Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru)
|
|
- Sofia Jonsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Norrgården Norrgården är den nordligast belägna gården i Sennebys bykärna. Gården har varit i samma familjs ägo de senaste 100 åren. I början av 1910-talet köpte Johan och Alida Alvén gården och flyttade med de tre barnen från arrendegården i Edsvik, Björkö, som de brukat i drygt 10 år. Johan var född och uppvuxen i Edebo och Alida var född och uppvuxen i Häverö. Under tiden i Edsvik föddes barnen Olle 1899, Sigrid 1901 och Gustav På gården i Senneby föddes 1914 sonen Hans som är far till nuvarande ägaren Anna-Karin som övertog gården Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru) Norrgården omfattar idag 78 ha åker och skog som sträcker sig i ett band österut från byn och avgränsas i öster av Hakens väg vid Rönnskärs udde. Jordbruket är utarrenderat till Mats Andersson i Veda. Byggnader Mangårdsbyggnaden är byggd i liggande timmer med brädfodring och är sannolikt från Dateringen är gjord utifrån en spishäll, med initialerna APS och årtalet 1845, som vid en renovering, troligen i början av 1900-talet, murats in i murstocken i salen. Ekonomibyggnader Öster om trädgården med mangårdsbyggnaden, över vägen, ligger den gamla logen med vagnslider, kastloge (där säden tröskades och rensades), mjölkkammare med flera utrymmen. Detta är den kvarvarande delen av den tidigare ladugårdsbyggnaden som låg i vinkel. 1
2 Magasinet och ladugården. Foto: Alf Nordström 1973, Stockholms läns museum Den ursprungliga ladugårdsbyggnaden byggdes ca år Delvis återanvändes virke från en tidigare ladugårdsbyggnad som låg i anslutning till mangårdbyggnaden. Gården har alltså tidigare varit kringbyggd på liknande sätt som Wiktor Jansgården. Den östra delen, själva ladugården, revs i slutet av 1970-talet då den delen var i dåligt skick. Intill nuvarande ekonomibyggnad finns ett magasin, delvis i timmer. I sluttning under magasinet finns en jordkällare och själva magasinet används numera som verkstad. Strax norr om gården längs vägen finns resterna av en gårdssmedja. Endast resterna av murstocken finns kvar idag. Ytterligare några hundra meter längre norrut låg tidigare en linbasta. Resterna av den togs bort i början av 1980-talet. Villan Efter första världskriget byggdes en gul trävilla strax väster om mangårdsbyggnaden. Den stod klar 1921 och blev familjens bostad men Alida ville helst tillbringa sommaren i gammelbyggningen eftersom det inte blev lika varmt i köket där, beroende på att timret i stommen höll kvar kylan från vintern. Villan moderniserades under 1960-talet. En tomt runt villan styckades av och fastigheten såldes 1967 till familjen Palm som sedan dess använt fastigheten som fritidsbostad. 2
3 Villan Bykstugan Intill vägen mittöver magasinet låg en länga med vedbod, bykstuga med pannmur, snickarbod och hönshus. På 1960-talet hade bröderna Gustav och Hans planer på att flytta längan en bit in i trädgården och att sedan inreda den till sommarstuga. Längan var dock i alltför dåligt skick varför den revs och en ny stuga i motsvarande storlek byggdes i trädgården. Gustav och hans hustru Gertrud använde stugan som sommarbostad några år och en tomt runt stugan styckades av. Fastigheten har sedan mitten av 1970-talet bytt ägare några gånger och används sedan ca 2005 som permanentbostad. Vid bryggstugan, fr.v. Ida Wessbom, Sigrid, en släkting vars far var järnvägare vid Roslagsbanan på en station nära Stockholm samt Alida med kaffebricka. Jordbruk och annan verksamhet Johan och Alida drev jordbruket med djurhållning fram till 1940-talet, då dottern Sigrid med maken Henning Eugenius tog över driften. Familjen Eugenius var bosatt i gammelbyggningen och drev gården fram till Viss modernisering gjordes i driften, bl.a. installerades en mjölkningsanläggning 1943, men någon traktor skaffades aldrig för jordbruket. 3
4 Hans med hästen Pärlan med föl och Johan med Tora och Tor ca Slåtter, fr.v. Sigrid, Tinas Karlsson, Ida Wessbom, Johan, Alida, Sandberg (dräng från Älmsta) samt Lundin (troligen). Sigrid med kvigor, 1920-tal. 4
