Planerad 2x130 kv markkabel vid Flackarp i Staffanstorps kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 2x130 kv markkabel vid Flackarp i Staffanstorps kommun Mars 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Rapporten har upprättats av Viktoria Renberg och Sofia Elg För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/9

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Genomförande av samråd Lokalisering, omfattning och utformning 5 2 Studerade alternativ Nollalternativ 6 3 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning Natur- och kulturmiljö Friluftsliv Planer Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 8 4 Konsekvensbedömning 9 5 Förslag till disposition av MKB 9 sid 3/9

4 Malmö Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) avser att förlägga en dubbel 130 kv kabel i mark mellan en planerad transformatorstation samt en planerad omformarstation vid Flackarp i Staffanstorps kommun, Skåne län. Syftet med kablarna är att ansluta, den av Trafikverket planerade, omformarstationen till elnätet. Att Trafikverkets omformarstation ansluts till elnätet är en förutsättning för att Trafikverket ska kunna förstärka sitt elkraftsystem och därmed utföra kapacitetsförbättringar av Södra stambanan. 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Nätkoncession erhålls i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Transformatorstationen är inte koncessionspliktig enligt ellagen (1997:857) så denna ansökan omfattar enbart 130 kv kablarna. 1.3 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. miljöbalken (MB) gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet. Därmed ska samråd hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd genomförs nu med berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och kommunen men också med Kraftringen, Försvarsmakten, Skanova, Tele 2, LRF Skåne, E.ON Värme, E.ON Gas, Swedegas, Sydvatten, Riksantikvarieämbetet, Skånes Ornitologiska förening, Staffanstorps Naturskyddsförening, Sveriges geologiska undersökning, Svenska Kraftnät och Trafikverket. sid 4/9

5 För att nå ut till allmänheten kommer även en annons publiceras i lokal tidning. Under samrådstiden kommer samrådsunderlaget att tillhandahållas digitalt på E.ON Elnäts hemsida Lokalisering, omfattning och utformning Kablarnas placering är beroende av lokaliseringen av den befintliga dubbla 130 kv luftledning som går mellan Sege och Barsebäck samt placeringen av Trafikverkets omformarstation. Mot bakgrund av dessa förutsättningar har inledningsvis ett utredningsområde identifierats. Att förlägga kabel utanför detta område bedöms leda till orimligt lång kabelsträckning och därmed onödigt stor påverkan på omgivningarna. Inom utredningsområdet har därefter ett stråk, inom vilket kablarna kan placeras, avgränsats. Stråket är väl tilltaget i bredd för att möjliggöra anpassningar av kabelsträckningen och motsvarar ej framtida schaktbredd. Justeringar av stråket kan bli aktuellt om det framkommer något i samrådet som motiverat det. Figur 1. Översikt över kabelstråk samt planerade stationsytor. Observera att stationsytorna inte är skalenliga. Stråket utgår från E.ON Elnäts planerade transformatorstation som avses uppföras i anslutning till den befintliga 130 kv ledningen som går mellan Sege och Barsebäck. Via avspänningsstolpar, som placeras inom eller i anslutning till stationsytan, kommer sid 5/9

6 luftledningen att övergå till ett kabelutförande. Stråket följer väg 108 i nordvästlig riktning i ca 300 m innan det når fram till Trafikverkets planerade omformarstation. Den dubbla 130 kv kabeln kommer att bestå av två kabelförband som parallellplaceras i varsitt schakt. Respektive kabelförband läggs i triangelformation. Avståndet mellan schakten kommer att uppgå till ca 2 meter, vilket är en säkerhetsåtgärd för att undvika t ex avgrävningar. Respektive schakt kommer att vara ca 1 m djupt och ca 1,5 m brett vid marknivå. Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus, som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kabeln läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. Vid förläggning av kabel kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner och kabeltrummor. Arbetsområdets bredd uppgår till ca meter. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt som det är möjligt. Eftersom kablarna är markförlagda krävs inget reguljärt underhåll under drift. Det är däremot en fördel att kablarna ligger nära vägar och i öppen mark eftersom detta underlättar tillträde vid eventuella reparationer. Är marken vid kablarna igenväxt vid reparationstillfället kommer den att behöva röjas. 2 Studerade alternativ Ett alternativ till en markförlagd kabel vore att bygga ledningen som en luftledning. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. Aktuellt projekt har emellertid initierats och finansieras av Trafikverket, som gör bedömningen att framkomligheten med ett luftledningsalternativ är en osäker parameter och riskerar att försena projektet. Mot bakgrund av detta, samt att kabel bedöms vara ett väl lämpat alternativ sett till områdets specifika förutsättningar, utreds endast ett kabelalternativ. 2.1 Nollalternativ Om kablarna inte förläggs kan E.ON Elnät inte ansluta Trafikverkets omformarstation till elnätet. Det medför att de förväntade positiva effekterna, i form av kapacitetsförbättringar på Södra Stambanan, inte kan genomföras som avsetts. Det medför även att intrånget från kablarna uteblir i omkringliggande miljöer. sid 6/9

