2 STUDERADE LEDNINGSSTRÅK ALTERNATIVA TEKNIKER JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING...

Transkript

1 BILAGA Bilaga 1 Val av stråk och utformning Planerad ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo och Tranemo i Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra Götalands län

2 Bilaga 1 Val av stråk och utformning Planerad ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo och Tranemo i Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra Götalands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING STUDERADE LEDNINGSSTRÅK Luftledningsstråk Bästa luftledningsstråk Bortvalda luftledningsstråk Markkabelstråk Bästa markkabelstråk Bortvalda markkabelstråk Kombinerat markkabel-luftledningsstråk Nollalternativet ingen ny ledning ALTERNATIVA TEKNIKER Luftledning Markkabel JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD Luftledning Markkabel Kombinerad markkabel-luftledning VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING BILAGOR: A. Karta luftledningsstråk natur- och kulturmiljöer B. Karta markkabelstråk natur- och kulturmiljöer C. Karta kombinerat markkabel-/luftledningsstråk natur- och kulturmiljöer Bilaga 1 Val av stråk och utformning 2

3 1 INLEDNING I denna bilaga redogörs för de ledningsstråk och alternativa utformningar som studerats och för vilka stråksamråd genomförts, för den planerade 140 kv-ledningen mellan transformatorstationerna Uddebo och Tranemo. Bilagan innehåller även en redovisning av kostnaderna för de olika alternativ som undersökts. Utifrån en sammanvägning av påverkan på miljön, inkomna synpunkter, bebyggelse, tekniska och ekonomiska förutsättningar har en stråkvalsanalys genomförts, som utmynnat i ett förordat stråk och utformning av ledningen. 2 STUDERADE LEDNINGSSTRÅK Ledningsstråken har valts med tanke på natur- och kulturmiljöer, bebyggelsemiljö, driftsäkerhet, byggnads- och tillgänglighetstekniska samt ekonomiska aspekter, där nyttjande av oexploaterad mark minimeras. Flera alternativa lokaliseringar har undersökts vilket mynnade ut i tre alternativa huvudstråk, ett luftledningsstråk, ett markkabelstråk och ett kombinerat markkabel-luftledningsstråk, se Figur 1. Skyddade områden i närheten av ledningsstråken har identifierats i en kartstudie och redovisas i Bilagorna A, B och C. Figur 1. Översikt över alternativa stråk mellan stationerna Uddebo och Tranemo. De studerade ledningsstråken består i sin tur av flera delstråk, se Figur 2, Figur 3 och Figur 4. Vid val av bästa stråk har en sammanvägning av olika aspekter utvärderats i en samlad bedömning. Aspekter som bedömts och värderats är byggnadsteknik, bebyggelse/boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, lanskapsbild, naturresurser, friluftsliv, driftsäkerhet, ekonomi och inkomna synpunkter. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 3

4 2.1 Luftledningsstråk Studerade luftledningsstråk har delats upp i delstråk enligt Figur 2. Berörda natur- och kulturmiljöer framgår av Bilaga A. L2a L1b L1a L2b Figur 2. Översikt över alternativa luftledningsstråk mellan stationerna Uddebo och Tranemo Bästa luftledningsstråk Inom samtliga stråk kan sträckningar väljas så att ingen bostad finns inom 100 m. Av de två västra delstråken, L1a och L1b, så har L1a bedömts vara det bästa stråket. L1a följer till stor del befintlig 400 kv-ledning och tar därmed något mindre markyta i obanad terräng i anspråk jämfört med ett alternativ som går helt i ny sträckning. Genom att gå söder om riksintresse för naturvård Gnipebo NRO (N1) och område med värdefullt odlingslandskap vid Gnipebo (O2) 1, undviks även lövskogsområdet, de ängs- och betesmarker och fossil åker som finns där. Stråket passerar en kortare sträcka över ett våtmarksområde (V3) med låga naturvärden. Av de östra delstråken har L2a bedömts vara det bästa stråket. Även om delar går genom ett område med värdefullt odlingslandskap vid Hestra (O1, Klass 2 Odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde) 1, så går det att hitta en sträckning som undviker områdets öppna odlingslandskap. Det följer till stor del befintlig 400 kv-ledning och efter en sträcka genom obanad terräng, följer det befintlig ledningsgata för befintliga 40 och 140 kv-ledingar, vilket minskar intrånget även där Bortvalda luftledningsstråk I väster valdes stråket L1b bort för att det går helt genom obanad terräng, samt en längre sträcka över våtmarksområde (V3) med låga naturvärden. Den långa passagen genom våtmarksområdet skulle 1 Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län Bilaga 1 Val av stråk och utformning 4

