Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Nätkoncession för linje Ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo och Tranemo i Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra Götalands län Version 2017 september

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vattenfall Eldistribution AB Organisationsnummer: Platsnamn: Län: Kommun: Ny 140 kv-ledning mellan Uddebo och Tranemo Västra Götalands län Svenljunga kommun Tranemo kommun Kontaktuppgifter Ägarrepresentant: Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan Handläggare MKB: MKB, Pöyry Sweden AB, uppdragsledare och projektör, Pöyry Sweden AB, handläggare samråd, MKB, Pöyry Sweden AB, handläggare GIS och, Pöyry Sweden AB, projektör Mottagare av handlingar: Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan Om inte annat anges nyttjas i denna MKB kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande med ärende: MS2014/ Foton tagna av Pöyry Sweden AB om inget annat anges. Foto framsida: Exempel på 140 kv-ledning i träportalsutförande. 2

3 Sammanfattning För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje, vilken prövas av Energimarknadsinspektionen (EI). Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas ansökan om tillstånd, linjekoncession, enligt ellagen för anläggande av ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo (belägen strax norr om Åstarp) i Svenljunga kommun och Tranemo (belägen nordväst om Tranemo) Tranemo kommun. MKB:ns syfte är redovisa att en samlad bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön som ledningarna kan föranleda. Syftet med den nya ledningen är att säkra elleveransen till Tranemo och minska risken för driftstörningar i området. Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade , att projektet inte kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. 5 miljöbalken och 14 ellagen. Alternativa sträckningar Den förordade sträckningen som Vattenfall nu söker koncession för, har föregåtts av en process där olika avvägningar och alternativ har utretts. Hänsyn har tagits till natur- och kulturvärden, geologiska och hydrologiska förutsättningar, förorenade områden, boendemiljö samt tekniska och ekonomiska aspekter. Samråd Samråd har genomförts i flera steg; stråksamråd och ett kompletterande stråksamråd skedde under 2015 samt sträckningssamråd under hösten Förordad sträckning och utformning Den förordade sträckningen är ca 10 km lång. Av dessa är det drygt 7 km som går parallellt med annan infrastruktur i form av befintliga ledningar, medan knappt ca 3 km går i obanad terräng. Ledningen planeras att uppföras som luftledning i träportalstolpar. Sträckningen går genom skogsmark. Sträckningen passerar ett naturvärde, två sumpskogar och i utkanten av ett område med bevarandeplan för odlingslandskap. Bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö Sammantaget bedöms förordad sträckning innebära ringa konsekvenser för miljön och människors hälsa på sikt, då den planeras att till stor del följa befintliga ledningar. Landskapsbild Landskapsbilden påverkas alltid av en luftledning. Där en ledning passerar över öppna områden, större vattendrag, våtmarker och vägar blir påverkan störst, medan den exponeras mindre där den går genom skogsmark. Förordad sträckning går genom produktionsskog i glesbyggda områden och planeras stor del av sträckningen att följa befintliga ledningar, varför konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som ringa. Naturmiljö Förordad sträckning berör inget område av riksintresse för naturvård, Natura 2000-område eller naturreservat. Genom att placera förordad sträckning parallellt med befintliga ledningar minskar den yta obanad mark som behöver tas i anspråk vilket minskar påverkan på naturmiljön och fågellivet. Ett fåtal tidigare kända naturmiljöer berörs. Den anpassade 3

4 ledningssträckningen med skyddsåtgärder bedöms medföra ringa konsekvenser för naturmiljön. Kulturmiljö Förordad sträckning berör inget riksintresse för kulturvård eller kända forn- eller kulturlämningar. Inför detaljprojektering kommer en arkeologisk utredning etapp 1 att genomföras. Stolpplacering samt byggnation kommer att planeras så att eventuella fornlämningar som identifieras vid den arkeologiska utredningen etapp 1 inte skadas. Ledningssträckningen bedöms medföra ringa konsekvenser för kulturmiljön. Bebyggelsen och boendemiljö Det finns inga bostäder i närheten av förordad sträckning, varför inga konsekvenser av magnetfält kan förväntas. Buller orsakas i huvudsak under byggfasen och är därmed övergående. Konsekvenserna för bebyggelsen är obetydliga till små under byggskedet och obetydliga under driftskedet. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli obetydliga. Planförhållanden Förordad sträckning strider inte mot gällande översiktsplaner i området. Inga detaljplaner berörs. 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Sökanden Bakgrund Syfte, omfattning och avgränsning Gällande lagstiftning Planförhållanden Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Vattenfalls miljöarbete ALTERNATIV Nollalternativ Tidigare utredda alternativ Motivering till val av sträckning SAMRÅD Prövningsprocess och tillstånd Samråd och information PROJEKTBESKRIVNING OCH TEKNIK Förordad sträckning Tekniska förutsättningar Uppskattad byggtid Framtida underhåll MILJÖKONSEKVENSER Bedömningsgrunder Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Bebyggelse och boendemiljö HÄLSA OCH SÄKERHET Elektriska och magnetiska fält Säkerhet Ljudeffekter BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN Miljökvalitetsnormer Miljömål Allmänna hänsynsregler... 44

6 7.4 Jämförelse med nollalternativet SAMLAD BEDÖMNING Miljökonsekvenser REFERENSER Bilagor M1. Val av stråk och utformning M2. Karta över ledningssträckningen M3. Karta Naturmiljö M4. Karta Kulturmiljö M5. Samrådsredogörelse M6. Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut om betydande miljöpåverkan 6

7 1. Inledning 1.1 Sökanden Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) äger och bygger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet samt svarar för nätens drift, underhåll och förnyelse. 1.2 Bakgrund För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession. Ansökan om nätkoncession för linje, såväl för nya som för förlängning av befintliga koncessioner, prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Vattenfall har för avsikt att uppföra en ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo (belägen strax norr om Åstarp) och Tranemo (belägen nordväst om Tranemo) i Svenljunga och Tranemo kommuner, se Figur 1. Pöyry har fått i uppdrag av Vattenfall att utföra projektering och söka erforderliga tillstånd för den nya ledningen. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i tillståndsansökan. Figur 1 Översiktskarta med ungefärligt läge för utredningsområdet markerat med röd rektangel. 7

