Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Transkript

1 Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen September 2015

2

3 PROJEKTORGANISATION Ellevio AB Box Karlstad Projektledare: Samrådsunderlag Pöyry Sweden AB Box STOCKHOLM Uppdragsledare och handläggare koncessionsansökan och MKB: Handläggare koncessionsansökan och MKB: Ansvarig för förprojektering: Uppdragsnummer: 8H Bakgrundskartor har tillhandahållits av Eolus Vind

4 Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Bakgrund och förutsättningar ÄRENDET OCH LOKALISERING Lagstiftning Samråd enligt ellagen PROJEKTBESKRIVNING Lokalisering och alternativ Ledningssträckningar Nollalternativ Teknik Kabel Markbehov Framtida underhåll BESKRIVNING AV BERÖRDA INTRESSEN Skyddade områden Riksintressen och skyddade områden Övriga naturmiljöområden Övriga kulturmiljöområden Friluftsliv Markanvändning, boendemiljö och planer Elektriska och magnetiska fält Anläggningsarbeten Landskapsbild Miljökonsekvensbeskrivning TIDPLAN BILAGOR: 1. Preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning 2. Kartor till samrådsunderlag SAMRÅDSUNDERLAG 1 (12) Ellevio AB

5

6 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund och förutsättningar Ellevio AB (nedan kallat Ellevio) är ett nytt nätbolag som grundades sommaren 2015, efter att Fortum sålde sin elnätsverksamhet i Sverige till ett konsortium bestående av Tredje APfonden, Folksam, Första AP-fonden samt Borealis Infrastructure Management Inc. Ellevio äger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet samt svarar för nätens drift och underhåll inom sina verksamhetsområden. Ellevio har för avsikt att förlägga två nya 36 kv markkablar ca 2 km öster om Bäckhammar i Kristinehamns kommun, se Figur 1. Syftet med de nya markkablarna är att möjliggöra elanslutning av två planerade vindkraftparker som är under prövning. Figur 1. Översikt över projektområdet. SAMRÅDSUNDERLAG 3 (12) Ellevio AB

7 3 ÄRENDET OCH LOKALISERING Fortum kommer att ansöka om nätkoncession för linje (linjekoncession) för de två nya 36 kvledningarna som planeras mellan en ny transformatorstation (Sjöhammaren) och två nya kopplingsstationer: Sälsjön och Jonsbol. Pöyry Sweden har i uppdrag att bistå Ellevio med ansökan om nätkoncession för linje. 3.1 Lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd linjekoncession enligt Ellagen (1997:857) Ellagen (1997:857) ställer krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i ansökan om linjekoncession. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl.a. krav på att den som vill bygga en elledning ska samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet ska beröra verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan. Ansökan inklusive MKB lämnas till Energimarknadsinspektionen, som skickar ut den på remiss till berörda myndigheter och andra sakägare, såsom de fastighetsägare som berörs av ledningssträckningen. Efter att eventuella yttranden inkommit från myndigheter och andra sakägare beslutar Energimarknadsinspektionen (Ei) om nätkoncession för linje kan beviljas eller inte. För att kunna nyttja del av annans fastighet för ledningar krävs en rättighet. För detta kommer Ellevio att skriva servitutsavtal eller ansöka om ledningsrätt. 3.2 Samråd enligt ellagen Ellevio samråder härmed enligt 6 kap 4 Miljöbalken för att kunna upprätta den MKB som krävs för linjekoncession enligt Ellagen. Under samrådet kan mindre justeringar av ledningssträckningen komma att göras om det finns särskilda skäl till det. Efter genomfört samråd fattar Ellevio beslut om slutgiltig ledningssträckning utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet samt miljöhänsyn, tekniska, ekonomiska och praktiska aspekter. De synpunkter som kommer in i samrådet, sammanfattas i en samrådsredogörelse som lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattar sedan beslut om ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska samråd hållas med en vidare krets. Länsstyrelsens beslut redovisas i ansökan. Synpunkterna som kommit in under samrådet och Länsstyrelsens beslut ligger sedan till grund för MKB:n, som bifogas till ansökan om nätkoncession för linje. SAMRÅDSUNDERLAG 4 (12) Ellevio AB

