Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård

Transkript

1 STATARMUSEET

2 Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård Intill E4:an strax norr om Järva krog ligger Överjärva gård. Gården är en fin kulturmiljö och ett omtyckt utflyktsmål. Här finns gårdskafé, gårdsbutiker, djur, naturskola och statarmuseum. Överjärva gård är också en mötesplats och ett miljöpedagogiskt center. Under helger anordnas olika evenemang på gården. Överjärva gård har en lång och spännande historia som sträcker sig ända till 500-talet. I slutet av 1800-talet var gården Solnas största jordbruk med ansenlig mjölkproduktion och trädgårdsodling. Gårdens marker sträckte sig då i söder en bit över nuvarande golfbanan, österut över Sörentorp ned till Edsviken och västerut utmed Igelbäckens dalgång på Järvafältet. Gården ger än idag en bra bild av hur en gård då tedde sig, med en mängd byggnader för olika funktioner. Flertalet av byggnaderna från denna tid finns kvar och vi kan fortfarande gå samma väg som gårdens statare en gång gjorde mellan ladugården och statarlängan.

3 Statare Statarsystemet växte fram under 1800-talet då befolkningen ökade och jordbrukets behov av arbetskraft blev allt större. Industrialismen var i sin linda och de flesta bodde på landsbygden. I början kallades statarna för gifta drängar. De utförde arbete som drängar brukade göra, men villkoret för att bli anställd var att hustrun skulle arbeta som mjölkerska. Till skillnad från ogifta drängar, hade de ett eget hushåll. Det blev på så vis en möjlighet för unga jordlösa att bilda familj. Fram till år 1945 avlönades de flesta statare med naturaförmåner som fri bostad, ved, spannmål, mjölk, salt sill och ärter samt en liten kontant lön. De hade också tillgång till potatisland och täppa. Denna typ av lön kallades stat. Statarnas bostäder var oftast bristfälliga. Det var vanligt med stora bostadskaserner, dragiga och trånga med vägglöss. Statarna var anställda på samma villkor som allt tjänstefolk, från den 1 november till den 24 oktober påföljande år, och de kunde bara säga upp sig till den 24 oktober eller den 24 mars. Om man inte sa upp sig, förlängdes anställningen ett år. Däremot kunde husbonden säga upp Skörd på Överjärva kring sekelskiftet 1900.

4 sitt tjänstefolk när som helst om de inte var arbetsföra eller gick i strejk. Många statare flyttade ofta, i hopp om att få bättre förhållanden. Statarsystemet avskaffades år 1945 och statarna blev istället anställda som lantarbetare med kontant lön. Lantarbetarförbundet hade då drivit en lång kamp för att förbättra förhållandena. Författare som Ivar Lo-Johansson, Moa Martinsson och Jan Fridegård hade också genom sina statarskildringar bidragit till att skapa opinion. Statarmuseet I statarlängans bottenvåning inryms Statarmuseet. Här finns en lägenhet som inretts för att visa hur en statarfamilj kunde bo på 1920-talet samt ett rum med bilder och en del föremål, som berättar om huset och dess invånare. Inredningen i bostaden grundar sig på intervjuer med människor som bott i eller haft anknytning till Överjärvas statarlänga. En del av föremålen har skänkts av personer som tidigare bott på gården. Besökare i Statarmuseet.

5 Modell över del av Överjärva gård år Statarlängan syns längst till höger i bild. Statarlängan Statarlängan byggdes år 1872 som bostad för gårdens statare. Den ersatte en äldre statarbyggnad som brann ner år Statarlängan är unik då den är så välbevarad. Rumsindelning och inredning är i huvudsak den ursprungliga. Bottenvåningen som har tre entréer rymmer förstuga, gemensam bagarstuga och tio rum. Från förstugan nås övervåningen med elva rum fördelade på ömse sidor av en lång mittkorridor. I statarlängan bodde från början minst 12 hushåll. Varje familj disponerade då ett rum och ett kök. Med järnspis och kakelugn, högt till tak och stora fönster betraktades lägenheterna som moderna. Till statarlängan hörde också uthus med dass, svinstia och hönshus. På 1920-talet kunde delar av gårdens marker inte längre brukas som tidigare och djurhållningen minskade. Det ledde till ett minskat behov av arbetskraft och några familjer kunde då få disponera två lägenheter var.

6 Mejeri och huvudbutik på Norra Smedjegatan, numera Gallerian. Öfver Järfva Mjölkhandel År 1886 tog Karl Westerström över arrendet av Överjärva och startade samma år Öfver Järfva Mjölkhandel med mejeri och butiker i Stockholm. Varje dag transporterades mjölken från gården till mejeriet, först med häst och vagn och från år 1924 med lastbil. Även andra gårdar, till exempel Alby gård i Botkyrka, sålde mjölk genom Öfver Järfva Mjölkhandel. När Öfver Järfva Mjölkhandel på 1930-talet var som störst, fanns det tolv filialer. Därefter köptes bolaget upp av Mjölkcentralen.

7 arbetade. De äldre barnen fick då ofta passa sina syskon. Skolbarnen gick i Ulriksdals skola vid Brunnsviken. Varje dag fick statarfamiljen en kanna oskummad och en kanna skummad mjölk för eget bruk. Mjölken hämtades i ladugården och förvarades i en balja med is i statarlängans källare. Isen hämtades från gårdens isstack, som låg mellan ladugården och statarlängan. I Statarmuseets kök. Statarlivet I statarlängan bodde de som arbetade med mjölkproduktionen. Här bodde mjölkerskorna och ladugårdskarlarna, kogubbarna, med sina familjer. Klockan 4.30 varje morgon gick de den korta sträckan till ladugården. Tre gånger om dagen skulle korna mjölkas och det var ett tungt arbete att diska alla flaskor och kärl efteråt. Mjölkerskor som hade små barn fick lämna dem hemma medan de Nyhämtad mjölk i förstugan.

8 Uppsala Igelbäcken Enköping STATAR- MUSEET Järvafältet Mellanjärva ÖVER- JÄRVA GÅRD Hitta hit Överjärva gård ligger i Ulriksdal strax norr om Järva krog. Ta buss eller pendeltåg till Ulriksdals station. Eller varför inte cykla? Gården ligger intill cykelstråket från Sollentuna via Solna till Stockholm. Ulriksdals station Ulriksdals begravningsplats Koloniområde Brunnsviken Järva Krog Ulriksdals slott Ulriksdals slottspark Stockholm Kvarnkullen Edsviken Koloniområde Handelsträdgård Handelsträdgård Norrtälje Information Se Överjärva gårds hemsida för information om öppettider och bokning av visning. E-post: info@overjarva.se Telefon: ÖVERJÄRVA GÅRD AB 2010 TEXT: GUNILLA STÅLFELT, ÅSA HOLMGREN FORM: ANN AHLBOM SUNDQVIST FOTO: HÅKAN JERSENIUS, ANNA DIDRIKSSON, MITEKGRUPPEN AB (GÅRDSMODELL), SOLNA STADS ARKIV (HISTORISKA BILDER) KARTILLUSTRATION: KURT FINK TRYCK: KATARINA TRYCK.