8 1.3 Syfte, omfattning och avgränsning Syftet med den nya ledningen är att säkra elleveransen till Tranemo och minska risken för driftstörningar i området. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att möjliggöra en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och på miljön. Denna MKB omfattar anläggandet av den nya ledningen som planeras gå mellan transformatorstation Uddebo i Svenljunga kommun till transformatorstation Tranemo i Tranemo kommun. MKB:n omfattar de miljöaspekter som uppstår i samband med byggnation, drift och underhåll av elnätet. Föreliggande MKB är en bedömning av de miljökonsekvenser som uppförandet medför i byggskede och driftskede. MKB:n beskriver påverkan på huvudsakligen följande intresseområden; naturmiljö, kulturmiljö och boendemiljö. Byggskedet omfattar perioden mellan byggstart och drifttagning av ny ledning, totalt ca 6-9 månader. Byggnationen sker etappvis längs med den ca 10 km långa sträckan, vilket innebär att det under ovanstående tidsperiod endast förekommer arbete på delar av sträckan vid varje given tidpunkt. Konsekvenserna för enskilda områden utmed sträckningen är därmed begränsade till kortare tidsperioder. Driftskedet omfattar tiden efter byggskedet. 1.4 Gällande lagstiftning För att uppföra eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd nätkoncession- enligt ellagen (1997:857). Ellagen ställer krav på upprättande av MKB som ska ingå i ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ska samråd ske (enl. Miljöbalken 1998:808) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden ska gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) - 2 kap. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler - 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. - 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. - 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. - 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). - 8 kap. Särskilda bestämmelser om skydd för djur- och växtarter 8

9 Kulturmiljölag (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.5 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med dessa ej motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner och regionplaner är vägledande dokument men är ej juridiskt bindande. Aktuellt projekt berör Svenljunga och Tranemo kommun. Det finns inte någon särskild utpekad markanvändning för det berörda området i översiktsplanerna för respektive kommun. Den planerade sträckningen berör inte heller några detaljplaner eller områdesbestämmelser. 1.6 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall avser att i första hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningen med frivilliga överenskommelser genom tecknande av markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen kan sedan ligga till grund för ansökan om ledningsrätt, om Vattenfall avser ansöka om det. Ansökan om ledningsrätt handläggs och beslutas av Lantmäteriet. För fastighetsägaren innebär markupplåtelseavtalet och ledningsrätten att marken förblir i fastighetsägarens ägo och att ersättning för ianspråktagandet erhålls genom ett engångsbelopp. Ersättningens storlek regleras enligt expropriationslagen. 1.7 Vattenfalls miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ingår som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 9

10 2. Alternativ 2.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att lättare kunna värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet till detta projekt innebär att fortsatt begränsad redundans 1 finns i elnätet till station Tranemo. Elnätskunderna i och kring Tranemo försörjs från en transformatorstation lokaliserad nordväst om samhället. Denna transformatorstation matas av en radiell kv luftledning som ansluter mot det maskade kv regionnätet ca sju km sydväst om stationen. Från transformatorstationen i Tranemo utgår ett antal 40 kv luftledningar som i sin tur matar det omkringliggande lokalnätet. Lokalnätet är det elnät som är kopplat till kunden. Det finns två typer av fel som kan uppstå på elleveransen, dels s.k. övergående fel, ofta orsakat av blixtnedslag och som upplevs som att ljuset blinkar till, och dels s.k. bestående fel, då elen bryts under en längre tidsperiod. Ett bestående fel kan pågå allt från några minuter till timmar eller i värsta fall dagar. När den matande luftledningen utsätts för ett s.k. övergående fel, tillser ett felbortkopplingssystem att hela ledningen kortvarigt frånkopplas och snabbt därefter återinkopplas. Följden av detta är att ett kortvarigt elavbrott upplevs av samtliga elnätskunder matade från Tranemo transformatorstation. Vid ett s.k. bestående fel på den matande ledningen, som är betydligt mer sällsynt än övergående fel, måste det underliggande 40 kv-nätet kopplas om så att elnätskunderna succesivt får tillbaka elmatningen, dock från angränsande 140 kv-stationer. Detta kan ta relativt lång tid, beroende på hur många olika kopplingar som måste genomföras. Det underliggande 40 kv-nätet nyttjas som reserv tills dess att felet på 140 kv-nätet är identifierat och åtgärdat. I dagsläget är dock det underliggande 40 kv-nätet inte fullt ut dimensionerat för att klara en sådan reservdrift under en s.k. höglastsituation. Höglastsituation förekommer framför allt vintertid vid låg utomhustemperatur då elförbrukningen är hög. Om en framtida lastökning beaktas, ökar svårigheten ytterligare att klara en sådan reservdriftsituation. Dessutom bedömer Vattenfall, med dagens reservdriftsituation, att de krav som ställs enligt Ellagen 4 att överföringen av el ska vara av god kvalitet ej uppfylls. 1 Redundans betyder överflöd vilket i tekniska sammanhang innebär att det i ett system finns extra komponenter som kan upprätthålla systemets funktion om någon komponent faller bort (Nationalencyklopedin 2015b). I ett elektriskt system innebär detta att det vid ett fel i nätet finns en alternativ väg för strömmen att gå och systemfunktionen upprätthålls. 2 En radiell ledning förser endast en punkt, en transformatorstation, med el. Om det blir avbrott på en radiell ledning, stoppas elleveransen till den stationen och därmed till elnätskunderna i området. 3 I ett maskat nät är ledningarna ihopkopplade på flera ställen, så att elen kan gå alternativa vägar. Om det blir avbrott på en ledning i det maskade nätet, så kan elen transporteras åt ett annat håll och inte orsaka omfattande avbrott i elleveransen till kunderna. 4 Ellagen SFS 1997:857 10

