Handledning Basgrupper ang gårdagens föreläsning genom presenterad samtalsmodell (verktyg modell)

Transkript

1 Handledning Återkoppling Välkomna, upplägg av dagen, praktikaliteter mm. Reflektioner fr. igår, Samtalsmodell utifrån modellen. Slutet av dagen: reflektera kring dagarna så här långt. Samt önskemål, behov och tankar framgent Basgrupper ang gårdagens föreläsning genom presenterad samtalsmodell (verktyg modell) (ca 10.00) inkl FIKA Skrivstrategier (Erica) Reflektioner och tillbakablick på föregående tillfälle Reflekterande team (4 o 4) LUNCH Metahandledning/basgruppsarbete Kommunikativt (hand)ledarskap Konflikthateringsstilar- självskattning kaffe/te Hantera olikheter (konflikthantering) Avrundning och avslut (Erica)

2 Den här modellen kommer från forskaren J Cummins (Kanada). Hans syn på värdet av att tänka kritiskt, att finna russinen i kakan och att i verkligheten tillämpa det man lär sig. Så här går det till: Medan du läser en text (eller ser på en filmdel/lyssnar på en föreläsning) reflektera över det du läser, ser, hör genom att markera (i marginalen, i ett block) ettor, tvåor och treor enligt följande punkter: ETTOR: En nyttig, användbar kunskap. De behöver inte vara en nyhet för dig, men du får en påminnelse om och/eller riktlinjer för hur den här kunskapen bäst kan omsättas i praktiken inom det här verksamhetsfältet. TVÅOR Ny(a) intressant lärdom. Ett moment i läsningen (filmen/föredraget) som blev Aha-upplevelser för dig när du läste/tittade och som berikade ditt kunnande. Lockar till handling TREOR Kritiska synpunkter. Den kan handla om något i innehållet som inte stämmer med dina tidigare kunskaper och erfarenheter, eller det kan vara något som verkar praktiskt svårgenomförbart eller svårmotiverat Detta kan vara ett underlag till ett jämförande och lärande samtal. Vad har vi markerat som ettor? Har vi markerat samma saker som ettor? Om inte vad skiljer? Resonera på samma sätt för tvåor och treorna. Vad kan likheter och olikheter bero på. Vilka slutsatser kan ni dra. Är det något som påverkar din kommande praktik?

3 Basgrupp Titta tillbaka på dina anteckningar från gårdagens föreläsning och välj ut två stycken 1:or, 2:or respektive 3:or och skriv ner dessa på post-it lappar. Gå laget runt, var och en klistrar in på blädderblocket sina ettor, tvåor och treor. Reflektera och se mönster, likheter och olikheter Vad har vi markerat som ettor? Har vi markerat samma saker som ettor? Om inte vad skiljer? (någons etta är någon annans trea, hur kommer det sig?) Vad kan likheter och olikheter bero på? Vilka slutsatser kan ni dra. Är det något som påverkar din kommande praktik? Praktiserar vi våra 1:or och 2:or? Om inte vad hindrar, vad skulle vi behöva Sammanfatta någon/några konkreta slutsatser och åtagande att presentera

4 Till idag: Iakttag och reflektera över situationer och dilemman som uppkommer i din handledningsgrupp/er. Förra gången: Övning Vad är enligt dig centralt för att få till goda lärande möten i handledningsgrupperna? Bilda par där en ställer frågor till den andre som svarar och redogör för sina tankar och åsikter, (den tredje observerar och iakttar samtalet) Fråga Svara Sammanfatta Mönster åtagande Samlas i modulgrupper. Gå samman 5-6 st inventera vilka två tre förslag var och en har med sig. Mönster sammanfatta Skriv upp dessa och skicka in på Todaysmeet. 4

