Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr Utgiven av Järvsta byförening Gävle

Transkript

1 J ÄRVST A B LADET JÄRVSTABLADET Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr Utgiven av Järvsta byförening Gävle

2 Järvsta byförening Styrelsen 2010 Styrelsen består av Carola Helin, Anita Fröderberg, Eva Brännlund, Roland Bäcklin, Nina Holmblad och Fredrik Stråhle. Här når du alla i styrelsen: styrelsen@jarvstabyn.se Festkommittén Festkommittén består av Nina Holmblad, Annelie Lindbom, Helen Lodin, Kristin Måhlén och Carola Helin. Här når du alla i festkommittén: festkommitten@jarvstabyn.se Fortsatt presentation av styrelsen och festkommittén Kristin Måhlén, festkommittén Jag bor på Gammelbyn 7 med min man Ivan och barnen Emma 12 och Elias snart 9. Vi flyttade in i vårat hus Jag växte upp på Järvstakroken. Jag har varit med i festkommitén i ca 7 år. I handen håller du nu JärvstaBladet nr 5. Byföreningen ger ut tidningen vars syfte är att sprida information och bidra till sammanhållningen här i byn. Välkommen med bidrag i form av reportage, bilder eller annat som kan vara med i tidningen. 2(8)

3 Varför får vi ett inbetalningskort så här sent på året? Då årets inbetalningskort varit på tryckeriet så kommer nu en ny chans att bli medlem för år Tack alla ni som redan blivit medlem och stödjer föreningen! Hur blir man medlem i byföreningen? Medlemsavgift: 100 kr per år och hushåll. Om man vill bli medlem i Järvsta byförening så betalar man in 100 kr till pg: Kom ihåg att skriva avsändare! Det händer mycket i Järvsta byförening! Förutom att vi tillsammans kan skapa opinion och samarbeta för att nå uppsatta mål så anordnar vi också flera aktiviteter per år. Cykelfesten drar allt fler! Den 18 september gick cykelfesten av stapeln och rekordmånga par var anmälda. Förrätten bestod av någon sorts röra som fick serveras på valfritt sätt, varmrätten bestod av valfri gryta och efterrätten skulle komma i form av en paj. - Väldigt trevligt var det, sa en av deltagarna, att vi inte gör detta oftare var en annan reaktion. I år hade vi turen att få ha efterfesten i ett av de nyaste huset i byn, tack så mycket för det Håkan och Eva-Lena! Bilder från vår trevliga midsommar Dagen innan ses vi för att plocka blommor till midsommarstången. Vi har Hästen Berta och två fyrhjulingar till hjälp. Barn och vuxna tycker det är roligt och spännande att få åka bak i vagnarna. 3(8)

4 När midsommarstången är färdigklädd hjälper alla starka till att resa den på plats. Chokladhjulet var flitigt besökt. 4(8)

5 Efterlysning från Järvstabladet nr 4 Styrelsen har fått ett brev från en släktforskare: Jag är en före detta Gävlebo i förskingringen som letar släktingar och så har jag kommit till Järvsta och har en fråga om någon kan erinra sig följande: På talet bodde en äldre kvinna med sin dotter i ett hus i Järvsta och som jag och min mormor besökte. Den äldre var s.k. klok gumma som gick under namnet Järvstagumman. Dottern hette Jenny och brukade några år åka in och stå på torget i Gävle och sälja grönsaker (tror jag). De bodde i ett hus, efter vägen som då gick under järnvägen till vänster från Gävlehållet och en bit fram, och på vänster sida. Hon kokade ihop något som kallades rissmörja som skulle bota diverse krämpor. De hade en pump ute på gården kommer jag ihåg. Kan någon hjälpa mig med namnet på dessa två personer så blir jag Er evigt tacksam! Många glada hälsningar från Nyköping. Svar på efterlysningen Vi fick genast svar angående vår efterlysning i Järvstabladet nr 4. Här är det Lillian Wiik som berättar. Historien om Järvstagumman I det här huset bodde Järvstagumman med sin dotter Jenny Olsson. Järvstagumman var en sk klokgumma som hjälpte människor med deras olika krämpor. Hon var en bestämd gumma som sa nej till Jennys tilltänkte make. Jenny gifte sig därför aldrig utan bodde i huset och lärde sig och tog över mammans uppgifter som klokgumma. Lilian Wiik som svarade på vår efterlysning hyrde ett fyrspisrum av Jenny Olsson Då bodde Lilian och Nisse i ett rum utan slask. - Vi kokade vatten på spisen men sen fick vi slänga slasken i diket utanför. Vi fick vår första dotter, Marianne, det året. Nisse låg i lumpen kom jag ihåg, säger Lilian. Jenny Olsson var mellan år när vi hyrde där och hennes bror bodde i ett av uthusen. Båda är döda idag. Broderns dotter tog över huset, byggde ut det men sålde på 80-talet. Fick du någon smörja av Jenny? - Jag fick en rissmörja till lilla Marianne som jag smörjde på hennes mage, vad det skulle skydda mot vet jag inte. Men jag minns att det kom en karl på moped från Uppsala för att hämta medicin till sin sjuka hustru. Jag vet inte hur det gick sen. Jenny Olsson plockade själv sina örter som hon gjorde medicinerna av. Hon plockade även tall och granris för att göra kransar som hon sålde på torget i stan. 5(8)