11 För att minimera risken att de övergående och kvarstående felen ska orsaka någon konsekvens för elnätskunderna, planerar Vattenfall att etablera en andra 140 kv-ledning till Tranemo transformatorstation. Om en andra ledning finns kan felbortkopplingssystemet tillse att både övergående och kvarstående fel bortkopplas snabbt och effektivt så att inga elnätskunder blir påverkade. Om en andra ledning inte kan etableras måste relativt omfattande åtgärder vidtas i det underliggande 40 kv-systemet för att höja dess kapacitet, förbättra spänningshållningen och möjliggöra att nödvändiga kopplingsarbeten kan göras snabbare och säkrare. Dessa åtgärder löser dock inte tidigare beskrivna konsekvenser av de övergående och kvarstående felen i 140 kv-nätet. Den av Vattenfall genomförda studien visar att det är mest gynnsamt att etablera en andra 140 kv-ledning till Tranemo jämfört med att investera i det underliggande 40 kv-systemet. Nollalternativet innebär att inget nytt intrång sker i natur- och kulturmiljön i närheten av den planerade ledningssträckningen. Däremot medför nollalternativet att elnätets redundans måste säkras på annat sätt, t ex genom att hitta en ny ledningssträckning i ett annat område. En jämförelse med nollalternativet utifrån miljökonsekvenser finns i avsnitt Tidigare utredda alternativ Valet av den ledningssträckning för vilken Vattenfall nu söker koncession har tagits fram successivt. I ett första skede utreddes flera alternativa lokaliseringar vilket mynnade ut i tre alternativa huvudstråk, ett luftledningsstråk, ett markkabelstråk och ett kombinerat markkabelluftledningsstråk, se Figur 2. Vid framtagning av både stråk och sträckningar har hänsyn tagits till natur- och kulturvärden, geologiska och hydrologiska förutsättningar, förorenade områden, boendemiljö samt tekniska och ekonomiska aspekter. Hänsyn har även tagits till möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur, så som vägar och kraftledningsgator. 11

12

13

14

15 ledningssträckning framgår av Bilaga M3 och M4. Totalt går sträckningen ca 3 km genom obanad terräng. Total ledningssträckning är ca 10 km. Figur 7. Förordad sträckning, inom förordat ledningsstråk, för ny 140 kv-ledning mellan transfotmatorstationerna Uddebo och Tranemo. Den förordade sträckningen och utformning är det alternativ utifrån möjliga kombinationer från de utredda stråken, som ger totalt sett minst påverkan genom intrång på fastigheter, skogsbruk, natur och kultur, samt är mer ekonomiskt fördelaktigt. En viktig faktor är också att Vattenfall till så stora delar som möjligt vill utnyttja befintlig infrastruktur och i största möjliga mån undvika spridning av påverkan i obanad terräng. Detta gäller påverkan både i byggskedet och även i driftskedet med avseende på bland annat framkomlighet vid eventuella reparationer. Sammantaget har bedömningen gjorts att den förordade sträckningen är det lämpligaste alternativet med hänsyn till naturmässiga ingrepp, hänsyn till närboende samt en teknisk och ekonomisk genomförbarhet. 15

16 3.Samråd 3.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession prövas av Ei. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Ei, som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Vattenfall avser att i först hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningarna med en frivillig överenskommelse i markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. I samband med tecknandet av avtalet ersätts markägaren av det intrång som ledningen medför. Detta avtal kan sedan ligga till grund för den ledningsrätt som Vattenfall i framtiden kan komma att ansöka om. 3.2 Samråd och information Genomförda samråd Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill bygga en kraftledning ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Även statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd ges möjlighet att lämna synpunkter. Syftet är att samtliga berörda ska ges möjlighet att lämna information till Vattenfall, samt att få möjlighet att påverka projektet. Processen illustreras i Figur 8 nedan. 16

17

18 annonsering i lokala tidningar. Inbjudan till sträckningssamråd sändes även till de myndigheter som ansågs vara berörda. Till de fastighetsägare som tidigare omfattats av stråksamråden, men som inte berörs av den nu förordade sträckningen, skickades ett informationsbrev med tillhörande karta. Efter genomfört sträckningssamråd En samrådsredogörelse med information kring samråden och sammanfattning av inkomna synpunkter återfinns i Bilaga M5. I denna redogörs även för Vattenfalls bemötande av synpunkter. I samrådsredogörelsen hänvisas till Bilaga M1 som beskriver val av stråk och utformning Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken och 14 ellagen. Beslutet har diarienummer Beslutet bifogas i Bilaga M Fortsatt arbete Behovet av eventuella dispensansökningar kommer att tas fram i ett senare skede i samband med att detaljprojekteringen sker. Detaljprojekteringen genomförs vanligtvis efter erhållet beslut om koncession. Exempel på dispenser kan vara om en stolpe behöver ställas inom strandskyddat område. 18

19 4.Projektbeskrivning och teknik 4.1 Förordad sträckning Den förordade sträckningens totala längd är ca 10 kilometer. Av dessa är det drygt 7 km som går parallellt med annan infrastruktur i form av befintliga ledningar, medan knappt ca 3 km går i obanad terräng. Sträckningen passerar genom skogsmark. Nedan följer en beskrivning av den förordade ledningssträckningen. En översiktlig karta över sträckningen återfinns i bilaga M2, samt visas i Figur 9 nedan. Figur 9. Förordad ledningssträckning för ny 140 kv-ledning mellan stationerna Uddebo och Tranemo. Förordad sträckning utgår från transformatorstation Uddebo och följer sedan söderut parallellt med på östra sidan om en befintlig 140 kv-ledning ca 0,5 km. Därefter viker ledningen mot öster och sedan mot nordost, genom obanad terräng ca 1,5 km, fram till befintlig 400 kvledning, strax öster om odlingslandskapet vid Gnipebo. Sträckningen följer sedan söder om den befintliga 400 kv-ledningen mot ostnordost ca 5,8 km. Mellan Stuvered och Hestra vinklar sträckningen mot sydost genom obanad terräng ca 1,2 km fram till befintlig 40 kv-ledning och befintlig 140 kv-ledning strax norr om Todde. Där vinklar sträckningen mot nordost och går ca 19