5 Markera texten och infoga tabell- kolumn till höger kategorisera SORTERA -benämn - Ge goda förutsättningar för att gruppen får förförståelse 1 - visa tydlig planering OCH vad som förväntas av deltagarna inför resp 1 moment Att ha Struktur, trygghet/tillit till varandra och att vara positiv är väldigt 1 viktigt Bra struktur och ramar. Introduktionen är viktig, varför gör 1 Inledning/ förberedelser. 1 Tid och struktur, didaktiska frågorna när, var,hur, varför och återkoppla, 1 respektera varandras åsikter och vara lyhörd= växande glädje Tydlig struktur på våra möten, vad förväntas? vad kommer hända idag? 1 Fördela talutrymmet. Tydligt struktur på våra möten. 1 - leta noga modul som gruppen kan känna sig delaktig 2 prio ett är att det känns relevant och applicerbart för medlemmarna i 2 gruppen!! Varför gör vi detta? 2 Alla deltagare inkl handledaren kommer väl förberedda och vet vad som 3 förväntas av dem. Alla deltagare inkl. handledaren ska vara väl förbereda. 3 Delaktighet, Systematisk samarbete samt föreläsning. 3 Engagemang. En tydlig struktur som innehåller sammanfattning. 3 Forts. Alla, handledare så som deltagare behöver vara väl förberedda. 3 Tillåtande klimat. Vara väl förberedd så fokus läggs kunskapsdelen. 3 Lyssna på varandra. Trygghet - öppet sinne, lyhörda inför varandra, höga förväntningar, gott 3 samtalsklimat. Öppet och tillåtande klimat. 3 Struktur och förutsättningar Motiv, delaktighet Förberedda, ansvarsamtalsklimat

6 Reflekterande team (Akvarium) Gör så här: Tänk på att fördela tiden 1. Presentation En person, ärendeägaren, presenterar kort och koncist sitt dilemma/problemställning. Övriga i gruppen lyssnar. (Ett alternativ är att en kollega intervjuar ärendeägaren genom att ställa frågor.) 2. Korta klargörande frågor Korta frågor till ärendeägaren för att klargöra dilemmat/problemet. Undvik varför-frågor och ledande frågor. Klargörande frågor börjar med: HUR, VAD, NÄR, VEM, PÅ VILKET SÄTT 3. Reflektion Nu är det dags att reflektera över det ni hört. Ni (tre) övriga, för ett reflekterande samtal, vad var det ni hörde, inte hörde? Vilka frågor väcktes i era huvuden? Vilka antaganden och ståndpunkter togs för givna utan att beläggas? Något som våra kategorier kring att få till goda lärande möten skulle avhjälpa? Osv. Se till att alla (tre) ges utrymme och bidrar med tankar och reflektioner. Gå gärna laget runt flera gånger för att stämma av. Sammanfatta genom vit-svart +(grön/röd/gul) -hatt Ärendeägaren sitter tyst, lyssnar och skriver ner det som känns användbart och tankeväckande. 4. Summering Ärendeägaren ger en kortfattad respons på det som sagts. Ärendeägaren berättar vad hen vill göra i praktiken som ett resultat av samtalet: "det här tar jag med mig och det här vill jag göra 5. Nästa ärendeägare lyfter sitt dilemma/problem

7 Tänkande hattar E. de Bono De tänkande hattarna har sex olika karaktärer. Man tar på sig hatten och resonerar utifrån den rollen/karaktären Byter man hatt byter man roll. Det tillåter jaget att sträcka sig utöver dess normala, begränsade bild av sig själv. Hatten blir ett skydd, utan skydd tar jaget en risk. vi hade ju den hatten på oss så vi var ju tvungna att