5 innebära flera stolpar inom området. Längs stråket finns flera berg och ett område där det planeras för vindkraft. Gårdarna vid Gnipebo och Skinnarebo skulle blivit omringade av ledningsgator. Befintlig 400 kv-ledning måste korsas. Stråket L2b valdes bort då stora delar av sträckningen går genom obanad terräng mellan befintlig 400 kv-ledning och befintlig ledningsgata för 40 och 140 kv-ledningar. Stråket är drygt 1 km längre än det förordade stråket (L2a). Stråket går genom en våtmark (V2) med låga naturvärden, vilket skulle kunna innebära stolpar i våtmarken. Alternativet innebär att mer mark tas i anspråk, jämfört med en sträckning som, så långt som möjligt, väljs parallellt med befintliga ledningar. Söder om stråket ligger samhället Uddebo. Öster om stråket ligger ett riksintresse för kulturmiljövård. 2.2 Markkabelstråk Studerade markkabelstråk har delats upp i delstråk enligt Figur 3. Berörda natur- och kulturmiljöer framgår av Bilaga B. M3a M2b M2a Länk M3b M2d M2c M1a Figur 3. Översikt över alternativa markkabelstråk mellan stationerna Uddebo och Tranemo Bästa markkabelstråk Sträckningar kan väljas inom samtliga stråk, så att ingen bostad finns inom 50 m. I väster har endast ett markkabelstråk studerats, M1a. Stråket passerar genom våtmarksområde (V3) med låga naturvärden. Stråket följer till stor del parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Vid passagen av våtmarksområdet skulle dock en sträckning något söder om befintlig 400 kv-ledning ge en kortare passage genom våtmarksområdet. Genom att ansluta till befintlig 400 kv-ledning längre österut skulle en sådan sträckning också möjliggöra att riksintresse för naturvård Gnipebo NRO (N1), område Bilaga 1 Val av stråk och utformning 5