20 1,2 km väster om parallellt med befintlig 40 kv-ledning och befintlig 140 kv-ledning fram till transformatorstation Tranemo, se Figur 10. Figur 10. Förordad ledningssträckning planeras att gå till vänster om befintliga 140 och 40 kvledningarna från strax norr om Todde till transformatorstation Tranemo. 4.2 Tekniska förutsättningar Val av teknisk utformning Vattenfall har utrett möjligheten att uppföra ledningen i luft eller som markförlagd kabel, vilket beskrivs i Bilaga M1. Utifrån en sammanvägning av de faktorer som redovisas i bilagan förordar Vattenfall att ledningen uppförs som luftledning. I det slutliga valet av teknik har Vattenfall sedan beslutat att ledningen ska uppföras i portalstolpar av trä. Att uppföra ledningen i träportalstolpar är det ekonomiskt bästa alternativet, vilket framgår av kapitel 4 i Bilaga M1. Synintrycket av en portalstolpe är mindre, då stolparna är lägre än för en enkelstolpe av stål. Markintrånget, bredden på skogsgatan, är dock något större än för en enkelstolpe, men skillnaden är inte så stor att det motiverar den högre kostnaden som en enkelstolpe medför. Påverkan på markområdet i stolpens närhet är betydligt mindre för en portalstolpe än för en enkelstolpe. För att uppföra träportalstolpen behövs en schaktgrop om ca 2x2 m per stolpben. För en enkelstolpe av stål behöver ett schakt om minst ca 10x10 m per stolpe, vilket bedöms ge en större lokal påverkan än vad en träportalstolpe medför. Schaktgropen för en träportalstolpe är också betydligt grundare än en schaktgrop för en enkelstolpe av stål. 20

21 Av detta följer att träportalstolpen bedöms vara det mest fördelaktigt alternativet både ekonomiskt och ur miljösynpunkt Beskrivning av teknisk utformning Luftledningen planeras att byggas med portalstolpar i impregnerat trä. Kreosotimpregnering kommer inte att användas. Portalstolparna har en höjd på ca m över mark. Stolparnas höjd kan variera något beroende på topografin, dvs. hur landskapet ser ut, vilket gör att det även kan förekomma andra höjder på stolparna. Ledningens faser (linor) placeras horisontellt i portalstolpen. Avståndet kommer att variera ca m mellan stolparna och är beroende på hur terrängen ser ut. Även kortare eller längre spann kan förekomma. Linorna består av aluminiumlegering, upphängda i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial. Portalstolpar av trä grävs vanligtvis endast ned i marken med jordåterfyllnad runt stolpbenen. I vissa fall förstärks de med staglinor. En topplina med optoledning placeras i toppen av stolpen för kommunikation mellan stationerna. Figur 11 visar exempel på utformningen av en portalstolpe i raklinjeutförande. Stolpen på bilden saknar topplina. Exakt utformning och höjd på stolparna vid respektive stolpplats bestäms i detaljprojekteringen. Figur 11. Exempel på en portalstolpe Markbehov En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan är trädsäker, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära faslinorna. Även vissa högväxande träd i sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att kunna falla på ledningen. Den planerade skogsgatan kommer att bli ca 40 m bred där ledningen går ensam. Se Figur 12 som visar exempel på skogsgatans bredd vid träportalstolpe. 21

22 Figur 12. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en träportalstolpe. Måtten är ungefärliga. Vid parallellgång med 140 kv-ledning söder om Uddebostationen behöver befintlig skogsgata breddas ca 17 m till totalt ca 53 m, se Figur 13. Figur 13. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en träportalstolpe parallellt med befintlig 140 kv-ledning söder om Uddebostationen. Måtten är ungefärliga. 22

23 Vid parallellgång med befintlig 400 kv-ledning breddas den befintliga skogsgatan ca 23 m för att ge plats åt den planerade 140 kv-ledningen. Total bredd på skogsgatan blir då ca 75 m, se Figur 14. Figur 14. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en träportalstolpe parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Måtten är ungefärliga. Vid parallellgång med befintlig 40 och 140 kv-ledning söder om Tranemostationen placeras den nya ledningen väster om befintlig 140 kv-ledning och skogsgatan breddas ca 16 m till totalt ca 66 m, se Figur

24 Figur 15. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en träportalstolpe parallellt med befintliga 40 och 140 kv-ledningar söder om transformatorstationen Tranemo. Måtten är ungefärliga. 4.3 Uppskattad byggtid Byggskedet omfattar perioden mellan byggstart och idrifttagning av ny ledning, totalt ca 6-9 månader. Konsekvenserna för enskilda områden utmed sträckningen kommer dock vara kortare än så. Driftskedet omfattar tiden efter byggskedet. När koncessionen erhålls påbörjas detaljprojektering och därefter byggskedet. 4.4 Framtida underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med starkströmsföreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en s.k. driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag mm kontrolleras. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar röjning av ledningsgatan för att upprätthålla ledningens säkerhet och personsäkerheten. Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de flesta fall ske med åtta års intervall. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden (i Norra Sverige kan det förekomma betydligt glesare röjningsintervall). Mellan röjningarna skall en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Trädsäker ledning betecknar en kraftledning som vars ledningsgata (även kantträd i sidoområde) röjs så att träd, om de faller, eller buskar ej kan nå närmare än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning. 24

25 Röjning utföres inom hela skogsgatans bredd. Inom skogsgatan röjs, där ej särskilda överenskommelser träffats med markägare eller annan part, all högväxande vegetation. Generellt gäller att all lågväxande vegetation sparas så länge det inte påverkar elsäkerheten, vilket gynnar natur- och viltvård. Enar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan kalröjs, då så erfordras, till en bredd av 3 meter. Även stolpplatserna kalröjs, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, ej heller närmare stolpe eller stag än 2 meter. I sidoområdena skall alla farliga kantträd fällas. Ingen kvarstående vegetation får under tiden fram till nästa röjning nå närmare någon fasledare än säkerhetsavståndet vid ledarens läge vid +50 C. På mycket svaga marker, t.ex. hällmarker, myrimpediment och tallhedar och kantzoner till dessa, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan kvarlämnas. Vid passage över och intill vattendrag bör buskar och annan lågväxande vegetation behållas så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön utan att äventyra säkerheten för ledningen. Röjning sker normalt motormanuellt, men vid avverkning av farliga träd i sidoområdena kan konventionella skogsbruksmaskiner så som skördare och skotare behöva användas. Den negativa påverkan som kan uppstå vid skogligt underhåll eller annat underhåll på ledningen är körskador, om marken är fuktig och därmed känslig. För att undvika körskador kan maskiner med miljöband användas eller annat ändamålsenligt skydd användas vid körning i våta områden. Vid eventuella framtida byten av stolpar kommer schaktarbete att behövas vid stolparna, i samma utsträckning som vid byggnationen. Innan sådant arbete påbörjas kommer samråd att genomföras med berörd Länsstyrelse. 25