8 Blå hatt: Är kontrollerande, organiserar samt leder diskussioner och framförande av åsikter. Sammanfattar och drar slutsatser, tar beslut. Resultatinriktad. Ger stadga och struktur åt det fortsatta arbetet Vit hatt: Handlar om ren information, fakta. Neutralt, Vad vet vi? Svart hatt: försiktighetshatten Var kritiskt, visa din uppfattning och förklara orsaker till invändningar. Förklara varför något inte går att genomföra vi har inte tillräckligt med tid, bestämmelserna säger.. Misstag och dumheter vill vi undvika därför är den svarta hatten värdefull. Det är lätt att ta död på kreativitet genom att ta på svart hatt för tidigt och för ofta. Grön hatt: står för kreativitet och genererar nya idéer. Här skall finnas provokation och förflyttning. Här gäller det att våga se nytt och släppa de gamla spåren i huvudet. finns det fler förslag? Om vi tänker helt annorlunda hur blir det då? Röd hatt: Visa känslor, släpp loss intuition, känslor och intryck. Ibland förväntas vi inte att visa några känslor, ändå gör vi det genom att maskera våra känslor till logiskt resonerande. Här är det tillåtet att uttrycka känslor utan att be om ursäkt för det, förklara eller motivera sig. så här känner jag för idén, jag känner på mig att Gul hatt: värme och solsken Uttryck optimism, peka på positiva sidor och möjliga fördelar. Vill se handling och möjligheter. Den gula hatten letar efter fördelar men det måste bygga på ett logiskt realistiskt tänkande. det skulle gå om vi..,det fungerar ännu bättre om vi byter

9 Communicare = bli gemensam Kommunikation är grundvalen för identitet och möten människor emellan. Det är också förutsättningen för gruppers existens och dess förändring

10 Mehrabians regel Det han menade var hur vi uppfatta kommunikation främst när vi gillar eller ogillar ett budskap. Vid motstridiga budskap då tror vi mer på de icke- verbala signalerna. Intressant, hur går vi vidare?

11 AUTENCITET Jag ser vem du är KONGRUENS Samma budskap i alla kanaler Omedveten inkongruens

12

13 Kan jag inte tolka mitt egna signalsystem, då kan det vara svårt att förstå andras reaktioner och deras signaler. Vad, vilka signaler, skickar jag? Vilka tar jag emot hur tolkar jag det Varför? Omgivningen Hur tolkar omgivningen dina signaler? Hur förmedlar och förstärker jag det? Signaler Jagbild Vem vill jag framstå att vara (i handledarrollen)? Hur vill jag bli betraktad? Vad vill jag föra fram och förstärka?

14 LÄCKAGE - Känsla jag inte vill visa. motsatt förstärkare Bli av med negativ stress: Lugnande självberöring Nervöst plockande Clintons näsa Nervösa benet, fötter Intentionshandlingar

15 Impression management Ofta använder människor impression management strategier för att styra andras reaktioner och ge en bild av dem själva som för dem närmare önskvärda mål (Schlenker, 1980; ref i O'Callaghan & Doyle, 2001). Strategier: Status tar plats, ögonkontakt, space invader Trovärdig

16 Impression management Status Status (personell, relationell status/hierarki) Tar plats äger lokalen/scenen eller motsatsen tona ner sig för att få andra att ta plats Ögonkontakt: Fast blick eller flackande? Hur vi får titta och hur länge? Kommunikationszoner Intim zonen privata, familj, nära o kära Personliga zonen vänner, arbetskamrater m.fl Sociala zonen första mötet, nya bekantskaper Offentliga zonen offentliga möten/människor större sammanhang (föreläsning)

17 Impression management Trovärdighet Trovärdighet utstrålar förtroende Likability - gillar, tycker om ( hur mkt go gubbe ) Attraktivitet vilja att hänga med mig Dominans - pondus o potens

18 Impression management Trovärdighet Likability Attraktivitet Dominans = hur lätt att tycka om, krogmötet Kläder Ögonkontakt Läckage adaptorer Flytande tal Pauser Kongruent kommunikation

19 Riktning Beröring Spegling och matchning Samtalsstöd aktivt lyssnande Ögonkontakt Klädsel

20 Impression management Trovärdighet Likability Attraktivitet Dominans hur gärna folk vill hänga med mig Visuell jag tittar på dig när jag talar men tittar sen bort när du talar Talutrymme, visar på dominansen i gruppen, talar mycket blir dominant (lyssnande är då icke dominant) Klädsel ( sitter i kläderna ) Fotplacering, ( båda fötterna på jorden ) Utseende Livfullhet Uppmärksamhet Röst

