Samrådsunderlag avseende ny kraftledning med driftspänning upp till 24 kv mellan Alkullen, Övertorneå kommun, Norrbottens län och Ylitornio, Finland

Transkript

1 Samrådsunderlag avseende ny kraftledning med driftspänning upp till 24 kv mellan Alkullen, Övertorneå kommun, Norrbottens län och Ylitornio, Finland Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att bygga en ny kraftledning med driftspänning upp till 24 kv mellan Alkullen, Övertorneå kommun och Ylitornio, FIinland, se bilaga 1 och 2. Åtgärden planeras i syfte att möjliggöra reservkraftsförbindelse med Finland. Vattenfall vill härmed samråda kring föreslagen ledningssträckning och utformning med berörda myndigheter, organisationer och med övriga särskilt berörda, enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samråd genomförs även med fastighetsägare och berörda rättighetsinnehavare till de berörda fastigheterna. Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelsen och karta. Ett koncessionsbeslut är permanent och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Därefter ansöker Vattenfall om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. Lokalisering Den nya ledningen blir cirka 1,8-2,5 km lång (beroende på sträckningsalternativ) och planeras att anläggas från planerad ny transformatorstation i Alkullen, Övertorneå kommun till befintlig transformatorstation i Ylitornio i Finland. Förutsättningar och tekniskt utförande Den planerade 24 kv-ledningen mellan Alkullen och Ylitornio anläggs i huvudsak med enkelstolpar med undantag för passagen av huvudfåran av Torneälv som anläggs med kabel som borras/trycks under älven. Passagen av älvens västra fåra anläggs med parstolpar. Faslinor placeras i ett horisontalplan med 1-1,2 meters fasavstånd. I figur 1 redovisas principskisser på stolparnas utförande. Enkelstolp enligt principskiss nyttjas för raksträckor medan parstolpar nyttjas vid övegång över älven och vinkelstolp i platser för ledningsvinklar. Figur 1. Principskisser på stolpplacerade ledningars från vänster: enkelstolp, parstolar och vinkelstolp. Enkelstolparnas höjd är ca 9-11 m medan parstolparnas höjd är ca 16 m. Av den totala ledningslängden på ca 1,8-2,5 km kommer ca 1,2-1,9 km att utföras som luftledning. VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Adress: Luleå Besöksadress: Timmermansgatan 25 eldistribution@vattenfall.com VAT. SE (8)

2 Sträckan Alkullen Ylitornio utgörs av markförhållanden med mycket fukt/sumpskog, förekomst av barr- och lövskog med inslag av öppen odlingsmark. Ledningen kommer att utföras trädsäker vilket innebär att inga träd får bli så höga intill ledningen att grenar eller toppar riskerar att falla på ledningarna vid t.ex. storm. Där ledningen passerar skogsmark kommer därför en trädfri ledningsgata att utföras enligt principen som framgår av figur 2. Ledningsgatan kommer att bli ca 12 m bred dvs. ca 6 m på ömse sidor om ledningens mitt. Utöver avverkning och återkommande röjning av skogsgatan kommer även enstaka så kallade farliga kantträd att regelbundet avverkas i sidoområdet. Figur 2. Principskiss för ledningsgata, skogsgata och sidoområden med farliga kantträd Under Torneälvens huvudfåra kommer ledningen förläggas som markkabel genom styrd borrning. Kabeln kommer att förläggas på ett djup av ca 2-4 m under fast botten. Kabelns totala längd uppgår till ca 600 m. Sträckningsalternativ Vattenfall har inför planerad byggnation utrett tre alternativa sträckningar vilka redovisas i bilaga 2. Samtliga alternativ avser en 24 kv kraftledning som utförs från en anslutningspunkt vid planerad ny transformatorstation i Alkullen till anslutningspunkt i befintlig transformatorstation i Ylitornio, Finland. Tidigare nätägare har tittat på lämplig lokalisering av en transformatorstation för matning till Finland och bedömt platsen som lämplig. Platsen för den nya transformatorstationen i Alkullen är befäst då åtgärder sedan tidigare är vidtagna för uppförande av transformatorstation på platsen. Nedan redogörs för de tre alternativa ledningssträckningarna. Alternativ 1 Alternativ 1 utgår från anslutningspunkt i Alkullen varifrån ledningen förläggs till en sedan tidigare iordningställd 30 m bred ledningsgata, till en befintlig anslutningspunkt i Ylitornio. Ledningens längd blir ca 1,8 km. Sträckningen utgör det kortaste alternativet. Alternativsträckningen har också valts utifrån de förutsättningar som krävs för styrd borrning under Torne älv, då avståndet för styrd borrning inte bör överstiga ca 800 m. Ledningsgatan går huvudsakligen genom skogsmark där den till stor del avskärmas mot bebyggelsen i Alkullen både mot norr och söder för att sedan från ön Kylänsaari genom borrning 2(8)