26

27 Figur 16. Foto taget längs befinltig 400 kv-ledning, i höjd med Fällhult. Ledningen placeras till höger i bilden. Figur 17. Foto taget längs befinltig 400 kv-ledning, vid vinkelpunkten strax nordost om Stuvered. Ledningen placeras till vänster om befintlig ledning. Ungefär i höjd med den närmaste stolpen vinklar den nya ledningen ifrån befintlig 400 kv-kedlning och fortsätter mot vänster i bilden. 27

28 Figur 18. Fotona tagna längs sträckan från befintlig 400 kv-ledning mellan Stuvered och Hestra ner till strax norr om Todde. Längs denna sträcka går förordad sträckning i obanad terräng, både över hyggen och genom äldre skog. Förordad sträckning sträcker sig genom landskapet i riktning från sydväst mot nordost och följer till stor del intill befintliga ledningar. Närmaste bostadshus finns på ett avstånd av ca 150 m från ledningssträckningen Påverkan och konsekvenser Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i landskapsbilden. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större. Förordad sträckning planeras till stor del att följa befintliga ledningar och därmed förändras landskapsbilden endast marginellt. Ledningen planeras att uppföras i träportalstolpar vilket gör att den kommer att bli lägre än befintlig 400 kv-ledning och befintlig 140 kv-ledning söder om Uddebostationen. Sammantaget medför det att förordad ledningssträckning innebär ringa konsekvenser för landskapsbilden Skadeförebyggande åtgärder för landskapsbilden Inga ytterligare åtgärder bedöms motiverade då den nya ledningen dragits med hänsyn till påverkan på landskapsbilden genom att den placeras till största del parallellt med befintliga luftledningar. 5.3 Naturmiljö Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga exempelvis som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet. I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns områden utpekade som riksintressen. Sådana områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Graden av skydd är reglerat i lagstiftningen. 28

29

30

31

32 Även väderförhållanden och tid på dygnet påverkar hur synlig kraftledningen är. Risken är olika stor för olika arter då deras förutsättningar så som synskärpa, flygbeteende och manövreringsförmåga är olika. Stora och tunga fåglar antas löpa större risk för att kollidera med hinder i deras flygväg. Fåglar som flyger på natten eller i skymning och gryning antas också ha mindre möjlighet att upptäcka och undvika hinder i deras flygväg. Vertikalt placerade linor och/eller topplina kan utgöra större kollisionsrisk för fåglar då de flyger på linan ovanför när de väjer för den som är i deras väg. Topplinan är tunnare än faslinorna och därmed svårare att se. Horisontellt placerade linor utgör en mindre kollissionsrisk för fåglar då linorna ligger i samma plan. Sträckande fåglar flyger oftast på högre höjder än den höjd över marken kraftledningar har. Flygrörelser hos rastande fåglar sker på lägre höjd än för sträckande fåglar och risken för att fågeln ska kollidera med ledningen är därför större då. Fåglar som vistas längre tid på samma plats kan delvis lära sig att undvika faror såsom kraftledningar. Hasselmus 2008 genomfördes en hasselmusinventering i Svenljunga kommun, då man fann hasselmus i och i anslutning till den befintliga ledningsgatan. Hasselmusen är inte längre en rödlistad art, utan är idag livskraftig (LC) 7. Fram till 2005 tillhörde den dock kategorin Missgynnad (NT) i den svenska rödlistan. Anledningen till hasselmusen inte längre betraktas som missgynnad är främst att kunskaperna om dess förekomst blivit bättre, inte att den blivit vanligare. Den valdes ut eftersom den har ett symbolvärde och är en representant för arter som trivs i buskrika marker. Däremot är den fridlyst i hela landet, vilket innebär att arten eller dess livsmiljö inte får skadas. Den vanligaste biotopen är planteringar, följt av kraftledningsgator och bryn/buskrika hagmarker. Arten förekommer i lövskog, buskmarker och hasselsnår där de också bygger sina bon. Den är känslig för avverkning, men även om vegetationen blir för tät. Ledningsgatan som habitat är ofta flerskiktad med unga lövträd, täta buskar och ett tätt fältskikt. Dessutom finns där ofta enbär, björnbär, hallon och hassel som är viktig föda. Hasselmusen bygger ofta sitt sommarbo i den tätaste busken inom biotopen. Vintertid går den i dvala och sover under november till mars och övervintrar då t ex i hålrum i marken eller under rötter Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Ledningsgatan i skogsmark Den främsta påverkan på naturmiljön av den förordade sträckningen är att skogen i skogsgatan måste fällas. Lågväxande växtlighet kan om möjligt sparas vid passager av vattenområden för att minska påverkan på dessa. En annan källa till påverkan är arbetsfordon under anläggningstiden vilket i sig innebär risker. För att minska denna risk för påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av ledningen. Entreprenören åläggs att tillämpa försiktighetsåtgärder för de naturområden som passeras. 7 LC = Livskraftig, NT = Nära hotad, VU = Sårbar, EN = Starkt hotad, CR = Akut hotad, RE = nationellt utdöd 32