8

9 meter. Skillnaden mellan dessa två alternativ är ca 600 meter och totalt beräknas sträckan för huvudalternativet vara ca 4,2 km för att ansluta till station Jonsbol och för den alternativa sträckningen Alternativ Jonsbol ca 4,8 km Nollalternativ Nollalternativet innebär enligt miljöbalken en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär i det här fallet att kraftledningarna inte byggs och att planerad vindkraftspark inte kan överföra den producerade elen till elnätet. Den el som vindkraftverken skulle ha producerats måste produceras på annat sätt t ex genom utbyggnad av andra typer av produktionsanläggningar eller import från andra länder. Även till dessa anläggningar måste elledningar byggas för överföring av den producerade elen. 4.2 Teknik Kabel För att klara överföringen vid vindkraftsparkernas maxproduktioner krävs att ledningen mellan Sjöhammaren och Sälsjön förläggs i dubbla kabelförband, medan överföringen av produktionen mellan Sjöhammaren och Jonsbol kräver att den ledningen förläggs med fyra kabelförband, se Figur 3 respektive Figur 4. Varje förband består av tre ledare, där varje ledare ligger i en separat kabel. De tre ledarna placeras i triangelform i respektive kabelförband. Ledningarna kommer att schaktas ned i marken och förläggas på ett djup av ca 1 m. Kabelgravens bredd i markytan kommer att bli ca 1 m vid två kabelförband, ca 1,5 m vid fyra kabelförband och ca 2 m vid sex kabelförband. Sex parallella kabelförband kommer att finnas där ledningarna går parallellt i samma sträckning ca 1 km närmast stationen Sjöhammaren, se Figur 5 och Figur 2. I kabelgraven kommer även jordledare att förläggas. Alternativt kan ledarna placeras horisontellt. Då blir kabelgravarna bredare. Observera att måtten som anges i principskisserna är exempel på utseende och mått. Figur 3. Principskiss för en ledningsgrav för en 36 kv-ledning med två kabelförband. Exempel på utseende och mått. SAMRÅDSUNDERLAG 6 (12) Ellevio AB

10 Figur 4. Principskiss för en ledningsgrav för en 36 kv-ledning med fyra kabelförband. Exempel på utseende och mått. Figur 5. Principskiss för en ledningsgrav för en 36 kv-ledning med sex kabelförband. Exempel på utseende och mått. Förläggning av en markkabel innebär markarbeten såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. Vid störningskänsliga passager såsom vattendrag kommer särskild försiktighet iakttas, till exempel kan så kallad schaktfri förläggning via tryckning eller styrd borrning användas där så behövs. SAMRÅDSUNDERLAG 7 (12) Ellevio AB

11 4.2.2 Markbehov Förutom själva ledningsgraven så behövs det vid förläggningen ett arbetsområde på ca m vid sidan om ledningsgraven, för att få plats med arbetsfordon och massor. Vid förläggning i anslutning till väg kan en del av, eller troligast hela, vägens bredd behöva användas som arbetsområde. Detta medför att tillfälligt, under byggskedet, kan vägar behöva stängas av helt eller delvis. Det finns dock en del vägar i området som inte kommer att kunna stängas av, då de regelbundet används som transportvägar från torv- och grustäkter. Där måste istället ett arbetsområde parallellt med vägen och ledningsgraven tas i anspråk, vilket innebär att ett bredare område måste röjas utöver den bredd som ledningsgraven och dess skyddsområde tar i anspråk. I driftskedet behövs ett område som omfattar ledningsgravens bredd samt ett skyddsområde på vardera sidan om ledningsgraven. Totalt innebär det ett markbehov om ca 4-6 m breda ledningsgator. Bredden på ledningsgatorna beror på antalet för kabelförband längs respektive delsträcka Framtida underhåll Det återkommande underhåll som kommer att utföras för markkaben är att ca 4-6 m breda ledningsgator kommer att röjas från träd med jämna mellanrum, där ledningarna går genom skogsmark. Markkablarna kan även behöva repareras om det uppstår något fel. En markkabel kan skadas t ex av åskväder, tunga korsande maskintransporter eller grävarbeten i mark. Vid sådana tillfällen, måste först felet lokaliseras och sedan markkabeln grävas fram. Beroende på felets art, så kan kortare eller längre sträckor behöva bytas ut. En markkabel kan även behöva bytas ut när den har åldrats. SAMRÅDSUNDERLAG 8 (12) Ellevio AB