6 med värdefullt odlingslandskap Gnipebo (O2) 2 och dess lövskogsområde, ängs- och betesmarker och fossil åker inte påverkas. Det skulle dock innebära att en ny skogsgata och arbetsområde behöver tas för markkabeln genom obanad terräng. Alternativet är att följa vid sidan om befintlig väg fram till 400 kv-ledningen, men då måste riksintresse för naturvård, området med värdefullt odlingslandskap och dess lövskogsområde, ängs- och betesmarker och fossil åker passeras av kabelschaktet. Parallellt med 400 kv-ledningen läggs markkabeln utanför befintlig skogsgata, vilket betyder att befintlig skogsgata måste breddas för markkabeln och även för del av arbetsområdet. Befintlig skogsgata får inte nyttjas för kabel eller arbetsområde, då det kan äventyra driftsäkerheten för befintlig 400 kv-ledning. Av de fyra markkabelstråken i mellandelen bedöms M2d vara det bästa stråket. Det går till stor del parallellt med befintliga vägar och bedöms ta mindre mark i anspråk än de övriga stråken. Framför allt kan troligen arbetsområdet minskas, då befintlig väg om möjligt skulle kunna utgöra en del av arbetsområdet tillsammans med en yta för upplag av massor utanför ledningsgraven. Stråket passerar en kortare sträcka genom våtmarksområde (V2) med låga naturvärden. Stråket är det längsta av de mellersta delstråken, men bedöms ändå som det bästa, då det till stor del följer befintliga vägar. Som en följd av valet av stråk i mellandelen, bedöms M3b vara det bästa stråket i öster närmast Tranemostationen. Det följer befintlig ledningsgata för befintliga 40 och 130 kv-ledningar. Även här kan dock en del markyta i obanad terräng behöva tas i anslutning till befintlig ledningsgata för förläggning av markkabel Bortvalda markkabelstråk Av de fyra stråken i mellandelen har M2a, M2b och M2c valts bort. Det norra delstråket, M2a, väljs bort för att det går genom obanad terräng och skulle innebära en ny ledningsgata. Troligen skulle en del sprängning behövas längs stråket, då där finns en hel del berg i markytan. Den östra delen av stråket, längs med 400 kv-ledningen, består av mer lättgrävd morän. Där går stråket genom område med värdefullt odlingslandskap vid Hestra (O1) 3, som måste passeras av kabelschaktet. Delstråket M2b går hela sträckan längs 400 kv-ledningen. Den västra delen kan även här behövas en hel del sprängning, medan den östra delen av stråket, som där sammanfaller med M2a består av mer lättgrävd morän. Sprängningen försvåras av närheten till 400 kv-ledningen och i öster går stråket genom område med värdefullt odlingslandskap vid Hestra (O1), som måste passeras av kabelschaktet, varför detta alternativ har valts bort. Delstråket M2c har valts bort då det går en lång sträcka genom obanad terräng, där ny ledningsgata behövs och slingrar sig fram norr om våtmarksområde med låga naturvärden. Av de östra delstråken så har M3a valts bort. Stråket går hela sträckan längs 400 kv-ledningen. Den västra delen går genom område med värdefullt odlingslandskap vid Hestra (O1), som måste passeras av kabelschaktet. Som en följd av att delstråken M2a, M2b och M3a valts bort faller också delstråket som benämns Länk 3 bort. Även det går, i den norra delen, genom område med värdefullt odlingslandskap vid Hestra (O1), som måste passeras av kabelschaktet. Det följer dock till stor del väg, som om möjligt skulle kunna innebära att mindre andel skog behöver tas i anspråk för arbetsområdet. 2 Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län 3 Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län Bilaga 1 Val av stråk och utformning 6

7 2.3 Kombinerat markkabel-luftledningsstråk Detta är ett alternativ som framfördes under stråksamrådet som hölls i januari/februari Stråket är ett kombinerat ledningsalternativ med markkabel och luftledning enligt Figur 4. Berörda natur- och kulturmiljöer framgår av Bilaga C. ML1-L ML1-M Figur 4. Översikt över det kombinerade markkabel-luftledningsstråket mellan stationerna Uddebo och Tranemo. Det kombinerade markkabel-luftledningsstråket, L1-M och ML1-L, följer befintliga ledningssträckningar och de delar av en tidigare banvall som finns kvar i Assmans dalgång. Alternativet är det alternativ som går i närheten av flest bostäder och tar mindre markyta i obanad terräng i anspråk eftersom det går i befintlig banvall längs en del av sträckan. Vid Åstafors passerar kabelsträckningen (ML1-M) genom ett vattenskyddsområde. Sträckningen går bitvis nära vattendraget Assman, speciellt där avståndet mellan vattendrag och väg 156 är litet. Området runt Strömsfors ingår i kommunens kulturmiljöområden (k1). Stora delar av sträckningen i Assmans dalgång går inom strandskydd. Längs sträckan mellan Uddebo och Kronäng använder kommunen banvallen för VA-ledningar och i framtiden vill man även använda sträckan mellan Uddebo och Strömsfors för framtida ledningsinfrastruktur så som VA-ledningar och fiber. Det finns också en 10 kv-ledning som följer banvallen hela sträckan från Åstafors till Kronäng. Bedömningen är att samförläggning i banvallen blir svår och kostsam, eftersom det kräver ombyggnader av befintliga VA-ledningar, befintlig fiber och befintlig 10 kv-ledning i samma banvall, då dessa måste flyttas och anpassas till schaktet för 140 kvledningen. Ett visst skyddsavstånd behövs mellan dem, vilket försvåras av att banvallen på vissa ställen är smal. Det ska alltid reserveras en buffetzon runt nya regionnätskablar då dessa normalt påverkar intilliggande anläggningar. Banvallen används delvis som gång- och cykelbana, vilket inte utgör hinder för att förlägga ledningen i banvallen. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 7

