårdbehövandes hem kan användas för att ordna särskilt avlösarservice under familjevårdares ledighet. Famil je vård i den vårdbehövandes hem kan kortvarigt och i un dan tagsfall komma på fråga också när det gäller vården under närs tåen devår da res ledighet. Avlösarservice enligt uppdragsavtal

16 Enligt 4 a i lagen om stöd för närståendevård kan en kommun eller sam kom mun ordna den avlö-sarservice som behövs under närs tående vår da rens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att med en person som uppfyller kraven i 3 3 punkten i den lagen ingå ett uppdragsavtal där per-sonen förbinder sig att ge vården. Av lös ningen kan ordnas på detta sätt, om närståendevårdaren samtycker till det. Vidare förutsätts det att arrangemanget genomförs med beaktan de av den vård-behövandes åsikt och att arrangemanget kan anses förenligt med den vårdbehövandes bästa. En avlösare står inte i ett anställningsförhållande till den kommun eller sam kom mun som har ingått avtalet. Det vårdarvode och den ersättning för kost nader som betalas till avlösaren är inte bundna till de arvoden som närståendevårdaren får, utan det avtalas särskilt om vår dar vo det och ersättningen i det uppdragsavtal som ingås med avlösaren. I frå ga om pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd gäller för av lösare detsamma som för närståendevårdare i enlighet med 10 i la gen om stöd för närståendevård. Enligt 27 b 3 mom. i socialvårdslagen kan ledigheten för personer som vårdar en anhörig eller närstående ordnas som sådan av lösarser vi ce enligt uppdragsavtal som avses i lagen om stöd för närs tående vård. Servicesedel Med servicesedlar kan det ordnas tjänster som stöder närs tåen devår den. Genom en servicesedel förbinder sig kommunen att upp till det värde som kommunen fastställt för sedeln betala de tjänster som en serviceanvändare har köpt. De tjänster som köps med en ser vicesedel ska ha producerats av en privat serviceproducent som kommu nen har godkänt. Om vården av och omsorgen om den vårdbehövande ordnas med en servicesedel under närståendevårdarens lagstadgade ledighet, kan klienten bli skyldig att betala högst 11,50 euro per dygn till den del tjänsterna ersätter den vård och omsorg som närs tåen de vår daren ger. Om en klient ges servicesedlar för att köpa vården under närs tåen de vår da res lagstadgade ledighet i form av t.ex. sådan hemvård eller sådant serviceboende som avses i socialvårdslagen får klien tens självriskandel bli högst 11,50 euro per dygn. Övergångsbestämmelser Ändringarna av lagen om stöd för närståendevård innebär att en bety dan de del av avtalen om när-ståendevård och av de vård be hö vandes vård- och serviceplaner måste uppdateras så att de motsva-rar de nya bestämmelserna i lagen. Genomförandet av ändringarna kräver dock inte att avtalen om närståendevård sägs upp, utan de be-

17 höv li ga ändringarna ska göras som justeringar av avtalen och planer na. Avtalen om närståendevård och vård- och serviceplanerna ska motsva ra de nya bestämmelserna i lagen senast den 1 april Bestäm mel sen om att förbereda närståendevårdare för vår dupp dra get tillämpas dock först från och med den 1 januari En närståendevårdare har från och med lagens ikraftträdande rätt till de tjänster till stöd för närståendevårdares vårduppdrag som avses i 3 a och till de ledigheter som avses i 4 i lagen om stöd för närståen de vård oberoende av om avtalet om närståendevård eller vårdoch serviceplanen har setts över. Kommunen bör utarbeta an vis ningar om hur ledigheter som tjänats in före ett avtal har setts över kan tas ut retroaktivt. Stöd för genomförande av reformerna Under innevarande regeringsperiod utvecklas närståendevården utöver genom ovannämnda änd-ringar i lagstiftningen också genom rege rin gens spetsprojekt Hemvården för äldre utvecklas och närs tående vår den för alla ålderkategorier förbättras. Spetsprojektet ge nomförs I samband med spetsprojektet inrättas det bl.a. regionala center för närstående- och familjevård som ansvarar för rekry te rin gen av närstående- och familjevårdare och deras vikarier samt för att förbereda närstående- och familjevårdare för vår dupp dra get och ordna utbildning för dem. Information om hur lagändringarna ska tillämpas erbjuds också. Social- och hälsovårdsministeriet ordnar i oktober-november 2016 in forma tions mö ten om de nya bestämmelserna i lagen om stöd för närståen de vård och familjevårdslagen. Mötena hålls i samband med presen ta tio nen i landskapen av spetsprojektet Hemvården för äldre utvec klas och närståendevården för alla ålderkategorier förbättras, och tidtabellen är följande: Helsingfors den 14 oktober 2016, Kuopio den 19 oktober 2016, Åbo den 8 november 2016 och Tammerfors den 14 november Ytterligare information om spetsprojektet och mötena finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats: Soc. o. h. direktören Beslut Social- och hälsovårdsnämnden besluter anteckna ärendet till kännedom och att beaktas. Social- och hälsovårdsnämnden godkände beslutsförslaget.

18