33 Våtmarker och sumpskogar Sumpskogar och våtmarkers hydrologiska funktion kan påverkas negativt då högre vegetation inom kraftledningsgatan tas bort och förändrar biotopens karaktär. Den hydrologiska funktionen kan också påverkas vid schaktning inom våtmarken. Randzoner vid våtmarker och sumpskogar är biologiskt känsliga områden som kan påverkas. Här ska avverkningen ske med försiktighet. Lågväxande vegetation ska om möjligt sparas. Förordad sträckning kommer att passera en kortare sträcka om ca 100 m genom våtmarken V3, se Figur 19. Ledningen kommer att placeras i anslutning till befintlig ledning, vilket gör att påverkan på våtmarksområdet blir mindre än om våtmarken korsades i en ny sträckning. Genom att våtmarken redan är påverkad av den befintlig ledning bedöms ytterligare påverkan på våtmarken bli ringa. Figur 19. Foto taget längs befinltig 140 kv-ledning, söder om station Uddebo. Fotot är taget söder om våtmarksområdet Långemosse och Brostorps mosse (V3). Ledningen placeras öster om befintlig 140 kvledning, till höger i bilden. Förordad sträckning korsar ca 100 m genom en sumpskog norr om Erikslund (S1), samt ca 150 m genom en sumpskog sydost om Gnipebo (S2), se Bilaga M3. Genom att anpassa stolpplatserna kan placering av stolpar sannolikt undvikas inom sumpskogarna. Med ovanstående hänsyn bedöms konsekvenserna för berörd våtmark och sumpskog bli ringa. Naturvärde Vid Stuvered passerar sträckningen ett område med naturvärde, enligt Skogsstyrelsens inventeringar (n1) se Bilaga M3 och Tabell 3. Naturvärdet ligger ca 25 m från ledningssträckningens centrumlinje, strax nordost om Stuvered. Innan projektering och inmätning av stolpplatser och ledningsprofil är det svårt att säga hur mycket av naturvärdets växtlighet som kommer att behöva avverkas. Troligen är det endast farliga träd som kan komma att behöva tas bort i ytterkanten av området. 33

34 Som skyddsåtgärder kommer avverkning av skogen inom skogsgatan genomföras med försiktighet och i möjligaste mån ska avverkning av högväxande växtlighet inom naturvärdet undvikas. Körning ska ske med stor försiktighet inom området eller om möjligt undvikas. Om det finns risk för körskador ska skyddsmattor läggas ut innan körning sker. Byggnationen i närheten av naturvärdet bedöms få måttliga konsekvenser. Skyddsåtgärder kommer dock att vidtas vilket minimerar konsekvenserna. Skyddsvärda träd Ett skyddsvärt träd finns ca 25 m från ledningssträckningen, strax nordost om Stuvered. Hur trädet kommer att påverkas av ledningssträckningen kommer att utredas i samband med detaljprojekteringen, efter att åtkomst till marken för förundersökning har erhållits. Försiktighet kommer att iakttas vid arbete inom kronans utbredning, för att i möjligaste mån undvika att trädet påverkas. Inga andra skyddsvärda träd ligger inom ett sådant närområde till förordad ledningssträckning att skyddsåtgärder bedöms behövas. Sjöar och vattendrag Förordad sträckning passerar inga större vattendrag eller sjöar, utan endast mindre bäckar inom området för ledningssträckningen. Stolpplatserna kommer att anpassas så att de inte placeras i anslutning till vattendrag. Vegetation ska i möjligaste mån sparas vid vattendrag. Om åtgärder i något vattendrag behöver ske kommer anmälan om vattenverksamhet lämnas in till länsstyrelsen med en beskrivning av hur arbetena vid vattendraget kommer att utföras. En annan källa till påverkan är arbetsfordon under anläggningstiden, då det skulle kunna förekomma läckage av oljor eller grumling vid körning i närheten av vattendrag. Skulle vattendrag behöva passeras då marken inte är tjälad, kommer fordon med miljöband eller annat ändamålsenligt skydd att användas vid körning i anslutning till våta områden. Byggnation sommartid kan vid låg vattenföring minska påverkan. I mindre vattendrag utan kända naturvärden kan man lägga timmerstockar i vattendraget, som används som tillfälliga broar. Genom att undvika att placera stolpplatser i anslutning till vattendragen, bedöms konsekvenserna för vattendragen att bli ringa. Fågelliv Sträckor över öppen mark där det inte förekommer annan infrastruktur, som exempelvis andra kraftledningar, bil- eller järnväg, och öppen mark vid närhet av sjöar och vattendrag där fåglar häckar, rastar och söker föda bedöms vara riskområden. Ledningen planeras att gå parallellt med andra ledningar stor del av ledningssträckningen, förutom längs två kortare sträckor om ca 1,5 respektive 1,2 km. Sträckorna genom obanad mark går genom skogsmark. Enligt kommunens Vindbruksplan, berörs inga kända flyttfågelsträck eller viktiga födoområden av ledningssträckningen. Därav bedöms det inte finnas några sådana riskområden längs sträckningen. Den aktuella ledningen planeras att uppföras i portalstolpe med linorna placerade horisontellt, under en regel. Avståndet mellan linorna är ca 4,5 m. Ingen fågel har så stort vingspann att de når två faser samtidigt, vilket gör att ingen risk för eldöd för fåglar finns. En optokabel som en så kallad topplina placeras i ett plan ovan faslinorna. Fågellivet bedöms påverkas marginellt främst på grund av dess placering i landskapet, att den nya ledningen till stor del byggs parallellt med andra befintliga ledningar, samt att det under 34