12 5 BESKRIVNING AV BERÖRDA INTRESSEN 5.1 Skyddade områden Skyddade områden i närheten av den planerade ledningssträckning har identifierats i en kartstudie och redovisas nedan Riksintressen och skyddade områden Ledningssträckning till Sälsjön berör det riksintresseområde för vindbruk som väntas nyttjas av den planerade vindkraftparken som ska anslutas vid station Sälsjön, se Figur 6. Andra riksintressen samt skyddade områden bedöms ej beröras av ledningssträckningarna. Figur 6. Närliggande riksintressen och skyddade områden i anslutning till projektet Övriga naturmiljöområden Ledningssträckningarna berör ett (1) naturvärde (NV1). I närområdet finns även fyra (4) inventerade våtmarker samt ett stort antal sumpskogar, se Tabell 1 och Figur 7. SAMRÅDSUNDERLAG 9 (12) Ellevio AB

13

14

15 5.1.5 Markanvändning, boendemiljö och planer Ledningssträckningarna går huvudsakligen genom skogsmark till största delen parallellt med befintliga vägar. Ledningssträckningarna berör inget detaljplanelagt område. Inga bostäder finns i närheten av ledningssträckningarna. 5.2 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Eftersom ingen bebyggelse finns i närheten av ledningssträckningarna bedöms ingen magnetfältsberäkning behöva göras. 5.3 Anläggningsarbeten Under själva anläggningstiden, då transporter av material sker och arbeten utförs, uppstår en störande miljöpåverkan. Den miljöpåverkan som kan uppstå är främst störningar genom fysiskt intrång, buller och luftföroreningar. Detta sker dock under en begränsad tid. 5.4 Landskapsbild De markförlagda kablarna bedöms inte påverka landskapsbilden. 5.5 Miljökonsekvensbeskrivning Av Bilaga 1 framgår en preliminär innehållsförteckning till MKB:n. 6 TIDPLAN Ellevio har för avsikt att bygga ledningarna tidigast under 2017, under förutsättning att nätkoncession erhålls, att vindkraftexploatören erhåller tillstånd för vindkraftparkerna och att beställning erhålls från vindkraftexploatören. Om vindkraftexploatören inte får tillstånd för sina vindkraftparker kommer ledningarna inte att byggas. SAMRÅDSUNDERLAG 12 (12) Ellevio AB

16

17 Preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1

18

19 Icke-teknisk sammanfattning 1 BAKGRUND 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Gällande tillstånd 1.4 Gällande lagstiftning 1.5 Fortum Distributions miljöarbete 2 ALTERNATIV 2.1 Nollalternativ 2.2 Alternativa sträckningar 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Samråd 3.2 Beslut om betydande miljöpåverkan 4 BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET 4.1 Ledningens sträckning 4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning 4.3 Ledningens utförande 4.4 Markbehov 4.5 Framtida underhåll 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 4.1 Landskapsbild 4.2 Naturmiljö 4.3 Kulturmiljö 4.4 Friluftsliv 4.5 Bebyggelse 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Elektriska och magnetiska fält 7.2 Säkerhet 7.3 Material 7.4 Ljudeffekter 8 SAMLAD BEDÖMNING 8.1 Sammanfattande konsekvenser 8.2 Jämförelse med nollalternativ 8.3 Jämförelse med miljömål 8.4 Jämförelse med allmänna hänsynsregler 9 LITTERATUR BILAGOR: 1 2

20

21 Kartor till samrådsunderlag Bilaga 2

22

23

24

25

26