3 förläggas under Torne älvs huvudfåra. Närmaste bostadshus ligger ca 200 m norr om befintlig ledningsgata. Ledningen passerar genom sumpskog. Alternativ 2 Alternativ 2 har en mer nordlig sträckning än alternativ 1. Alternativet har utformats för att följa naturliga linjestrukturer i landskapet i form av befintlig väg och skogskanter. Alternativets sträckning är också planerad söder om Alkullen med syfte att bibehålla den sammanhållna bebyggelsen i Alkullen och därmed undvika fragmentering och minimera påverkan på landskapsbilden. Alternativsträckningen har också valts för att kunna tillämpa styrd borrning under Torne älvens huvudfåra. Vid styrd borrning bör avståndet inte överstiga ca 800 m vilket har begränsat möjligheterna att förlägga alternativet längre norrut än vad som har föreslagits för alternativet. Ledningen kommer att vara belägen ca 100 m sydost om närmaste bostadshus. Ledningens längd blir ca 1,9 km och alternativet medför att en ny ledningsgata måste huggas längs en sträcka av ca m. Sträckningen innebär att ledningen blir exponerad mot den sammanhållna bebyggelsen i Alkullen. Ledningens sträckning går genom fuktskog och sumpskog och passerar nära inpå ett torp som utgör en övrig kulturhistorisk lämning, RAÄ-nummer Övertorneå 154:1. Alternativ 3 Alternativ 3 har en mer sydlig sträckning och är också det längsta alternativet, ca 2,5 km. Alternativet följer till viss del naturliga linjestrukturer i landskapet i form av hyggeskanter vilket bidrar till att minska inverkan på landskapsbilden då stolpar blir mindre synliga. Längs delsträckor kommer alternativ 3 att passera öppet landskap. Alternativsträckningen har också valts för att kunna tillämpa styrd borrning under Torne älvens huvudfåra. Vid styrd borrning bör avståndet inte överstiga ca 800 m vilket har begränsat möjligheterna att förlägga alternativet längre söderut än vad som har föreslagits för alternativet. Närmaste bostadshus ligger ca 60 m från ledningen. Alternativet innebär att en ny ledningsgata måste huggas längs en sträcka av ca 1,1 km. Området där ledningen passerar älven som luftledning utgörs av ett öppet brukat odlingslandskap längs Torneälvens västra sida vilket gör att ledningen i denna delsträcka exponeras. Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att byggnation av ledningen inte kommer till stånd. För alternativ 1 innebär det att befintlig ledningsgata kvarstår men förblir obebyggd medan det för alternativ 2 och 3 innebär att nya skogsgator inte huggs upp för den tillkommande ledningen. Nollalternativet innebär att kraftledningen inte byggs vilket gör att möjligheten till reservmatning mellan Sverige och Finland uteblir. Elnätet i regionen kommer i sådana fall att vara mer sårbart för störningar i elleveranser än vad som blir fallet om ledningen byggs. Nollalternativet medför inget intrång längs föreslagna lokaliseringar för ledningen. Förutsättningar Landskap Torneälvens dalgång är ca 1 km bred vid Alkullen-Ylitornio. Älven är delad i två fåror, ca 200 respektive 600 m breda. Markanvändningen utgörs av skogsbruk och småskaligt jordbruk. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar och sjöstränder. 3(8)