5 Potatisplockning. Hans vid hästen, Alida i mitten, Johan längst t.h., 1930-tal. Pensionatsverksamhet Hans har berättat att en svår storm i slutet av 1920-talet fällde mycket skog längs kusten på Väddö. Markägaren, som bodde i Veda, valde att stycka av ett antal tomter i Sandviken då arbetet med att röja den fällda skogen blev för omfattande. Johan köpte tomten närmast norr om sandstranden och lät bygga ett pensionat. Detta pensionat drevs under ett antal somrar på 1930-talet av dottern Sigrid. Förnödenheter till verksamheten transporterades från gården ner till Sandviken via Norrsundsvägen och även pensionatsgästerna skjutsades samma väg. En tvist uppstod med Sundsborna om rätten att skjutsa sommargäster den vägen, vilket så småningom ledde till att nuvarande Sandviksvägen anlades från vägen mellan Veda och Gamla Grisslehamn. Mer information om pensionatsverksamheten finns under Historia/1900-talet. Söndagsskola I Norrgården bedrevs under en rad år från 1930-talet och framåt söndagsskola. Denna hölls i salen i gammelbyggningen och leddes av Sigrid, Alida och Johan som alla var aktiva i Missionsförsamlingen. Se vidare Historia/1900-talet. Söndagsskolebarn i Norrgårdens trädgård
6 Tidigare ägare I kapitlet Vad har hänt med ursprungsgårdarna efter 1844? finns en komplett redogörelse för ägarförhållanden och fastighetsklyvningar och -sammanläggningar för Norrgården från starten av laga skiftet 1844 till idag. Nedan återfinns en beskrivning av ägarfamiljen närmast före familjen Alvén, sammanställd hösten 2014 av Mats Bohlin, som är son till yngsta dottern i den familjen. Mats Reinhold Westerberg, född 1853, och kusin till Johan Alvén, flyttade med sin förstfödda dotter Maria till Senneby i mars Han var född i Edebo och hade gift in sig i en gård, troligen på Väddö. Hans första hustru avlider och han flyttar efter att sannolikt ha blivit utlöst, och köper 1885 Norrgården i Senneby. Hans första barn Maria bodde inte hela sin uppväxt på Norrgården. Mats Reinhold gifter sig 11 april 1887 med Maria Augusta (född Olsson 17/2 1866). Tre systrar Olsson; Emma, Tilda och Maria gifte in sig i varsin gård i Senneby och två av dem fick efternamnet Westerberg. Flickorna måste ha varit attraktiva! De kom från nybygget i Senneby och deras föräldrar var Stina Jonsdotter och Olof August Olsson. Han var enligt Mats Bohlins mor fiskare och daglönare i byarna och hans hustru fick i veckorna gå med mat till honom då han sov över på det jobb han då var på. Nybygget skulle ha legat ner mot havet enligt Mats mor. Makarna Westerberg fick barnen Magnus Reinhold född 1889, död i olycka 1906, Tekla Mariana född 1890, Alida Josefina född 1892, Egbert Emanuel född 1894 och Gerda Elisabet född 1900 och mor till Mats Bohlin. Mats Reinhold Westerberg var framåt och byggde om ladugården så att man kunde köra upp hö på logen med häst och vagn för avlastning och var enligt Mats mor först på Väddö att inköpa en hästplog helt i järn. Sonen Magnus död knäckte Mats Reinholds framåtanda varför han sålde gården. Möjligen kan sonen Egberts sjukdom i tuberkulos även ha inverkat på beslutet. Fastigheten som familjen flyttade till finns kvar och ligger nedanför äldreboendet Solhem i Älmsta. Anna-Karin Alvén Februari 2013, uppdaterat mars
Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson
Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl
Titta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Hedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
S1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
HERSÖ. intresseförening - org no 833600-9215 - postgiro 4663885-4 - tel 0493-67074. Hilma Larsdotter Hersö. 1997-01 Lars Cornell
HERSÖ Hilma Larsdotter Hersö 1 Hersö 1921 Hersö skänktes år 1880 av Lofta församling till prosten Blomkvist i Loftahammar. Ön tillhör nu prästgården i Brevassa. Den nuvarande stugan på Hersö byggdes 1914
Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27)
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27) Oklart vilket byggår huset har. År 1863 vid hemmansklyvningen för Hamra Håkansgård, så ligger ett bostadshus på samma plats som idag, enligt kartan, men ladugården var placerad
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
En berättelse om Wiktor Jansgården. F.d. Olof Tomsgården. Nuvarande Senneby 9:3 (f.d. Senneby 5:1 och 9:1)
1 En berättelse om Wiktor Jansgården. F.d. Olof Tomsgården. Nuvarande Senneby 9:3 (f.d. Senneby 5:1 och 9:1) Flygfoto taget troligtvis runt sent 40 tal eller tidigt 50 tal Rester av den s.k.götiska gården
KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden
KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof
Strädelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet.
