Stöd i handledarrollen II

Transkript

1 Stöd i handledarrollen II Det bästa är ak veta vad man letar eler innan man början leta eler det. Källa: Nalle Puh Upplägg: Inledning, introd Samtalsmodeller perspek9v Frågan EPA Övn, tolka text Fika Reflek9on och återkoppling på övningen Leda, handledarens dilemma Exit reflek9on på 123

2 1-2- 3: Den här modellen kommer från forskaren J Cummins (Kanada). Hans syn på värdet av ak tänka kri9skt, ak finna russinen i kakan och ak i verkligheten 9llämpa det man lär sig. Så här går det 9ll: Medan du läser en text (eller ser på en filmdel) Tänk igenom det du läser/ser. Skriv ner/markera i marginalen (alt post- it) ekor, tvåor och treor enligt följande punkter: ETTOR: Kri9ska synpunkter. Den kan handla om något som inte stämmer med dina 9digare kunskaper och erfarenheter, eller det kan vara något som verkar prak9skt svårgenomförbart eller svårmo9verat. TVÅOR Ny(a) intressant lärdom. EK moment som blev Aha- upplevelser för dig när du läste/9kade och som berikade dik kunnande. TREOR En nybg, användbar kunskap. De behöver inte vara nyk, men du får en påminnelse om och/eller riktlinjer för hur den här kunskapen bäst kan omsäkas i prak9ken inom det här verksamhetsfältet. DeKa kan vara ek underlag 9ll ek jämförande och lärande samtal. Vad har vi markerat som ekor? Har vi markerat samma saker som ekor? Om inte vad skiljer? Resonera på samma säk för tvåor och treorna. Vad kan likheter och olikheter bero på. Vilka slutsatser kan ni dra. Är det något som påverkar din kommande prak9k?

3 Sammanfattande samtalsmodeller Handledning q q q Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns Hantverkstraditionen: Mäster lärling ett rätt sätt Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör ( ex.lärande samtal, Kollegahandledning, Reflekterande team, Föreställningskarta, EPA) ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk handledning ska syfta till. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem. * (Nordström 2014) Logik: Arbets- Organisa2onen - > Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala påverkar ueormningen ava Logik: Utvecklings- Organisa2onen - > Varia9on Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda

4 Olika säk ak utveckla verksamheten och syn på lärande Styrning och ledning av första ordningen. Föreskriva eller anmoda vissa arbetssäk (Implementering) (ge få kunskap) Styrning och ledning av andra ordningen, genom planer och fastslagna ru9ner. Ta eler andra (Best prac9ce) (söka kunskap) Styrning och ledning av tredje ordningen genom gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för ak förstå en situa9on och som underlag för beslut och handling. Gemensam kunskapsbildning (Next prac9ce) (skapa kunskap, kunskapsbildning /process)* (Perrow) Weick: Tredje ordningens styrning och ledning är vik9gare som styrform i organisa9oner som inte kännetecknas av ru9narbete. Decentralisering behöver föregås av centralisering så ak medarbetarna i organisa9onen delar och omfakas av samma helhetsidé och antaganden som grund för decentraliserat och sam9digt koordinerat agerande.

5 Förståelse av insatsens bakgrund och syfte Vart varförà varifrån och hur Betoningen av kurser och föreläsningar som kompetensutveckling kan ge ek metabudskap 9ll medarbetarna ak de är okunniga och behöver lära av de som kan. Kan inte Betoning av kontroll kan ge ek metabudskap ak man inte har 9lltro 9ll medarbetarna. Vill inte Förbestämda utvecklingsområden kan ge ek metabudskap ak medarbetarna inte kan bedöma vad som behöver göras för ak förverkliga uppdraget. Vet inte Om pedagoger och skolledare får vara huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning u9från en verksamhetsidé bör det ge ek metabudskap om 9lltro och kunnighet.