6 Insändare: Det var väldigt roligt att läsa repotaget om Garvarkroken. Det var nämligen min morfar Emil Svensson som var bagare där och tillsammans med min mormor drev cafeét. Min mamma är uppväxt på Garvarkroken och gick på Hemlingbyskolan. Reflektioner av Lilian Wiik ang repotaget om Garvarkroken Lästestet Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så seplar det Inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Gnaksa färkct tcyker jag Glädjande besked angående lekplatsen i Järvsta Svaret på vår skrivelse från Gävle Kommun: "Vi har sedan 2007 arbetat med att utveckla kommunens lekplatser enligt lekplatsutvecklingsplan Vi har beslutat att avvakta med planens genomförande för att utvärdera hittills gjorda åtgärder och utreda hur vi ska arbeta vidare med planens verkställande. Detta arbete beräknas pågå under det närmaste halvåret. Utvärderingen kommer att resultera i ett förslag till reviderad genomförandeplan och då även omfatta de synpunkter som framförts från olika intressegrupper. När det gäller lekplatsen i Järvsta så innebär det att den inte längre är akut nedläggningshotad." 6(8)

7 Vad händer i fårhagen? JORDKÄLLARE kulturminne som kommit i dagen och som är väl värd att bevara och vårda Min fastighet, ett f d båtsmanstorp på Järvstabyn 17, omges av kommunal mark. Ängen och en del av dungen mot Järvstaholm är utarrenderad som fårbetesmark. Detta ger kontinuitet åt och förstärker karaktären av gammal jordbruksbygd en värdefull kulturmiljö enligt kommunens översiktsplan. Mitt i området, men från vägen skymd av träd och buskage, fanns till nyligen en fallfärdig knuttimrad lada, som kommunen rivit och forslat bort. På platsen har en jordkällare kommit i dagen liksom en stenmur bakom buskaget. Jordkällaren, som är stensatt och välvd i sidoväggarna och taket, har innermåtten 5 meter lång, 4 meter bred och 2,25 meter hög. Den uppfördes troligen på 1800-talet och har använts som potatislager. Såväl sättpotatis som matpotatis var periodvis både bristvaror och åtråvärda, ja rent av stöldbegärliga. Därför var den ovanpå jordkällaren byggda ladan ordentligt låst och fönstret försett med järngaller. Det har påståtts att byggnaden även har använts som tillfällig arrestlokal. I Järvstaholm bodde nämligen landsfiskalen. Och man har ju hört talas om att det gick hett till på krogar och värdshus i närheten. Många berusade sig med spritdrycker, blev stökiga och behövde sova ruset av sig. Men denna användning är nog bara en skröna. Nu har kommunen bestämt att jordkällaren skall bevaras och rustas upp. Den kan komma att användas som boning åt fåren, som genom sitt bete håller landskapet öppet och vackert. Förhoppningsvis kommer området att förbli obebyggt med hänvisning till Översiktsplanens Kulturmiljöbilaga. Text: Nils-Inge Enlund Foto: Eva Brännlund Utdrag ur Kulturmiljöbilagan: Järvsta är den jordbruksbebyggelse i stadens närhet som bäst bevarat sin agrara karaktär med bostadshus, ekonomibyggnader och ett öppet odlingslandskap. Motiv för odlingslandskap med naturoch kulturvärden: Är representativ för eller ger identitet åt bygden. Har kontinuitet i användning som jordbruksmark. Resurs: Ett aktivt jordbruk och djurhållning förstärker kvalitéerna. 7(8)

8 Västifrån mot Järvstaholm och drängstugan. Efter utebliven vård måste ladan rivas. - Här kan vi bo! Efter träd- och buskröjning och när jordkällaren rustats blir här finfint bete i vacker hagmark. 8(8)