Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården. Preliminär version. Ste fan By dén, Åsa Gra nath

Transkript

1 Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården Fjällgatan 3 E, terrassen, GÖTEBORG Tel Fax Preliminär version Ste fan By dén, Åsa Gra nath

2 Upp dra get Me li ca fick i mars 2007 i upp drag av Gö te borgs stads byg gnad skon tor att ut föra en dagvattenutredning för ett pla ne rat om rå de med bo stä der vid Sol strå le ga tan i Biskopsgården in för de talj pla ne ar be tet. Ar be tet har ut förts av Ste fan By dén och Åsa Gra nath. I maj 2010 fick Me li ca i upp drag att kom plet te ra ut red ning en då pla nom rå - det utökats och förutsättningarna ändrats i det gamla området. Kompletteringarna ut för des av Ste fan By dén. Be skriv ning Fält be sök Planområdet be sök tes den 30 november Vid be sö ket ut för des en stu die av ve - ge ta tion, jordlager och hy dro lo gi. Syf tet med kartläggningen är att un der söka möj - lig he ter na till lo kalt om hän der ta gan de av dagvatten och till lämp lig pla ce ring av för - dröj nings ma ga sin och in fil tra tion s an läg gning för dagvatten. Nytt be sök gjor des To pog ra fi och jord la ger Området lutar kraftigt mot nor-nordost, ner mot Björlandavägen och Kla re mos se. Från en höj dås i områdets vä stra del finns ock så ett kraftígt stup ner mot mot nordost och ner i en sprickdal med rikt ning mot nord-nordväst. Enligt jord artskar tan Ae nr 72 (SGU, 1985) be står sto ra de lar av om rå det av berg i el ler nära i da gen. I min dre delområden mel lan bergklackarna re do vi sas svallsand. Vid plats be sök 30 no vem ber 2007 in ven te ra des jordlager m.m. över sikt ligt. De högre liggande områdena be står av berg i el ler nära i da gen. Jordlagren be står av om - växlande silt, le rig silt/sil tig lera och sand. Hy dro lo gi I huvud sak ut gör planområdet ett av rin nings om rå de som för vatt net ner mot Kla re mos se. Ytav rin ning följer topografin, på de bergiga branta partierna rinner det mesta regn vatt net snabbt ner mot läg re partier. Där in fil tre rar vatt net och bil dar markvat - ten och yt ligt grund vat ten om inte reg net är kraf tigt. Grund vat tnet i jordlager av - vattnas huvudsakligen mot norr, grundvattenströmmarna följer terrängens lutning. Me del ne der bör den i om rå det är ca 800 mm per år. Med en av dunst ning på 500 mm så åter står 300 mm till av rin ning. Då av rin nings om rå det ner till gam la Björlandavägen är m² (2,7 ha) så blir me de lav rin ning en blott 0,25 l per se kund. Ve ge ta tion På berg spar ti er na väx er i huvud sak tall och på de läg re lig gan de par ti er na med jord - täcke finns en re la tivt ung skog av björk och asp. Det finns ing en gam mal ädel - lövskog inom om rå det och även om björ kar na och aspar na är unga är de mog na. Des - sa träd har inte så lång liv stid. Trä den har dock en funk tion som rumsbildare och 2

3 Avrinningsområdet för delen ovanför gamla Björlandavägen. De blå pilarna är dagens huvud sakliga flödesriktning för grund- och ytvatten.

4 : Tall TÄTSKOG s: Li ll a Bj ö rl a.4 nd Lerig silt 17:34 av äg en.9 Lerig silt Lerig silt s: :34.5 Tall TÄTSKOG.6 44 Sand, silt Tall TÄTSKOG.8 Silt Tall :62 TÄTSKOG Lr : Jordarter och830:75 vegetation inom området. Utanför det gula området utgörs marken av berg i dagen eller tunt jordlager på berg Kv80Duggregnet

5 dämpar på ver kan från Björlandavägen. Inom det kompletterade området närmas Som mar vä ders ga tan är träd skik tets ve ta tion myck et tät. Problem och lösningar Flö des si tu a tio nen När området exploateras försvinner en del vegetation från området. Avdunstningen och transpirationen från träden minskar då och av rin ning en ökar. Då om rå det är li - tet och väl avvattnat be döms inte den na ök ning av me de lav rin ning en med pro - cent med fö ra någ ra ne ga ti va kon se kven ser. Genom området vid korsningen Gamla Björlandavägen och Sommarvädersgatan rinner ytavrinningen från tomter uppströms Lilla Björlandavägen mot det norra hör - net och mot ned ströms tomt. Vid torr vä der syns inget flö de men flö des ba nan syns tydligt på marken. Den kraftiga vegetationen på tomten bromsar avrinningen och ökar avdunstningen kraftigt, åtminstone sommartid. På ber get Kraf ti ga regn Den vä stra halv an av av rin nings om rå det ut görs av en brant med kalt berg och avrinning en där kan för vän tas var snabb. Ett kraf tigt regn som åter kom mer i ge nom snitt vart tion de år ger med 5 minuters var ak tig het 260 l per se kund och ha. För hu sen längs berg skan ten kan flö det från ber get ner mot hu set bli ca l/s un der den in - ten si vas te femminutersperioden. Mot vis sa hus kan det le das mer vat ten och mot vis sa min dre och regn som läng re åter komst tid ger mer vatten. Det ta vat ten ska då kun na ta sig för bi hu set. Ned an för ber get Flö det ned an för ber get kan bli när ma re 400 l/s un der en kort pe riod i ett hundraårsperspektiv. Lite of ta re åter kom mer flö den på 200 el ler 300 l/s. Det ta vat ten bör då le das ner mot Björlandavägen så att det inte ris ke rar att tränga in i hu sen i den ned re de len av planområdet. Det är ing en risk för över sväm ning med stå en de vat ten i om rå det då det slut tar starkt norrut men flö det av vat ten som ska av rin na mås te han te ras. För att skyd da den fö reslag na be byg gel sen bör det läg gas ett avskärande 2,5 m 0,2 m Principsnitt för sän ka/vall. 5