6 Order/kontroll Bedömning Mål/dialog Detaljer Ytliga saker, det som syns Det som är mätbart Helhet/ fördjupad förståelse för hela verksamheten KvalitetsförbäBring i detaljer KvalitetsförbäBring i det som syns KvalitetsförbäBring i hela verksamheten/hela uppdraget Systemteore2skt säb Passiv målgrupp Väntar på nya direk2v Lyhördhet för det som kommer uppifrån, det man kommer bli bedömd på. (Kriterier) kommer det på provet? är det obligatoriskt Krea2vt ansvar, utnybjar frirummet i mer än det som syns och är direkt mätbart

7 Agerande (C) Hur gick det? (D) Göra och bli skickligare Planering Ett angeläget utvecklingsområde (A) Reflekterar.. B Erfarenheter Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt f33fdf13f6caaca6c d9e?opendocument Lära och bli klokare Forskning Andras erfarenheter

8 Föreställningskarta Para ihop er två och två Var och en (enskilt och sam9digt) skriver ner centrala begrepp eller kortare fraser på post- it lappar (använd så många som behövs, ek begrepp/fras per lapp!) Välj vem som börjar intervjua. Den som skall intervjuas ( beräka om sina lappar/begrepp) klistrar in sina post- it lappar på blädderblocksbladet. Intervjun börjar ( någon lapp som du vill börja med? ) Förståelsefördjupande utmanande frågor, inte förstå för 9digt Tänk på 9den 8

9 Kollek2v Föreställningskarta + lärande samtal. Steg för steg hela processen (lathund) 1. Någon som leder (lärledare) 2. Stäm av så alla är överens om samtalets rubrik/fråga, mötesformen och de 9dsmässiga ramarna. 3. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken/frågan någon minut Tankerespekt 4. Var och en punktar ner sina tankar koreakat 5. Laget runt runda, var och en beskriver sina tankar u9från frågan blädderblock - föreställningskarta 6. SammanfaKa mönster kategorisera/områden (dokumentera) Fördjupa område för område frågeställning, vad handlar det om egentligen? 8. Lärledaren ser 9ll ak ni håller er 9ll området, ak alla kommer 9ll tals, håller koll på 9den och strävar eler ak alla hjälps åt ak ställa fördjupande frågor och lyla fram olikheter (ny kunskap) Vad är problemet? Vad vill vi? Vad hindrar, Vad behöver vi, vad kan vi göra? 9. Åtagande, 9ll nästa gång, vad skickar vi vidare, vad gör vi runda 8. Samtala om samtalet

10 Hand/Lärledarens roll i ett lärande samtal Ena gruppen kring ordningsfrågor innan samtalet börjar, ex hur länge samtalet ska pågå, hur samtalet är uppbyggt, samtalsstruktur, förhållningsregler. (* återkommer) Se till att samtalsordningen/strukturen hålls (ex. rundor en i taget) Se till att olika tankar och inlägg respekteras (ingen debatt mer fördjupande o lärande) Håll det aktuella problemet/dilemmat (frågan) i fokus Bryt om någon börjar sväva ut allt för långt från ämnet och/eller tar mycket talutrymme Se till att alla kommer till tals, spela in alla i frågandet För anteckningar på tavla eller blädderblock så att alla kan se Uppmana till frågor, utmaningar, perspektivbyte och sammanfattningar Deltagarnas roll i ett lärande samtal: Ge lärledaren mandat att leda samtalet Att följa samtalsformen Fråga mer än berätta Visa respekt för tankar och inlägg Ha ett ansvar för att samtalsatmosfären blir tillåtande Är aktiv i samtalet och frågandet. 10