4 Markanvändning Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag. Korju sameby bedriver renskötsel i området för planerad kraftledning. Området ingår i samebyns förvinterland, vinterland, vårvinterland samt förhöstland, se bilaga 3. Området utgörs även av trivselland och uppsamlingsområde. Planerad ny station i Alkullen ligger inom riksintresseområde för rennäringen. Natur- och kulturmiljövärden samt övriga värden Torne älv är skyddad som Natura 2000-område och hela det aktuella området ligger inom riksintresse för kulturmiljö och naturmiljö och rörligt friluftsliv enligt miljöbalkens 3 kap 6 och miljöbalkens 4 kap 6, som en del av Torneälvdal. Naturvärdet består bl.a. av den outbyggda älven med dess naturliga vattenståndsvariationer. I älvsystemet finns ett antal områden som hyser skyddade eller hotade biotoper och vilka förtecknas i EU:s art- och habitatdirektiv, däribland utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla och grön flodtrollslända. Flyttfåglar orienterar sig efter naturliga strukturer, t.ex. älvdalar. Rastplatser kan utgöras av öppna ytor. I mars 2007 har gäss och svanar observerats vid ön Kylänsaari. Det är därmed möjligt att Kylänsaari är en rastlokal för gäss, svanar och eventuellt änder och vadare. Torneälvens kulturvärden består bland annat i att området utgörs av älvdalsbygd med utpräglad strandbebyggelse och öppna odlingsmarker och strandängar. Torneälven är av betydelse för fritidsfisket och det förekommer omfattande fiske av bland annat lax i älven. Förekommande miljö- och kulturmiljöintressen redovisas i bilaga 4. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är starkast närmast källan och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 µt (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 µt. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Någon samlad bebyggelse finns inte i de alternativa ledningsstråkens direkta närhet. Däremot förekommer enstaka hus i relativ närhet av vissa alternativa stråk (Alternativ 2 och 3). 4(8)

5 Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser den planerade ledningen förväntas medföra. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. Landskap Byggande av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom uppresning av stolpar och iordningställande av trädfria ledningsgator. Alternativ 1: Alternativ 1 är förlagd till en befintlig ledningsgata och där ledningsgatan redan är en del av landskapsbilden i området. Alternativ 1 är beläget längst ifrån bostadshus. Ledningens visuella inverkan på landskapsbilden utgörs huvudsakligen av luftledningsövergången över Torneälven mellan fastland och Kylänsaari. Huvuddelen av ledningen som korsar Torne älv kommer att borras under älvbotten, vilket minskar ledningens inverkan på landskapsbilden. Alternativ 2 och 3: Både alternativ 2 och 3 innebär att en ny ledningsgata huggs upp. Alternativ 2 exponeras mot bebyggelsen vid Alkullen medan Alternativ 3 passerar genom öppet odlingslandskap och därmed blir synlig både från enstaka hus i närområdet och passerande vägar. Även för Alternativ 2 och 3 kommer luftledningsövergången över Torneälven mellan fastland och Kylänsaari medföra ett synligt inslag i landskapsbilden vid älven. Huvuddelen av ledningen som korsar Torne älv kommer att borras under älvbotten, vilket minskar ledningens inverkan på landskapsbilden. Markanvändning Samtliga alternativ berör Korju samebys betesmarker. Natur- och kulturmiljövärden Hela Torneälvens dalgång utgör riksintresse för natur- och kulturmiljö, friluftsliv samt är utsett till Natura 2000-område. Påverkan på riksintressena av planerad ledning bedöms som liten för samtliga alternativ då huvuddelen av ledningen som korsar Torne älv kommer att utföras med styrd borrning och i torrhet. Påverkan på Torne älv bedöms därmed som liten. Alternativ 2 kommer att passera nära inpå ett torp som är en utpekad kulturhistorisk lämning. Alternativ 3 passerar den största delen öppna ytor varför alternativ 3 bedöms utgöra den största risken för påverkan på eventuella rastplatser för fåglar i området. Vid övergången med luftledning från fastland mot Kylänsaari så kan det därför vara motiverat att vidta skyddsåtgärder såsom att sätta fågelavvisare på ledningen för att förebygga och minimera risken för fågelkollisioner. I MKB:n kommer magnetfältets konsekvenser för vattenlevande organismer (framför allt fisk) i älven att utredas och beskrivas mer utförligt för kabelförläggningen under Torne älvs huvudfåra. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Utifrån planerad strömlast och avstånden till närmaste bostäder görs bedömningen att elektromagnetiska fält inte utgör någon risk för boende för någon av de alternativa sträckningarna. Försiktighetsprincipen kommer att beaktas vid vidare bedömning av elektromagnetiska fält. I MKB:n kommer aktuella magnetfältsnivåer att redovisas närmare. 5(8)