8 Vid bebyggelsen i Åstafors, Strömsfors och Mjällbo, söder om Uddebo, kan det förekomma störningar vid byggnation. Detta är dock under en kortare tidsperiod. Strandängarna öster om Mjällbo, på den södra sidan av Assman, är ett område med värdefullt odlingslandskap, Assman (O3). Inom detta område, vid Kronäng, planeras övergången mellan markkabel (ML1-M) och luftledning (ML1-L). Norrut från denna punkt planeras detta alternativ att gå som luftledning sambyggd med befintlig 40 kv-ledning, som går öster om befintlig 140 kv-ledning. I söder vid övergången mellan markkabel och luftledning går sträckningen i utkanten av ett område med riksintresse för kulturmiljö, Tåstarp (K1). Längre norrut ligger en övrig kulturhistorisk lämning (fossil åker) delvis inom befintlig skogsgata. Sträckningen korsar våtmarksområden (V2 och V3) med låga naturvärden. 2.4 Nollalternativet ingen ny ledning Elnätskunderna i och kring Tranemo försörjs från en transformatorstation lokaliserad nordväst om samhället. Denna transformatorstation matas av en radiell kv luftledning som ansluter mot det maskade kv regionnätet ca sju km sydväst om stationen. Från transformatorstationen i Tranemo utgår ett antal 40 kv luftledningar som i sin tur matar det omkringliggande lokalnätet. Lokalnätet är det elnät som är kopplat till kunden. Det finns två typer av fel som kan uppstå på elleveransen, dels s.k. övergående fel, ofta orsakat av blixtnedslag och som upplevs som att ljuset blinkar till, och dels s.k. bestående fel, då elen bryts under en längre tidsperiod, allt från några minuter till timmar eller i värsta fall dagar. När den matande luftledningen utsätts för ett s.k. övergående fel, tillser ett felbortkopplingssystem att hela ledningen kortvarigt frånkopplas och snabbt därefter återinkopplas. Följden av detta är att ett kortvarigt elavbrott upplevs av samtliga elnätskunder matade från Tranemo transformatorstation. Vid ett s.k. bestående fel på den matande ledningen, som är betydligt mer sällsynt än övergående fel, måste det underliggande 40 kv-nätet kopplas om så att elnätskunderna succesivt får tillbaka elmatningen, dock från angränsande 140 kv-stationer. Detta kan ta relativt lång tid, beroende på hur många olika kopplingar som måste genomföras. Det underliggande 40 kv-nätet nyttjas som reserv tills dess att felet på 140 kv-nätet är identifierat och åtgärdat. I dagsläget är dock det underliggande 40 kv-nätet inte fullt ut dimensionerat för att klara en sådan reservdrift under en s.k. höglastsituation. Höglastsituation förekommer framför allt vintertid vid låg utomhustemperatur då elförbrukningen är hög. Om en framtida lastökning beaktas, ökar svårigheten ytterligare att klara en sådan reservdriftsituation. Dessutom bedömer Vattenfall, med dagens reservdriftsituation, att de krav som ställs av Energimarknadsinspektionen för att överföringen av el ska vara av god kvalitet ej uppfylls. För att minimera risken att de övergående och kvarstående felen ska orsaka någon konsekvens för elnätskunderna, vill Vattenfall etablera en andra 140 kv-ledning till Tranemo transformatorstation. Om en andra ledning finns kan felbortkopplingssystemet tillse att både övergående och kvarstående fel bortkopplas snabbt och effektivt så att inga elnätskunder blir påverkade. Om en andra ledning inte kan etableras måste relativt omfattande åtgärder vidtas i det underliggande 40 kv-systemet för att höja dess kapacitet, förbättra spänningshållningen och möjliggöra att nödvändiga kopplingsarbeten kan göras snabbare och säkrare. Dessa åtgärder löser dock inte tidigare beskrivna konsekvenser av de övergående och kvarstående felen i 140 kv-nätet. 4 En radiell ledning förser endast en punkt, en transformatorstation, med el. Om det blir avbrott på en radiell ledning, stoppas elleveransen till den stationen och därmed till elnätskunderna i området. 5 I ett maskat nät är ledningarna ihopkopplade på flera ställen, så att elen kan gå alternativa vägar. Om det blir avbrott på en ledning i det maskade nätet, så kan elen transporteras åt ett annat håll och inte orsaka omfattande avbrott i elleveransen till kunderna. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 8

