Varför behövs en ny ledning?

Transkript

1

2 Varför behövs en ny ledning? Orterna Grebbestad och Fjällbacka är inne i en positiv utvecklingsfas och båda orterna växer. Detta gör även att kraven på en säker och stabil elleverans ökar från såväl privatpersoner, kommun, som näringsliv. I dagsläget finns bara en ledning till respektive transformatorstation i Grebbestad och Fjällbacka. Om någon av dessa ledningar drabbas av driftstörning eller behöver tas ur drift på grund av underhållsarbete finns ingen reservmatning, vilket leder till strömavbrott. Med en ny ledning mellan de båda transformatorstationerna får de båda stationerna ytterligare en matningsväg. Vid driftstörning på en ledning kan elen distribueras den andra vägen. Detta ger en betydande förbättring för elleveransen till de båda orterna och elnätet blir avsevärt mer driftsäkert.

3 Luftledningens utformning Kraftledningar av aktuell storleksordning, 40kV, byggs idag till största delen som enbenta stolpkonstruktioner i trä med en mindre stålregel monterad i toppen. På regeln monteras isolatorer som håller faslinorna på plats. Vissa stolpar som utsätts för större krafter, såsom vid riktningsbyten och avspänningsstolpar, kan komma att utformas som portalstolpar, dvs. med två ben, och med stag för ytterligare stabilitet. Stolparna schaktas normalt ned till ca 2 meters djup i grävbar mark. På berg fästs stolparna med järn nedborrade i berget och med staglinor av stål. Normalt kommer spannlängden, dvs. avståndet mellan stolparna, att vara ca meter. Faslinorna är tillverkade i aluminium med en tvärsnittsarea på 241 mm². Ledningen byggs i en trädsäker skogsgata med en bredd på ca 36 meter.

4 Normalhöjd m Bild 1 Nedgrävd enbent stolpe Bild 2 Enbent stolpe monterad på berg i dagen

5 Bild 3 Vinkelstolpe, där ledningen ändrar riktning Bild 4 Slutstolpe i ledningens ändar

6 Fördelar med luftledning: En välbeprövad och driftsäker teknik vid denna spänningsnivå och i trädsäkert utförande. Resurseffektiv då mindre mängd ledarmaterial krävs för att överföra samma mängd effekt om man jämför med jordkabel. Vid eventuellt framtida behov av kapacitetsökning kan man byta faslinor. Enkel och snabb felsökning. Lång livslängd. Enkelt att korsa exempelvis vägar, vattendrag mm. Relativt litet behov av transportvägar. Ett kostnadseffektivt sätt att bygga en regionnätsledning.

7 Nackdelar med luftledning: Ger ett ingrepp i naturen så länge ledningen finns kvar. Påverkar landskapsbilden. Kräver årlig tillsyn och periodisk besiktning, samt underhåll i form av röjning av skogsgatan och uthuggning av farliga kantträd. Punkthinder vid åkerbruk. Tar mer produktiv skogsmark i anspråk. Svårt att hitta lämpliga sträckningar som inte innebär en påverkan på antigen kultur, miljö eller sakägares intressen. Har ett större magnetfält än jordkabel. Begränsar till viss del möjligheten till byggnation i ledningens närhet.

8 Jordkabel utförande Jordkablar på spänningsnivån 40 kv har tidigare framförallt använts i större städer och vid kortare sträckor. Fler och fler förbindelser utförs nu med kabel istället för luftledning, även utanför tätbebyggt område och på längre sträckor. För aktuell ledning har det dock bedömts som tekniskt svårt att genomföra ett rent kabelalternativ eftersom terrängen i området är väldigt bergig. Detta innebär i sin tur mycket sprängningsarbeten, vilket i sig är kostsamt och skapar bestående sår i naturen. Vi har dock tittat på att delvis använda jordkabel. Ett kabelförband på den här spänningsnivån utförs normalt med en kabel per fasledare, det vill säga att ett kabelförband består av tre ledare sammanbuntade i triangel. Kablarna förläggs på ca 1 meters djup och skall ha en ca 10 cm tjock bädd av kabelsand att ligga på, därefter en skyddsfyllning av kabelsand. Kabelsanden skall ha bra värmeavledande egenskaper. Det krävs betydligt större ledararea för att ett jordkabelförband ska kunna överföra samma effekt som en luftledning. Här kommer aluminiumledarna i kabelförbandet att ha tvärsnittsarea på 630 mm² att jämföra med luftledningen 241 mm². Förläggning av så grova kablar ställer höga krav på logistiken. En transportväg måste anläggas längs schakten för transport av schaktmassor, kabelsand, kabeltrummor och övrig materiel.

9 Bild 5 Förläggning av 40 kv-kabelförband Bild 6 Skarvgrop för skarvning av kabelförband

10 Tvärsnitt av kabelschakten

11 Fördelar med jordkabel: Ger ett mindre bestående ingrepp i naturen. En skogsgata med ca 4-5 meters bredd kommer att lösas in. I denna kommer man inte låta träd växa upp och den kommer att röjas (Under anläggningsarbetet kommer dock en bredare korridor att krävas). Efter förläggning påverkas inte landskapsbilden. Mindre magnetfält. Kräver ingen kontinuerlig driftbesiktning. Enklare att få acceptans för ledningen hos mark- och sakägare. Utgör normalt inget hinder för jordbruket.

12 Nackdelar med jordkabel: Kabelalternativet har en hög investeringskostnad, ofta 3-5 ggr kostnaden för luftledning. Stor materialåtgång. Det krävs betydligt mer material i ledare för att överföra höga effekter via jordkabel jämfört med luftledning. Felsökning och reparation är både tidsödande, komplicerat och kostsamt. Kabelskarvar är en svag punkt i en kabelförbindelse. Normalt används kabeltrummor med 500 m kabel på vid denna typ av ledning. Skulle man kabelförlägga hela sträckan så rör det sig om totalt ca skarvar. Kräver omfattande sprängningsarbeten, transporter av schaktmassor och kabelsand. Sprängningsarbetena ger en bestående skada i naturen. Ger stora tillfälliga skador under byggperioden. Risk för grävskador med åtföljande driftstörning. Kostnader för kabelutsättning.

13 Magnetfält En kraftledning omges alltid av ett magnetfält. Fältets storlek till omgivningen beror på storleken på den ström som flyter genom ledningen, avståndet från ledningen, samt faslinornas inbördes placering. Jordkablar har generellt lägre magnetfält än luftledningar.