21 Svårigheten att få dem att balansera/väga jämt Dominans Kroppsspråk Likability Tonfall & mimik plats, fotplacering, ha koll, beröring ta i hand, ögonkontakt, klädsel, initialt talutrymmet Avspänd, positiv, intresse lyssnande med alla sinnen krogmöte

22 Konflikthateringsstilar. Frågeformulär Tänk in i en handledningssituation, håll fokus på det så gott det går. Svara snabbt och lite intuitivt (=samlad erfarenhet)

23 Konflikt Meningsskiljaktighet Förstå bakgrunder till konflikter för att agera och hantera uppkomna situationer bättre Sker i många olika situationer, idag fokusera på konflikter el meningsskiljaktigheter i grupp, i hand-lärledarsituationer. Ni får transformera om till era situationer

24 Vad är en konflikt? Thomas Jordan (2015): Konflikthantering i arbetslivet. En interaktion mellan minst två parter, där minst en part har önskemål, krav eller behov som av parten ses som för betydelsefulla för att släppas och upplever att möjligheterna att få dessa önskemål, krav eller behov tillgodosedda är blockerade av motparten. Tolerant, klok, lugn, lyssnande, sympatisk Irriterad, föreskrivande, ego, suboptimerar jag/vi först, mina/våra intressen

25 Ord ordval, tonfall, kroppsspråk Ställer sig upp, tar tag i, slår näven i bordet, skjuter iväg sig o stolen. Fysiskt CAB-modellen 1. Conflict(content 2. Attitude 3. Behaviour Reflektera var i triangeln utgår vårt resonerande nu? (lön) (befordran 1:e lärare) (hur mötet skall gå till, uppföra oss) Är vi i B behöver vi B-A-C(ka), komma tillbaka till C vad handlar det om, vilka känslor väcker det och vilka uttryck, beteende ger det.

26 Konfliktnivå INNEHÅLL: sakfrågan RELATION: till gruppen, enskilda i gruppen, inte alltid medveten om detta KÄNSLOR: mina egna känslor till sakfrågan, egna känslor till deltagare, script = inristat vad vi har med oss. Investerat i frågan, ideologi. Med mig sen förr. (dialekt, kön, yrke kan väcka känslor, t.o.m. namn) STRUKTUR: organisatoriskt, riggat en struktur som gynnar konkurrens (konflikt) organisatoriska brister personifieras (ngn i gruppen el eleven/erna)

27 De är dessa man har att välja mellan. Bild A.Bek

28 Konfliktlösning Förutsättningar: Parterna har kvar förtroende för varandra Parterna erkänner och accepterar att en konflikt existerar Parterna har en vilja att beröra konflikten, sätta sig ned Parterna har möjlighet att bearbeta konflikten Underlättande faktorer: Parterna definierar vad konflikten gäller och består av Parterna försöker förstå konflikten Parterna ser konflikten som ett problem att lösa (inte vinna) Parterna söker lösningar som kan accepteras av alla parter Vad blir din roll, ditt agerande utifrån detta som handledare/lärledare?

29

30 Påverkanstrappan 2. Skapa relation, visa intresse, empati och försöka förstå. 1. Skapa kontakt, aktivt lyssna Lösning, involverar personen i lösningen. Påverkan, vilka alternativa lösningar som personen ser. Förtroende o tillit, handlar om att visa respekt och värdighet, tro på mig jag vill väl

31 Var uppmärksam på din respons Lyssna aktivt Ställ frågor Omformulera parafrasera Låt motparten ventilera Omformulera problemet Affekt, ilska, irritation Förnuft, logik, tolerans

32 Konflikthanteringsstil Tävlande kämpande samverkande Kompromissande undvikande anpassande mildrande Reflektera i gruppen var är vi nu, vad sker nu? Ibland behov av lite haj ibland av mer samverkan, eller anpassning eller kompromiss.

33