9 Den av Vattenfall genomförda studien visar att det är samhällsekonomiskt gynnsamt att etablera en andra 140 kv-ledning till Tranemo jämfört med att investera i det underliggande 40 kv-systemet. 3 ALTERNATIVA TEKNIKER Vattenfall har utrett möjligheten att uppföra ledningen i luft eller som markförlagd kabel. Dessa två alternativ beskrivs nedan i avsnitt 3.1 och Luftledning Om ledningen uppförs som luftledning kan den byggas i antingen portalstolpar eller enkelstolpar. Vilken utformning som väljs beror bl.a. på terrängens topografi, dvs. det kan förekomma delar av sträckan där ledningen uppförs i portalstolpar och andra delar där enkelstolpar används. Materialet i stolparna kan bestå av t.ex. trä, betong, komposit eller stål. Utformningen bestäms i detaljprojekteringen, som i de flesta fall startar när tillstånd erhållits. Portalstolparna har en höjd på ca m över mark, medan enkelstolparna har en höjd om ca m över mark. Stolparnas höjd kan variera något beroende på topografin, dvs. hur landskapet ser ut, vilket gör att det även kan förekomma andra höjder på stolparna. Ledningens faser (linor) placeras horisontellt i portalstolpen, medan de placeras i triangelform i enkelstolpen. Avståndet mellan stolparna kommer att variera ca m mellan portalstolparna och ca m mellan enkelstolparna, beroende på hur terrängen ser ut. I vissa fall kan även kortare eller längre spann förekomma. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor. Figur 5 visar exempel på utformningen av en portalstolpe (till vänster) och exempel på en typ av enkelstolpe av stål, en s.k. gitterstolpe (till höger) med en ledning i stolpen. Även annan utformning på portal- och enkelstolpe kan bli aktuell. Figur 5. Till vänster exempel på en portalstolpe. Till höger exempel på enkelstolpe, i detta fall en sk. gitterstolpe. Linorna består av aluminiumlegering, upphängda i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial. Enkelstolparna står oftast på fundament, som huvudsakligen består av betong, medan endast jordåterfyllnad oftast används vid portalstolpar av trä. Ofta placeras också en optokabel i toppen av stolpen för kommunikation mellan stationerna. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 9

10 En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan är trädsäker, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära faslinorna. Även vissa högväxande träd i sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att kunna falla på ledningen. Den planerade skogsgatan kommer att bli ca m bred där ledningen går ensam. Se Figur 6 som visar exempel på skogsgatans bredd för en enkelstolpe och Figur 7 som visar exempel på skogsgatans bredd vid portalstolpe. Bredden på skogsgatan kan variera beroende på vilken stolptyp som ledningen uppförs i och på topografin. Figur 6. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe. Måtten är ungefärliga. Figur 7. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe. Måtten är ungefärliga. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 10

11 Vid parallellgång med 140 kv-ledning söder om Uddebostationen behöver befintlig skogsgata breddas ca m till totalt ca m, se Figur 8 och Figur 9. Figur 8. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe parallellt med befintlig 140 kvledning söder om Uddebostationen. Måtten är ungefärliga. Figur 9. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe parallellt med befintlig 140 k- ledning söder om Uddebostationen. Måtten är ungefärliga. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 11