11 Reflekterande team (Akvarium) Gör så här: Tänk på ab fördela 2den 1. Presenta2on En person, ärendeägaren, presenterar kort och koncist sik dilemma/problemställning. Övriga i gruppen lyssnar. (EK alterna9v är ak en kollega intervjuar ärendeägaren genom ak ställa frågor.) 2. Korta klargörande frågor Korta frågor 9ll ärendeägaren för ak klargöra dilemmat/problemet. Undvik varför- frågor och ledande frågor. Klargörande frågor börjar med: HUR, VAD, NÄR, VEM, PÅ VILKET SÄTT 3. Reflek2on Nu är det dags ak reflektera över det ni hört. Ni (tre) övriga, för ek reflekterande samtal, vad var det ni hörde, inte hörde? Vilka frågor väcktes i era huvuden? Vilka antaganden och ståndpunkter togs för givna utan ak beläggas? Något som våra kategorier kring ak få 9ll goda lärande möten skulle avhjälpa? Osv. Se 9ll ak alla (tre) ges utrymme och bidrar med tankar och reflek9oner. Gå gärna laget runt flera gånger för ak stämma av. SammanfaKa genom vit- svart +(grön/röd/gul) - hak Ärendeägaren siker tyst, lyssnar och skriver ner det som känns användbart och tankeväckande. 4. Summering Ärendeägaren ger en koreakad respons på det som sagts. Ärendeägaren beräkar vad hen vill göra i prak9ken som ek resultat av samtalet: "det här tar jag med mig och det här vill jag göra 5. Nästa ärendeägare ly`er sib dilemma/problem

12 D: utvärdering Planering/nytt görande Planering Slutsatser/lärdomar Agerande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Erfarenheter(problem) Fråga/dilemma Reflekterar.. Reflektioner/samtal Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter 57 12

13 E-P-A (- (Hur) har undervisnings- och fortbildningskulturen ändrats? Bilda par där en ställer frågor till den andre som svarar och redogör för sina tankar och åsikter, (den tredje observerar och iakttar samtalet) Vi byter om ett tag så håll fokus på en i taget. (associera inte verbalt ) Frågaren: tillåt dig att inte förstå för tidigt!? à fråga Lyssna för full förståelse, (lägga din egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) Från beskrivande till förståelse/lärande Vi byter roller när jag säger till (ca 6-8 min) Sammanfatta, vad du hörde och förstod Nyfiken genuint nyfiken! Byt roller 13

14 FAS III Sök mönster Hur man handskas med variation har betydelse För att nå en fördjupad förståelse krävs det att man ser mönster i olikheter/ variationen och att man drar slutsatser som bygger på dessa Konstaterar ofta att det finns en variation (olikheter) men använder den inte alltid på ett sätt som bidrar till att man utvecklar ny kunskap. Det lärande samtalet uppfattas mest handla om turtagning och om att ge varandra talutrymme. Vilka slutsatser kan ni göra av det samtalet/frågandet ni hade? Likheter och olikheter som framkom? Vilka är era två tre mest framträdande avtryck ni sett? Skriv upp dessa på Todaysmeet.com/HandledGbg 14

15 Från Todaysmeet

16 Övning: Kassaapparaten? Få 9ll ek schyst möte Genuint nyfiken Frågor för ak förstå 16

17 Lärgrupp (?) Gavs du 9llfälle ak framföra dina synpunkter? Någon/några som dominerade i samtalet Var någon några passiva, blev de mer o mer passiva? Är du nöjd med gruppens lösning? Vad främjade gruppens arbete? 17

18 Vart varför varifrån och hur? OLast inte färdiga med varför och hur, förändringen måste ske inom oss först. Det krävs diskussioner, reflek9oner och pedagogiska samtal. (A- M Körling 2014) 18

19 Värderingar Skär genom olika nivåer Teorier Erfarenheter Hur kommer det sig ak vi väljer ak göra som vi gör? Vad räwärdigar ak agera som vi gör idag? Lovlies. Praxistriangel; Handal &Lauvås 1982 Kommer alla till tals? Vilka frågor ställs och vilka saknas? Lyssnar alla på varandra? Används lyssnandet till nya frågor? Kan jag bjuda motstånd? Pendlar samtalet mellan tanke och handling? Prövade vi frågan fr olika perspektiv? Ställer jag eller alla frågor till varandra?