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet. Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, Wellgards. Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold
Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,
MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren
1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit.
KILINGE 2:1 Vid storskiftet 1818 ägdes Kilinge 2:1 av Bergsmannen Anders Månsson. Han var född 1785 i Trälsätter och gift med Kjerstin Olofsdotter, född 1778 i Käslinge. De flyttade till Trälsätter 1830.
Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet.
Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. 1 Bebyggelselämning av ladugården. Första generationen på Varpet. Gärdesgården som delvis omgärdar ägorna. Johan Bengtsson född 15/1 1846 i Hägnen och
DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER
DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER 1920-TALET Eskil Tåg-2009 I mitten av 1920 talet åkte Tora
Stormbäcken genom tiderna
Stormbäcken genom tiderna 2015-02-06 Vad vet vi om platsen i forntiden De första invånarna i trakten var säljägare som bosatte sig här för längre eller kortare tider på de högsta delarna av Kolmården i
Eriksdal, Kasen. Sammanställt av Siv Bergquist 2013-06-10. Den ursprungliga stugan i Kasen. Stugan bestod av ett stort kök och en liten kammare.
1 Eriksdal, Kasen Sammanställt av Siv Bergquist 2013-06-10 Den ursprungliga stugan i Kasen. Stugan bestod av ett stort kök och en liten kammare. Min morfar, Erik Gustaf Eriksson, finns med i husförhörslängden
KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN
KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.
Tollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Avskrift: U 74/70. 3. Värdefull miljö eller byggnad som ej bör rivas utan föregående byggnadshistorisk undersökning och noggrann dokumentation
1 Bebyggelseinventering och landsantikvarien i Stockholms läns indelning av byggnader eller miljöernas kulturhistoriska värde. Utdrag ur sammanställning av A. Bengtsson 1970 Avskrift: U 74/70 Landsantikvarien
Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts
Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru
Västerhaninge Station, lite historia
Västerhaninge historia Station, lite Västerhaninge stationshus, februari 1902, den äldsta bild vi har i arkivet. T.h. skymtar kyrkan. Lägg märke till att ingen bebyggelse finns i området. Dessutom till
Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo
1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800
Algushylte, Lindesberg, Frillalt, Nabba och Stubbeboda
Algushylte, Lindesberg, Frillalt, Nabba och Stubbeboda Dessa byar ligger alla i socknens västra del. I området ligger också Älmhult men något kort därifrån har inte identifierats. Vid Hallasjön låg också
Kullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
Enlunden, Senneby 4:5
1 Enlunden, Senneby 4:5 av Birgitta Jensen En solig sensommardag 1947 satte Pappa mig, då fyra år gammal, på pakethållaren för att cykla runt och titta på ställen som var till salu. Vår familj hade tillbringat
Anders Herman och Klara Josefina Alm
Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders
Pånvallen en bosättning vid Smalpån
Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över
Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Rapport från Vårmönstringen den 26 maj
Rapport från Vårmönstringen den 26 maj Lördagen den 26 maj genomförde I 21 Kamratförening en utflykt för att deltagarna skulle få återuppleva lite övnings- och skjutfältsnostalgi. Vädret var strålande
Sör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.
Sör Åsbo 1 1. Stuga kallad "Oppstun". Här bodde fördelsman Lars Olsson (1818-1904) med hustru Anna f Olsdotter (1823-1912), med fyra barn, Anna f 1850, Brita f 1854, Lars-Olof f 1859, han emigrerade till
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Bensbyn no 8:4 "Eijk".
