Asas befolkning

Transkript

1 Asas befolkning Sammanställning av Lage Pettersson 1850: 1876 personer 875 män 1001kvinnor 1860: 1913 personer 888 män 1023 kvinnor 1870: 1902 personer 885 män 1017 kvinnor 1880: 1673 personer 811 män 862 kvinnor

2 Östra Asa innevånare 1850 Per Fiskares gård 10personer Per Fiskares gård 5 personer Skattegård 6 personer Skattegård 10 personer Södergård 7 personer Kvarnagård 10 personer Haraldsgård 6 personer Norregård 5 personer Totalt: 59 personer

3 Östra Asa övrig bebyggelse 1850 Fattigstugan 3 personer Duvekvarn 6 personer Lyckans Höjd 2 personer Skolhuset 2 personer Lanefors såg 7 personer Totalt: 20 personer

4 Öster om Asasjön 1850 Här bodde personer i mitten av talet Medellivslängden var år för män och något högre för kvinnor. Fattigjon (oftast kvinnor) upp till 80 årsåldern Varje hushåll bestod av brukaren, hans hustru och ett antal barn. Dessutom som regel en piga och en dräng. Dessutom 1 2 inhyses fattigjon.

5 Öster om Asasjön 1850 Norregård: Anders Månsson 50 år Hustru och 3 barn år Södergård: Peter Andersson 58 år Hustru och 4 barn år Södergård: Jonas Andersson 45 år Hustru och 5 barn 1 20 år Per Fiskares gård: Peter Gustav Svensson 30 år Hustru och inga barn

6 Forts Per Fiskares gård: Förre brukaren Johan Månsson 69 år död Johan Svensson 41 år Hustru och 6 barn 6 23 år (Maria föddes något år senare) Kvarnagård: Johan Eriksson 37 år Hustru och 5 barn 1 8 år. (Ett tvillingpar 4 år) Skattegård: Johan Andersson 43 år Hustru och 6 barn 2 14 år (en till1853)

7 Forts Skattegård: Sven Månsson 57 år Hustru. Inga barn hemma Haraldsgård: Peter Jonasson 42 år 2 barn 2 9 år. 1851: Ny brukare Sven Johansson 25 år. Hustru (död år) och 2 barn 4 9 år Sven brukar gården till 1861 därefter bor ingen där. Duve kvarn: Peter Nilsson 44 år Hustru och 2 barn 2 6 år 2 åriga (Anna Sofia dör 1850 i november bröstsjukan)

8 Jordbruket 1850-talet Laga skifte pågår i flera byar för att få större skiften. Vändplogen och hästen ersätter ådern och oxen Vallodling ger mer möjlighet till nyodling. Nya jordbruksredskap Järnväg planeras som ger möjlighet för export av jordbruksprodukter.

9 1860 Ny ägare till Asa säteri 1859: Gustaf Abraham Edvard Leijonhuvud 35 år. Brukarna i Östa Asa sägs upp från sina arrenden utom Skattegården och Duvekvarn. Avflyttning 1861 från brukningsenheter. Brukarna erbjuds att flytta till Kråketorp där Leijonhuvud äger gårdar eller till lediga torp på säteriet.

10 När och vart flyttade man? Haraldsgård:Sven Johanssons familj flyttade 1861 till Kråketorps Södergård. Asa Södergård: Johan Bengtsons familj flyttade till Kråketorps Toragård Asa Södergård: Jonas Anderssons familj flyttade till Asaryd Nästegård Asa Kvarnagård: Nils Jonassons familj flyttade till Hångeryd Södergård. Dottern Johanna bodde kvar där som gift livet ut

11 Forts Asa Norregård: Anders Månssons familj flyttade till torpet Liljendal. Dottern Catarina 33 år flyttade till Enekullen som piga. Pigor och drängar flyttade varje eller vartannat år

12 1870 I hela Östra Asa bor nu c:a 20 personer. Många är fattigjon. Skattegården fungerar som aktiv arrendegård med 8 personer boende där Kvarn, såg och jordbruk drivs av säteriet. Ångsågen (byggd 1868) ger arbetstillfällen i skogen och på sågen. Statarsystemet har ersatt arrendejordbruket.

13 Vad händer mer i Asa vid denna tid Nödår 1867 och 1868 Torre sommaren Stor utvandring till Amerika: personer och personer Stor barnadödlighet i kikhosta och mässlingen Laga skifte pågår ute i byarna och många är missnöjda. Socknens styrande bråkar med kungl. Befall ningshavare och Gyllensvärd på Lamhults gård om vägen till Lamhult.