20 Konstruktivism/kognition Tar ej in situationen/informationen Tar in Tar in den men kastar ut den igen men gör om den så den passar min förståelse.? 20

21 Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät palts. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxten uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Det stmmäer verlkiegn,eellr hur? Märkligt! 21

22 Konstruktivism/kognition Tar in och hamnar i mental obalans De tidigare konstruktionerna sprängs söker balans genom uppbyggnad av ny gemensam förståelse? Arbetsam process, min långvunna förståelse behöver förädlas. Alla mina yrkesår och gamla meriter bär inte fullt ut * vad det gäller digitaliseringens pedagogiska betydelse: radikal förändring av pedagogiken och kompetensutveckling 22

23 Behov av genuin nyfikenhet till andra perspektiv Kunskapsbildningsprocessen sker i detta fall så länge som mötet upplevs öppet, jämlikt och jämbördigt När mötet/gruppen representerar eb hot mot individens jag, kommer hen ab känna motstånd och mötet kommer inte vara speciellt lärande. ( Det var bä,re förr! ) När medlemmarna 2llåter sig ab dra 2llbaka försvarsmekanismerna eller återvänder från sin flykt, så sker deba o`a för ab situa2onen inte är så laddad med risk för ab inte heller vara så utvecklande/lärorik Så länge gruppmedlemmar är förskansade bakom försvarsmekanismer sker föga nytänkande/ inlärning harmoniträsk

24

25 Samförstånd är en förutsättning för fungerande samtal Överens om att vara oense. För att gruppsamtal ska leda till perspektivbyte i enlighet med Deweys, Meads, Bachtins och Rommetveits teorier krävs alltså i första hand inte deltagare som har olika perspektiv på ämnet utan deltagare som är överens om att vara oense. De måste också vara eniga om vad de är oeniga om för att meningsbyte ska bli givande Syftet Det måste vara klart och uttalat. Gruppsamtal/lärgrupper har ibland främst syftat till att skapa en grupp dvs förstärka sociala relationer. ( A S K)

26 Vad är en konflikt? Thomas Jordan (2015): Konflikthantering i arbetslivet. En interak9on mellan minst två parter, där minst en part har önskemål, krav eller behov som av parten ses som för betydelsefulla för ak släppas och upplever ak möjligheterna ak få dessa önskemål, krav eller behov 9llgodosedda är blockerade av motparten. Konflikt Meningsskiljaktlighet (variation)

27 Meningsskiljaktighet Mota Olle i grind

28 Impression management eler A. Bek Umeå universitet Status - ta plats el tona ner, (space invander) kroppsspråk - ögonkontakt Trovärdighet utstrålar förtroende, kläder, ögonkontakt, pauser, kongruent tal flytande tal) Likability - gillar, tycker om ( hur mkt go gubbe ) (Riktning, beröring, Spegling och matchning, Samtalsstöd ak2vt lyssnande Ögonkontakt Klädsel Attraktivitet vilja att hänga med mig Utseende Livfullhet Uppmärksamhet Röst Dominans - pondus o potens Visuell jag 2Bar på dig när jag talar men 2Bar sen bort när du talar Talutrymme, visar på dominansen i gruppen, talar mycket blir dominant (lyssnande är då icke dominant, den som ger talutrymme) Klädsel ( siber i kläderna ) Fotplacering, ( båda föberna på jorden )

29 Svårigheten att få dem att balansera/väga jämt Dominans status/posi9on, mandat Likability avspänd och posi9v

30 Svårigheten att få dem att balansera/väga jämt Dominans Kroppsspråk Likability Tonfall & mimik plats, fotplacering, ha koll, beröring ta i hand, ögonkontakt, klädsel, ini2alt talutrymmet Avspänd, posi2v, intresse lyssnande med alla sinnen

31 Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan eb lärande kan bli en mardröm 31