Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr Utgiven av Järvsta byförening Gävle

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr 3 2009. Utgiven av Järvsta byförening Gävle 2010-10-11 WWW.JARVSTABYN."

Lina Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 J ÄRVST A B LADET 1(8)

2 JÄRVSTABLADET I handen håller du nu JärvstaBladet nr 3. Byföreningen ger ut tidningen vars syfte är att sprida information och bidra till sammanhållningen här i byn. Välkommen med bidrag i form av reportage, bilder eller annat som kan vara med i tidningen. Hemsidan Järvsta byförening beslutade på årsmötet att skapa en hemsida med adressen Där kan du läsa mer om aktiviteter och information som berör byn. Under aktuellt finns bl.a. bilder från Valborg och Byloppisen! Hemsidan är tänkt att vara en levande och föränderlig hemsida där du som medlem får bidra. Vi behöver din hjälp med texter och bilder för att hemsidan ska bli rolig att besöka. Hur blir man medlem i byföreningen? Medlemsavgift: 100 kr per år och hushåll. Om man vill bli medlem i Järvsta byförening så betalar man in 100 kr till pg: Kom ihåg att skriva avsändare! Det händer mycket i Järvsta byförening! Förutom att vi tillsammans kan skapa opinion och samarbeta för att nå uppsatta mål så anordnar vi också flera aktiviteter per år. Tipsrundan Söndagen den 27 september hade festkommittén ordnat tipsrunda. Det var cirka 35 vuxna och barn som i vackert men blåsigt väder gick från sågen i Gammelbyn till Nötterhagen och svarade på kluriga frågor. Väl framme så bjöds på grillad korv med bröd och saft. Det var en mysig förmiddag tillsammans med trevliga bybor. Tack alla som kom och hoppas att vi blir fler nästa år! Reporter: Kristin Måhlén Cykelfesten På cykelfesten i augusti var vi 7 par som deltog, det var väldigt trevligt att träffa grannarna och prata och äta tillsammans. På efterträffen var vi hos familjen Holmblad och pratade och hade musiktävlingar. Maten var förstås väldigt god men poängen med kvällen är att träffas och umgås och vi lyckades med båda. Vi som var med ser redan framemot nästa års cykelfest. Reporter: Carola Helin 2(8)

www.jarvstabyn.se. Där kan du läsa mer om aktiviteter och information som berör byn. Under aktuellt finns bl.a. bilder från Valborg och Byloppisen!

3 Giftiga växter i vår närhet I samband med utökningen av fårbeteshagen på Järvstabyn 19 iakttogs att det växer tibast, ormbär, och getrams på den tilltänkta betesmarken. Tibast är en liten buske som blommar tidigt på våren och därefter sätter röda frukter som är giftiga. Ormbär och getrams är släkt med liljekonvalj och är liksom den giftiga. Alla förekommer allmänt i skogsområdet intill beteshagen. Där finns även olvon och druvfläder båda välkända buskar med vackra bär, som dessvärre också är giftiga. I våra trädgårdar finns också några giftiga växter, t ex fingerborgsblomma, stormhatt och kaprifol, som alla har en förmåga att sprida sig utanför den ursprungliga växtplatsen. Självfallet är det viktigt att såväl djur som människor undviker att äta bär eller andra delar av de giftiga växterna. Särskilt bör barnen informeras och varnas för detta. Får och andra betande djur tycks ha en (medfödd?) förmåga att undvika de giftiga växterna. Den nu aktuella marken mellan Järvstaholm och ett f d båtsmanstorp (soldattorp) är gammal jordbruksmark. Både får och hästar har betat där tidigare. Läs mer om giftiga växter på Naturhistoriska riksmuseets hemsida Klicka på Fakta om naturen, Växter, Den virtuella floran och Innehållsförteckning. Där finns även bilder. Tibast (Daphne mezereum). Växten är giftig. Speciellt bark och bär innehåller daphnetoxin och mezerein som är starkt irriterande. Allvarliga förgiftningar är ovanliga. Symptom: Brännande känsla i mun och svalg samt svullnad, blåsor, salivavsöndring, sväljsvårigheter, kräkningar, magsmärtor och diarré. I allvarliga fall eventuellt även medvetslöshet, kramper och njurpåverkan. Växtsaften kan ge kraftig ögonirritation och hudretning. Reporter, Nils-Inge Enlund, Järvstabyn 17 3(8)

Alla förekommer allmänt i skogsområdet intill beteshagen. Där finns även olvon och druvfläder båda välkända buskar med vackra bär, som dessvärre också är giftiga.

4 Järvstastenen En enda av Gästriklands runstenar står fortfarande på ursprunglig plats. Det är Järvstastenen! Inskriften är från 1000-talet och signerad av den produktive och skicklige ristaren Åsmund, som för övrigt utfört ytterligare två runstenar i samma socken. Runor Normalisering ÞiuðgæiRR ok GuðlæifR ok Karl þæir brøðr allir letu retta stæin þenna æftir Þiuðmund, faður sinn. Guð hialpi hans salu ok Guðs moðir. En Asmundr Kara sun markaði runar rettar. Þa(?) sat(?) Æimundr(?). Översättning Tjudger och Gudlev och Karl, alla dessa bröder, lät resa denna sten efter Tjudmund, sin fader. Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Åsmund, Kåres son, ristade rätta runor. - Då satt Emund (?). (Källa: Gästriklands runinskrifter nr 11.) 4(8)

Runor Normalisering ÞiuðgæiRR ok GuðlæifR ok Karl þæir brøðr allir letu retta stæin þenna æftir Þiuðmund, faður sinn. Guð hialpi hans salu ok Guðs moðir.