35 samrådet inte framkommit att det skulle finnas någon fågelrik sjö eller korsande fågelstråk i utbyggnadsförslagets närhet. Konsekvenserna för fågellivet bedöms bli ringa. Hasselmus Hasselmusen förekom sydost och nordost om Gnipebo, vid inventering gjord Den observerades framför allt i ledningsgatan för befintlig 400 kv-ledning, men även strax söder om 400 kv-ledningen sydost om Gnipebo och strax sydväst om Fällhult. Då den lever i biotoper under igenväxning, så lever den inte i samma område mer än några år, innan den måste leta upp en ny boplats. I en ledningsgata, där återkommande röjning sker, kan med återkommande intervaller ge en god livsmiljö för hasselmusen. Där det finns kända dokumenterade boplatser ska dessa områden avgränsas och inte röjas under perioden 1 maj till 30 september. Om det upptäcks nya områden vid pågående arbete skall även dessa markeras/avgränsas. Lågväxande vegetation som inte utgör hinder eller fara för kraftledningen kommer sparas. Om det finns buskar eller träd som utgör akut fara inom perioden ovan, kan dessa behöva åtgärdas. Dessa skall då topphuggas ovanför boets läge. Vid tekniskt underhåll på ledningen kan det vara svårt att undvika arbete inom den föreslagna tiden, då planerat underhåll bör undvikas under vinterperioden, då det under vintertid är svårt med avbrott på en ledning. Dokumenterade boplatser ska då markeras/avgränsas innan arbetet påbörjas. Även akut underhåll kan behövas inom perioden ovan. Vid anläggandet av ledningen kommer körning och grävarbete att behövas vid uppförandet av stolparna inom den planerade skogsgatan. Därmed kan det inte garanteras att inget bo skadas under uppförandet av ledningen. Dock bör risken för skador vara små. I förlängningen bör det vara positivt för hasselmusen med ytterligare skogsgator i området, där återkommande röjning sker, som därmed håller miljöerna öppna så att nya buskar kan växa upp. Vidtas föreslagna skyddsåtgärder bör påverkan på hasselmusen bli ringa. Ledningsgatan i skogsmark kan också ses som gynnsam för hasselmusens fortlevande i området Samlad bedömning naturmiljö En viss lokal påverkan sker på naturmiljön i byggskedet. I sin helhet bedöms konsekvenserna för naturmiljön att bli ringa. 5.4 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Med kulturmiljö menas miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. Skydd av kulturlämningar regleras i kulturmiljölagen. För att få röra en fast fornlämning krävs särskilt tillstånd. Riksantikvarieämbetets databas, Fornminnesregistret (FMIS), redovisar både fasta fornlämningar och övriga identifierade kulturhistoriska lämningar. Kulturmiljöer inom cirka 50 35

36 m från ledningarnas mittpunkt, har identifierats i en GIS-studie och samtliga sträckor är uppmätta från kartmaterial Riksintresse kulturvård Inget riksintresse för kulturvård berörs av den förordade sträckningen Forn- och kulturlämningar Förordad sträckning berör inga forn- eller kulturlämningar som finns registrerade fram till idag i FMIS, Riksantikvarieämbetets fornminnesdatabas. En fullständig utbredning av registrerade kulturmiljöobjekt i området framgår i karta i Bilaga M4. Längs den förordade sträckningen finns ett regionalt värdefullt odlingslandskap Lilla och Stora Hestra (O1), se Bilaga M4 och Figur 20. Området beskrivs med kriterierna rikligt med naturliga fodermarker, förekomst av hotad naturtyp samt småskaligt odlingslandskap. Området är ur naturvårdperspektiv klassificerat som en tvåa (mycket högt bevarandevärde) på en tre-gradig skala, där ett är högst, och ur ett kulturperspektiv som en tvåa (stor betydelse ur bevarandesynpunkt) på en två-gradig skala, där ett är högst. För att minimera påverkan på det ovan nämnda odlingslandskapet vinklar förordad sträckning mot sydost ner mot Lilla-Todde, innan den når det öppna landskapet vid Hestra. Ledningen kommer därmed, i förordad sträckning, inte att passera de öppna delarna av odlingslandskapet. Samtliga kulturvärden längs sträckningen framgår av Bilaga M4. Figur 20. Foto tagen mot väster strax söder om gården Hestra inom det värdefulla odlingslandskapet Lilla och Stora Hestra (O1). Ledningen kommer i förordad sträckning inte att passera detta öppna landskap, utan vinkla ifrån befintlig 400 kv-ledningen innan den når fram till de öppna delarna inom odlingsladskapet. 36

37 5.4.3 Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Det finns inga kända forn- eller kulturlämningar längs förordad sträckning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i sina yttranden för stråk framfört att en arkeologisk/kulturhistorisk utredning så kallad förstudie (även kallad arkeologisk utredning etapp 1) ska utföras inom de delar som kan bli berörda av utbyggnaden. Utredningen kan sedan ligga till grund för den fortsatta detaljprojekteringen av utbyggnaden, varvid hänsyn kan tas till eventuella påträffade lämningar. Den kommer också att ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av behovet av ytterligare antikvariska insatser. Arkeologisk inventering/utredning genomförs när koncession erhållits och stolpplatser valts. Stolpplatser justeras i möjligaste mån så att de inte placeras i nyupptäckta fornlämningar. Skulle inte stolpen vara möjlig att flytta får en mer omfattande arkeologisk utredning göras för den aktuella platsen i nära kontakt med länsstyrelsen. Genom att kunskap finns om kända kulturhistoriska lämningar kan hänsyn tas till dessa vid byggandet av ledningen. Vid körning kommer hänsyn att tas till eventuella nyupptäckta fornlämningar. Innan arbeten påbörjas i närheten av eventuella nyupptäckta kulturhistoriska lämningar kommer kontakt med Länsstyrelsen att tas för utmärkning med fornlämningsband. Detta gör att kultur- och fornlämningarna kommer att vara väl synliga inför de arbeten som ska utföras. Skulle nya fornlämningar upptäckas vid byggnationen skall arbetet avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen. Då inga kända forn- eller kulturlämningar finns längs förordad sträckning och att sträckningen inte går genom de öppna delarna av bevarandeplan för odlingslandskapet vid Hestra, bedöms ledningen inte påverka eller innebära några negativa konsekvenser för kulturmiljön. I byggskedet bedöms det vara ringa påverkan och i driftskedet bedöms det vara obetydlig påverkan Samlad bedömning kulturmiljö En samlad bedömning av kulturmiljön är att det i driftskedet blir en ringa konsekvenser och driftskedet obefintliga konsekvenser. 5.5 Friluftsliv Med begreppet friluftsliv menas vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Med rörligt friluftsliv avses aktiviteter som kan utövas med stöd av allemansrätten Riksintresse för friliftsliv Inget riksintresse för friluftsliv berörs av den förordade sträckningen Övriga friluftslivsintressen Förordad sträckning går inom områden där det förekommer jakt samt svamp- och bärplockning. I området för ledningssträckningen finns inga markerade motions- eller vandringsleder Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Förordad ledningssträckning passerar genom områden som i första hand nyttjas för skogsproduktion. Några särskilt utpekade mål för turistnäringen berörs inte. En viss påverkan 37