12 Vid parallellgång med befintlig 400 kv-ledning breddas den befintliga skogsgatan ca 25 m för att ge plats åt den planerade 140 kv-ledningen. Total bredd på skogsgatan blir då ca m, se Figur 10 och Figur 11. Figur 10. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe parallellt med befintlig 400 kvledning. Måtten är ungefärliga. Figur 11. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe parallellt med befintlig 400 kvledning. Måtten är ungefärliga. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 12

13 Vid parallellgång med befintlig 40 och 140 kv-ledning söder om Tranemostationen, placeras den nya ledningen väster om befintlig 140 kv-ledning och breddas skogsgatan ca 8-12 m till totalt ca m, se Figur 12 och Figur 13. Figur 12. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en enkelstolpe parallellt med befintliga 40 och 140 kv-ledningar söder om transformatorstationen Tranemo. Måtten är ungefärliga. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 13

14 Figur 13. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe parallellt med befintliga 40 och 140 kv-ledningar söder om transformatorstationen Tranemo. Måtten är ungefärliga. Vi en eventuell sambyggnation i gemsamma stolpar med befintlig 40 kv-ledning söder om Tranemostationen innebär att den nya ledningen placeras öster om befintliga ledningar och skogsgatan breddas ca 10 m till totalt ca 60 m, se Figur 14. Detta innebär att befintlig 140 och 40 kv-ledning måste passeras två gånger, en gång där ledningen ansluter till de befintliga ledningarna och en gång vid station Tranemo. Befintlig 140 kv-ledning Figur 14. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd gemensamt med befintlig 40 kv-ledning i en enkelstolpe parallellt med befintliga 40 och 140 kv-ledningar söder om transformatorstationen Tranemo. Måtten är ungefärliga. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 14

15 3.2 Markkabel En principskiss över hur kabelgraven/ledningsgraven, för markkabelalternativet, skulle kunna se ut för en 140 kv markförlagd ledning med ett kabelförband som innehåller tre ledare visas nedan i Figur 15. Kabelgravens bredd skulle bli ca 1-2 m, med faserna placerade intill varandra i triangelform. En markkabel ger upphov till elektriska strömmar, s.k. kapacitiva, som är oönskade i ett elnät. Därför installeras extra utrustning i form av shuntreaktor för att kompensera bort strömmarna. Ledningen schaktas ned i marken och förläggs på ett djup av ca 1 m, på en botten fylld med kabelsand. I kabelgraven förläggs även ett optorör med fiberkabel för kommunikation mellan stationerna. Alternativt kan ledarna placeras horisontellt, vilket medför en bredare kabelgrav. Observera att måtten som anges i principskissen i Figur 15 nedan är exempelmått. Vid passage av känsliga vattendrag eller andra känsliga områden, kan tryckning eller styrbar borrning användas. Även passager av vägar kan i vissa fall göras genom tryckning eller styrbar borrning. I borrhålet trycks då rör in varefter kablarna dras genom. Vattendraget, det känsliga området eller vägen berörs då inte. Där det är nära ner till berggrunden, kommer sprängning att behövas för kabelgraven. Vid förläggningen behövs ett arbetsområde på ca 15 m, vid sidan om kabelgraven, för att få plats med arbetsfordon och schaktmassor. Figur 15 nedan visar både kabelgraven och de ca 15 m som behövs för arbetsområdet. Schaktmassor som går att återanvända används vid återfyllning av kabelgraven. Schaktmassor som inte går att återanvända transporteras till deponi eller annan användning och ersätts istället med godkända jordmassor. Markbehovet under drift för en markförlagd kabel är en ca 5 m bred skogsgata. Figur 15. Exempel på kabelgrav för en 140 kv jordkabel med ett kabelförband och faserna placerade i triangel, samt arbetsområde som behövs under anläggningstiden. Vid parallellgång med befintlig 400 kv-ledning måste befintlig skogsgata breddas ca 15 m i byggskedet se Figur 16. I driftskedet utgör ca 5 m utanför befintlig skogsgata skyddsområde för markkabeln. Total bredd på skogsgatan blir efter byggnation ca m. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 15