5 Järvstastenen Runstenen är rest i sydöstra kanten av ett vikingatida gravfält. Det består idag av 5 rösen och 30 runda stensättningar men har tidigare varit betydligt större. Vid arkeologiska utgrävningar har det visat sig att flera av gravarna är från ungefär samma tid som runstenen. Vi har här ett exempel på att en kristen runsten med kors och förbön för den dödes själ kunnat resas i anslutning till samtida gravar av förkristen typ. Inskriftens avslutning har vållat åtskilligt huvudbry. En tolkning som bl.a. förespråkats av en av 1900-talets främsta runologer, Otto von Friesen, är att orden skall uppfattas som då satt Emund, med innebörden 'då var Emund kung (i Uppsala)'. Ristningen skulle alltså vara från kung Emund den gamles tid. Han dog sannolikt omkring Om detta vore riktigt hade vi här en unik datering av inskriften. Förslaget är fantasifullt och har mött åtskillig kritik. Det har dock varit svårt att finna alternativa tolkningar som är språkligt tillfredsställande. En annan uppfattning är att slutorden skulle innebära stenen rests även till minne av Emund. Debatten om denna svårtolkade runföljd lär fortsätta. Inskriften är signerad runristaren Åsmund. För att beskriva sitt arbete med ristningen använder han här liksom i flera andra fall ordet marka, alltså egentligen märka. Detta ordval är för övrigt inte så vanligt, men vi känner namnet på några ristare från Hälsingland och Medelpad som också använt detta ord. En vanligt drag hos Åsmund är att han inte upprepar en runa om efterföljande ord börjar med samma runa som det föregående ordet slutar med. I denna inskrift finns fem exempel på detta. Ett annat drag som är typiskt för Åsmund är att han använder o-runan, den så kallade åsrunan, för nasalerat a, alltså ett a som uttalas genom näsan. Man kan också lägga märke till att Åsmund vid ett par tillfällen använder sig av linjer i rundjurets kropp som huvudstav. En egenhet för den här inskriften är att alla tre b-runorna är spegelvända. Järvstastenen tilldrog sig tidigt runforskarnas intresse och undersöktes redan 1611 av Johannes Bureus som också ritade av stenen. Den finns omnämnd i Rannsakningarna efter antikviteter från Platsen granskades 1763 av Nils Reinhold Brocman i anslutning till sin resa till Hälsingland. Med sig hade han ritaren Olof Rehn som gjorde en teckning av både gravfältet och runsten. (se även Runsten 5(8)

Vi har här ett exempel på att en kristen runsten med kors och förbön för den dödes själ kunnat resas i anslutning till samtida gravar av förkristen typ.

6 Hej alla snälla barn! Vi ses i lekparken på julafton kl. 10! Promenera i byn i väntan på julafton och titta på vackra adventspyntade fönster! 6(8)

7 Hur går Lucköppningen till? Du anmäler ditt hushåll (namn, adress och telefonnummer) till eller på telefon Sedan återkommer vi till dig med det datum till vilket du ska julpynta ditt valfria fönster. Välj ut ett eller flera av dina fönster i bostadshuset eller något annat hus på din tomt. Julpynta! Märk upp ditt fönster med det lucknummer (datum) som du fått. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 och 23 december kan vi sedan promenera runt i byn och njuta av de julpyntade fönstren! Var med och rösta! Det fönster som får flest röster vinner ett fint presentkort! Lägg ditt röstkort i brevlådan hos Carola Helin, Järvstabyn 37, senast den 7 januari. Röstkort Jag röstar på nummer: Mitt namn n Adress Telefon 7(8)

Märk upp ditt fönster med det lucknummer (datum) som du fått.

8 Järvsta byförening Styrelsen 2009 Carola Helin Ordförande Anita Fröderberg Kassör Eva Brännlund Sekreterare Carina Knight Borg Ledamot Lena Wallin Ledamot Fredrik Stråhle Ledamot Här når du alla i styrelsen som har mail: styrelsen@jarvstabyn.se Festkommittén Nina Holmblad Annelie Lindbom Helen Lodin Kristin Måhlén Carola Helin Nina@jarvstabyn.se Annelie@jarvstabyn.se Helen@jarvstabyn.se Kristin@jarvstabyn.se Carola@jarvstabyn.se Här når du alla i festkommittén: festkommitten@jarvstabyn.se Fortsatt presentation av styrelsen och festkommittén Annelie Lindbom, festkommittén. Infödd Järvstabo som flyttat tillbaka. Jag bor på Järvstabyn 54 med min man Fredrik och våra två pojkar Gabriel och Elias. Arbetar som förskollärare i Hemlingby och älskar mitt jobb. På fritiden umgås jag med familj och vänner och när tiden finns tillverkar jag smycken. Eva Brännlund, sekreterare. Järvstabybo sedan sommaren Jag stortrivs på Järvstabyn 35 med min sambo Johan och våra två flickor Emelie och Amanda. På fritiden pysslar jag om familjen, hus och trädgård.

se Festkommittén Nina Holmblad Annelie Lindbom Helen Lodin Kristin Måhlén Carola Helin Nina@jarvstabyn.se Annelie@jarvstabyn.se Helen@jarvstabyn.se Kristin@jarvstabyn.se Carola@jarvstabyn.

Relevanta dokument

Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr Utgiven av Järvsta byförening Gävle

J ÄRVST A B LADET Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr 1 2009 Utgiven av Järvsta byförening Gävle 2010-10-11 NY ORDFÖRANDE i järvstabyförening Det var med viss tveksamhet medlemmarna