1 Bensbyn no 8:4 "Eijk". Bomärke: Gårdarna "Nirs"," Inigården" och "Eijk", som alla fanns med på den första kartan över byn som ritades år 1645, var också granngårdar med de två förstnämnda på västra sidan
trädgårdskulla vid Vendelsö.
Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö. Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009. Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall. Anna
Sommar på Fors på 30-talet
Sommar på Fors på 30-talet Olle Numan (1922-2013), engagerad hembygdsforskare, berättare, fotograf och skicklig illustratör kom med sina föräldrar till Fors vid fem års ålder. År 1989 skrev han denna lilla
Holm Här fanns ett torp. Här bodde Jan Andersson f 1813, hade en dotter Anna, som blev gift med "Sängstu-Janne".
Holm 1 7. Här fanns ett torp. Här bodde Jan Andersson f 1813, hade en dotter Anna, som blev gift med "Sängstu-Janne". När vägen till Holm byggdes om på 1860:talet revs uthuset bort, stod då för nära vägen.
Finns med i husförhörslängderna från ca. 1800, då under 4:e Roten och Vissö. Därefter ligger torpet under Hamra Norregård.
Torpet Sjöbo Torpskylt finns: Ligger på fastighet: Koordinater: N / Ö. Finns med i husförhörslängderna från ca. 1800, då under 4:e Roten och Vissö. Därefter ligger torpet under Hamra Norregård. 1800-1819:
J A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
DERAGÅRD Klass 2. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
DERAGÅRD Klass 2 Berättelserna: Berättelserna kring Ivar Krüger Skogslandets jordbruk: Stenbefriade åkrar, en av kommunens bredaste stenmurar (ca 10 meter), stensatt väg, stenrösen, stenkällare, grävd
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks
Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001
Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år
HAGHULT OCH TORPET NÄSET
Haghult ligger till vänster om vägen från Femsjö till Hallaböke ungefär en kilometer in i skogen. Det finns två gårdar i Haghult. Haghult var i många stycken inte annorlunda än andra byar i Femsjö. I den
Kvarnstugan för 100 år sen
Kvarnstugan för 100 år sen Lars Gezelius Fältstationens högkvarter kallas ju för Kvarnstugan och tillhör Renstad Gård på Tåkerns sydvästra strand. Men den har väl inte alltid varit fältstation kan man
Asas befolkning
Asas befolkning 1850-1870 Sammanställning av Lage Pettersson 1850: 1876 personer 875 män 1001kvinnor 1860: 1913 personer 888 män 1023 kvinnor 1870: 1902 personer 885 män 1017 kvinnor 1880: 1673 personer
Catrina Fredrika Pettersson f. Andersson
Catrina Fredrika Pettersson f. Andersson Född i Buckarby, Östervåla: 1871-09-19. Död i Skogbo, Östervåla: 1951-11-10. Föräldrar: Anders Olsson (född i Västersälja, Östervåla 1835 död i Buckarby, Östervåla
Lötänsen torp under Arnö fideikommis Nikolai socken Södermanlands län.
Lötänsen torp under Arnö fideikommis Södermanlands län. Från dia.? vl t'.ur\t i u, Lötängen omnämnes redan i husfiirhörslängder frän 1734. Till torpet hörde 7 tunnland åker, och man hade 3 kor och en häst,
5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund
5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna
Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen.
Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen. Söndagen den 20 juli 2014 tog vi, 111112-1621 Ingvar Sturkman och undertecknad, oss tid för ett sedan länge bokat besök på ovan nämnda varv. 1C3132-411
Några Västerhaningetvättare
Några Västerhaningetvättare Ur Gillets bok om tvättarna i Haninge saxar vi en beskrivning av några Västerhaningetvättare såsom de beskrevs i bokverket Sveriges städer och samhällen från 1949. En viss textanpassning
Historik. Kulturmiljön idag
Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors
Natur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet
Ola Lönnqvist Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet UPPDRAG Vid en sammankomst med Stefan Bielkhammar påtog jag mig av egen vilja uppdraget att försöka ta reda på vilka personer
Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Söndagsskolan i Senneby
1 Söndagsskolan i Senneby Sammanställt av Thure Herbertsson febr. 2013 I samarbete med syster Maj (numera Birgitta Andersson) Inom kristendomen i Europa startades den första söndagsskolan i England på
Svege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.