6 Placering av vattenledande sän ka/vall mel lan ber get och den lågt lig gan de bebyggelsen. dike och en vall som ka na li se rar vatt net åt rätt håll. Det ta dike kom mer i stort sett all tid att vara torrt och bör då ut for mas som en grund sän ka med gräsväxt. En vä l - utvecklad gräs svål bör mot stå ero sio nen vid höga flö den. Val len ut for mas lämp li gen som en gångstig. Om höjds kill na den mel lan krö net på val len och sän kan är 0,2 m be - hö ver sän kan vara ca 2,5 m bred. En bre da re och flack a re sän ka kom mer knappt att mär kas i ter räng en. Drä ne rings sys te met bör fö lja ter räng en och kan på de fles ta stäl - len ha större kapacitet än behövligt. De mindre tillflödena kan naturligtvis ha min - dre di men sio ner. Ut från om rå det Det bru kar all tid fin nas ett be hov av att däm pa utflödet i ett vattensys tem vid höga flöden. I detta område är för dröj nings möj lig he ter na små och vat ten sys te met ned - ströms inte ex tremt käns ligt för över sväm ning ar vil ket gör att ex tra in sat ser inte ses som behövliga. En mindre flö des dämp ning kan dock fås genom infiltration under parkeringsplatserna. 6

7 Flödet från östra området Vatten från området vid korsningen Gamla Björlandavägen och Sommarvädersgatan kan or sa ka be svär på ned ströms tomt. Där för bör det in kom man de vatt net från väg - trumman och takavvattningen ledas till dagvattenledningen längs Sommarväders - ga tan. Bort led ning en av vat ten och den där med min ska de grund vat ten bild ning en be döms inte på den na plats ge någ ra men för ve ge ta tio nen ned ströms. Trumman under Gamla Björlandavägen och huvuddelen ev takvattnet från fastigheten leds ut mot Sommar - vädersgatan. Sö dra bo stä der na Det ta om rå de är idag be vux et med tätnan de ungs kog. Av ver kning av den na ger ing - en ne ga tiv hy dro lo gisk på ver kan och om rå det är inte ut satt för risk för höga in flö den av vat ten. Om möj ligt kan dock vat ten från tak in fil te ras för att min ska ris ken för att dag vat ten sys te met ned ströms går fullt. 7

8 Fö ro re ning ar Förutom de föroreningar som kom mer med ned er bör den bi drar biltrafiken och läckage av gifter från bebyggelsens ytor till på ver kan på vattenmiljön. Fö ro re ning ar na i ned er bör den blir inte stör re för att man be byg ger men en stör re an del kom mer ut i vattendragen när inte vatt net pas se rar mar ken på vä gen ut. Om inte dagvattnet leds i led ning ut till Kla re mos se utan får in fil tre ra i jordlagren ned - anför berget är inte denna förändring påtaglig. Föroreningar från bi lar na är i det ta fall par tik lar som rin ner av bil ar na på vä gar och par ke rings plat ser. I det ta fall är det få par ke rings plat ser och det går att sam la förore - ning ar na i marken under parkeringsplatserna genom att ha en genomsläpplig yta på des sa, grus el ler hål ste nar med till räck ligt genomsläppligt material i hålrummen. Föroreningar från småhus kom mer från ero sion från metallytor och fär ger. På se - na re tid är det främst den sto ra an vänd ning en av zink som ger an led ning till efter - tanke. Ve ge ta tio nens vat ten be hov Det finns idag ing en träd ve ge ta tion som är upp en bart käns lig för änd ra de flö den. På sikt kan trädsammansättning i ri dån ner mot Björlandavägen ändras, antingen ge - nom na tur lig suc ces sion el ler ge nom plan te ring. Des sa träd kan då sä gas få an pas sa sig till den rå dan de si tu a tio nen ef ter att om rå det är ut byggt. Klimatförändringarna kom mer dock tro li gen att ge ett stör re vat ten un der skott un der sommarmånaderna i fram ti den. Det kan då vara bra att ut nytt ja det vat ten som kan kom ma un der be grän - sa de sommarregn. Takavvattningen kan le das till in fil tra tionsled ning ar i bot ten på parkeringsutfyllnaden och vatt net kan bil da grund vat ten till trä dens fromma i stäl - let för att gå di rekt till Kla re mos se. En re ning av vatt net sker då ock så. Ste fan By dén, Åsa Granath 8