38 på upplevelsevärdet kan dock inte uteslutas. Förordad sträckning innebär att den nya ledningen kommer att uppföras till stor del intill befintliga ledningar, vilket gör att eventuell upplevd påverkan inte sprids i området. Sammantaget bedöms förordad ledningssträckning inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet och därmed innebära ringa konsekvenser på friluftslivet i området. Inga åtgärder bedöms behövas. 5.6 Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas stadigvarande, så som permanentbostäder, skolor och kontorslokaler Bebyggelse Förordad sträckning går igenom glest bebyggda områden med bebyggelsen spridd i skogslandskapet. Det finns inga bostadshus inom 100 m från ledningssträckningen. Det närmaste bostadshuset ligger ca 150 m från ledningssträckningen (gården Fridenshöjd). Under projektets gång har hänsyn tagits till avstånd till bostäder och närliggande fastigheter. Så kommer ske även vid detaljprojektering samt vid byggfasen. Under byggskedet kan närboende påverkas av framkomlighet Påverkan, skyddsåtgärder och konsekvenser Påverkan i byggskedet består främst av utsläpp till luft från transporter och av buller. Eftersom inga bostäder finns nära sträckningen och byggtiden är kort, samt att underhållsarbeten sker relativt sällan, bedöms påverkan bli liten. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga till ringa under byggskedet och under driftskedet orsakas obetydliga konsekvenser. Inga konsekvenser på grund av magnetfält uppkommer, se kapitel 6.1. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna med avseende på bebyggelse är obetydliga, varför inga ytterligare skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. 38

39 6.Hälsa och säkerhet 6.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält: Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 39

40 Vattenfall ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip Fält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas höjd och placering samt avståndet mellan linorna och strömmens storlek. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen ökar. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av 140 kv-ledningen redovisas i Figur 21 nedan och där den går parallellt med andra ledningar i Figur 22, Figur 23 och Figur 24. Ny 140 kv-ledning Figur 21. Magnetfält från aktuell 140 kv-ledning där y-axeln visar magnetisk flödesenhet i µt och x- axeln visar avstånd från ledningsgatans centrum mätt i meter. 40

41

42

43 Ljudeffekter uppstår främst från ledningar med hög spänningsnivå (400 kv). Vid regn kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till dba. Ljudnivån från en 140 kv-ledning ligger lägre än 40 db(a). Ljudnivån från ledningar understigande db(a) är svåra att upptäcka eftersom de vanligen maskeras av andra ljud. Inga ljudstörningar förväntas uppkomma från den planerade 140 kv-ledningen. Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med besiktning, röjning och underhåll av ledningarna och består av buller från motorsågar och andra maskiner och fordon som utnyttjas. Dessa ljud uppkommer bara under kortare tid med flera års mellanrum. Vid den återkommande årliga driftbesiktningen används helikopter. Visst buller uppkommer under byggnation. Detta buller sker dock under kort tid på varje plats och är totalt sett övergående. Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms bli ringa, då det främst förekommer under kortare tid vid anläggningsskedet och vid eventuella reparationer. 43

44 7.Bestämmelser enligt miljöbalken 7.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormer för vatten är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen och uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Inom området för det aktuella projektet finns inga vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer. 7.2 Miljömål I Sverige finns 16 antagna miljökvalitetsmål. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Projektet kan komma att direkt beröra följande miljömål: Säker strålmiljö Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Projektet har bedömts ha icke betydande miljöpåverkan och bedöms inte påverka de berörda miljömålen. 7.3 Allmänna hänsynsregler Sökandena är medvetna om sin skyldighet att beakta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Bestämmelserna kommer att beaktas på följande sätt för den nya ledningssträckan; Kunskapsprincipen (MB 2 kap 2 ) Vid projekteringen har objekt som kan påverkas av ledningsdragningen identifierats. Krav kommer att ställas i bygghandlingen för att minska påverkan. Genom att anlita entreprenörer för arbetena vilka är väl förtrogna med byggande av kraftledningar kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Det finns få risker förknippade med projektet. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (MB 2 kap 3 ) Vattenfall tillämpar den av myndigheterna rekommenderade försiktighetsprincipen. Vid byggnation av ledningarna kommer försiktighet att iakttas för att minska störning för omkringboende, djur och miljön. Den förordade sträckningen har valts mycket tack vare att den innebär en så liten olägenhet för boende som möjligt. Ledningar har en lång livslängd och är väl utprovad. Ledningarna kommer att uppföras med enligt Vattenfalls bedömning bästa möjliga teknik. 44

45 Produktvalsprincipen (2 kap 4 ) Vattenfall Eldistribution utvärderar kemikalier som ingår i anläggningar och strävar efter att minska påverkan från kemiska produkter. Kretsloppsprincipen (2 kap 5 ) Vid skrotning av ledningen kan materialet i stor utsträckning tas omhand för materialåtervinning eller energiåtervinning. Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 ) Den planerade kraftledningens lokalisering har i samband med MKB-processen och under samråden anpassats för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Vid framtagande av lämplig sträckning har olika alternativ noga utretts och genom samråd med fastighetsägare, myndigheter och organisationer har sträckningen kunnat anpassas för att ge minsta möjliga påverkan. 7.4 Jämförelse med nollalternativet Nollalternativet för projektet skulle innebära att inte den nya 140 kv-ledningen inte byggs. Därmed elimineras inte risken för övergående och kvarstående fel som kan uppstå vid störningar i den radiella matande 140 kv-ledningen till transformatorstationen i Tranemo. De miljökonsekvenser som projektet medför skulle därmed utebli och det skulle inte ske någon avverkning av träd. Nollalternativet, det vill säga om en andra 140 kv-ledning inte etableras, skulle däremot innebära att relativt omfattande åtgärder måste vidtas i det underliggande 40 kv-systemet för att höja dess kapacitet, förbättra spänningshållningen och möjliggöra att nödvändiga kopplingsarbeten kan göras snabbare och säkrare. Dessa åtgärder löser dock inte tidigare beskrivna konsekvenser av de övergående och kvarstående felen i 140 kv-nätet. Den av Vattenfall genomförda studien visar att det är mest gynnsamt att etablera andra 140 kvledning till Tranemo jämfört med att investera i det underliggande 40 kv-systemet. Om en andra ledning finns kan felbortkopplingssystemet tillse att både övergående och kvarstående fel bortkopplas snabbt och effektivt så att inga elnätskunder blir påverkade. 45

46