16 Figur 16. Exempel på kabelgrav för en 140 kv jordkabel med ett kabelförband parallellt med befintlig 400 kvledning, samt arbetsområde som behövs under anläggningstiden. 4 JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD Kostnaden för de bästa luftlednings- och markkabelstråken och det kombinerade markkabelluftledningsstråket har beräknats. I beräkningen ingår kostnaden för stolpar och linor respektive markkabel samt nya fack i stationerna. Dessutom har kostnaderna för koncessionsansökan, projektering, markintrång, shuntreaktor för att kompensera bort reaktiv effekt genererad av markkabel och lindragning för 40 kv-ledningen (vid de alternativ där sambyggnation skulle bli aktuellt) tagits med. 4.1 Luftledning Kostnaden för luftledning vid tre olika utföranden enligt det bästa luftledningsalternativet beräknas till: Trästolpar hela sträckan, ingen sambyggnation med befintlig 40 kv-ledning söder om Tranemostationen, ca 34 MSEK Trästolpar till största delen samt sambyggnation i stålstolpar med 40 kv-ledningen närmast Tranemostationen, ca 40 MSEK Stålstolpar av modell gitterstolpe hela sträckan, ingen sambyggnation med befintlig 40 kvledning söder om Tranemostationen, ca 46 MSEK Stålstolpar av modell gitterstolpe till största delen samt sambyggnation med befintlig 40 kvledning söder om Tranemostationen, ca 51 MSEK Bilaga 1 Val av stråk och utformning 16

17 4.2 Markkabel Kostnaden för markkabel enligt det bästa markkabelalternativet beräknas till ca 59 MSEK. 4.3 Kombinerad markkabel-luftledning Kostnaden för kombinerad markkabel-luftledning inklusive sambyggnation med befintlig 40 kvledning längs luftledningssträckan beräknas till ca 63 MSEK. Kostnaden för att flytta befintliga VAledningar, befintlig fiber och befintlig 10 kv-ledning i banvallen har inte räknats med. 5 VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING För att få fram förordat ledningsstråk och utformning har motstående intressen tillsammans med kostnadsbilden för bästa luftledningsalternativ, bästa markkabelalternativ och det kombinerade markkabel-luftledningsalternativet vägts samman. Slutsatsen blir att bästa luftledningsalternativet (L1a och L2a) väljs utifrån en sammanvägning av påverkan på miljön, inkomna synpunkter, bebyggelse, tekniska och ekonomiska förutsättningar, se Figur 17. L2a L1a Figur 17. Översikt över förordat ledningsstråk mellan stationerna Uddebo och Tranemo. De tre alternativen följer alla till stor del befintlig infrastruktur i form av ledningar, vägar eller banvall. Däremot bedömer Vattenfall att det ur byggnadsteknisk synpunkt blir svårt och kostsamt att placera ledningen i banvallen, då det redan ligger eller planeras att förläggas VA-ledningar i dess sträckning. Det gör att det skyddsavstånd som ledningen behöver till VA-ledningar inte går att uppfylla. I jämförelsen mellan luftledningsstråket och markkabelstråket, så bedömer Vattenfall att en markkabel ofta ger större påverkan på mark och vattenmiljöer än en luftledning, genom att ett kabelschakt måste anläggas längs hela sträckningen. I vissa fall kan det ändå vara motiverat att förlägga en ledning som markkabel, vilket skulle kunna var fallet om ledningen går i närheten till samlad bebyggelse eller påverkar landskapet i stor utsträckning. Här går stråken genom skogsmark och områden med gles Bilaga 1 Val av stråk och utformning 17