6 Konsekvenser för bebyggelse och boendemiljön handlar istället främst om ledningens visuella inslag i området, något som diskuteras under avsnittet landskapsbild. Jämförelse av alternativa sträckningar I tabell 1 nedan ges en samlad bedömning av omgivningspåverkan och miljöaspekter för de alternativa ledningssträckningarna. Mindre påverkan än jämförda alternativ Obetydlig skillnad mellan alternativen Större påverkan än jämförda alternativ Tabell 1. Värdering av konsekvenser för föreslagna alternativ Alternativ Landskap Natur/Kultur Rennäring/ Markanv. 1 Bebyggelse/ boende/hälsa Rekreation/ friluftsliv 2 Ny ledningsgata kommer att iordningställas större än 1 Ledningen kommer att vara mer exponerad och synlig- Större än 3 3 Ny ledningsgata kommer att iordningställas större än 1 Ledningen kommer att passera öppna landskap - Större än 1 Ledningen kommer att passera nära inpå kulturhistorisk lämning större än 1 Passerar öppna landskap och därmed potentiella rastplatser för flyttfågel större än 1 och 2 Mer exponerad - Större än 1 och 3 Passerar öppna landskap - Större än 1 Omgivningspåverkan under anläggningstiden I samband med anläggning av stolpar kommer schaktning och markarbeten att utföras. Arbetet kommer tillfälligt att medföra buller och störningar genom att människor och maskiner rör sig i området. Konsekvenser av detta liksom eventuell påverkan och konsekvenser kommer att beskrivas i MKB:n. Borrningen under Torne älvs huvudfåra kommer att utföras i två steg enligt principen som redovisas i figur 3. Först borras ett pilothål med tunnare borr. Sedan byts borrhuvudet ut mot en roterande rymmare. När den dras tillbaka, förstorar den borrhålet samtidigt som den drar med sig ledningen eller skyddsröret. Som smörjmedel under borrning och tillbakadragande används en blandning av bentonitlera och vatten. Allt arbete kommer att ske från land och i torrhet. Borrningen kommer inte att medverka till försämrad vattenkvalitet (grumling) och därmed inte heller medföra några negativa konsekvenser för vare sig fisk, bottenfauna eller andra vattenlevande organismer. 6(8)

7 Figur 3. Principskiss som visar utförandet vid styrd borrning Fortsatt arbete Information och synpunkter som framkommer under samrådet är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen och länsstyrelsen fattar beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Därefter kommer en MKB att upprättas med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. Som underlag för MKB:n nyttjas bl.a. kommunala översikts- och detaljplaner, länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt synpunkter och information som framkommer i samrådet. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser avseende riksintresset Torneälvens värden för natur- och kulturmiljö samt landskapsbild och friluftsliv. Befintliga underlag bedöms kunna användas för bedömning av påverkan, effekter och konsekvenser av projektet för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftskedet kommer att beskrivas. När MKB:n och övriga ansökningshandlingar för koncessionen finns upprättade kommer handlingarna att skickas för prövning hos Energimarknadsinspektionen. Tidplan Ansökan planeras att lämnas in under vintern Byggnation planeras att påbörjas när koncession erhållits, dock tidigast under (8)

8 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Nuvarande utformning för befintliga ledningar Ny utformning för befintliga ledningar och tillkommande ledning Rennäringens intressen Natur- och kulturintressen Fastighetskarta 8(8)