Svege Bengtsa. Torp nr 305 Foto från 2010. Foto från tidigt 1900 tal. 1 Torpet Svege Bengtsa var från början en backstuga utan namn som har tillhört Håkankila Skattegård. Torpets historia börjar egentligen
Äldre kort från Byalbum
1 Äldre kort från Byalbum Albertina och Erik Karlsson ("Tinas Karlsson") 1940-tal. Senneby 7:6. Ivar Karlsson även kallad Kaspers Ivar Arbetade under 1930-talet en tid som dräng på Södergården. Till vänster.
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Ulfsmoen under Ulfsnäs Torpet låg vid Haboarpsviken 200 meter in på Ulfsnäs mark. Torpet benämns
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Lilla firman trumfar med FULL SERVICE
Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård
STATARMUSEET Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård Intill E4:an strax norr om Järva krog ligger Överjärva gård. Gården är en fin kulturmiljö och ett omtyckt utflyktsmål. Här finns gårdskafé, gårdsbutiker,
med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?
Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Hans-Georg Wallentinus Den 4 december 1861, var en onsdag och en vacker vinterdag med några minusgrader. Jan Ersson i Wäsby, i f.d. Garns socken, vaknade till
Katrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Bilder Tjärtakan. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild
Vår Bygd 1891 Bilder Tjärtakan Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Tjärtakan, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Mannen i mitten längst fram
Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.
Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i
Utflykt till flydda tider
Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet
Välkommen till vecka 3
Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling
NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.
1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur
En resa till de sahlinska bruken i Dalsland
En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell
Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär)
Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Kåsarna innanför Holmen Foto: J-A Månsson BILDER UR BLEKINGE MUSEUMS BILDARKIV MED TILLSTÅND AV JONAS ECKERBOM Bildnummer: LUF 5944 2 Flaggskär/Flakskär
Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5
Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5 1 (6) Huvudbyggnaden, sedd från infartsvägen. Fastighetsbeskrivning: Självständig jordbruksfastighet om 38,35 ha (19, 62 + 18,73 ha). Härav 24 ha skog, varav 3,4 ha slutavverkats
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Sammanställt av Kjell Geland, oktober 2014
1 Senneby 3:7 Mats-Pers på Norskullen Sammanställt av Kjell Geland, oktober 2014 På Noret vid korsningen mellan Sennebyvägen och Vikarsjövägen finns denna fastighet belägen. Den härrör från Sennebyn där
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Sökandet efter Albertina Fredrikas ros
Sökandet efter Albertina Fredrikas ros En vacker dag i slutet av juni 2009 besöker jag min fars fädernegård, belägen i Bodans by, c irka 6 km norr om Lövånger, tillsammans ned min man Alger och vår äldsta
Åke Gösta Fredricsson ( )
Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics
Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.
Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.
Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka.
Sara Ranta Rönnlunds berättelse om "Monkka" Salomon Johansson Stålnacke. Att människorna hade det tufft både i brukssamhället Svappavaara och i övriga Lappland förtäljer historien nedan som jag hämtat
Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta
Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med
Israelssons tid. Hesslingby i slutet på 1950-talet
Hesslingby under Israelssons tid familjen Hesslingby i slutet på 1950-talet Sista ägarna som bebor, brukar och driver gården Hesslingby som traditionellt lantbruk blir Axel Israelssons familj. De köpte
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.
Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Rödöns Socken Folket och livet i Byarna
Rödöns Socken Folket och livet i Byarna Vike 3:3 Frösön Vike 3:3 Jan-Olov Jonsson Vike 3:3 1894 när Vike 3 delades på tre lotter övertog sonen Anders Nilsson och hans hustru Anna-Lisa Lögdberg från Kälen
Kungshögen - Stockholms enda storhög
Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket
HISTORIK ÖVER LÅNGSELE. Första åbo som kunnat lokaliseras till Långselet är Johan Larsson - Gjedda Anläggning. Beviljades den 22/
HISTORIK ÖVER LÅNGSELE Första åbo som kunnat lokaliseras till Långselet är Johan Larsson - Gjedda Anläggning. Beviljades den 22/7 1801. Arealen blev vid avyttringen 1862 upptagen till 1 958 tunnland a
LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund.
LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund. Luci-hemmanet: Harads nr 8 fanns sedan tidigt 1500-tal inne i Harads bykärna. Namnet Luci lär ha kommit efter hustrun