7 3 Beskrivning av berörda intressen 3.1 Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning Omkringliggande område består av ett storskaligt jordbruks- och slättlandskap med gles bebyggelse. Närmsta bostadshus ligger på ett avstånd av mer än 100 m från stråkets närmsta del. 3.2 Natur- och kulturmiljö Kabelstråket passerar genom ett område som ingår i ett av Länsstyrelsens regionala naturvårdsprogram för terrängformer, Odlingslandskapet norr om Hjärup, och har enligt detta program särskilt höga naturvärden (klass 1). Enligt naturvårdsprogrammets beskrivning är området ett representativt avsnitt av den extremt flacka Lundaslätten, som närmast Åkarp övergår i en svagt böljande terräng. Åkrarna är landets i särklass bästa åkerjordar. Landskapet är helt uppodlat med en bebyggelse anpassad till landskapets skala. Flera trädridåer, alléer och bevarade jordhägnader och pilevallar karaktäriserar landskapet. Trots frånvaron av skogsdungar eller annan mer utbredd naturmark har en rådjursstam etablerats i området. Vyerna över det öppna odlingslandskapet är unika för den av bebyggelse och kommunikationsleder annars hårt utnyttjade storstadsregionen. Stråket passerar även delvis genom ett kulturmiljöstråk, Södra Stambanan, som ingår i ett kulturmiljöprogram för Skåne. Motiv för bevarande är att Södra stambanan var av stor betydelse för förbindelserna inom Sverige och är ett viktigt och levande dokument över järnvägsbyggande som fortfarande har stor betydelse i den svenska infrastrukturen. Vid utredningsområdets östligaste del finns ett fornlämningsområde, Uppåkra 20:2, som utgörs av en välbevarad boplats som upptar en yta om ca 220x140 m. I dagsläget korsas området av den befintliga kraftledningen mellan Sege och Barsebäck. Inom fornlämningsområdet finns även en hög, Uppåkra 20:1, vars skadestatus anges vara övertäckt. 3.3 Friluftsliv Inga intressen för friluftslivet har identifierats. 3.4 Planer I dagsläget finns varken detaljplaner, områdesbestämmelser eller översiktsplaner i anslutning till stråket. Trafikverket avser emellertid att ansöka om bildande av detaljplan för ett område om ca 1,9 ha, inom vilket omformar- samt transformatorstation kommer att ingå. Samråd har initierats för detaljplanen. sid 7/9

8 3.5 Infrastruktur I stråkets östra del finns en befintlig kraftledning och i dess västra del passerar järnvägen. Stråket följer även i sin helhet väg 108 som är en s k rekommenderad transportväg för farligt gods. Stråket är till sin helhet beläget inom ett riksintresse för järnväg och ingår i framtida planeringar (Europabanan). 3.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i kablarnas omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i kablarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i kablarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. sid 8/9

9 4 Konsekvensbedömning Eftersom kablarna markförläggs kommer de inte att ge någon visuell påverkan. Avspänningsstolparna kommer emellertid att vara synliga men placeras i anslutning till eller inom den inhägnade ytan för transformatorstationen. Själva anläggningsskedet kan komma att upplevas som störande för närboende men är av övergående karaktär. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljö bedöms i huvudsak bli små eftersom de skyddade värdena till stor del är knutna till landskapsbilden. Den största påverkan på naturmiljön bedöms uppstå vid anläggningsskedet. Marken återställs efter utförda arbeten och efter någon växtsäsong kommer spåren av intrången att vara små. Fornlämningsområdet Uppåkra 20:2 berörs inte av kabelstråket men av transformatorstationen. Tillstånd enligt Kulturmiljölagen (1988:950) krävs vid ingrepp i fornlämning. En arkeologisk utredning har genomförts inom området vilket resulterade i att fyra plöjningsskadade härdar hittades. Inga övriga fornlämningar påträffades och Länsstyrelsen gjorde bedömningen att fortsatt undersökning inte ansågs motiverad och att det inte fanns några hinder från arkeologisk synpunkt att fortsätta planerade arbeten (Länsstyrelsens Dnr ). Kablarna strider inte mot några befintliga planer eller områdesbestämmelser och kommer att vara förenliga med Trafikverkets detaljplaneförslag. En viss negativ påverkan bedöms uppstå på väg 108 i samband med anläggnings- och eventuella reparationsarbeten och då i form av trafikstörningar. 5 Förslag till disposition av MKB Inför ansökan om nätkoncession för linje kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Nedan angivna rubriker utgör förslag till innehållsförteckning. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Utförande, drift och underhåll 7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 8. Andra studerade alternativ 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 9/9