18 bebyggelse och en sträckning kan väljas inom luftledningsstråket så att det inte berör det öppna landskapen inom områden med bevarandeplan för odlingslandskap. Landskapsbilden bedöms därmed inte påverkas negativt i någon större utsträckning. I byggskedet behöver ungefär lika mycket skog fällas för både luftlednings- och för markkabelalternativet. I båda alternativen bedöms påverkan av detta att begränsas i och med att sträckningar i stor utsträckning kan följa infrastruktur. Genom att placera ledningen i anslutning till befintliga ledningar i så stor utsträckning som möjligt, bedömer Vattenfall påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Ur driftsynpunkt är en luftledning att föredra då det under drift bl.a. är relativt lätt att lokalisera och att laga om fel uppstått. Vid fel på en markförlagd kabel tar det längre tid att lokalisera felet och dessutom längre tid att reparera eftersom kabeln först måste grävas fram, för att sedan kunna lagas. Strömavbrott till följd av kabelfel tar därför längre tid att åtgärda jämfört med ett strömavbrott till följd av fel på en luftledning. Vid jämförelse av kostnadsbilden för bästa luftledning, bästa markkabel och det kombinerade markkabel-luftledningsalternativet, framgår att markkabelalternativet och även det kombinerade luftlednings- och markkabelalternativet är betydligt dyrare än luftledning. Alternativet med sambyggnation närmast station Tranemo har valts bort eftersom investeringskostnaden för en sambyggnation är högre än för separata stolpar samt att en sambyggnation med befintlig 40 kv-ledning gör båda ledningarna mer känsliga för störningar, då de sitter i samma stolpe. Dessutom är inte den befintliga 40 kv-ledningen i behov av reinvestering. När samtliga aspekter har vägts samman i jämförelsen mellan bästa luftledning, bästa markkabel och det kombinerade markkabel-luftledningsalternativet enligt ovan, så bedömer Vattenfall att en luftledningsträckning inom bästa luftledningsstråk, utan sambyggnation med befintlig 40 kv-ledning söder om station Tranemo, är det mest fördelaktiga alternativet. Val av stolptyp görs senare vid detaljprojekteringen. Det slutliga valet av stolpar är beroende av möjligheten att, utifrån aktuellt kunskapsläge vid tidpunkten för upphandling, tillämpa bästa möjliga teknik och materialval, men även tillgången till stolpar. Bilaga 1 Val av stråk och utformning 18

19 Copyright: Lantmäteriet MS2014/05708 Bilaga A Planerad ny 140 kv-ledning ± Uddebo - Tranemo Natur- och kulturmiljö Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Vattenskyddsområde V1 # * Naturminne Naturvårdsavtal O1 Station Tranemo L2a n1 L1b Naturvärde Nyckelbiotop Sumpskog Värdefulla odlingslandskap Lövskogsinventering V3 Ängs- och betesmark V2 L1a N1,O2 L2b O3 Station Uddebo K1 Våtmarksinventeringen Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Kulturmiljöer i kommuner k1 Luftledningsstråk Stråk L1a Stråk L1b km Stråk L2a Stråk L2b

20 Copyright: Lantmäteriet MS2014/05708 Bilaga B Planerad ny 140 kv-ledning ± Uddebo - Tranemo Natur- och kulturmiljö Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Vattenskyddsområde V1 # * Naturminne Naturvårdsavtal O1 Station Tranemo n1 Naturvärde Nyckelbiotop Sumpskog Värdefulla odlingslandskap Lövskogsinventering V3 Ängs- och betesmark V2 K1 N1,O2 O3 Station Uddebo Våtmarksinventeringen Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Kulturmiljöer i kommuner k1 Markkabelstråk Stråk M1a Stråk M2a Stråk M2b Stråk M2d Stråk M2c Länk km Stråk M3a Stråk M3b

21 Copyright: Lantmäteriet MS2014/05708 ± Bilaga Planerad ny 140 kv-ledning Uddebo - Tranemo Natur- och kulturmiljö Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Vattenskyddsområde V1 # * Naturminne Naturvårdsavtal O1 Station Tranemo n1 Naturvärde Nyckelbiotop Sumpskog Värdefulla odlingslandskap Lövskogsinventering V3 Ängs- och betesmark V2 K1 N1,O2 O3 Station Uddebo Våtmarksinventeringen Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Kulturmiljöer i kommuner k1 Markkabel-luftledningsstråk Luftledningsstråk km Markkabelstråk Övergång Kabel till Luft